29.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 27/1

(1)

Den 31 juli 2012 införde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom förordning (EU) nr 699/2012 (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) en preliminär antidumpningstull på import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Ryssland och Turkiet.

(2)

Förfarandet inleddes genom ett tillkännagivande om inledande (3) som offentliggjordes den 1 november 2011 till följd av ett klagomål som hade ingetts den 20 september 2011 av Defence committee of the Steel Butt-Welding Fittings Industry of the European Union (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 40 % av unionens sammanlagda tillverkning av vissa rördelar av järn eller stål.

(3)

Som det anges i skäl 15 i förordningen om preliminär tull omfattade undersökningen av dumpning och skada perioden från och med den 1 oktober 2010 till och med den 30 september 2011 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av tendenser som var av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2008 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(4)

Efter meddelandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa provisoriska antidumpningsåtgärder (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter) lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära slutsatserna. De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta.

(5)

Kommissionen fortsatte att inhämta och analysera alla uppgifter som bedömdes vara nödvändiga för de slutgiltiga slutsatserna.

(6)

Eftersom inga synpunkter inkom beträffande stickprovsförfarandet avseende unionstillverkare, icke-närstående importörer och exporterande tillverkare, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 5–11 i förordningen om preliminär tull.

(7)

Det erinras om att slutgiltiga antidumpningsåtgärder är i kraft avseende vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Malaysia, Folkrepubliken Kina, Republiken Korea och Thailand, och efter kringgående också avseende vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Kina, men avsända från Indonesien, Sri Lanka, Filippinerna och Taiwan (med vissa undantag) (4). De länder som nämns i föregående mening kallas nedan länder som omfattas av antidumpningsåtgärder.

(8)

Som det anges i skäl 17 i förordningen om preliminär tull är den berörda produkten rördelar (med undantag av gjutna rördelar, flänsar samt rördelar avsedda för gängning) av järn eller stål (med undantag av rostfritt stål) med en yttre diameter av högst 609,6 mm av det slag som används för stumsvetsning eller andra ändamål och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7307 93 11, ex 7307 93 19 och ex 7307 99 80 (nedan kallad den berörda produkten).

(9)

Eftersom inga synpunkter inkom beträffande den berörda produkten och den likadana produkten, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 17–20 i förordningen om preliminär tull.

(10)

En rysk exporterande tillverkare hävdade att endast uppgifter från ryska företag borde ha använts vid beräkningen av dumpningsmarginalen och att det inte är korrekt att använda uppgifter från turkiska företag. Det bör erinras om att eftersom inga ryska exporterande tillverkare samarbetade, fastställdes normalvärdet för Ryssland i enlighet med artikel 18.1 och 18.5 i grundförordningen på grundval av tillgängliga uppgifter, närmare bestämt uppgifter från de turkiska exporterande tillverkare som använder ryska sömlösa stålrör som insatsvara för tillverkning av den berörda produkten. Detta påstående avvisas därför.

(11)

Eftersom inga andra synpunkter inkom beträffande fastställandet av normalvärdet, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 22–25 i förordningen om preliminär tull.

(12)

Eftersom inga synpunkter inkom beträffande fastställandet av exportpriset, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 26 och 27 i förordningen om preliminär tull.

(13)

Eftersom inga synpunkter inkom beträffande jämförelsen av exportpriset och normalvärdet, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 28 och 29 i förordningen om preliminär tull.

(14)

En rysk exporterande tillverkare hävdade att den preliminära antidumpningstullen på 23,8 % inte är motiverad mot bakgrund av att företaget endast exporterar knärör av stål till unionen och detta endast i väldigt små mängder. Knärör av stål ingår emellertid i den produkt som är föremål för undersökningen och detta har inte bestritts av någon av de berörda parterna. Dessutom är kriteriet för att import till unionen ska betraktas som försumbar i den mening som avses i artiklarna 5.7 och 9.3 i grundförordningen endast tillämpligt på en landsomfattande nivå och inte avseende enskilda företag. Detta påstående avvisas därför.

