Kroatisk specialutgåva: Område 11 Volym 084 s. 227 - 303
EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Need more search options? Use the
Advanced search
You are here
Document 42012X0526(01)
Regulation No 101 of the Economic Commission for Europe of the United Nations (UN/ECE) — Uniform provisions concerning the approval of passenger cars powered by an internal combustion engine only, or powered by a hybrid electric power train with regard to the measurement of the emission of carbon dioxide and fuel consumption and/or the measurement of electric energy consumption and electric range, and of categories M 1 and N 1 vehicles powered by an electric power train only with regard to the measurement of electric energy consumption and electric range
Föreskrifter nr 101 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) — Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av personbilar som endast drivs med förbränningsmotor eller är hybrideldrivna med avseende på mätning av utsläpp av koldioxid och av bränsleförbrukning och/eller mätning av elenergiförbrukning samt deras räckvidd med eldrift samt av fordon i kategorierna M 1 och N 1 som endast drivs med el med avseende på mätning av elenergiförbrukning samt deras räckvidd med eldrift
Föreskrifter nr 101 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) — Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av personbilar som endast drivs med förbränningsmotor eller är hybrideldrivna med avseende på mätning av utsläpp av koldioxid och av bränsleförbrukning och/eller mätning av elenergiförbrukning samt deras räckvidd med eldrift samt av fordon i kategorierna M 1 och N 1 som endast drivs med el med avseende på mätning av elenergiförbrukning samt deras räckvidd med eldrift
EUT L 138, 26.5.2012, p. 1–77
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV) Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva
(HR)
In force
Language
HTML
PDF
Official Journal
|
26.5.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 138/1 |
Endast FN/ECE-texterna i original har bindande internationell folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343 som finns på:
http://www.unece.org/trans/main/wp29/wp29wgs/wp29gen/wp29fdocstts.html
Föreskrifter nr 101 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) — Enhetliga bestämmelser för typgodkännande av personbilar som endast drivs med förbränningsmotor eller är hybrideldrivna med avseende på mätning av utsläpp av koldioxid och av bränsleförbrukning och/eller mätning av elenergiförbrukning samt deras räckvidd med eldrift samt av fordon i kategorierna M1 och N1 som endast drivs med el med avseende på mätning av elenergiförbrukning samt deras räckvidd med eldrift
Inbegripet all giltig text fram till och med:
ändringsserie 01 – dag för ikraftträdande: 9 december 2010
INNEHÅLL
FÖRESKRIFTER
|
1. |
Tillämpningsområde |
|
2. |
Definitioner |
|
3. |
Ansökan om typgodkännande |
|
4. |
Typgodkännande |
|
5. |
Anvisningar och provningar |
|
6. |
Ändring och utökning av typgodkännande för den godkända typen |
|
7. |
Villkor för utökning av typgodkännande för en fordonstyp |
|
8. |
Särskilda bestämmelser |
|
9. |
Tillverkningens överensstämmelse |
|
10. |
Påföljder vid tillverkningens bristande överensstämmelse |
|
11. |
Tillverkningens slutgiltiga upphörande |
|
12. |
Namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovningarnas utförande samt myndigheterna |
BILAGOR
|
Bilaga 1 — |
Väsentliga egenskaper hos fordon som endast drivs med förbränningsmotor samt uppgifter om provningarnas utförande |
|
Bilaga 2 — |
Väsentliga egenskaper hos det fordon som drivs endast med eldrift och uppgifter om provningarnas utförande |
|
Bilaga 3 — |
Väsentliga egenskaper hos det fordon som drivs med hybrideldrift och uppgifter om provningarnas utförande |
|
Bilaga 4 — |
Meddelande avseende beviljat, utökat, avslagen ansökan om eller återkallat typgodkännande eller om tillverkningens slutgiltiga upphörande för en fordonstyp enligt föreskrifter nr 101 |
|
Bilaga 5 — |
Typgodkännandemärkenas utformning |
|
Bilaga 6 — |
Metod för mätning av koldioxidutsläpp från och bränsleförbrukning hos de fordon som endast drivs med förbränningsmotor |
|
Bilaga 7 — |
Metod för mätning av elenergiförbrukningen i fordon som endast drivs med el |
|
Tillägg: |
Fastställande av det totala vägmotståndet för ett fordon som endast drivs med el samt kalibrering av dynamometern |
|
Bilaga 8 — |
Metod för mätning av koldioxidutsläpp, bränsle- och elenergiförbrukning i fordon med hybrideldrift |
|
Tillägg 1: |
Laddningstillståndsprofil för lagringsanordningen för elenergi/effekt i externt laddningsbara hybridelfordon |
|
Tillägg 2: |
Metod för mätning av batteriets elbalans i externt och icke-externt laddningsbara hybridelfordon |
|
Bilaga 9 — |
Metod för mätning av räckvidden för fordon som endast drivs med el eller hybridel och räckvidden för externt laddningsbara fordon som drivs med hybridel |
|
Bilaga 10 — |
Förfarande för provning av utsläpp från ett fordon som är utrustat med ett periodiskt regenererande system |
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Dessa föreskrifter gäller fordon av kategorierna M1 och N1 (1) avseende
|
a) |
mätning av utsläpp av koldioxid (CO2) och av bränsleförbrukning och/eller mätning av elenergiförbrukning för fordon som endast drivs med förbränningsmotor och med hybridel samt deras räckvidd med eldrift, och |
|
b) |
mätning av elenergiförbrukning för fordon som endast drivs med el samt deras räckvidd med eldrift. |
De ska inte tillämpas på ett fordon i kategori N1 om följande två krav är uppfyllda:
|
a) |
Motortypen i den typen av fordon är typgodkänd i enlighet med föreskrifter nr 49. |
|
b) |
Tillverkarens totala världsproduktion av N1-fordon understiger 2 000 enheter. |
2. DEFINITIONER
I dessa föreskrifter gäller följande definitioner:
2.1 typgodkännande av ett fordon: typgodkännande av en fordonstyp med avseende på mätning av energiförbrukning (bränsle eller elenergi).
2.2 fordonstyp: en kategori motordrivna fordon som inte skiljer sig åt i sådana väsentliga avseenden som underrede, drift, transmission, batteri för fordonsdrift (i förekommande fall), däck och olastad vikt.
2.3 olastad vikt: fordonets vikt i körklart skick utan besättning, passagerare eller last men med full bränsletank (i förekommande fall), kylvätska, service- och drivbatterier, oljor, inbyggd laddare, bärbar laddare, verktyg och reservhjul, samt allt som behövs för det berörda fordonet och om det tillhandahålls av fordonstillverkaren.
2.4 referensvikt: fordonets olastade vikt, ökad med en enhetlig vikt av 100 kg.
2.5 högsta vikt: den högsta tekniskt tillåtna vikt som uppgetts av tillverkaren (denna vikt kan vara högre än den högsta vikt som tillåts av de nationella myndigheterna).
2.6 provningsvikt: för fordon med endast eldrift, för fordon i kategori M1 referensvikt och för fordon i kategori N1 olastad vikt jämte hälften av fullastad vikt.
2.7 lastbil: ett motorfordon i kategori N1 som är konstruerat och tillverkat uteslutande eller huvudsakligen för godsbefordran.
2.8 skåpbil: lastbil med hytten integrerad i karossen.
2.9 kallstartanordning: en anordning som tillfälligt gör motorns luft-/bränsleblandning fetare för att underlätta start.
2.10 starthjälp: en anordning som underlättar motorns start utan att göra luft-/bränsleblandningen fetare, t.ex. glödstift, ändrad insprutningstid osv.
2.11 drivanordning: det system av anordning(ar) för lagring av energi, energiomvandlare och kraftöverföring(ar) som omvandlar lagrad energi till den mekaniska energi som för fordonets drift avges vid hjulen.
2.12 fordon med förbränningsmotor: fordon som endast drivs med förbränningsmotor.
2.13 eldrift: ett system som består av en eller flera anordningar för lagring av elenergi (t.ex. batteri, elektromekaniskt svänghjul eller kondensator), en eller flera anordningar för konditionering av eleffekt och en eller flera elapparater som omvandlar lagrad elenergi till den mekaniska energi som för fordonets drift avges vid hjulen.
2.14 rent elfordon: fordon med endast eldrift.
2.15 hybridrift:: drift med minst två olika energiomvandlare och två olika system för lagring av energi (på fordonet) för fordonets drift.
2.15.1 hybrideldrift: anordning som för mekanisk drift tillförs energi från följande båda källor för lagrad energi/effekt på fordonet:
Ett förbrukningsbart bränsle.
En anordning för lagring av elenergi/effekt (t.ex. batteri, kondensator, svänghjul/generator o.d.).
2.16 räckvidd för externt laddningsbart elfordon: den totala sträcka som kan köras under fullständiga kombinerade körcykler till dess att den energi som härrör från extern laddning av batteriet (eller annan energilagringsanordning) uttömts, och som mäts enligt förfarandet i bilaga 9.
2.17 hybridfordon: ett fordon som drivs med hybriddrift.
2.17.1 hybridelfordon: ett fordon som drivs med hybrideldrift.
2.18 räckvidd med eldrift: för fordon som endast drivs med el eller hybridel och som laddas utanför fordonet, den sträcka som kan köras med el från ett fullt laddat batteri (eller annan elenergilagringsanordning) och som mäts enligt förfarandet i bilaga 9.
2.19 periodiskt regenererande system: en föroreningsbegränsande anordning (t.ex. katalysator, partikelfälla) som kräver en periodisk regenereringsprocess efter en normal fordonskörning om mindre än 4 000 km. Om en regenerering av en föroreningsbegränsande anordning utförs minst en gång per provning av typ I och den redan regenererats minst en gång under fordonets förberedelsecykel ska detta anses som ett kontinuerligt regenererande system som inte kräver ett särskilt provningsförfarande. Bilaga 10 gäller inte kontinuerligt regenererande system.
På tillverkarens begäran ska det särskilda provningsförfarandet för periodiskt regenererande system inte tillämpas på en regenererande anordning om tillverkaren efter överenskommelse med den tekniska tjänsten förser den typgodkännande myndigheten med uppgifter som visar att utsläppen av CO2 under de cykler då regenerering utförs inte överstiger det uppgivna värdet med mer än 4 %.
3. ANSÖKAN OM TYPGODKÄNNANDE
3.1 Ansökan om typgodkännande av en fordonstyp med avseende på mätning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och/eller mätning av elenergiförbrukning och räckvidd med eldrift ska lämnas av fordonstillverkaren eller dennes vederbörligen befullmäktigade ombud.
3.2 Den ska åtföljas av nedannämnda handlingar i tre exemplar med följande uppgifter:
|
3.2.1 |
En beskrivning av fordonets väsentliga egenskaper där alla uppgifter i bilagorna 1, 2 eller 3, beroende på driftstyp, ingår. På begäran av den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna eller på tillverkarens begäran kan kompletterande tekniska upplysningar beaktas för vissa fordon som är särskilt bränslesnåla. |
|
3.2.2 |
Beskrivning av fordonets grundläggande egenskaper, inkl. de som användes för att upprätta bilaga 4. |
3.3 Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska godkännas ska lämnas till den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarnas utförande. Den tekniska tjänsten ska, för M1 och N1-fordon som är godkända med avseende på utsläpp enligt föreskrifter nr 83, under provningen kontrollera att detta fordon, om det endast drivs med förbränningsmotor eller med hybrideldrift, uppfyller de gränsvärden som gäller för denna typ enligt beskrivning i föreskrifter nr 83.
3.4 Den behöriga myndigheten ska styrka att tillräckliga åtgärder vidtas för att säkerställa en effektiv kontroll av tillverkningens överensstämmelse innan godkännande av fordonstypen beviljas.
4. TYPGODKÄNNANDE
4.1 Om utsläpp av CO2, bränsle- och/eller elenergiförbrukning och räckvidd med eldrift hos den fordonstyp, som lämnas för typgodkännande enligt dessa föreskrifter, uppmäts enligt villkoren i punkt 5 ska godkännande för denna fordonstyp beviljas.
4.2 Ett typgodkännandenummer ska tilldelas varje godkänd typ. Dess första båda siffror ska ange den ändringsserie (för närvarande 00) som inbegriper de senaste större tekniska ändringar som gjorts i föreskrifterna vid tidpunkten för typgodkännandets utfärdande. En och samma avtalsslutande part får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.
4.3 Meddelande om beviljat eller utökat typgodkännande eller om avslag på ansökan om typgodkännande för en fordonstyp enligt dessa föreskrifter ska sändas till de avtalsslutande parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter med ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 4 till dessa föreskrifter.
4.4 På varje fordon som överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt dessa föreskrifter ska på en väl synlig och lättläslig plats som anges i typgodkännandeintyget ett internationellt typgodkännandemärke anbringas som består av
|
4.4.1 |
en cirkel som omger bokstaven ”E”, åtföljd av det särskilda numret för det land som beviljat typgodkännandet (2), och |
|
4.4.2 |
numret på dessa föreskrifter, åtföljt av bokstaven ”R”, ett bindestreck och typgodkännandenumret till höger om den cirkel som föreskrivs i punkt 4.4.1. |
4.5 Om fordonet, i det land som beviljat typgodkännande enligt dessa föreskrifter, överensstämmer med en fordonstyp som godkänts enligt en eller flera andra föreskrifter som bifogats överenskommelsen, behöver den symbol som föreskrivs i punkt 4.4.1 inte upprepas, utan i så fall ska föreskrifternas och typgodkännandets nummer samt tilläggssymbolerna i alla de föreskrifter enligt vilka typgodkännande beviljats i det land som beviljat typgodkännande enligt dessa föreskrifter, placeras i lodräta kolumner till höger om den symbol som förekrivs i punkt 4.4.1.
4.6 Typgodkännandemärket ska vara tydligt läsbart och outplånligt.
4.7 Typgodkännandemärket ska placeras nära eller på fordonets dataskylt.
4.8 I bilaga 5 till dessa föreskrifter ges exempel på typgodkännandemärkets utformning.
5. ANVISNINGAR OCH PROVNINGAR
5.1 Allmänt
De komponenter som eventuellt kan påverka utsläpp av CO2 och bränsle- eller elenergiförbrukning ska utformas, konstrueras och monteras så att det blir möjligt för fordonet att vid normal användning och trots de vibrationer för vilka det kan utsättas uppfylla bestämmelserna i dessa föreskrifter.
5.2 Beskrivning av provningar för de fordon som endast drivs av förbränningsmotor
5.2.1 Utsläpp av CO2 och bränsleförbrukning ska mätas enligt det provningsförfarande som beskrivs i bilaga 6. Fordon som inte uppnår den acceleration och den maximihastighet som krävs i körcykeln måste köras med gaspedalen fullt nedtryckt tills de återigen uppnått den driftskurva som krävs. Avvikelser från körcykeln måste anges i provningsrapporten.
5.2.2 För utsläpp av CO2 ska provningsresultaten anges i gram per kilometer (g/km) och avrundas till närmaste heltal.
5.2.3 Bränsleförbrukningsvärdena ska anges i liter per 100 km (för bensin, motorgas eller diesel) eller i m3 per 100 km (för naturgas) och beräknas enligt punkt 1.4.3 i bilaga 6 med kolbalansmetoden och med de uppmätta utsläppen av CO2 och övriga kolrelaterade utsläpp (CO och kolväten). Resultaten ska avrundas till en decimal.
5.2.4 För den beräkning som omnämns i punkt 5.2.3 ska bränsleförbrukningen anges i lämpliga enheter och följande bränsleegenskaper ska användas:
|
a) |
Densitet: uppmätt i provningsbränslet enligt ISO 3675 eller med en likvärdig metod. För bensin, diesel, biodiesel och etanol (E85) ska den densitet som uppmäts vid 15 °C användas; för motorgas, naturgas och biometan ska en referensdensitet användas enligt följande:
|
|
b) |
Förhållandet väte/kol: fasta värden ska användas enligt följande:
|
5.3 Beskrivning av provningar för fordon med endast eldrift
5.3.1 Den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna ska utföra mätningen av elenergiförbrukning enligt metoden och provningscykeln i bilaga 7 till dessa föreskrifter.
5.3.2 Den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna ska utföra mätningen av fordonets räckvidd med eldrift enligt metoden i bilaga 9.
Den räckvidd med eldrift som uppmätts med denna metod är den enda som får användas i marknadsföringsmaterial.
5.3.3 Resultat av mätningen av elenergiförbrukning ska anges i wattimmar per kilometer (Wh/km) och räckvidden i km, där båda avrundas till närmaste heltal.
5.4 Beskrivning av provningar för fordon med hybrideldrift
5.4.1 Den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna ska mäta utsläpp av CO2 och elenergiförbrukning enligt provningsförfarandet i bilaga 8.
5.4.2 Resultaten av provningen för utsläpp av CO2 ska anges i gram per kilometer (g/km) och avrundas till närmaste heltal.
5.4.3 Bränsleförbrukningsvärdena ska anges i liter per 100 km (för bensin, motorgas eller diesel) eller i m3 per 100 km (för naturgas) och beräknas enligt punkt 1.4.3 i bilaga 6 med kolbalansmetod och med uppmätta utsläpp av CO2 och övriga kolrelaterade utsläpp (CO och kolväten). Resultaten ska avrundas till en decimal.
5.4.4 Vid beräkningen i punkt 5.4.3 ska bestämmelser och värden i punkt 5.2.4 tillämpas.
5.4.5 Resultatet av mätningen av elenergiförbrukningen ska, i förekommande fall, anges i wattimmar per kilometer (Wh/km) och avrundas till närmaste heltal.
5.4.6 Den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna ska utföra mätningen av fordonets räckvidd med eldrift enligt metoden i bilaga 9 till dessa föreskrifter. Resultatet skal anges i km, och avrundas till närmaste heltal.
Den räckvidd med eldrift som uppmätts med denna metod är den enda som får användas i marknadsföringsmaterial och vid beräkningarna i bilaga 8.
5.5 Tolkning av resultaten
5.5.1 Det värde för CO2 eller det elenergiförbrukningsvärde som antas som typgodkännandevärde ska vara det värde som uppgetts av tillverkaren om det värde som uppmätts av den tekniska tjänsten inte överskrider det uppgivna värdet med mer än 4 %. Det uppmätta värdet kan vara lägre utan några begränsningar.
För fordon som endast drivs med förbränningsmotor och är utrustade med periodiskt regenererande system enligt definition i punkt 2.19 ska resultaten före en jämförelse med det uppgivna värdet multipliceras med den faktor Ki som erhålls i bilaga 10.
5.5.2 Om de uppmätta värdena för CO2 eller elenergiförbrukningen med mer än 4 % överskrider de värden för CO2 eller den elenergiförbrukning som uppgetts av tillverkaren ska ytterligare en provning utföras med samma fordon.
Om medelvärdet för de två provningsresultaten inte överskrider det värde som uppgetts av tillverkaren med mer än 4 % antas det värde som uppgetts av tillverkaren som typgodkännandevärde.
5.5.3 Om medelvärdet fortfarande överstiger det uppgivna värdet med mer än 4 % ska en slutlig provning utföras på samma fordon. Medelvärdet av de tre provningsresultaten antas som typgodkännandevärde.
6. ÄNDRING OCH UTÖKNING AV TYPGODKÄNNANDE FÖR DEN GODKÄNDA TYPEN
6.1 Varje ändring av den godkända typen ska anmälas till den myndighet som godkänt typen. Myndigheten kan därefter antingen
|
6.1.1 |
finna att de ändringar som gjorts troligen inte får någon märkbar negativ verkan på värdena för CO2 och bränsle- eller elenergiförbrukningen och att det ursprungliga typgodkännandet i detta fall ska vara giltigt för den ändrade fordonstypen, eller |
|
6.1.2 |
kräva ytterligare en provningsrapport från den tekniska tjänst som ansvarar för provningarnas utförande enligt villkoren i punkt 7 i dessa föreskrifter. |
6.2 Bekräftelse på eller utökning av typgodkännande ska, med angivande av ändringarna, med förfarandet i punkt 4.3 meddelas de avtalsslutande parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter.
6.3 Den behöriga myndighet som beviljar utökning av typgodkännandet ska tilldela en sådan utökning ett serienummer och underrätta de övriga avtalsslutande parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter om detta med ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 4 till dessa föreskrifter.
7. VILLKOR FÖR UTÖKNING AV TYPGODKÄNNANDE FÖR EN FORDONSTYP
7.1 Fordon som endast drivs med förbränningsmotor utom fordon som är utrustade med ett periodiskt regenererande utsläppskontrollsystem
Typgodkännandet får utvidgas till att omfatta fordon av samma typ eller en annan typ som skiljer sig åt när det gäller följande egenskaper i bilaga 4, om de koldioxidutsläpp som uppmäts av den tekniska tjänsten inte överskrider typgodkännandevärdet med mer än 4 % för fordon i kategori M1 och med mer än 6 % för fordon i kategori N1:
|
7.1.1 |
Referensmassa. |
|
7.1.2 |
Högsta tillåtna vikt. |
|
7.1.3 |
Karosserityp.
|
|
7.1.4 |
Totala utväxlingsförhållanden. |
|
7.1.5 |
Motorns utrustning och tillbehör. |
7.2 Fordon som endast drivs med förbränningsmotor och är utrustade med ett periodiskt regenererande utsläppskontrollsystem
Typgodkännandet kan utökas till fordon av samma typ eller av en annan typ som avviker i fråga om de egenskaper i bilaga 4, som anges i punkterna 7.1.1–7.1.5 ovan, men som inte överskrider familjeegenskaperna i bilaga 10, om de utsläpp av CO2 som uppmätts av den tekniska tjänsten inte överskrider typgodkännandevärdet med mer än 4 % för fordon i kategori M1 och med mer än 6 % för fordon i kategori N1, och där samma faktor Ki är tillämplig.
Typgodkännande kan också utökas till fordon av samma typ men med en annan faktor Ki, om det justerade värde för CO2 som uppmätts av den tekniska tjänsten inte överskrider typgodkännandevärdet med mer än 4 % för fordon i kategori M1 och med mer än 6 % för fordon i kategori N1.
7.3 Fordon med endast eldrift
Utökningar kan beviljas efter överenskommelse med den tekniska tjänst som ansvarar för provningarnas utförande.
7.4 Fordon med hybrideldrift
Typgodkännandet kan utökas till fordon av samma typ eller av en annan typ som avviker i fråga om följande egenskaper i bilaga 4 om de utsläpp av CO2 och den elenergiförbrukning som uppmätts av den tekniska tjänsten inte överskrider typgodkännandevärdet med mer än 4 % för fordon i kategori M1 och med mer än 6 % för fordon i kategori N1:
|
7.4.1 |
Referensmassa. |
|
7.4.2 |
Högsta tillåtna vikt. |
|
7.4.3 |
Karosserityp:
|
|
7.4.4 |
I fråga om en ändring av någon annan egenskap kan utökningar beviljas efter överenskommelse med den tekniska tjänst som ansvarar för provningarnas utförande. |
7.5 Utvidgning av typgodkännande för fordon i kategori N1 inom en familj, om det endast drivs med förbränningsmotor eller med hybrideldrift
7.5.1 För fordon i kategori N1 som typgodkänts såsom ingående i en fordonsfamilj med tillämpning av förfarandet i punkt 7.6.2, får typgodkännandet utvidgas till att omfatta fordon inom samma familj endast om den tekniska tjänsten anser att det nya fordonets bränsleförbrukning inte överstiger bränsleförbrukningen för det fordon på vilket bränsleförbrukningen för familjen är grundad.
Typgodkännanden får även utvidgas till att omfatta fordon som
|
a) |
är upp till 110 kg tyngre än den provade familjemedlemmen under förutsättning att de inte väger mer än 220 kg än den lättaste familjemedlemmen, |
|
b) |
har ett lägre totalt utväxlingsförhållande än den provade familjemedlemmen enbart beroende på ett byte av däckstorlek, och |
|
c) |
i alla andra avseenden överensstämmer med familjen. |
7.5.2 För fordon i kategori N1 som typgodkänts såsom ingående i en fordonsfamilj med tillämpning av förfarandet i punkt 7.6.3, får typgodkännandet utvidgas till att omfatta fordon inom samma familj utan ytterligare provning endast om den tekniska tjänsten anser att det nya fordonets bränsleförbrukning ligger inom de gränser som ställs upp genom de två fordon i familjen som har den lägsta respektive högsta bränsleförbrukningen.
7.6 Typgodkännande för fordon i kategori N1 inom en familj, om det endast drivs med förbränningsmotor eller med hybrideldrift
Fordon i kategori N1 får godkännas inom en familj enligt punkt 7.6.1 genom tillämpning av en av de två alternativa metoder som anges i punkterna 7.6.2 och 7.6.3.
7.6.1 N1-fordon får sammanföras till en familj enligt dessa föreskrifter om nedanstående parametrar är identiska eller ligger inom angivna gränser.
|
7.6.1.1 |
Identiska parametrar är följande:
|
|
7.6.1.2 |
Följande parametrar måste ligga inom följande gränser:
|
7.6.2 En fordonsfamilj enligt punkt 7.6.1 får godkännas med gemensamma uppgifter om koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för samtliga medlemmar av familjen. Den tekniska tjänsten ska för provningen välja den medlem av familjen som den anser har det högsta koldioxidutsläppet. Mätningarna ska utföras i enlighet med punkt 5 och bilaga 6, och de resultat som erhålls enligt den metod som beskrivs i punkt 5.5 ska användas som gemensamma typgodkännandevärden för samtliga medlemmar av fordonsfamiljen.
7.6.3 Fordon som har sammanförts till en familj enligt 7.6.1 får godkännas med olika uppgifter om koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för var och en av medlemmarna av familjen. Den tekniska tjänsten ska för provningen välja de två fordon som den anser har de största respektive minsta koldioxidutsläppen. Mätningarna ska utföras i enlighet med punkt 5 och bilaga 6. Om tillverkarens uppgifter för dessa båda fordon ligger inom den toleransmarginal som anges i punkt 5.5 får de koldioxidutsläpp som tillverkaren deklarerat för samtliga medlemmar av familjen användas som typgodkännandevärden. Om tillverkarens uppgifter inte ligger inom toleransmarginalen, ska de resultat som erhålls enligt den metod som beskrivs i punkt 5.5 användas som typgodkännandevärden, och den tekniska tjänsten ska välja ut ett lämpligt antal andra familjemedlemmar för tilläggsprovning.
8. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
I framtiden kan fordon med särskilt energisnål teknik utvecklas vilka kan underkastas kompletterande provningsprogram. Dessa kan på tillverkarens begäran specificeras i ett senare skede för att visa lösningens fördelar.
9. TILLVERKNINGENS ÖVERENSSTÄMMELSE
9.1 De fordon som typgodkänts enligt dessa föreskrifter ska tillverkas så att de överensstämmer med det typgodkända fordonet.
9.2 För att kontrollera att villkoren i punkt 9.1 uppfylls ska lämpliga tillverkningskontroller utföras.
9.3 Fordon som endast drivs med förbränningsmotor:
9.3.1 Som allmän regel gäller att åtgärder för att säkerställa tillverkningens överensstämmelse med avseende på fordonsutsläpp av CO2 kontrolleras på grundval av beskrivningen i det typgodkännandeintyg som överensstämmer med förlagan i bilaga 4 till dessa föreskrifter.
Kontrollen av tillverkningens överensstämmelse grundar sig på en bedömning, som görs av den behöriga myndigheten, av tillverkarens förfarande för att övervaka att fordonstypens överensstämmelse med avseende på utsläpp av CO2 säkerställs.
Om myndigheten inte är tillfredsställd med standarden på tillverkarens övervakningsförfarande kan den kräva att kontrollprovningar utförs på fordon under tillverkning.
9.3.1.1 Om en mätning av utsläppen av CO2 ska utföras på en fordonstyp som varit föremål för en eller flera utökningar ska provningarna utföras på det (de) fordon som är tillgängligt(a) vid tiden för provningen (det (de) fordon som beskrivs i den första dokumentationen eller i följande utökningar).