(15)

En annan rysk exporterande tillverkare hävdade att den inte ägnat sig åt dumpning och att detta styrks av att företaget vid ett flertal tillfällen har förlorat upphandlingar till konkurrenter i unionen avseende leveranser av knärör och rörböjar. Liksom ovan erinras det om att inga ryska exporterande tillverkare samarbetade i undersökningen, och därför gjordes dumpningsberäkningarna för Ryssland i enlighet med artikel 18.1 och 18.5 i grundförordningen på grundval av tillgängliga uppgifter. Även om detta påstående beaktas, bör det påpekas att den omständigheten att den ryska exporterande tillverkaren förlorat upphandlingar till konkurrenter i unionen inte på något sätt motsäger konstaterandet om dumpning. Detta påstående avvisas därför.

(16)

Eftersom inga andra synpunkter inkom beträffande beräkningen av dumpningsmarginalen, bekräftas slutsatserna i skälen 30 och 31 i förordningen om preliminär tull.

(17)

Den landsomfattande slutgiltiga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(18)

Eftersom inga synpunkter inkom beträffande fastställandet av normalvärdet, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 32–40 i förordningen om preliminär tull.

(19)

En exporterande tillverkare hävdade att vinstmarginalen vid sjöfrakt, dvs. skillnaden mellan de fraktkostnader som faktureras tillverkarens kunder och den fraktkostnad som den exporterande tillverkaren betalar till rederiet, bör inkluderas i exportpriset. Enligt artikel 2.8 i grundförordningen ska exportpriset emellertid vara det pris som faktiskt betalas eller ska betalas för produkten när den säljs på export från exportlandet till unionen. En vinstmarginal som erhålls vid transport av produkten till kunden kan inte anses utgöra en del av exportpriset för själva produkten. Detta påstående avvisas därför.

(20)

Eftersom inga andra synpunkter inkom beträffande fastställandet av exportpriset, bekräftas de preliminära slutsatserna i skälen 41–43 i förordningen om preliminär tull.

(21)

Turkish Steel Exporters' Association (ÇIB) hävdade att de betydande prisskillnaderna mellan sömlösa och svetsade rördelar inte har beaktats korrekt vid jämförelsen mellan exportpris och normalvärde. Alla de samarbetsvilliga företagen har emellertid lämnat in uppgifter om varje enskild transaktion när det gäller försäljningen av sömlösa och svetsade rördelar. Dessa uppgifter har explicit använts vid jämförelsen mellan exportpris och normalvärde. Med andra ord har sömlösa rördelar endast jämförts med sömlösa rördelar, och svetsade rördelar har endast jämförts med svetsade rördelar. Detta påstående avvisas därför.

(22)

Eftersom inga andra synpunkter inkom beträffande jämförelsen, bekräftas slutsatserna i skäl 44 i förordningen om preliminär tull.

(23)

Det erinras om att den preliminära individuella dumpningsmarginalen för en av de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna fastställdes på grundval av en jämförelse mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och företagets vägda genomsnittliga exportpris för den berörda produkten till unionen. Eftersom inga synpunkter inkom beträffande fastställandet av dumpningsmarginalen för det företaget, bekräftas de preliminära slutsatserna i skäl 46 i förordningen om preliminär tull.

(24)

För de båda andra samarbetsvilliga företagen visade dumpningsberäkningarna att företagen bedrev riktad dumpning såväl under en bestämd tid som för vissa kunder och regioner. Det fanns ett klart mönster för deras exportpriser som skilde sig väsentligt mellan olika inköpare, regioner och tider (upp till 30 % för identiska modeller av den berörda produkten). En dumpningsberäkning på grundval av en jämförelse mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt exportpris enligt metoden i artikel 2.11 första meningen första delen i grundförordningen avspeglade inte till fullo den grad av dumpning som de två berörda tillverkarna utövade, vilket visas i skäl 27 i den här förordningen. Dumpningsmarginalen kunde inte heller fastställas genom en jämförelse transaktion för transaktion enligt metoden i artikel 2.11 första meningen andra delen i grundförordningen mellan enskilda normalvärden och enskilda exportpriser till unionen, eftersom antalet inhemska transaktioner som motsvarade exporttransaktionerna inte var tillräckligt för att fastställa normalvärdet, vilket visas i skäl 28.