9.3.1.1.1 Fordonets överensstämmelse för provningen av CO2.
|
9.3.1.1.1.1 |
Tre fordon väljs slumpmässigt ur serien och provas enligt förfarandet i bilaga 6. |
|
9.3.1.1.1.2 |
Om myndigheten är tillfredsställd med den tillverkningsstandardavvikelse som angetts av tillverkaren ska provningarna utföras enligt punkt 9.3.2. Om myndigheten inte är tillfredsställd med den tillverkningsstandardavvikelse som angetts av tillverkaren ska provningarna utföras enligt punkt 9.3.3. |
|
9.3.1.1.1.3 |
En serietillverkning anses som överensstämmande eller icke-överensstämmande på grundval av provningarna av de tre provningsfordonen när ett beslut om godkännande eller icke-godkännande fattats för CO2 enligt de provningskriterier som gäller i den tillämpliga tabellen. Om inget beslut om godkännande eller icke-godkännande fattats för CO2 ska en provning utföras på ytterligare ett fordon (se figur 1). |
|
9.3.1.1.1.4 |
I fråga om periodiskt regenererande system enligt definition i punkt 2.19 ska resultaten multipliceras med den faktor Ki som erhållits med förfarandet i bilaga 10 vid den tidpunkt då typgodkännandet beviljades. På tillverkarens begäran kan provningen utföras omedelbart efter det att en regenerering slutförts. |
Figur 1
9.3.1.1.2 Utan hinder av kraven i bilaga 6 ska provningarna utföras på fordon som inte körts alls.
|
9.3.1.1.2.1 |
På tillverkarens begäran ska emellertid provningarna utföras på fordon som körts högst 15 000 km. I detta fall ska inkörningsförfarandet utföras av tillverkaren som ska åta sig att inte göra några justeringar av dessa fordon. |
|
9.3.1.1.2.2 |
Om tillverkaren begär att få utföra ett inkörningsförfarande (”x” km, där x ≤ 15 000 km) kan det utföras enligt följande: Utsläppen av CO2 ska mätas vid noll och vid ”x” km på det första provade fordonet (som kan vara typgodkännandefordonet). Utsläppens utvecklingskoefficient (EC) mellan noll och ”x” km ska beräknas enligt följande:
Värdet för EC kan vara mindre än 1. Följande fordon ska inte genomgå inkörningsförfarandet utan deras utsläpp vid noll km ska modifieras genom utvecklingskoefficienten, EC. I detta fall ska de värden som ska antas vara:
|
|
9.3.1.1.2.3 |
Som alternativ till detta förfarande kan biltillverkaren använda en fast utvecklingskoefficient (EC) av 0,92 och multiplicera alla de värden för CO2 som uppmätts vid noll km med denna faktor. |
|
9.3.1.1.2.4 |
De referensbränslen som beskrivs i bilagorna 10 och 10a till föreskrifter nr 83 ska användas för denna provning. |
9.3.2 Tillverkningens överensstämmelse när tillverkarens statistikuppgifter är tillgängliga.
9.3.2.1 I följande avsnitt beskrivs det förfarande som ska användas för att kontrollera kraven för tillverkningens överensstämmelse för CO2 när tillverkarens tillverkningsstandardavvikelse är tillfredsställande.
9.3.2.2 Med en minsta stickprovsstorlek av tre är provtagningsförfarandet bestämt så att sannolikheten att ett parti klarar en provning, med 40 % av tillverkningen defekt, är 0,95 (tillverkarens risk = 5 %), medan sannolikheten att ett parti godtas, med 65 % av tillverkningen defekt, är 0,1 (konsumentens risk = 10 %).
9.3.2.3 Följande förfarande används (se figur 1):
Låt L vara den naturliga logaritmen för typgodkännandevärdet för CO2:
|
xi |
= |
den naturliga logaritmen för mätning av det i:te fordonet i stickprovet. |
|
s |
= |
en uppskattning av tillverkningens standardavvikelse (efter bestämning av den naturliga logaritmen för mätningarna). |
|
n |
= |
det löpande provningsnumret. |
9.3.2.4 Det provningsvärde för stickprovet som kvantifierar summan av standardavvikelserna i förhållande till gränsvärdet sammanställs och definieras enligt:
9.3.2.5 Därefter gäller:
|
9.3.2.5.1 |
Om provningsvärdet är högre än värdet för godkänt för den stickprovsstorlek som ges i tabell 1, fattas ett beslut om godkänt. |
|
9.3.2.5.2 |
Om provningsvärdet är lägre än värdet för icke-godkänt för den stickprovsstorlek som ges i tabell 1, fattas ett beslut om icke-godkänt. |
|
9.3.2.5.3 |
I annat fall provas ytterligare ett fordon enligt bilaga 6 och förfarandet tillämpas på stickprovet med ytterligare en enhet. |
Tabell 1
|
Stickprovsstorlek (ackumulerat antal fordon som provats) |
Beslutsvärden för godkänt |
Beslutsvärden för icke-godkänt |
|
(a) |
(b) |
(c) |
|
3 |
3,327 |
– 4,724 |
|
4 |
3,261 |
– 4,790 |
|
5 |
3,195 |
– 4,856 |
|
6 |
3,129 |
– 4,922 |
|
7 |
3,063 |
– 4,988 |
|
8 |
2,997 |
– 5,054 |
|
9 |
2,931 |
– 5,120 |
|
10 |
2,865 |
– 5,185 |
|
11 |
2,799 |
– 5,251 |
|
12 |
2,733 |
– 5,317 |
|
13 |
2,667 |
– 5,383 |
|
14 |
2,601 |
– 5,449 |
|
15 |
2,535 |
– 5,515 |
|
16 |
2,469 |
– 5,581 |
|
17 |
2,403 |
– 5,647 |
|
18 |
2,337 |
– 5,713 |
|
19 |
2,271 |
– 5,779 |
|
20 |
2,205 |
– 5,845 |
|
21 |
2,139 |
– 5,911 |
|
22 |
2,073 |
– 5,977 |
|
23 |
2,007 |
– 6,043 |
|
24 |
1,941 |
– 6,109 |
|
25 |
1,875 |
– 6,175 |
|
26 |
1,809 |
– 6,241 |
|
27 |
1,743 |
– 6,307 |
|
28 |
1,677 |
– 6,373 |
|
29 |
1,611 |
– 6,439 |
|
30 |
1,545 |
– 6,505 |
|
31 |
1,479 |
– 6,571 |
|
32 |
– 2,112 |
– 2,112 |
9.3.3 Tillverkningens överensstämmelse när tillverkarens statistikuppgifter är otillfredsställande eller saknas.
9.3.3.1 I följande avsnitt beskrivs det förfarande som ska användas för att kontrollera kraven för tillverkningens överensstämmelse för CO2 när tillverkarens bevis för tillverkningens standardavvikelse antingen är otillfredsställande eller saknas.
9.3.3.2 Med en minsta stickprovsstorlek av tre är provtagningsförfarandet bestämt så att sannolikheten att ett parti klarar en provning, med 40 % av tillverkningen defekt, är 0,95 (tillverkarens risk = 5 %), medan sannolikheten att ett parti godtas, med 65 % av tillverkningen defekt, är 0,1 (konsumentens risk = 10 %).
9.3.3.3 Mätningen av CO2 anses följa en logaritmisk normalfördelning och ska först omvandlas genom beräkning av de naturliga logaritmerna. Låt mo och m beteckna de minsta respektive de största stickprovsstorlekarna (mo = 3 och m = 32) och låt n beteckna det löpande stickprovsantalet.
9.3.3.4 Om de naturliga logaritmerna för mätningarna i serien är x1, x2, ..., xj och L är den naturliga logaritmen för typgodkännandet för CO2 definieras följande:
dj = xj – L
9.3.3.5 I tabell 2 visas beslutsvärden för godkänt (An) och icke-godkänt (Bn) mot löpande stickprovsantal. Provningsvärdet är det förhållande 
som enligt följande ska användas för att avgöra om serien godkänts eller inte:
För mo ≤ n ≤ m
|
9.3.3.5.1 |
godkänns serien om
|
|
9.3.3.5.2 |
underkänns serien om
|
|
9.3.3.5.3 |
görs ytterligare en mätning om
|
Tabell 2
|
Stickprovsstorlek (ackumulerat antal fordon som provats) n |
Beslutsvärden för godkänt An |
Beslutsvärden för icke-godkänt Bn |
|
(a) |
(b) |
(c) |
|
3 |
– 0,80380 |
16,64743 |
|
4 |
– 0,76339 |
7,68627 |
|
5 |
– 0,72982 |
4,67136 |
|
6 |
– 0,69962 |
3,25573 |
|
7 |
– 0,67129 |
2,45431 |
|
8 |
– 0,64406 |
1,94369 |
|
9 |
– 0,61750 |
1,59105 |
|
10 |
– 0,59135 |
1,33295 |
|
11 |
– 0,56542 |
1,13566 |
|
12 |
– 0,53960 |
0,97970 |
|
13 |
– 0,51379 |
0,85307 |
|
14 |
– 0,48791 |
0,74801 |
|
15 |
– 0,46191 |
0,65928 |
|
16 |
– 0,43573 |
0,58321 |
|
17 |
– 0,40933 |
0,51718 |
|
18 |
– 0,38266 |
0,45922 |
|
19 |
– 0,35570 |
0,40788 |
|
20 |
– 0,32840 |
0,36203 |
|
21 |
– 0,30072 |
0,32078 |
|
22 |
– 0,27263 |
0,28343 |
|
23 |
– 0,24410 |
0,24943 |
|
24 |
– 0,21509 |
0,21831 |
|
25 |
– 0,18557 |
0,18970 |
|
26 |
0,18970 |
0,16328 |
|
27 |
– 0,12483 |
0,13880 |
|
28 |
– 0,09354 |
0,11603 |
|
29 |
– 0,06159 |
0,09480 |
|
30 |
– 0,02892 |
0,0749 |
|
31 |
0,00449 |
0,05629 |
|
32 |
0,03876 |
0,03876 |
9.3.3.6 Anmärkningar
Följande rekursiva formler är användbara för att beräkna successiva värden för provningsvärdet:
(n = 2,3,…;
; v1
= 0)
9.4 Fordon med endast eldrift
Som allmän regel gäller att åtgärder för att säkerställa tillverkningens överensstämmelse med avseende på elenergiförbrukningen kontrolleras på grundval av beskrivningen i det typgodkännandeintyg som fastställs i bilaga 4 till dessa föreskrifter.
9.4.1 Typgodkännandeinnehavaren ska i synnerhet:
|
9.4.1.1 |
Säkerställa förekomst av förfaranden för effektiv kontroll av tillverkningens kvalitet. |
|
9.4.1.2 |
Ha tillgång till den utrustning som krävs för att kontrollera överensstämmelse med varje godkänd typ. |
|
9.4.1.3 |
Säkerställa att uppgifter om provningsresultat registreras och att bifogade handlingar är tillgängliga under en period som ska överenskommas med myndigheten. |
|
9.4.1.4 |
Analysera resultaten av varje typ av provning för att övervaka och säkerställa konsekvens inom produktens egenskaper, med beaktande av de variationer som är tillåtna inom industriell tillverkning. |
|
9.4.1.5 |
Säkerställa att för varje fordonstyp de provningar som föreskrivs i bilaga 7 till dessa föreskrifter utförs och att utan hinder av kraven i punkt 2.3.1.6 i bilaga 7 provningarna på tillverkarens begäran ska utföras på fordon som inte körts alls. |
|
9.4.1.6 |
Säkerställa att varje stickprovssamling eller provningsexemplar som visar bristande överensstämmelse vid den aktuella typen av provning följs av en efterföljande provtagning och ytterligare en provning. Alla åtgärder som krävs ska vidtas för att återställa tillverkningens överensstämmelse. |
9.4.2 De behöriga myndigheter som utfärdar typgodkännandet får när som helst kontrollera de metoder som tillämpas vid varje tillverkningsenhet.
9.4.2.1 Vid varje inspektion ska dokumentationen av provningar och övervakning av tillverkningen framläggas för den besökande inspektören.
9.4.2.2 Inspektören får slumpmässigt välja de provningsexemplar som ska provas i tillverkarens laboratorium. Det minsta antalet provningsexemplar får avgöras på grundval av resultaten från tillverkarens egna kontroller.
9.4.2.3 När kvalitetsstandarden inte förefaller tillfredsställande eller när det förefaller krävas att giltigheten av de provningar som utförts enligt punkt 9.4.2.2 verifieras ska inspektören välja provningsexemplar som ska sändas till den tekniska tjänst som utfört typgodkännandeprovningarna.
9.4.2.4 De behöriga myndigheterna får utföra alla de provningar som föreskrivs i dessa föreskrifter.
9.5 Fordon med hybrideldrift
Som allmän regel gäller att åtgärder för att säkerställa att tillverkningens överensstämmelse med avseende på utsläpp av CO2 och elenergiförbrukning från hybridelfordon kontrolleras på grundval av beskrivningen i det typgodkännandeintyg som överensstämmer med förlagan i bilaga 4 till dessa föreskrifter.
Kontrollen av tillverkningens överensstämmelse grundar sig på en bedömning, som görs av den behöriga myndigheten, av tillverkarens förfarande för att övervaka att fordonstypens överensstämmelse med avseende på utsläpp av CO2 och elenergiförbrukning säkerställs.
Om myndigheten inte är tillfredsställd med standarden på tillverkarens övervakningsförfarande kan den kräva att kontrollprovningar utförs på fordon under tillverkning.
Överensstämmelsen för utsläpp av CO2 kontrolleras med användande av de statistiska förfarandena i punkterna 9.3.1–9.3.3. Fordonen provas enligt förfarandet i bilaga 8 till dessa föreskrifter.
9.6 Åtgärder som ska vidtas vid tillverkningens bristande överensstämmelse
Om bristande överensstämmelse observeras vid inspektionerna ska den behöriga myndigheten säkerställa att alla de åtgärder som krävs för att så snart som möjligt återställa tillverkningens överensstämmelse vidtas.
10. PÅFÖLJDER VID TILLVERKNINGENS BRISTANDE ÖVERENSSTÄMMELSE
10.1 Det typgodkännande i fråga om en fordonstyp som beviljats enligt dessa föreskrifter kan återkallas om kraven i punkt 9.1 inte uppfylls.
10.2 Om en avtalsslutande part i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter återkallar ett typgodkännande som den tidigare beviljat, ska den genast underrätta de övriga avtalsslutande parter som tillämpar dessa föreskrifter om detta med ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 4 till dessa föreskrifter.
11. TILLVERKNINGENS SLUTGILTIGA UPPHÖRANDE
Om typgodkännandeinnehavaren fullständigt upphör att tillverka en fordonstyp som godkänts i enlighet med dessa föreskrifter ska denne underrätta den myndighet som beviljat typgodkännandet om detta. Efter att ha mottagit det berörda meddelandet ska denna myndighet underrätta de övriga avtalsslutande parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter om detta med ett meddelandeformulär som överensstämmer med förlagan i bilaga 4 till dessa föreskrifter.
12. NAMN- OCH ADRESSUPPGIFTER GÄLLANDE DE TEKNISKA TJÄNSTER SOM ANSVARAR FÖR TYPGODKÄNNANDEPROVNINGARNAS UTFÖRANDE SAMT MYNDIGHETERNA
De avtalsslutande parter i 1958 års överenskommelse som tillämpar dessa föreskrifter ska meddela Förenta nationernas sekretariat namn- och adressuppgifter gällande de tekniska tjänster som ansvarar för typgodkännandeprovningarnas utförande samt de myndigheter som beviljar typgodkännande och till vilka intyg om de beviljade, utökade eller återkallade typgodkännanden som utfärdats i andra länder samt om avslagna ansökningar ska sändas.
(1) Enligt definition i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3) (TRANS/WP.29/78/rev.1/ändring.2).
(2) De nummer som särskiljer de avtalsslutande parterna i 1958 års avtal anges i bilaga 3 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3) (dokument TRANS/WP.29/78/Rev.2).
(3) Medelvärde för referensbränslena G20 och G23 vid 15 °C.
(4) Enligt definition i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3) (TRANS/WP.29/78/rev.1/ändring 2).
(5) Enligt definition i bilaga 7 till den konsoliderade resolutionen om fordonskonstruktion (R.E.3) (TRANS/WP.29/78/rev.1/ändring 2).
BILAGA 1
VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS FORDON SOM ENDAST DRIVS MED FÖRBRÄNNINGSMOTOR SAMT UPPGIFTER OM PROVNINGARNAS UTFÖRANDE
Följande uppgifter ska, i den mån de är tillämpliga, inges i tre exemplar och innehålla en sammanfattning.
Om det finns ritningar ska dessa vara i lämplig skala och tillräckligt detaljerade. De ska framläggas i A4-format eller vikta till detta format. I fråga om de funktioner som styrs av mikroprocessorer skall lämpliga uppgifter om användningen lämnas.
1. ALLMÄNT
1.1 Fabrikat (tillverkarens namn): …
1.2 Typ och handelsbeteckning (alla varianter anges): …
1.3 Typidentifieringsmärkning, om märkningen finns på fordonet: …
1.3.1 Placeringen av detta märke: …
1.4 Fordonskategori: …
1.5 Tillverkarens namn och adress: …
1.6 Namn- och adressuppgifter gällande tillverkarens befullmäktigade ombud, i förekommande fall: …
2. FORDONETS ALLMÄNNA KONSTRUKTIONSEGENSKAPER
2.1 Fotografier och/eller ritningar av ett representativt fordon: …
2.2 Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar): …
3. VIKTER (i kilogram) (hänvisning görs till ritning, när så är lämpligt)
3.1 Fordonets vikt i körklart skick med karosseri, eller chassits vikt med hytt om tillverkaren inte monterar karosseriet (inkl. kylvätska, oljor, bränsle, verktyg, reservhjul och förare): …
3.2 Den högsta tekniskt tillåtna lastade vikt som uppgetts av tillverkaren: …
4. BESKRIVNING AV DRIVANORDNINGEN OCH DESS BESTÅNDSDELAR
4.1 Förbränningsmotor
4.1.1 Motortillverkare: …
4.1.2 Tillverkarens motorkod (märkt på motorn, eller andra identifieringar): …
4.1.2.1 Arbetssätt: gnist-/kompressionständning, fyrtakts-/tvåtakts- (1)
4.1.2.2 Cylindrarnas antal, placering och tändningsföljd:
|
4.1.2.2.1 |
Cylinderdiameter (2): … mm |
|
4.1.2.2.2 |
Slaglängd (2): …mm |
4.1.2.3 Motorns slagvolym (3): … cm3
4.1.2.4 Volymetriskt kompressionsförhållande (4): …
4.1.2.5 Ritningar av förbränningskammare och kolvens överdel: …
4.1.2.6 Tomgångsvarvtal (4): …
4.1.2.7 Kolmonoxidhalt i volymprovent i avgaserna med motorn på tomgång: … (enligt tillverkarens specifikationer) (4) …
4.1.2.8 Högsta nettoeffekt: …kW vid min– 1
4.1.3 Bränsle: bensin/blyfri bensin/dieselolja/motorgas/naturgas (1)
4.1.3.1 Research-oktantal (RON): …
4.1.4 Bränslematning
4.1.4.1 Med förgasare: ja/nej (1)
4.1.4.1.1 Fabrikat: …
4.1.4.1.2 Typ(er): …
4.1.4.1.3 Antal monterade: …
4.1.4.1.4 Justeringar (4):
|
4.1.4.1.4.1 |
Munstycken: … |
|
4.1.4.1.4.2 |
Venturirör: … |
|
4.1.4.1.4.3 |
Flottörkammarnivå: … |
|
4.1.4.1.4.4 |
Flottörvikt: … |
|
4.1.4.1.4.5 |
Flottörnål: … |
4.1.4.1.5 Kallstartsystem: manuellt/automatiskt (1)
4.1.4.1.5.1 Funktionssätt: …
4.1.4.1.5.2 Funktionsbegränsningar/funktionsinställningar (1) (4):
4.1.4.2 Genom bränsleinsprutning (endast vid kompressionständning): ja/nej (1)
4.1.4.2.1 Systembeskrivning: …
4.1.4.2.2 Arbetssätt: direktinsprutning/förkammare/virvelkammare (1)
4.1.4.2.3 Insprutningspump
4.1.4.2.3.1 Fabrikat: …
4.1.4.2.3.2 Typ(er): …
4.1.4.2.3.3 Största bränsletillförsel (1) (4): … mm3/slag eller cykel vid ett pumpvarvtal av (1) (4): … min– 1 eller karakteristisk kurva: …
4.1.4.2.3.4 Munstyckesreglering (4): …
4.1.4.2.3.5 Insprutningskurva (4): …
4.1.4.2.3.6 Kalibreringsförfarande: provningsbänk/motor (1) …
4.1.4.2.4 Regulator
4.1.4.2.4.1 Typ: …
4.1.4.2.4.2 Brytpunkt:
|
4.1.4.2.4.2.1 |
Brytpunkt vid belastning: …min– 1 |
|
4.1.4.2.4.2.2 |
Brytpunkt utan belastning: …min– 1 |
4.1.4.2.4.3 Tomgångsvarvtal: …min– 1
4.1.4.2.5 Insprutare:
|
4.1.4.2.5.1 |
Fabrikat: … |
|
4.1.4.2.5.2 |
Typ(er): … |
|
4.1.4.2.5.3 |
Öppningstryck (4): … kPa eller karakteristisk kurva: … |
4.1.4.2.6 Kallstartsystem
4.1.4.2.6.1 Fabrikat: …
4.1.4.2.6.2 Typ(er): …
4.1.4.2.6.3 Beskrivning: …
4.1.4.2.7 Hjälpstartanordning
4.1.4.2.7.1 Fabrikat: …
4.1.4.2.7.2 Typ(er): …
4.1.4.2.7.3 Beskrivning: …
4.1.4.3 Genom bränsleinsprutning (endast vid kompressionständning): ja/nej (1)
4.1.4.3.1 Systembeskrivning:
4.1.4.3.2 Arbetssätt (1): insugningsrör (enkelt/flerpunkts-)/direkt insprutning/annat (specificeras)
|
Styrenhet – typ (eller nr): … |
uppgifter som ska anges vid kontinuerlig insprutning, för andra system anges motsvarande uppgifter |
|
Bränsleregulator – typ: … |
|
|
Luftflödesgivare – typ: … |
|
|
Bränslefördelare – typ: … |
|
|
Tryckregulator – typ: … |
|
|
Mikrobrytare – typ: … |
|
|
Justerskruv för tomgång – typ: … |
|
|
Spjällanslutningshus – typ: … |
|
|
Vattentemperaturgivare – typ: … |
|
|
Lufttemperaturgivare – typ: … |
|
|
Lufttemperaturomkopplare – typ: … |
Elektromagnetiskt störningsskydd …
Beskrivning och/eller ritning: …
4.1.4.3.3 Fabrikat: …
4.1.4.3.4 Typ(er): …
4.1.4.3.5 Insprutare: Öppningstryck (4): … kPa eller karakteristisk kurva (4): …
4.1.4.3.6 Munstyckesreglering: …
4.1.4.3.7 Kallstartsystem: …
4.1.4.3.7.1 Funktionssätt: …
4.1.4.3.7.2 Funktionsbegränsningar/funktionsinställningar (1) (4): …
4.1.4.4 Matningspump
4.1.4.4.1 Tryck (4): …kPa eller karakteristisk kurva: …
4.1.4.5 System för bränsletillförsel av motorgas: ja/nej (1)
4.1.4.5.1 Typgodkännandenummer enligt föreskrifter nr 67 och dokumentation: …
4.1.4.5.2 Elektronisk motorstyrenhet för motorgasdrift:
|
4.1.4.5.2.1 |
Fabrikat: … |
|
4.1.4.5.2.2 |
Typ: … |
|
4.1.4.5.2.3 |
Utsläppsrelaterade justeringsmöjligheter: … |
4.1.4.5.3 Ytterligare dokumentation:
|
4.1.4.5.3.1 |
Beskrivning av katalysatorskydd vid omkoppling från bensin till motorgas eller åter: … |
|
4.1.4.5.3.2 |
Systemets uppbyggnad (elanslutningar, kompensationsslangar för vakuumanslutningar osv): … |
|
4.1.4.5.3.3 |
Ritning av symbolen: … |
4.1.4.6 System för naturgasdrift: ja/nej (1)
4.1.4.6.1 Typgodkännandenummer enligt föreskrifter nr 67: …
4.1.4.6.2 Elektronisk motorstyrenhet för naturgasdrift:
|
4.1.4.6.2.1 |
Fabrikat: … |
|
4.1.4.6.2.2 |
Typ: … |
|
4.1.4.6.2.3 |
Utsläppsrelaterade justeringsmöjligheter: … |
4.1.4.6.3 Ytterligare dokumentation:
|
4.1.4.6.3.1 |
Beskrivning av katalysatorskydd vid omkoppling från bensin till naturgas eller åter: … |
|
4.1.4.6.3.2 |
Systemets uppbyggnad (elanslutningar, kompensationsslangar för vakuumanslutningar osv): … |
|
4.1.4.6.3.3 |
Ritning av symbolen: … |
4.1.5 Tändning
4.1.5.1 Fabrikat: …
4.1.5.2 Typ(er): …
4.1.5.3 Arbetssätt: …
4.1.5.4 Förtändningskurva (4): …
4.1.5.5 Statisk tändningsinställning (4): …grader före dödpunkten (TDC)
4.1.5.6 Brytarspetsarnas spel (4): …
4.1.5.7 Kamvinkel (4): …
4.1.5.8 Tändstift
4.1.5.8.1 Fabrikat: …
4.1.5.8.2 Typ: …
4.1.5.8.3 Tändstiftens elektrodavstånd: …mm
4.1.5.9 Tändspole
4.1.5.9.1 Fabrikat: …
4.1.5.9.2 Typ: …
4.1.5.10 Tändningskondensator
4.1.5.10.1 Fabrikat: …
4.1.5.10.2 Typ: …
4.1.6 Kylsystem: vätska/luft (1)
4.1.7 Insugningssystem:
4.1.7.1 Turboaggregat: ja/nej (1)
4.1.7.1.1 Fabrikat: …
4.1.7.1.2 Typ(er): …
4.1.7.1.3 Beskrivning av systemet (högsta laddningstryck: … kPa, avgasport)
4.1.7.2 Intercooler: ja/nej (1)
4.1.7.3 Beskrivning och ritningar av insugningsrör med tillbehör (övertryckskammare, uppvärmningsanordning, extra luftintag osv): …
4.1.7.3.1 Beskrivning av insugningsrör (ritningar och/eller fotografier): …
4.1.7.3.2 Luftfilter, ritningar: …, eller
4.1.7.3.2.1 Fabrikat: …
4.1.7.3.2.2 Typ(er): …
4.1.7.3.3 Insugningsljuddämpare, ritningar: …, eller
4.1.7.3.3.1 Fabrikat: …
4.1.7.3.3.2 Typ(er): …
4.1.8 Avgassystem
4.1.8.1 Beskrivning och ritningar av avgassystemet: …
4.1.9 Ventilernas öppnings- och stängningstider eller motsvarande uppgifter:
|
4.1.9.1 |
Ventilernas största lyftning, öppnings- och stängningsvinklar eller uppgifter om inställning för alternativa fördelningssystem i förhållande till dödpunkter: … |
|
4.1.9.2 |
Referens- och/eller inställningsvärden (1): … |
4.1.10 Använt smörjmedel:
|
4.1.10.1 |
Fabrikat: … |
|
4.1.10.2 |
Typ: … |
4.1.11 Åtgärder som vidtagits mot luftföroreningar:
4.1.11.1 Anordning för återföring av vevhusgaser (beskrivning och ritningar): …
4.1.11.2 Ytterligare reningsanordningar (i förekommande fall, och om de inte under någon annan rubrik):
4.1.11.2.1 Katalysator: ja/nej (1)
4.1.11.2.1.1 Antal katalysatorer och beståndsdelar: …
4.1.11.2.1.2 Katalysatorns(ernas) mått och form (volym,…): …
4.1.11.2.1.3 Typ av katalys: …
4.1.11.2.1.4 Total mängd ädelmetall: …
4.1.11.2.1.5 Relativ koncentration: …
4.1.11.2.1.6 Substrat (struktur och material): …
4.1.11.2.1.7 Celltäthet: …
4.1.11.2.1.8 Typ av hölje för katalysator(er): …
4.1.11.2.1.9 Katalysatorns(ernas) placering (plats och referensavstånd i avgassystemet): …
4.1.11.2.1.10 Regenereringssystem/metod för efterbehandlingssystem för avgaser, beskrivning: …
|
4.1.11.2.1.10.1 |
Antal körningscykler av typ I eller motsvarande provningsbänkscykler mellan två cykler då regenereringsfaser inträffar under de förhållanden som motsvarar provning av typ I (avståndet ”D” i figur 10/1 i bilaga 10): … |
|
4.1.11.2.1.10.2 |
Beskrivning av den metod som används för att bestämma antalet cykler mellan två cykler då regenereringsfaser inträffar: … |
|
4.1.11.2.1.10.3 |
Parametrar för att bestämma den laddningsnivå som krävs innan regenerering inträffar (t.ex. temperatur, tryck osv.): … |
|
4.1.11.2.1.10.4 |
Beskrivning av den metod som används för att ladda systemet under det provningsförfarande som beskrivs i punkt 3.1 i bilaga 10: … |
4.1.11.2.1.11 Syrgasgivare: typ
4.1.11.2.1.11.1 Syrgasgivarens placering: …
4.1.11.2.1.11.2 Syrgasgivarens regleringsområde: …
4.1.11.2.2 Luftinspritning: ja/nej (1)
4.1.11.2.2.1 Typ (pulserad luft, luftpump,…): …
4.1.11.2.3 Avgasåterföring: ja/nej (1)
4.1.11.2.3.1 Egenskaper (flöde,…): …
4.1.11.2.4 Evaporativt avgasreningssystem
Fullständig detaljerad beskrivning av anordningarna och deras inställning: …
Ritning över det evaporativa reningssystemet: …
Ritning av kolbehållaren: …
Ritning av bränsletanken med angivande av volym och material: …
4.1.11.2.5 Partikelfälla: ja/nej (1)
4.1.11.2.5.1 Partikelfällans mått och form (volym): …
4.1.11.2.5.2 Partikelfällans typ och utformning: …
4.1.11.2.5.3 Partikelfällans placering (referensavstånd i avgassystemet): …
4.1.11.2.5.4 Regenereringssystem/metod. Beskrivning och ritning: …
4.1.11.2.5.4.1 Antal körningscykler av typ I eller motsvarande provningsbänkscykler mellan två cykler då regenereringsfaser inträffar under de förhållanden som motsvarar provning av typ I (avståndet ”D” i figur 10/1 i bilaga 10): …
4.1.11.2.5.4.2 Beskrivning av den metod som används för att bestämma antalet cykler mellan två cykler då regenereringsfaser inträffar: …
4.1.11.2.5.4.3 Parametrar för att bestämma den laddningsnivå som krävs innan regenerering inträffar (t.ex. temperatur, tryck osv.): …
4.1.11.2.5.4.4 Beskrivning av den metod som används för att ladda systemet under det provningsförfarande som beskrivs i punkt 3.1 i bilaga 10: …
4.1.11.2.6 Andra system (beskrivning och arbetssätt): …
4.2 Driftstyrenhet
4.2.1 Fabrikat: …
4.2.2 Typ: …
4.2.3 Identifieringsnummer: …
4.3 Transmission
4.3.1 Koppling (typ): …
4.3.1.1 Största vridmomentsomvandling: …
4.3.2 Växellåda: …
4.3.2.1 Typ: …
4.3.2.2 Placering i förhållande till motorn: …
4.3.2.3 Manövreringsmetod: …
4.3.3 Utväxlingsförhållanden
|
|
Utväxlingsförhållanden i växellådan |
Slutliga utväxlingsförhållanden |
Totala utväxlingsförhållanden |
|
Högsta värde för CVT (5) |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
4, 5, övriga |
|
|
|
|
Lägsta värde för CVT (5) |
|
|
|
|
Backväxel |
|
|
|
5. HJULUPPHÄNGNING
5.1 Däck och hjul
5.1.1 Däck-/hjulkombination(er) (för däck anges dimensionsbeteckning, lägsta belastningstal, symbolen för lägsta hastighetskategori; för hjul anges fälgdimension(er) och pressningsdjup:
5.1.1.1 Axlar
5.1.1.1.1 Axel 1: …
5.1.1.1.2 Axel 2: …
5.1.1.1.3 Axel 3: …
5.1.1.1.4 Axel 4 osv.: …
5.1.2 Övre och undre gräns för rullningsomkrets:
5.1.2.1 Axlar
5.1.2.1.1 Axel 1: …
5.1.2.1.2 Axel 2: …
5.1.2.1.3 Axel 3: …
5.1.2.1.4 Axel 4 osv.: …
5.1.3 Ringtryck enligt tillverkarens rekommendation: … kPa
6. KAROSSERI
6.1 Sittplatser: …
6.1.1 Antal sittplatser: …
(1) Stryk det som inte är tillämpligt.