(25)

För att till fullo återspegla den dumpning som utövades av de båda berörda företagen jämfördes därför, i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen, det normalvärde som fastställts på grundval av ett vägt genomsnitt i deras fall med priset i varje enskild exporttransaktion till unionen. Eftersom denna jämförelsemetod är ett undantag från de två förstnämnda metoderna i artikel 2.11 i grundförordningen, kontrollerade kommissionen noggrant att det var helt klart att villkoren för att tillämpa denna metod var uppfyllda i detta fall. Utförliga uppgifter om beräkningen av dumpning, inklusive konstaterade exportprismönster, har meddelats. Inga av de turkiska exporterande tillverkarna ifrågasatte de uppgifter som legat till grund för beräkningarna.

(26)

Däremot hävdade de båda samarbetsvilliga företagen, ÇIB och den turkiska regeringen att de inte fått tillräckliga förklaringar om hur det fastställts att de båda turkiska exporterande tillverkarna ägnade sig åt riktad dumpning, och att ett eventuellt mönster för deras exportpriser under alla omständigheter var oavsiktligt. Vid ett möte med förhörsombudet, som hade begärts av de två turkiska exportörerna, erhöll de båda företagen ingående förklaringar om hur det fastställts att riktad dumpning förelåg och om beräkningarna av dumpningsmarginalen. Kommissionen klargjorde också att även om mönstret för deras exportpriser var oavsiktligt (5) innebar det riktad dumpning. Det bör påpekas att grundförordningen inte kräver att den utredande myndigheten ska ange eventuella orsaker till riktad dumpning, t.ex. växelkursfluktuationer eller differentierad regional prissättning. Det är tillräckligt att enbart konstatera att det finns ett mönster för exportpriserna vilket väsentligen skiljer sig mellan olika inköpare, regioner eller tider (6). Utöver mötet med förhörsombudet har de båda företagen också erhållit företagsspecifika förklaringar. Dessutom har en verbalnot sänts till Turkiets ständiga delegation vid unionen med klargöranden av hur det fastställts att riktad dumpning förelåg och den metod som tillämpades vid beräkningen av dumpningsmarginalen. Vid ett annat möte med förhörsombudet, som hade begärts av ÇIB, erhöll även ÇIB ingående förklaringar om hur det fastställts att riktad dumpning förelåg och beräkningarna av dumpningsmarginalen.

(27)

För var och en av de båda exporterande tillverkarna fastställdes i undersökningen tre tydliga mönster för deras exportpriser för huvuddelen av deras exportförsäljning till unionen, dvs. att exportpriserna skilde sig väsentligt mellan olika inköpare, regioner och tider, vilket framgick av de grundläggande uppgifter som meddelades till parterna. På grundval av detta resultat, som erhölls genom en grundlig granskning av de särskilda omständigheterna i fallet, var det nödvändigt att konstatera att riktad dumpning förelåg. Eftersom väsentliga skillnader i exportpriserna hade fastställts, och eftersom ett enda av dessa mönster för exportpriserna räckte för att tillämpa metoden att jämföra det vägda genomsnittet med varje enskild exporttransaktion, ansågs denna jämförelsemetod lämplig i detta särskilda fall. För vart och ett av de båda företagen skiljer sig dessutom det sammanlagda värdet av den dumpning som fastställts genom jämförelse av det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset för den berörda produkten till unionen (den första symmetriska metoden) betydligt från det sammanlagda värdet av den dumpning som fastställts genom jämförelse av det normalvärde som fastställts på grundval av ett vägt genomsnitt och priset för varje enskild exporttransaktion till unionen (den asymmetriska metoden), vilket framgick av de grundläggande uppgifter som meddelades till parterna. Därför kan det konstateras att tillämpning av den första symmetriska metoden skulle få till följd att på ett missvisande sätt dölja den riktade dumpningen som ägde rum under en viss tid, i vissa regioner och till vissa kunder. Med andra ord skulle den dumpningsmarginal som beräknats enligt den första symmetriska metoden inte återspegla hela den dumpning som de två berörda företagen bedrev.