(2) Detta värde ska avrundas till närmaste tiondedels millimeter.
(3) Detta värde ska beräknas med π = 3,1416 och avrundas till närmaste cm3.
(4) Ange tolerans.
(5) CVT – Kontinuerligt varierbar transmission
BILAGA 2
VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS DET FORDON SOM DRIVS ENDAST MED ELDRIFT OCH UPPGIFTER OM PROVNINGARNAS UTFÖRANDE (1)
Följande uppgifter ska, i den mån de är tillämpliga, inges i tre exemplar och innehålla en sammanfattning.
Om det finns ritningar ska dessa vara i lämplig skala och tillräckligt detaljerade. De ska framläggas i A4-format eller vikta till detta format. I fråga om de funktioner som styrs av mikroprocessorer ska lämpliga uppgifter om användningen lämnas.
1. ALLMÄNT
1.1 Fabrikat (tillverkarens namn): …
1.2 Typ och handelsbeteckning (alla varianter anges): …
1.3 Typidentifieringsmärkning, om märkningen finns på fordonet: …
1.3.1 Placeringen av detta märke: …
1.4 Fordonskategori: …
1.5 Tillverkarens namn och adress: …
1.6 Namn- och adressuppgifter gällande tillverkarens befullmäktigade ombud, i förekommande fall: …
2. FORDONETS ALLMÄNNA KONSTRUKTIONSEGENSKAPER
2.1 Fotografier och/eller ritningar av ett representativt fordon: …
2.2 Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar): …
3. VIKTER (i kilogram) (hänvisning görs till ritning, när så är lämpligt)
3.1 Fordonets vikt i körklart skick med karosseri, eller chassits vikt med hytt om tillverkaren inte monterar karosseriet (inkl. kylvätska, oljor, bränsle, verktyg, reservhjul och förare): …
3.2 Den högsta tekniskt tillåtna lastade vikt som uppgetts av tillverkaren: …
4. BESKRIVNING AV DRIVANORDNINGEN OCH DESS BESTÅNDSDELAR
4.1 Allmän beskrivning av eldrift
4.1.1 Fabrikat: …
4.1.2 Typ: …
4.1.3 Användning (2): Centralmotor/flera motorer (antal): …
4.1.4 Transmissionsanordning: parallell/transaxiell/andra, ska preciseras: …
4.1.5 Provningsspänning: … V
4.1.6 Nominellt motorvarvtal: … min–1
4.1.7 Högsta motorvarvtal: … min–1
Eller alternativt
reducerering av utgående axel/växellådans varvtal (ilagd växel anges): … min–1
4.1.8 Varvtal vid högsta effekt (3): … min–1
4.1.9 Högsta effekt: … kW
4.1.10 Högsta effekt under 30 minuter: … kW
4.1.11 Flexibelt område (där P ≥ 90 % av högsta effekt):
|
|
Varvtal vid början av området: … min–1 |
|
|
Varvtal vid slutet av området: … min–1 |
4.2 Drivbatteri
4.2.1 Batteriets varunamn och märke: …
4.2.2 Slag av elektrokemiskt par: …
4.2.3 Märkspänning: … V
4.2.4 Batteriets högsta effekt under 30 minuter (konstant energiurladdning): …kW
4.2.5 Batteriprestanda vid 2 h urladdning (konstant energi eller konstant strömstyrka) (2):
|
4.2.5.1 |
Batteriets energiinnehåll: … kWh |
|
4.2.5.2 |
Batteriets kapacitet: … Ah i 2 h |
|
4.2.5.3 |
Spänning efter urladdning: … V |
4.2.6 Angivande av det urladdningsslut som medför nödtvunget stopp för fordonet (4): …
4.2.7 Batteriets vikt: …kg
4.3 Elmotor
4.3.1 Arbetssätt:
|
4.3.1.1 |
likström/växelström (2) /antal faser: … |
|
4.3.1.2 |
separat uppmagnetisering/serie/sammansatt (2) |
|
4.3.1.3 |
synkron/asynkron (2) |
|
4.3.1.4 |
lindad rotor/med permanenta magneter/med hus (2) |
|
4.3.1.5 |
antal poler i motorn: … |
4.3.2 Svängmassa: …
4.4 Energireglering
4.4.1 Fabrikat: …
4.4.2 Typ: …
4.4.3 Reglerprincip: vektor/öppen slinga/sluten/annan (ska specificeras) (2): …
4.4.4 Största effektiva strömstyrka som överförts till motorn (3): … A under …sekunder
4.4.5 Använt spänningsområde: … V till … V
4.5 Kylsystem:
|
Motor |
: |
vätska/luft (2) |
|
Styranordning |
: |
vätska/luft (2) |
4.5.1 Vätskekylningsutrustningens egenskaper:
|
4.5.1.1 |
Slag av vätska … cirkulationspumpar: ja/nej (2) |
|
4.5.1.2 |
Pumpens egenskaper eller fabrikat och typ(er): … |
|
4.5.1.3 |
Termostat: inställning: … |
|
4.5.1.4 |
Kylare: ritning(ar) eller fabrikat och typ(er): … |
|
4.5.1.5 |
Avlastningsventil: tryckinställning: … |
|
4.5.1.6 |
Fläkt: egenskaper eller fabrikat och typ(er): … |
|
4.5.1.7 |
Fläktkanal: … |
4.5.2 Luftkylningsutrustningens egenskaper
4.5.2.1 Kompressor: egenskaper eller fabrikat, typ(er): …
4.5.2.2 Normal luftledning: …
4.5.2.3 Temperaturregleringssystem: ja/nej (2)
4.5.2.4 Kort beskrivning: …
4.5.2.5 Luftfilter: … fabrikat: … typ(er): …
|
4.5.3 |
Temperaturer som medges av tillverkaren |
högsta temperatur |
|
4.5.3.1 |
Motorns utlopp: |
…°C |
|
4.5.3.2 |
styranordningens inlopp: |
…°C |
|
4.5.3.3 |
vid motorns referenspunkt(er): |
…°C |
|
4.5.3.4 |
Vid styranordningens referenspunkt(er): |
…°C |
4.6 Isoleringskategori: …
4.7 Internationell skyddskod (IP-kod): …
|
Smörjsystemets arbetssätt (2) |
: |
|
4.9 Beskrivning av transmissionen
4.9.1 Drivhjul: främre/bakre/4 × 4 (2)
4.9.2 Typ av växel: manuell/automatisk (2)
4.9.3 Antal växlar: …
|
Växel |
Hjulvarvtal |
Utväxlingsförhållande |
Motorvarvtal |
|
1 |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
Backväxel |
|
|
|
lägsta CVT (kontinuerligt varierbar transmission): …
högsta CVT: …
4.9.4 Rekommendationer för växling
|
1 → 2: … |
2 → 1: … |
|
2 → 3: … |
3 → 2: … |
|
3 → 4: … |
4 → 3: … |
|
4 → 5: … |
5 → 4: … |
|
överväxel i: … |
överväxel ur: … |
5. LADDNING
5.1 Laddare: i fordonet/extern (2)
I fråga om en extern enhet definieras laddaren (varumärke, modell): …
5.2 Beskrivning av laddningens normalprofil: …
5.3 Specifikation av nät:
|
5.3.1 |
Typ av nät: enfas/trefas (2) |
|
5.3.2 |
Spänning: … |
5.4 Viloperiod som rekommenderas mellan urladdningens avslutning och uppladdningens inledning: …
5.5 Teoretisk varaktighet för en fullständig uppladdning: …
6. HJULUPPHÄNGNING
6.1 Däck och hjul
6.1.1 Däck-/hjulkombination(er) (för däck anges dimensionsbeteckning, lägsta belastningstal, symbolen för lägsta hastighetskategori; för hjul anges fälgdimension(er) och pressningsdjup):
|
6.1.1.1 |
Axlar
|
6.1.2 Övre och undre gräns för rullningsomkrets:
|
6.1.2.1 |
Axlar
|
6.1.3 Ringtryck enligt tillverkarens rekommendation: … kPa
7. KAROSSERI
7.1 Sittplatser: …
7.1.1 Antal sittplatser: …
8. SVÄNGMASSA
8.1 Motsvarande svängmassa för komplett framaxel: …
8.2 Motsvarande svängmassa för komplett bakaxel: …
(1) För icke-konventionella motorer eller system ska tillverkaren lämna uppgifter som motsvarar dem som krävs nedan.
(2) Stryk det som inte är tillämpligt.
(3) Ange tolerans.
(4) Om tillämpligt.
BILAGA 3
VÄSENTLIGA EGENSKAPER HOS DET FORDON SOM DRIVS MED HYBRIDELDRIFT OCH UPPGIFTER OM PROVNINGARNAS UTFÖRANDE
Följande uppgifter ska, i den mån de är tillämpliga, inges i tre exemplar och innehålla en sammanfattning.
Om det finns ritningar ska dessa vara i lämplig skala och tillräckligt detaljerade. De ska framläggas i A4-format eller vikta till detta format. I fråga om de funktioner som styrs av mikroprocessorer ska lämpliga uppgifter om användningen lämnas.