(28)

Dumpningsmarginalen kunde inte heller fastställas genom en jämförelse transaktion för transaktion mellan enskilda normalvärden och enskilda exportpriser till unionen enligt artikel 2.11 första meningen andra delen i grundförordningen (den andra symmetriska metoden). Den metoden förutsätter att man identifierar inhemska transaktioner som är jämförbara med enskilda exporttransaktioner, med beaktande av bl.a. försäljningsvolym och transaktionens datum. Med tanke på avsaknaden av ett tillräckligt antal inhemska transaktioner för beräkning av ett normalvärde som motsvarar exporttransaktionerna, kunde ingen dumpningsmarginal beräknas enligt den andra symmetriska metoden. Eftersom det konstaterats föreligga ett mönster av exportpriser som skilde sig väsentligt åt mellan olika inköpare, regioner och tider och eftersom de två symmetriska metoderna inte skulle återspegla hela dumpningen, befanns det lämpligt att beräkna dumpningsmarginalen enligt den asymmetriska metoden i artikel 2.11 andra meningen.

(29)

De båda samarbetsvilliga företagen och ÇIB hävdade att det var oberättigat att jämföra exportpriserna omvandlade till turkiska lira, eftersom försäljningen till unionen skedde i euro, medan turkiska lira endast användes av redovisningsskäl. De hävdade att växelkursfluktuationerna mellan euro och turkiska lira hade en betydande inverkan på de fastställda priserna och oundvikligen påverkade resultatet av jämförelsen av exportpriserna under olika tider på ett oberättigat sätt. Det är emellertid kommissionens fasta praxis att jämföra exportpriser och beräkna dumpningsmarginalen i redovisningsvalutan för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i exportlandet. Det bör påpekas att de kostnader och inhemska priser som använts för att beräkna normalvärdet är angivna i turkiska lira. Därför görs jämförelsen mellan exportpriser och normalvärde i den valutan. Den enda rimliga metoden för att fastställa ett mönster i exportpriserna, enligt samma dumpningsberäkning, är att använda samma exportpriser som redan är angivna i turkiska lira. Grundförordningen innehåller inte heller några krav på en analys av möjliga orsaker till riktad dumpning, såsom växelkursfluktuationer (7). Detta påstående avvisas därför.

(30)

De båda samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hävdade att vid fastställande av ett mönster för exportpriserna bör vägda genomsnittspriser för jämförbara produkttyper beaktas och inte aritmetiska genomsnittspriser. I artikel 2.11 i grundförordningen hänvisas emellertid till ett mönster för exportpriserna, inte till ett mönster för vägda genomsnittliga exportpriser eller ett mönster för exportvärden. Användning av ett vägt genomsnittligt exportpris skulle snedvrida analysen, eftersom exportens volym skulle beaktas och inte endast exportpriserna. Också om vägda genomsnittliga priser används i stället för aritmetiska genomsnittliga exportpriser, kan dock ett mönster för exportpriserna fastställas som skiljer sig väsentligt mellan olika inköpare, regioner och tider. Två parter ifrågasatte att eventuella skillnader i exportprismönstren var väsentliga, om vägda genomsnittspriser används. Det bör påpekas att parterna inte ifrågasätter sakuppgifterna, som grundas på aritmetiska genomsnitt, eftersom det enligt vad som sagts ovan är den lämpliga beräkningsmetoden. Detta påstående avvisas därför.

(31)

ÇIB hävdade att tillämpningen av nollställning är oberättigad och hänvisade till en rapport från WTO:s överprövningsorgan (8) (nedan kallad rapporten om sänglinne) där en nollställning konstaterades strida mot WTO:s antidumpningsavtal. Tribunalen har dock konstaterat (9) att utslaget i rapporten om sänglinne inte är tillämpligt vid riktad dumpning. Rapporten om sänglinne rör i själva verket bara nollställning när den första symmetriska metoden tillämpas, och kan inte anses avse nollställning som används i samband med den asymmetriska metoden. Även om det, som WTO:s överprövningsorgan konstaterat, strider mot artikel 2.4.2 i 1994 års antidumpningsavtal och är orättvist att tillämpa nollställningsmetoden i samband med den första symmetriska metoden, särskilt om ett exportprismönster saknas, strider det inte mot den bestämmelsen eller mot artikel 2.11 i grundförordningen eller mot kravet på en rättvis jämförelse i artikel 2.10 i grundförordningen att tillämpa nollställning i samband med den asymmetriska metoden, förutsatt att de två förutsättningarna för tillämpning av den metoden föreligger. Dessutom har nollställning visat sig vara matematiskt nödvändig för att nå resultat som skiljer den asymmetriska metoden från den första symmetriska metoden. Om nedsättningen inte görs kommer den asymmetriska metoden alltid att ge samma resultat som den första symmetriska metoden. Detta påstående avvisas därför.

(32)

ÇIB hävdade vidare att användningen av nollställning innebär ett åsidosättande av regeln om lägsta tull. ÇIB hävdade att på grund av nollställningen har dumpningsmarginalerna beräknats till en högre nivå än vad som borde ha varit fallet.

(33)

Användningen av nollställning i samband med den asymmetriska metoden hindrar emellertid inte att regeln om lägsta tull tillämpas. Oavsett vilken metod som använts har dumpningsmarginalen för alla de tre samarbetsvilliga företagen jämförts med nivån för undandröjande av skada för respektive företag i syfte att säkerställa att den lägre av dessa bestämmer tullsatsen. Detta påstående avvisas därför.

(34)

Eftersom inga andra synpunkter inkom beträffande dumpningsmarginalerna för de undersökta företagen, bekräftas slutsatserna i skälen 47 och 48 i förordningen om preliminär tull.

(35)

Eftersom inga synpunkter inkom beträffande dumpningsmarginalen för ickesamarbetsvilliga företag, bekräftas de preliminära slutsatserna i skäl 49 i förordningen om preliminär tull.

(36)

De landsomfattande slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(37)

Eftersom inga synpunkter inkom beträffande unionstillverkningen, unionsindustrin och förbrukningen bekräftas innehållet i skälen 51–54 i förordningen om preliminär tull.

(38)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade ÇIB att en sammantagen bedömning av den dumpade importen från de båda berörda länderna inte var berättigad. ÇIB upprepade i princip de turkiska exporterande tillverkarnas synpunkter efter inledandet av förfarandet och hävdade att importen från Ryssland och Turkiet uppvisar olika trender i fråga om volym och priser.

(39)

Som det anges i skäl 59 i förordningen om preliminär tull visade undersökningen att importen från Turkiet är relativt stabil i fråga om volymer, medan importen från Ryssland ökar i absoluta tal. Eftersom efterfrågan minskade under skadeundersökningsperioden, ökade emellertid marknadsandelarna för importen från båda länderna.

(40)

Samtidigt förefaller det inte finnas några avsevärda skillnader i prissättningen. De ryska genomsnittliga priserna är något lägre, men ligger ändå mycket nära de turkiska genomsnittliga priserna. Det bör i detta sammanhang också erinras om att undersökningen visade ett betydande prisunderskridande på upp till omkring 30 % för företag i båda länderna (se skäl 65 i förordningen om preliminär tull). Detta påstående avvisas därför.

(41)

ÇIB hävdade också att importen från Turkiet bör betraktas som obetydlig och påpekade att i ett tidigare ärende som avsåg en liknande produkt, dvs. ”rördelar från Kina, Kroatien, Slovakien, Taiwan och Thailand” (10), betraktades importen från Slovakien och Taiwan som obetydlig (trots att den översteg miniminivån) och verkningarna bedömdes därför inte sammantaget med dumpad import från andra länder.

(42)

Det bör i detta sammanhang påpekas att, vad gäller rördelar från Kina, Kroatien, Slovakien, Taiwan och Thailand, importen från Slovakien och Taiwan faktiskt konstaterades vara dumpad, och att den trots att den hade en marknadsandel på över 1 % inte bedömdes sammantaget med annan dumpad import. Situationen i det ärendet var emellertid en helt annan än i det aktuella ärendet, eftersom importen från Slovakien och Taiwan förlorade marknadsandelar i snabb takt och inte betraktades som betydande vid en jämförelse med importvolymerna från andra länder, och följaktligen inte ansågs vålla någon skada. I det aktuella ärendet däremot ökar importen från både Turkiet och Ryssland sin marknadsandel och är jämförbar sinsemellan i fråga om volym. Detta påstående avvisas därför.