1. ALLMÄNT
1.1 Fabrikat (tillverkarens namn): …
1.2 Typ och handelsbeteckning (alla varianter anges): …
1.3 Typidentifieringsmärkning, om märkningen finns på fordonet: …
1.3.1 Placeringen av detta märke: …
1.4 Fordonskategori: …
1.5 Tillverkarens namn och adress: …
1.6 Namn- och adressuppgifter gällande tillverkarens befullmäktigade ombud, i förekommande fall: …
2. FORDONETS ALLMÄNNA KONSTRUKTIONSEGENSKAPER
2.1 Fotografier och/eller ritningar av ett representativt fordon: …
2.2 Drivaxlar (antal, placering, koppling till andra axlar): …
3. VIKTER (i kilogram) (hänvisning görs till ritning, när så är lämpligt)
3.1 Fordonets vikt i körklart skick med karosseri, eller chassits vikt med hytt om tillverkaren inte monterar karosseriet (inkl. kylvätska, oljor, bränsle, verktyg, reservhjul och förare): …
3.2 Den högsta tekniskt tillåtna lastade vikt som uppgetts av tillverkaren: …
4. BESKRIVNING AV DRIVANORDNINGEN OCH DESS BESTÅNDSDELAR
4.1 Beskrivning av hybridelfordonet
4.1.1 Kategori av hybridelfordon: extern uppladdning/icke-extern uppladdning av fordonet (1)
4.1.2 Strömställare för driftsinställning: med/utan (1)
4.1.2.1 Valbara inställningar:
|
4.1.2.1.1 |
: |
Endast eldrift |
: |
ja/nej (1) |
|
4.1.2.1.2 |
: |
Endast bränsledrift |
: |
ja/nej (1) |
|
4.1.2.1.3 |
: |
Hybridinställningar |
: |
ja/nej (1) (om ja, en kort beskrivning) |
4.1.3 Allmän beskrivning av hybrideldrift
4.1.3.1 Ritning över hybriddriftssystemets uppbyggnad (motor/transmissionskombination (1)): …
4.1.3.2 Beskrivning av den allmänna hybriddriftens arbetssätt: …
4.1.4 Fordonets räckvidd med eldrift (enligt bilaga 9): … km
4.1.5 Tillverkarens rekommendation för prekonditionering: …
4.2 Förbränningsmotor
4.2.1 Motortillverkare: …
4.2.2 Tillverkarens motorkod (såsom utmärkt på motorn eller andra metoder för identifiering): …
4.2.2.1 Arbetssätt: gnisttändning/kompressionständning, fyrtakts-/tvåtakts (1)
4.2.2.2 Cylindrarnas antal, placering och tändföljd: …
4.2.2.2.1 Cylinderdiameter (2) …mm
4.2.2.2.2 Slaglängd (2) …mm
4.2.2.3 Motorns slagvolym (3) … cm3
4.2.2.4 Volymetriskt kompressionsförhållande (4): …
4.2.2.5 Ritningar över förbränningskammare och kolvens överdel: …
4.2.2.6 Tomgångsvarvtal (4): …
4.2.2.7 Kolmonoxidhalt i volymprocent i avgaserna med motorn på tomgång: … (enligt tillverkarens specifikationer) (4)
4.2.2.8 Högsta nettoeffekt: … kW vid …min-1
4.2.3 Bränsle: bensin/blyfri bensin/dieselolja/motorgas/naturgas (1)
4.2.3.1 Research-oktantal (RON): …
4.2.4 Bränslematning
4.2.4.1 Med förgasare: ja/nej (1)
4.2.4.1.1 Fabrikat: …
4.2.4.1.2 Typ(er): …
4.2.4.1.3 Antal monterade: …
4.2.4.1.4 Justeringar (4)
4.2.4.1.4.1 Munstycken: …
4.2.4.1.4.2 Venturirör: …
4.2.4.1.4.3 Flottörkammarnivå: …
4.2.4.1.4.4 Flottörvikt: …
4.2.4.1.4.5 Flottörnål: …
4.2.4.1.5 Kallstartsystem: manuellt/automatiskt (1)
4.2.4.1.5.1 Funktionssätt: …
4.2.4.1.5.2 Funktionsbegränsningar/inställningar (1) (4): …
4.2.4.2 Genom bränsleinsprutning (endast kompressionständning): ja/nej (1)
4.2.4.2.1 Systembeskrivning: …
4.2.4.2.2 Arbetssätt: direkt insprutning/förkammare/virvelkammare (1)
4.2.4.2.3 Insprutningspump
4.2.4.2.3.1 Fabrikat: …
4.2.4.2.3.2 Typ(er): …
4.2.4.2.3.3 Största bränslematning (1) (4): … mm3/slag eller cykel vid ett pumpvarvtal av (1) (4): … min-1 eller karakteristisk kurva: …
4.2.4.2.3.4 Munstyckesreglering (4): …
4.2.4.2.3.5 Förinsprutningskurva (4): …
4.2.4.2.3.6 Kalibreringsförfarande: provningsbänk/motor (1)
4.2.4.2.4 Regulator
4.2.4.2.4.1 Typ: …
4.2.4.2.4.2 Brytpunkt: …
4.2.4.2.4.2.1 Brytpunkt vid belastning: … min-1
4.2.4.2.4.2.2 Brytpunkt utan belastning: … min-1
4.2.4.2.4.3 Tomgångsvarvtal: … min-1
4.2.4.2.5 Insprutare:
4.2.4.2.5.1 Fabrikat: …
4.2.4.2.5.2 Typ(er): …
4.2.4.2.5.3 Öppningstryck (4): … kPa eller karakteristisk kurva: …
4.2.4.2.6 Kallstartsystem
4.2.4.2.6.1 Fabrikat: …
4.2.4.2.6.2 Typ(er): …
4.2.4.2.6.3 Beskrivning: …
4.2.4.2.7 Hjälpstartanordning
4.2.4.2.7.1 Fabrikat: …
4.2.4.2.7.2 Typ(er): …
4.2.4.2.7.3 Beskrivning: …
4.2.4.3 Med bränsleinsprutning (endast gnisttändning): ja/nej (1)
4.2.4.3.1 Systembeskrivning: …
4.2.4.3.2 Arbetssätt (1): insugningsrör (enkelt/flerpunkts-)/direktinsprutning/annat (specificeras)
|
Styrenhet – typ (eller nr): … |
uppgifter som ska anges vid kontinuerlig insprutning, för andra system anges motsvarande uppgifter |
|
Bränsleregulator – typ: … |
|
|
Luftflödesgivare – typ: … |
|
|
Bränslefördelare – typ: … |
|
|
Tryckregulator – typ: … |
|
|
Mikrobrytare – typ: … |
|
|
Justerskruv för tomgång – typ: … |
|
|
Spjällanslutningshus – typ: … |
|
|
Vattentemperaturegivare – typ: … |
|
|
Lufttemperaturgivare – typ: … |
|
|
Lufttemperaturomkopplare – typ: … |
Elektromagnetiskt störningsskydd …
Beskrivning och/eller ritning: …
4.2.4.3.3 Fabrikat: …
4.2.4.3.4 Typ(er):…
4.2.4.3.5 Insprutare: Öppningstryck (4): … kPa eller karakteristisk kurva (4): …
4.2.4.3.6 Munstyckesreglering: …
4.2.4.3.7 Kallstartsystem: …
4.2.4.3.7.1 Funktionssätt: …
4.2.4.3.7.2 Funktionsbegränsningar/inställningar (1) (4): …
4.2.4.4 Matningspump
4.2.4.4.1 Tryck (4): …kPa eller karakteristisk kurva: …
4.2.5 Tändning
4.2.5.1 Fabrikat: …
4.2.5.2 Typ(er): …
4.2.5.3 Arbetssätt: …
4.2.5.4 Förtändningskurva (4): …
4.2.5.5 Statisk förtändning (4) …grader före dödpunkten (TDC)
4.2.5.6 Brytarspetsarnas spel (4): …
4.2.5.7 Kamvinkel (4): …
4.2.5.8 Tändstift
4.2.5.8.1 Fabrikat: …
4.2.5.8.2 Typ: …
4.2.5.8.3 Tändstiftens elektrodavstånd: … mm
4.2.5.9 Tändspole
4.2.5.9.1 Fabrikat: …
4.2.5.9.2 Typ: …
4.2.5.10 Tändningskondensator
4.2.5.10.1 Fabrikat: …
4.2.5.10.2 Typ: …
4.2.6 Kylsystem: vätska/luft (1)
4.2.7 Insugningssystem:
4.2.7.1 Turboaggregat: ja/nej (1)
4.2.7.1.1 Fabrikat: …
4.2.7.1.2 Typ(er): …
4.2.7.1.3 Beskrivning av systemet (högsta laddningstryck: …kPa, avgasport)
4.2.7.2 Intercooler: ja/nej (1)
4.2.7.3 Beskrivning och ritningar av insugningsrör med tillbehör (övertryckskammare, uppvärmningsanordning, extra luftintag osv): …
4.2.7.3.1 Beskrivning av insugningsrör (ritningar och/eller fotografier): …
4.2.7.3.2 Luftfilter, ritningar: …, eller
4.2.7.3.2.1 Fabrikat: …
4.2.7.3.2.2 Typ(er): …
4.2.7.3.3 Insugningsljuddämpare, ritningar: …, eller
4.2.7.3.3.1 Fabrikat: …
4.2.7.3.3.2 Typ(er): …
4.2.8 Avgassystem
4.2.8.1 Beskrivning och ritningar av avgassystemet: …
4.2.9 Ventilernas öppning och stängning eller motsvarande uppgifter:
4.2.9.1 Ventilernas största lyftning, öppnings- och stängningsvinklar eller uppgifter om inställning för alternativa fördelningssystem i förhållande till dödpunkter: …
4.2.9.2 Referens- och/eller inställningsvärden (1): …
4.2.10 Använt smörjmedel:
4.2.10.1 Fabrikat: …
4.2.10.2 Typ: …
4.2.11 Åtgärder som vidtagits mot luftföroreningar:
4.2.11.1 Anordning för återföring av vevhusgaser (beskrivning och ritningar): …
4.2.11.2 Ytterligare reningsanordningar (i förekommande fall, och om de inte finns under någon annan rubrik: …
4.2.11.2.1 Katalysator: ja/nej (1)
4.2.11.2.1.1 Antal katalysatorer och beståndsdelar: …
4.2.11.2.1.2 Katalysatorns(ernas) mått och form (volym, …): …
4.2.11.2.1.3 Typ av katalys: …
4.2.11.2.1.4 Total mängd ädelmetall: …
4.2.11.2.1.5 Relativ koncentration: …
4.2.11.2.1.6 Substrat (struktur och material): …
4.2.11.2.1.7 Celltäthet: …
4.2.11.2.1.8 Typ av hölje för katalysator(er): …
4.2.11.2.1.9 Katalysatorns(ernas) placering (plats och referensavstånd i avgassystemet): …
4.2.11.2.1.10 Syrgasgivare: typ …
4.2.11.2.1.10.1 Syrgasgivarens placering: …
4.2.11.2.1.10.2 Syrgasgivarens reglerområde: …
4.2.11.2.2 Luftinsprutning: ja/nej (1)
4.2.11.2.2.1 Typ (pulserad luft, luftpump,...): …
4.2.11.2.3 Återföring av avgaser (EGR): ja/nej (1)
4.2.11.2.3.1 Egenskaper (flöde,...): …
4.2.11.2.4 Evaporativt utsläppsreningssystem
Fullständig detaljbeskrivning av anordningarna och deras inställning: …
Ritning över det evaporativa reningssystemet: …
Ritning av kolbehållaren: …
Ritning av bränsletanken med angivande av volym och material: …
4.2.11.2.5 Partikelfälla: ja/nej (1)
4.2.11.2.5.1 Partikelfällans mått och form (volym): …
4.2.11.2.5.2 Partikelfällans typ och utformning: …
4.2.11.2.5.3 Partikelfällans placering (referensavstånd i avgassystemet): …
4.2.11.2.6 Andra system (beskrivning och arbetssätt): …
4.3 Drivbatteri/energilagringsanordning
4.3.1 Beskrivning av energilagringsanordningen: (batteri, kondensator, svänghjul/generator…)
4.3.1.1 Fabrikat: …
4.3.1.2 Typ: …
4.3.1.3 Identifieringsnummer: …
4.3.1.4 Elektrokemiskt par: …
4.3.1.5 Energi: (för batteri: spänning och laddning Ah i 2 h, för kondensator: J, …)
4.3.1.6 Laddare: i fordonet/extern/utan (1)
4.4 Elmaskiner (varje typ av elmaskiner beskrivs separat)
4.4.1 Fabrikat: …
4.4.2 Typ: …
4.4.3 Primär användning: drivmotor/generator (1)
4.4.3.1 Vid användning som drivmotor: centralmotor/flera motorer (1) (antal): …
4.4.4 Högsta effekt: …kW
4.4.5 Arbetssätt:
|
4.4.5.1 |
Likström/växelström/antal faser (1): … |
|
4.4.5.2 |
separat uppmagnetisering/serie/sammansatt (1) |
|
4.4.5.3 |
synkron/asynkron (1) |
4.5 Driftstyrenhet
4.5.1 Fabrikat: …
4.5.2 Typ: …
4.5.3 Identifieringsnummer: …
4.6 Effektreglage
4.6.1 Fabrikat: …
4.6.2 Typ: …
4.6.3 Identifieringsnummer: …
4.7 Transmission
4.7.1 Koppling (typ): …
4.7.1.1 Största vridmomentsomvandling: …
4.7.2 Växellåda:
4.7.2.1 Typ: …
4.7.2.2 Placering i förhållande till motorn: …
4.7.2.3 Manövreringsmetod: …
4.7.3 Utväxlingsförhållanden
|
|
Utväxlingsförhållanden i växellådan |
Slutliga utväxlingsförhållanden |
Totala utväxlingsförhållanden |
|
Högsta värde för CVT (5) |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
4, 5, övriga |
|
|
|
|
Lägsta värde för CVT (5) |
|
|
|
|
Backväxel |
|
|
|
5. HJULUPPHÄNGNING
5.1 Däck och hjul
5.1.1 Däck-/hjulkombination(er) (för däck anges dimensionsbeteckning, lägsta belastningstal, symbolen för lägsta hastighetskategori; för hjul anges fälgdimension(er) och pressningsdjup:
5.1.1.1 Axlar
5.1.1.1.1 Axel 1: …
5.1.1.1.2 Axel 2: …
5.1.1.1.3 Axel 3: …
5.1.1.1.4 Axel 4 osv.: …
5.1.2 Övre och undre gräns för rullningsomkrets:
5.1.2.1 Axlar
5.1.2.1.1 Axel 1: …
5.1.2.1.2 Axel 2: …
5.1.2.1.3 Axel 3: …
5.1.2.1.4 Axel 4 osv.: …
5.1.3 Ringtryck enligt tillverkarens rekommendation: …kPa
6. KAROSSERI
6.1 Sittplatser:
6.1.1 Antal sittplatser:
7. SVÄNGMASSA
7.1 Motsvarande svängmassa för komplett framaxel: …
7.2 Motsvarande svängmassa för komplett bakaxel: …
(1) Stryk det som inte är tillämpligt.
(2) Detta värde ska avrundas till närmaste tiondedels millimeter.
(3) Detta värde ska beräknas med π = 3,1416 och avrundas till närmaste cm3.
(4) Ange tolerans.
(5) CVT – kontinuerligt varierbar transmission
BILAGA 4
MEDDELANDE (1)
(Maximiformat: A4 [210 × 297 mm])
(1) För fordon som godkänts inom en familj enligt punkt 7.6 ska detta meddelande tillhandahållas för varje enskild medlem av fordonsfamiljen.
BILAGA 5
TYPGODKÄNNANDEMÄRKENAS UTFORMNING
FÖRLAGA A
(Se punkt 4.4 i dessa föreskrifter)
Ovanstående typgodkännandemärke, anbringat på ett fordon, visar att den berörda fordonstypen med avseende på mätning av utsläpp av CO2 och bränsleförbrukning eller mätning av elenergiförbrukning och räckvidd med eldrift typgodkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 101 med typgodkännandenummer 012492. De två första siffrorna i typgodkännandenumret anger att typgodkännandet beviljats enligt kraven i föreskrifter nr 101 ändrade enligt 01-serien med ändringar.
FÖRLAGA B
(Se punkt 4.5 i dessa föreskrifter)
Ovanstående typgodkännandemärke, anbringat på ett fordon, visar att den berörda fordonstypen godkänts i Nederländerna (E4) enligt föreskrifter nr 101 och nr 83 (1). De två första siffrorna i typgodkännandenumren anger att, vid de datum då respektive typgodkännande utfärdades, förelåg föreskrifter nr 101 omfattande ändringsserie 01, och att ändringsserie 05 redan ingick i föreskrifter nr 83.
(1) Det andra numret ges endast som ett exempel.
BILAGA 6
METOD FÖR MÄTNING AV KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING HOS DE FORDON SOM ENDAST DRIVS MED FÖRBRÄNNINGSMOTOR
1. SPECIFICERING AV PROVNINGEN
1.1 Utsläpp av koldioxid (CO2) från och bränsleförbrukning i de fordon som endast drivs med en förbränningsmotor ska bestämmas enligt förfarandet för provning av typ I i bilaga 4 till föreskrifter nr 83, i kraft vid tiden för typgodkännandet av fordonet.