(43)

ÇIB hävdade även att konkurrensvillkoren för importen från Turkiet respektive Ryssland inte är likartad, eftersom det finns ”skillnader i försäljningens geografiska koncentration”. ÇIB har lämnat in statistik som visar att Turkiet under undersökningsperioden koncentrerade mer än 70 % av sin försäljning till Spanien, Frankrike, Italien och Polen, medan Ryssland koncentrerade nästan all sin försäljning till Tjeckien och Tyskland.

(44)

Det bör i detta sammanhang påpekas att skillnader i försäljningens geografiska koncentration inte kan betraktas som en indikation på olika konkurrensvillkor. Eftersom unionen utgör en gemensam marknad, är införselstället för importen normalt inte avgörande för importens konkurrenskraft gentemot annan import eller den likadana produkten. När det gäller konkurrensvillkoren erinras också om att priserna på importen från Ryssland respektive Turkiet är likartade, att importen från båda länderna konstaterades underskrida unionstillverkarnas priser och att försäljningskanalerna är likartade. Detta påstående avvisas därför.

(45)

Eftersom inga andra synpunkter inkom beträffande den sammantagna bedömningen av den dumpade importen från de berörda länderna, bekräftas innehållet i skälen 55–60 i förordningen om preliminär tull.

(46)

Eftersom inga synpunkter inkom beträffande den berörda dumpade importens volym och marknadsandel eller importpriser och prisunderskridande, bekräftas innehållet i skälen 61–65 i förordningen om preliminär tull.

(47)

Det erinras om att den berörda dumpade produkten med ursprung i de berörda länderna som såldes i unionen underskred unionsindustrins priser med upp till omkring 30 %.

(48)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade ÇIB och den turkiska regeringen att eftersom unionsindustrin ökade sin marknadsandel med omkring 3 % mellan 2008 och undersökningsperioden, borde kommissionen ha dragit slutsatsen att unionsindustrin inte led väsentlig skada under skadeundersökningsperioden.

(49)

I detta sammanhang bör det för det första påpekas att det i förordningen om preliminär tull tydligt angavs (se t.ex. skälen 72, 86 eller 91 i den förordningen) att unionsindustrins marknadsandel ökat något. För det andra klargörs det i skäl 72 i förordningen om preliminär tull att den ökade marknadsandelen berodde på att unionstillverkarnas försäljningsvolym minskade något mindre än förbrukningen under skadeundersökningsperioden.

(50)

Det bör vidare påpekas att förutom den lagerminskning som nämns nedan, är marknadsandelen en av få, eller till och med den enda, skadeindikatorn som uppvisade en positiv utveckling under skadeundersökningsperioden. Detta påstående avvisas därför.

(51)

Den turkiska regeringen hävdade också att minskningen av de utvalda unionstillverkarnas utgående lager är en indikation på att unionsindustrin inte vållats någon skada.

(52)

Det bör i detta sammanhang påpekas att som det anges i skäl 79 i förordningen om preliminär tull minskade de utvalda unionstillverkarnas utgående lager med 18 % mellan 2008 och undersökningsperioden.

(53)

Kommissionen medger att en minskning av lagren kan ses som ett positivt tecken, men endast i en situation där försäljningen ökar snabbare än tillverkningen. Detta är emellertid inte fallet i den aktuella undersökningen. Tvärtom beror minskningen av lagren i detta fall endast på att tillverkningsvolymen minskade snabbare än försäljningen. Under dessa omständigheter kan minskningen av lagren inte ses som ett positivt tecken. Detta påstående avvisas därför.

(54)

Eftersom inga andra påståenden eller synpunkter inkom, bekräftas innehållet i skälen 66–88 i förordningen om preliminär tull, inbegripet slutsatsen att unionsindustrin har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(55)

Eftersom inga särskilda synpunkter inkom, bekräftas skälen 90–93 i förordningen om preliminär tull.

(56)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade ÇIB och den turkiska regeringen att den faktiska orsaken till den eventuella skada som unionsindustrin lidit är lågprisimporten från andra tredjeländer, särskilt länder som omfattas av antidumpningsåtgärder.

(57)

I detta sammanhang bör det påpekas att som det anges i skäl 96 i förordningen om preliminär tull fortsatte importen från de åtta länder som omfattas av antidumpningsåtgärder till unionsmarknaden, men dess marknadsandel minskade från 21 % under 2008 till 17 % under undersökningsperioden. De genomsnittliga priserna på denna import ligger i allmänhet lägre än priserna på den dumpade importen från de berörda länderna. Även när hänsyn tas till den tillämpliga antidumpningstullen är priserna på denna import låga och jämförbara med priserna på den ryska och turkiska importen samt lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga priser.

(58)

Det kan dock noteras att för de länder som omfattas av antidumpningsåtgärder (liksom för alla tredjeländer) finns bara begränsad statistik och genomsnittspriser att tillgå, så de fastställda prisskillnaderna behöver inte nödvändigtvis bevisa något och kan bero på en annorlunda produktmix. Vidare uppvisar importen från de länder som omfattas av antidumpningsåtgärder en tydligt nedåtgående trend. Således bekräftas slutsatsen att denna import inte bryter orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och ökningen av den dumpade importen från Turkiet och Ryssland.

(59)

När det gäller importen från andra tredjeländer minskade dess marknadsandel under skadeundersökningsperioden från 7 % 2008 till 6 % under undersökningsperioden, medan Rysslands och Turkiets marknadsandelar ökade. De genomsnittliga priserna på denna import var i allmänhet högre än för den dumpade importen från de berörda länderna och låg nära unionstillverkarnas genomsnittspriser. De anses således inte bryta orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och ökningen av den dumpade importen från Turkiet och Ryssland. Detta påstående avvisas därför och den preliminära slutsatsen att importen från tredjeländer inte bryter orsakssambandet bekräftas.

(60)

Den turkiska regeringen hävdade också att den eventuella skada som unionsindustrin lidit orsakas av ökade tillverkningskostnader till följd av minskad efterfrågan.

(61)

Det bör i detta sammanhang påpekas att som det anges i skäl 101 i förordningen om preliminär tull är den finansiella och ekonomiska krisen 2008/2009 med all sannolikhet orsaken till den minskade förbrukningen av rördelar. Förbrukningen minskade med över 40 % mellan 2008 och 2009 och låg sedan kvar på denna låga nivå under resten av skadeundersökningsperioden (även om den ökade något under undersökningsperioden). Eftersom de fasta kostnaderna utgör upp till 40 % av unionstillverkarnas tillverkningskostnader, medför den minskade efterfrågan, försäljningen och produktionen betydligt högre tillverkningskostnader per enhet. Detta har naturligtvis haft en betydande inverkan på unionsindustrins lönsamhet.

(62)

Det står emellertid klart att de eventuella negativa effekter som de högre tillverkningskostnaderna per enhet medförde förvärrades till följd av att unionsindustrins priser föll på grund det kraftiga pristrycket och det betydande prisunderskridandet från den dumpade importen från Turkiet och Ryssland. Vid en normal marknadssituation bör unionsindustrin ha möjlighet att minimera inverkan av ökade enhetskostnader genom att åtminstone behålla den normala prisnivån, vilket helt klart inte var möjligt med det pristryck som utövades av den onaturligt billiga dumpade importen från de berörda länderna.

(63)

Detta påstående avvisas därför och det konstateras slutgiltigt att den minskade efterfrågans eventuella negativa effekt inte kan bryta orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Ryssland och Turkiet.

(64)

Eftersom inga andra påståenden eller synpunkter inkom, bekräftas innehållet i skälen 94–106 i förordningen om preliminär tull, inbegripet slutsatsen att den dumpade importen från de berörda länderna har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(65)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade ÇIB att om åtgärder införs, kommer klaganden Erne Fittings att få en monopolliknande ställning på unionsmarknaden.

(66)

Det bör i detta sammanhang påpekas att Erne endast är en av två klagande och att den andra, Interfit, är av liknande storlek som Erne. Uppgifterna om de utvalda unionstillverkarna i förordningen om preliminär tull omfattade dessutom en tredje unionstillverkare, Virgilio Cena & Figli. Vidare finns det ett betydande antal mindre företag i unionen som tillverkar och säljer den produkt som är föremål för undersökningen samt en betydande import från andra källor. Mot denna bakgrund anses det inte finnas någon risk för att Erne skulle få en monopolliknande ställning.