1.2 Utsläppen av koldioxid (CO2) och bränsleförbrukningen ska bestämmas separat för den angivna körcykelns del 1 (stadskörning) och del 2 (landsvägskörning).
1.3 Utöver villkoren i bilaga 4 till föreskrifter nr 83, i kraft vid tiden för typgodkännandet av fordonet, ska följande villkor gälla:
|
1.3.1 |
Endast den utrustning som krävs för att köra fordonet under provningen ska användas. Om det finns en manuellt styrd anordning för temperaturen på inloppsluften till motorn ska den stå i det läge som av tillverkaren föreskrivs för den omgivande temperatur vid vilken provningen utförs. De tilläggsanordningar som krävs för fordonets normala drift ska i allmänhet vara i gång. |
|
1.3.2 |
Om kylfläkten är temperaturstyrd ska den vara inställd för normal drift av fordonet. Passagerarutrymmets värmesystem ska vara avstängt liksom, eventuella luftkonditioneringssystem, men sådana systems kompressor ska arbeta normalt. |
|
1.3.3 |
Om ett turboaggregat monterats ska det vara inställt för normal drift enligt provningsvillkoren. |
|
1.3.4 |
Alla smörjmedel ska vara rekommenderade av fordonstillverkaren och anges i provningsrapporten. |
|
1.3.5 |
Det bredaste däcket ska väljas. Om det finns mer än tre däcksstorlekar ska det näst bredaste väljas. |
1.4 Beräkning av värden för CO2 och bränsleförbrukning
|
1.4.1 |
Vikten av utsläppen av CO2, uttryckt i g/km, ska beräknas ur mätresultaten och med användande av bestämmelserna i definitionen i tillägg 8 till bilaga 4 till föreskrifter nr 83, i kraft vid tiden för typgodkännandet av fordonet. |
|
1.4.1.1 |
För denna beräkning ska densiteten hos CO2 vara QCO2 = 1,964 g/liter. |
|
1.4.2 |
Bränsleförbrukningsvärdena ska beräknas ur de utsläpp av kolväten, kolmonoxid och koldioxid som bestämts med mätresultaten och med användande av bestämmelserna i definitionen i tillägg 8 till bilaga 4 till föreskrifter nr 83, i kraft vid tiden för typgodkännandet av fordonet. |
|
1.4.3 |
Bränsleförbrukningen uttryckt i liter per 100 km (för bensin, motorgas, etanol (E85) och diesel) eller i m3 per 100 km (för naturgas och biometan) beräknas med följande formler:
I dessa formler betyder:
I fråga om gasformiga bränslen är detta densiteten vid 15 °C. |
BILAGA 7
METOD FÖR MÄTNING AV ELENERGIFÖRBRUKNINGEN I FORDON SOM ENDAST DRIVS MED EL
1. PROVNINGSFÖRLOPP
1.1 Sammansättning
Provningsförloppet utgörs av två delar (se figur 1):
|
a) |
En stadskörningscykel som består av fyra grundläggande stadskörningscykler. |
|
b) |
En landsvägskörningscykel. |
I fråga om en manuell växel med flera växlar, växlar föraren enligt tillverkarens anvisningar.
Om fordonet har flera körlägen, som kan väljas av föraren, ska föraren välja det som bäst överensstämmer med målkurvan.
Figur 1
Provningsförlopp – fordon i kategorierna M1 och N1
1.2 Stadskörningscykel
Stadskörningscykeln består av fyra grundläggande cykler om vardera 195 sekunder och varar i totalt 780 sekunder.
En beskrivning av den grundläggande stadskörningscykeln ges i figur 2 och i tabell 1.
Figur 2
Grundläggande stadskörningscykel (195 sekunder)
Tabell 1
Grundläggande stadskörningscykel
|
Åtgärd nr |
Typ av åtgärd |
GRUNDLÄGGANDE STADSKÖRNINGSCYKEL |
Åtgärdens varaktighet (s) |
Lägets varaktighet (s) |
Total tid (s) |
||
|
Läge nr |
Acceleration (m/s2) |
Hastighet (km/tim) |
|||||
|
1 |
Stopp |
1 |
0,00 |
0 |
11 |
11 |
11 |
|
2 |
Acceleration |
2 |
1,04 |
0–15 |
4 |
4 |
15 |
|
3 |
Konstant hastighet |
3 |
0,00 |
15 |
8 |
8 |
23 |
|
4 |
Deceleration |
4 |
–0,83 |
15–0 |
5 |
5 |
28 |
|
5 |
Stopp |
5 |
0,00 |
0 |
21 |
21 |
49 |
|
6 |
Acceleration |
6 |
0,69 |
0–15 |
6 |
12 |
55 |
|
7 |
Acceleration |
|
0,79 |
15–32 |
6 |
|
61 |
|
8 |
Konstant hastighet |
7 |
0,00 |
32 |
24 |
24 |
85 |
|
9 |
Deceleration |
8 |
–0,81 |
32–0 |
11 |
11 |
96 |
|
10 |
Stopp |
9 |
0,00 |
0 |
21 |
21 |
117 |
|
11 |
Acceleration |
10 |
0,69 |
0–15 |
6 |
26 |
123 |
|
12 |
Acceleration |
|
0,51 |
15–35 |
11 |
|
134 |
|
13 |
Acceleration |
|
0,46 |
35–50 |
9 |
|
143 |
|
14 |
Konstant hastighet |
11 |
0,00 |
50 |
12 |
12 |
155 |
|
15 |
Deceleration |
12 |
–0,52 |
50–35 |
8 |
8 |
163 |
|
16 |
Konstant hastighet |
13 |
0,00 |
35 |
15 |
15 |
178 |
|
17 |
Deceleration |
14 |
–0,97 |
35–0 |
10 |
10 |
188 |
|
18 |
Stopp |
15 |
0,00 |
0 |
7 |
7 |
195 |
|
Allmänt |
i tid (s) |
(%) |
|
Stopp |
60 |
30,77 |
|
Acceleration |
42 |
21,54 |
|
Konstant hastighet |
59 |
30,26 |
|
Deceleration |
34 |
17,44 |
|
Totalt |
195 |
100,00 |
|
Medelhastighet (km/tim) |
18,77 |
|
Arbetstid (s) |
195 |
|
Teoretisk körsträcka för grundläggande stadskörningscykel (m) |
1 017 |
|
Teoretisk körsträcka för fyra grundläggande stadskörningscykler (m) |
4 067 |
1.3 Landsvägskörningscykel
Beskrivningen av landsvägskörningscykeln ges i figur 3 och i tabell 2.
Figur 3
Landsvägskörningscykel (400 sekunder)
|
Anmärkning: |
Det förfarande som ska användas när fordonet inte klarar att uppfylla hastighetskraven för denna kurva anges i detalj i punkt 1.4. |
Tabell 2
|
Åtgärd nr |
Typ av åtgärd |
LANDSVÄGSKÖRNINGSCYKEL |
Åtgärdens varaktighet (s) |
Lägets varaktighet (s) |
Total tid (s) |
||
|
Läge nr |
Acceleration (m/s2) |
Hastighet (km/tim) |
|||||
|
1 |
Stopp |
1 |
0,00 |
0 |
20 |
20 |
20 |
|
2 |
Acceleration |
2 |
0,69 |
0–15 |
6 |
41 |
26 |
|
3 |
Acceleration |
|
0,51 |
15–35 |
11 |
|
37 |
|
4 |
Acceleration |
|
0,42 |
35–50 |
10 |
|
47 |
|
5 |
Acceleration |
|
0,40 |
50–70 |
14 |
|
61 |
|
6 |
Konstant hastighet |
3 |
0,00 |
70 |
50 |
50 |
111 |
|
7 |
Deceleration |
4 |
–0,69 |
70–50 |
8 |
8 |
119 |
|
8 |
Konstant hastighet |
5 |
0,00 |
50 |
69 |
69 |
188 |
|
9 |
Acceleration |
6 |
0,43 |
50–70 |
13 |
13 |
201 |
|
10 |
Konstant hastighet |
7 |
0,00 |
70 |
50 |
50 |
251 |
|
11 |
Acceleration |
8 |
0,24 |
70–100 |
35 |
35 |
286 |
|
12 |
Konstant hastighet |
9 |
0,00 |
100 |
30 |
30 |
316 |
|
13 |
Acceleration |
10 |
0,28 |
100–120 |
20 |
20 |
336 |
|
14 |
Konstant hastighet |
11 |
0,00 |
120 |
10 |
10 |
346 |
|
15 |
Deceleration |
12 |
–0,69 |
120–80 |
16 |
34 |
362 |
|
16 |
Deceleration |
|
–1,04 |
80–50 |
8 |
|
370 |
|
17 |
Deceleration |
|
–1,39 |
50–0 |
10 |
|
380 |
|
18 |
Stopp |
13 |
0,00 |
0 |
20 |
20 |
400 |
|
Allmänt |
i tid (s) |
I procent (%) |
|
Stopp |
40 |
10,00 |
|
Acceleration |
109 |
27,25 |
|
Konstant hastighet |
209 |
52,25 |
|
Deceleration |
42 |
10,50 |
|
Totalt |
400 |
100,00 |
|
Medelhastighet (km/tim) |
62,60 |
|
Arbetstid (s) |
400 |
|
Teoretisk körsträcka (m) |
6 956 |
1.4 Toleranser
Toleranserna visas i figur 4.
Figur 4
Hastighetstolerans
Toleranser för hastighet (± 2 km/tim) och för tid (± 1 s) kombineras geometriskt i varje punkt som framgår av figur 4.
Under 50 km/tim tillåts avvikelser utöver dessa toleranser enligt följande:
|
a) |
Vid växlingar, under högst 5 sekunder. |
|
b) |
Upp till fem gånger per timme vid andra tillfällen, under vardera högst 5 sekunder. |
Den totala tiden utanför toleranserna skall omnämnas i provningsrapporten.
Över 50 km/tim godtas det att toleranserna överskrids, förutsatt att gaspedalen är helt nedtryckt.
2. PROVNINGSMETOD
2.1 Princip
Provningsmetoden nedan medger mätning av elenergiförbrukningen, uttryckt i Wh/km.
2.2 Mätningarnas parametrar, enheter och noggrannhet
|
Parameter |
Enheter |
Noggrannhet |
Upplösning |
|
Tid |
s |
± 0,1 s |
0,1 s |
|
Körsträcka |
m |
± 0,1 % |
1 m |
|
Temperatur |
°C |
± 1 °C |
1 °C |
|
Hastighet |
km/tim |
± 1 % |
0,2 km/tim |
|
Vikt |
kg |
± 0,5 % |
1 kg |
|
Energi |
Wh |
± 0,2 % |
Klass 0,2 s enligt IEC 687 |
|
IEC= Internationella elektrotekniska kommissionen |
|||
2.3 Fordon
2.3.1 Villkor för fordonet
2.3.1.1 När däcken håller samma temperatur som omgivningen ska fordonsdäcken pumpas till det ringtryck som anges av fordonstillverkaren.
2.3.1.2 De rörliga mekaniska delarna ska ha oljor vars viskositet överensstämmer med fordonstillverkarens anvisningar.
2.3.1.3 Belysnings-, ljussignal- och tilläggsanordningar ska vara avstängda utom de som krävs för fordonets provning och normala användning under dagtid.
2.3.1.4 Alla energilagringssystem som finns för andra ändamål än drift (elektriska, hydrauliska, pneumatiska osv.) ska vara laddade till den högsta nivå som anges av tillverkaren.
2.3.1.5 Om batterierna används vid en högre temperatur än omgivningens ska föraren följa det förfarande som rekommenderas av biltillverkaren för att hålla batteritemperaturen inom normalt driftsområde.
Tillverkarens ombud ska kunna styrka att batteriets värmeregleringssystem varken är bortkopplat eller försämrat.
2.3.1.6 Fordonet ska ha körts minst 300 km under sju dagar före provningen med de batterier som är installerade i provningsfordonet.
2.4 Driftssätt
Alla provningar ska utföras vid en temperatur mellan 20 och 30 °C.
I provningsmetoden ingår följande fyra steg:
|
a) |
Inledande laddning av batteriet. |
|
b) |
Tillämpning två gånger av den cykel som består av fyra grundläggande stadskörningscykler och en landsvägskörningscykel. |
|
c) |
Laddning av batteriet. |
|
d) |
Beräkning av elenergiförbrukningen. |
Om fordonet behöver flyttas, ska det skjutas till nästa provningsområde (utan återuppladdning).
2.4.1 Inledande laddning av batteriet
Laddning av batteriet omfattar följande förfaranden:
2.4.1.1 Urladdning av batteriet
Förfarandet inleds med fordonsbatteriets urladdning under körning (på provningsbanan, på en chassidynamometer osv.) med en konstant hastighet av 70 % ± 5 % av fordonets högsta hastighet under 30 minuter.
Avbrytande av urladdningen inträffar
|
a) |
då fordonet inte kan köras med 65 % av den högsta hastigheten under 30 minuter, |
|
b) |
då föraren får en indikation från fordonets standardinstrumentering om att stanna fordonet, eller |
|
c) |
efter att det körts en sträcka av 100 km. |
2.4.1.2 Tillämpning av normal laddning under natt
Batteriet ska laddas enligt följande förfarande:
2.4.1.2.1 Normal laddning under natt
Laddningen utförs
|
a) |
med en laddare ombord på fordonet om en sådan monterats, |
|
b) |
med en extern laddare som rekommenderats av tillverkaren och med användande av ett laddningssystem som föreskrivits för normal laddning, och |
|
c) |
i en omgivande temperatur som ligger mellan 20 och 30 °C. |
Detta förfarande utesluter alla typer av specialladdningar som kan vara automatiskt eller manuellt initierade, t.ex. utjämnings- eller underhållsladdningar.
Biltillverkaren ska styrka att något specialladdningsförfarande inte förekommit under provningen.
2.4.1.2.2 Kriterier för laddningens avslutande
Kriterierna för laddningens avslutande motsvarar en laddningstid av tolv timmar utom om föraren får en klar indikation från standardinstrumenteringen om att batteriet ännu inte är helt laddat.
I detta fall är
2.4.1.2.3 Fullt uppladdat batteri
Batteriet har laddats enligt förfarandet för laddning under natt tills kriterierna för avslutande av laddning uppfyllts.
2.4.2 Tillämpning av cykeln och mätning av körsträckan
Tidpunkten för laddningens avslutande t0 (kontakt ur) rapporteras.
Chassidynamometern ska inställas enligt metoden i tillägg 1 till denna bilaga.
Med början inom fyra timmar från t0 körs den cykel som består av fyra grundläggande stadskörningscykler och en landsvägskörningscykel två gånger på en chassidynamometer (provningskörsträcka: 22 km, provningens varaktighet: 40 minuter).