(67)

Eftersom inga andra synpunkter inkom, bekräftas skälen 107–117 i förordningen om preliminär tull, inbegripet slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av åtgärder mot den dumpade importen från de berörda länderna.

(68)

Eftersom inga särskilda synpunkter inkom, bekräftas innehållet i skälen 118–120 i förordningen om preliminär tull.

(69)

Med hänsyn till de slutsatser som dragits om dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse konstateras att en slutgiltig antidumpningstull bör införas på import av den berörda produkten och att denna, i enlighet med artikel 9 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande den lägre av dumpnings- och skademarginalerna, vilken i samtliga fall är dumpningsmarginalen.

(70)

Eftersom inga ryska exporterande tillverkare samarbetade, beräknades en landsomfattande dumpningsmarginal för Ryssland, såsom det förklaras i skälen 21–31 i förordningen om preliminär tull; denna dumpningsmarginal bekräftas härmed.

(71)

Eftersom samarbetsviljan ansågs vara relativt låg, fastställdes den övriga dumpningsmarginalen för Turkiet på grundval av en rimlig metod som ledde till en marginal som är högre än den högsta av de individuella marginalerna för de tre samarbetsvilliga företagen, såsom det förklaras i skäl 49 i förordningen om preliminär tull; denna övriga dumpningsmarginal bekräftas härmed.

(72)

På grundval av det ovanstående föreslås följande tullsatser:

(73)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som fastställs i denna förordning har beräknats på grundval av resultaten i den aktuella undersökningen. De återspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga för dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som är tillämplig för ”alla övriga företag”) gäller alltså enbart för import av produkter med ursprung i de berörda länderna och som tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett företag som inte uttryckligen anges i denna förordnings normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa tullsatser utan kommer att omfattas av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(74)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullar (t.ex. till följd av en ändring av företagets namn eller inrättande av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (11) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(75)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för rekommendationen att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Ryssland och Turkiet och slutgiltigt ta ut de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tullen (nedan kallat det slutliga meddelandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist för att inkomma med synpunkter på det slutliga meddelandet av uppgifter.

(76)

Efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter inkom inlagor från klaganden, de två samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Turkiet och ÇIB. De bägge turkiska tillverkarna och ÇIB begärde och beviljades ett möte.

(77)

Klaganden instämde i alla de meddelade konstaterandena. De två turkiska exportörernas och ÇIB:s muntliga och skriftliga synpunkter utgjorde en upprepning av de synpunkter som redan lämnats på det preliminära meddelandet av uppgifter. Det kan konstateras att ingen av de berörda parterna ifrågasatte de uppgifter som legat till grund för processen.

(78)

En motivering för och ett svar på påståendet om tillämpning av den asymmetriska metoden, inbegripet nollställning i dumpningsberäkningen, återfinns i skälen 24–33. Användningen av turkiska lira vid fastställandet av exportprismönster förklaras och det därtill hörande påståendet bemöts i skäl 29. Användningen av aritmetiska medelpriser i stället för vägda medelpriser i kartläggningen av exportprismönster förklaras och det därtill hörande påståendet bemöts i skäl 30. Påståendet att vinstmarginal vid sjöfrakt borde inkluderas i exportpriset beskrivs och vederläggs i skäl 19. Påståendet att ingen sammanlagd bedömning av turkisk och rysk export är motiverad eftersom den turkiska och ryska försäljningen har olika geografisk fördelning beskrivs och vederläggs i skälen 43 och 44. Påståendet att unionsindustrin inte led någon skada eftersom dess marknadsandel ökade bemöts och vederläggs i skälen 48–50.

(79)

Eftersom inga argument som kunde påverka den slutgiltiga bedömningen av ärendet inkom efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter, behöver de ovanstående konstaterandena inte ändras.

(80)

Med hänsyn till storleken på den dumpningsmarginal som fastställts och omfattningen av den skada som unionsindustrin vållats anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull slutgiltigt tas ut till ett belopp som motsvarar den slutgiltiga tull som införs.