Vid slutet registreras måttet Dtest för den körda sträckan i km.
2.4.3 Laddning av batteriet
Fordonet ska anslutas till nätet inom 30 minuter efter slutförandet av den cykel som består av fyra grundläggande stadskörningscykler och en landsvägskörningscykel och som utförts två gånger.
Fordonet ska laddas enligt det normala förfarandet för laddning under natt (se punkt 2.4.1.2 i denna bilaga).
Den energimätutrustning som placerats mellan nätuttaget och fordonets laddare mäter den laddningsenergi, E, som tillförs från nätet såväl som dess varaktighet.
Laddningen avbryts efter 24 timmar från tidpunkten för den tidigare laddningens avslutande (t0).
Anmärkning:
Om nätförsörjningen avbryts ska 24-timmarsperioden förlängas med den tid som avbrottet varar. Laddningens giltighet ska diskuteras mellan typgodkännandelaboratoriets tekniska tjänster och fordonstillverkaren.
2.4.4 Beräkning av elenergiförbrukning
Mätningarna av energin, E, i Wh och laddningstiden ska registreras i provningsrapporten.
Elenergiförbrukningen, c, definieras genom formeln:
(uttryckt i Wh/km och avrundat till närmaste heltal)
där Dtest är den körsträcka som körs under provningen (i km).
Tillägg
FASTSTÄLLANDE AV DET TOTALA VÄGMOTSTÅNDET FÖR ETT FORDON SOM ENDAST DRIVS MED EL SAMT KALIBRERING AV DYNAMOMETERN
1. INLEDNING
Syftet med detta tillägg är att fastställa en metod för mätning av det totala vägmotståndet för ett fordon med en statistisk noggrannhet av ± 4 % vid konstant hastighet och att reproducera detta uppmätta vägmotstånd på en dynamometer med en noggrannhet av ± 5 %.
2. BANANS EGENSKAPER
Provningsbanan ska jämn, rak och fri från sådana hinder eller vindbarriärer som ogynnsamt påverkar variationen hos mätning av vägmotstånd.
Provningsbanans längsgående lutning får inte överstiga ± 2 %. Denna lutning definieras som förhållandet mellan skillnaden i stigning mellan provningsbanans båda ändpunkter och dess totala längd. Dessutom får lutningen lokalt mellan två punkter som ligger 3 m från varandra inte avvika med mer än ± 0,5 % från denna längsgående lutning.
Provningsbanans tvärsnitt ska ha en välvning som är högst 1,5 %.
3. ATMOSFÄRISKA FÖRHÅLLANDEN
3.1 Vind
Provningen ska utföras vid vindhastigheter med ett medelvärde som är lägre än 3 m/s och med topphastigheter som är lägre än 5 m/s. Dessutom ska vindhastighetens komposant vinkelrätt mot provningsbanan vara lägre än 2 m/s. Vindhastigheten ska mätas 0,7 m över banans yta.
3.2 Fuktighet
Banan ska vara torr.
3.3 Referensförhållanden
|
Barometertryck |
H0 = 100 kPa |
|
Temperatur |
T0 = 293 K (20 °C) |
|
Luftens densitet |
d0 = 1,189 kg/m3 |
3.3.1 Luftens densitet
3.3.1.1 Luftens densitet, beräknad enligt punkt 3.3.1.2, får under provningen inte avvika med mer än 7,5 % från luftens densitet under referensförhållandena.
3.3.1.2 Luftens densitet ska beräknas med formeln:
där
|
dT |
är luftens densitet under provningen (kg/m3) |
|
d0 |
är luftens densitet under referensförhållanden (kg/m3) |
|
HT |
är det totala barometertrycket under provningen (kPa) |
|
TT |
är den absoluta temperaturen under provningen (K). |
3.3.2 Omgivningsförhållanden
3.3.2.1 Omgivningstemperaturen ska ligga mellan 5 (278 K) och 35 °C (308 K) och det barometriska trycket mellan 91 kPa och 104 kPa. Den relativa luftfuktigheten ska vara lägre än 95 %.
3.3.2.2 Med tillverkarens medgivande får emellertid provningarna utföras vid lägre omgivningstemperaturer, ned till 1 °C. I detta fall ska den korrektionsfaktor som beräknats för 5 °C användas.
4. FÖRBEREDELSE AV FORDONET
4.1 Inkörning
Fordonet ska vara i normalt körklart skick och normal inställning efter en inkörning på minst 300 km. Däcken ska inköras samtidigt med fordonet eller ha ett mönsterdjup av mellan 90 och 50 % av det ursprungliga mönsterdjupet.
4.2 Kontroller
Följande kontroller ska utföras i enlighet med tillverkarens anvisningar för den avsedda användningen: hjul, hjulfälgar, däck (fabrikat, typ, ringtryck), framaxel- och bromsinställning (eliminering av tjuvanliggning), smörjning av fram- och bakaxlar, inställning av fjädring och av fordonets frigångshöjd osv. Kontrollera att det vid frihjulsrullning inte förekommer någon elektrisk bromsning.
4.3 Förberedelse för provningen
4.3.1 Fordonet ska belastas så att dess provningsvikt, inkl. förare och mätutrustningar, fördelas jämnt över belastningsområdena.
4.3.2 Fordonets fönster ska vara stängda. Alla luckor för luftkonditioneringssystem, strålkastare osv. ska vara stängda.
4.3.3 Fordonet ska vara rent.
4.3.4 Omedelbart före provningen ska fordonet på lämpligt sätt bringas till normal körtemperatur.
5. SPECIFICERAD HASTIGHET V
Den specificerade hastigheten krävs för att vid referenshastigheten bestämma rullmotståndet från rullmotståndskurvan. För att bestämma rullmotståndet som en funktion av fordonshastigheten i närheten av referenshastigheten Vo ska rullmotståndet mätas vid den specificerade hastigheten V. Det är önskvärt att minst fyra à fem punkter som anger de specificerade hastigheterna jämte referenshastigheterna mäts.
I tabell 1 visas de specificerade hastigheterna för motsvarande fordonskategori. Asterisken * anger referenshastigheten i tabellen.
Tabell 1
|
Kategori V max. |
Specificerade hastigheter (km/tim) |
|||||
|
> 130 |
120 (2) |
100 |
80 (1) |
60 |
40 |
20 |
|
130 – 100 |
90 |
80 (1) |
60 |
40 |
20 |
— |
|
100 – 70 |
60 |
50 (1) |
40 |
30 |
20 |
— |
|
< 70 |
50 (2) |
40 (1) |
30 |
20 |
— |
— |
6. ENERGIFÖRÄNDRING UNDER FRIHJULSRULLNING
6.1 Fastställande av det totala vägmotståndet
6.1.1 Mätutrustning och noggrannhet
Mätfelsmarginalen ska vara mindre än 0,1 sekund för tid och mindre än ± 0,5 km/tim för hastighet.
6.1.2 Provningsförfarande
6.1.2.1 Fordonet accelereras till en hastighet som är 5 km/tim högre än den hastighet vid vilken provningsmätningen inleds.
6.1.2.2 Växeln läggs i neutralläge eller energitillförseln avbryts.
6.1.2.3 Den tid t1 mäts som det tar för fordonet att decelerera från
V2 = V + Δ Vkm/h till V1 = V – Δ Vkm/h
där
|
|
Δ V ≤ 5 km/tim för nominell hastighet ≤ 50 km/tim |
|
|
Δ V ≤ 10 km/tim för nominell hastighet > 50 km/tim |
6.1.2.4 Samma provning utförs i motsatt riktning under mätning av tiden t2.
6.1.2.5 Medelvärdet T1 för de båda tiderna t1 och t2 beräknas.
6.1.2.6 Dessa provningar upprepas tills den statistiska noggrannheten (p) för medelvärdet
är lika med eller mindre än 4 % (p ≤ 4 %).
Den statistiska noggrannheten (p) definieras av:
där
|
T |
är den koefficient som ges i tabellen nedan |
|
s |
är standardavvikelsen: |
|
n |
är antalet provningar. |
|
n |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|
t |
3,2 |
2,8 |
2,6 |
2,5 |
2,4 |
2,3 |
2,3 |
|
|
1,6 |
1,25 |
1,06 |
0,94 |
0,85 |
0,77 |
0,73 |
6.1.2.7
Rullmotståndet F vid den specificerade hastigheten V beräknas enligt följande:
där
|
MHP |
är provningsvikten |
|
Mr |
är motsvarande svängmassa för alla hjul och fordonsdelar som roterar med hjulen vid frihjulsrullning på vägen. Mr ska mätas eller beräknas på lämpligt sätt. |
6.1.2.8 Det rullmotstånd som fastställs på banan ska korrigeras till omgivande referensförhållanden enligt följande:
F korrigerad = k · F uppmätt
där
|
RR |
är rullmotståndet vid hastigheten V |
|
RAERO |
är luftmotståndet vid hastigheten V |
|
RT |
är det totala vägmotståndet = RR + RAERO |
|
KR |
är den temperaturkorrigeringsfaktor för rullmotståndet, som antas vara lika med: 3,6 × 10– 3/°C |
|
t |
är omgivningstemperaturen vid provning på väg i °C |
|
t0 |
är omgivningsreferenstemperaturen = 20 °C |
|
dt |
är luftens densitet vid provningsförhållandena |
|
d0 |
är luftens densitet vid referensförhållandena (20 °C, 100 kPa) = 1,189 kg/m3. |
Förhållandena RR/RT och RAERO/RT ska specificeras av fordonstillverkaren med utgångspunkt i de uppgifter som normalt finns tillgängliga för företaget.
Om dessa värden inte finns tillgängliga kan, efter överenskommelse mellan tillverkaren och den berörda tekniska tjänsten, de värden för förhållandet rullmotstånd/totalt motstånd som ges i följande formel användas:
där
MHP är provningsvikten
och koefficienterna a och b för varje hastighet antar de värden som visas i följande tabell:
|
V (km/tim) |
a |
b |
|
20 |
7,24 · 10– 5 |
0,82 |
|
40 |
1,59 · 10– 4 |
0,54 |
|
60 |
1,96 · 10–– 4 |
0,33 |
|
80 |
1,85 · 10– 4 |
0,23 |
|
100 |
1,63 · 10– 4 |
0,18 |
|
120 |
1,57 · 10– 4 |
0,14 |
6.2 Inställning av dynamometern
Syftet med detta förfarande är att på dynamometern simulera det totala vägmotståndet vid en given hastighet.
6.2.1 Mätutrustning och noggrannhet
Mätutrustningen ska vara likvärdig med den som används på banan.
6.2.2 Provningsförfarande
6.2.2.1 Fordonet installeras på dynamometern.
6.2.2.2 Drivhjulens däckringtryck (kallt) inställs så som krävs för chassidynamometern.
6.2.2.3 Motsvarande svängmassa för chassidynamometern inställs enligt tabell 2.
Tabell 2
|
Provningsvikt MHP (kg) |
Motsvarande svängmassa I (kg) |
|
MHP ≤ 480 |
455 |
|
480 < MHP ≤ 540 |
510 |
|
540 < MHP ≤ 595 |
570 |
|
595 < MHP ≤ 650 |
625 |
|
650 < MHP ≤ 710 |
680 |
|
710 < MHP ≤ 765 |
740 |
|
765 < MHP ≤ 850 |
800 |
|
850 < MHP ≤ 965 |
910 |
|
965 < MHP ≤ 1 080 |
1 020 |
|
1 080 < MHP ≤ 1 190 |
1 130 |
|
1 190 < MHP ≤ 1 305 |
1 250 |
|
1 305 < MHP ≤ 1 420 |
1 360 |
|
1 420 < MHP ≤ 1 530 |
1 470 |
|
1 530 < MHP ≤ 1 640 |
1 590 |
|
1 640 < MHP ≤ 1 760 |
1 700 |
|
1 760 < MHP ≤ 1 870 |
1 810 |
|
1 870 < MHP ≤ 1 980 |
1 930 |
|
1 980 < MHP ≤ 2 100 |
2 040 |
|
2 100 < MHP ≤ 2 210 |
2 150 |
|
2 210 < MHP ≤ 2 380 |
2 270 |
|
2 380 < MHP ≤ 2 610 |
2 270 |
|
2 610 < MHP |
2 270 |
6.2.2.4 Fordonet och chassidynamometern bringas till en stabiliserad driftstemperatur för att efterlikna vägförhållandena.
6.2.2.5 Arbetsmomenten i punkt 6.1.2 i denna bilaga utförs, med undantag för punkterna 6.1.2.4 och 6.1.2.5, genom att MHP ersätts med I och Mr med Mrm i formeln i punkt 6.1.2.7.
6.2.2.6 Bromsen inställs så att det korrigerade rullmotståndet vid halv belastning (punkt 6.1.2.8 i denna bilaga) reproduceras och så att hänsyn tas till skillnaden mellan fordonsvikten på banan och den motsvarande provningssvängmassa (I) som ska användas. Detta kan göras genom att medelvärdet för den korrigerade frihjulsrullningstiden från V2 till V1 beräknas och att samma tid på dynamometern reproduceras med följande förhållande:
där
|
I |
är svänghjulets motsvarande svängmassa på chassidynamometern, och |
|
Mrm |
är motsvarande svängmassa för drivhjulen och de fordonsdelar som roterar med hjulen under frihjulsrullningen. Mrm ska mätas eller beräknas på lämpligt sätt. |
6.2.2.7 Den effekt Pa som ska upptas av bänken ska bestämmas så att samma totala vägmotstånd kan reproduceras för samma fordon under olika dagar eller på olika chassidynamometrar av samma typ.
(1) Referenshastighet.
(2) Om den kan uppnås av fordonet.
BILAGA 8
METOD FÖR MÄTNING AV KOLDIOXIDUTSLÄPP, BRÄNSLE- OCH ELENERGIFÖRBRUKNING I FORDON MED HYBRIDELDRIFT
1. INLEDNING
1.1 I denna bilaga definieras de särskilda bestämmelser för typgodkännande av ett elektriskt hybridfordon som anges i punkt 2.17.1 i dessa föreskrifter.
1.2 Som allmän princip för provningarna ska hybridelfordon provas enligt de principer som tillämpas på fordon som drivs med endast förbränningsmotor (bilaga 6) om de inte ändras genom denna bilaga.
1.3 Fordon som laddas utanför fordonet (enligt kategori i punkt 2 i denna bilaga) ska provas enligt villkor A och enligt villkor B.
Provningsresultaten för båda villkoren A och B samt det viktade medelvärdet ska registreras i meddelandeformuläret i bilaga 4.
1.4 Körcykler och växlingspunkter
1.4.1 För fordon med manuell transmission ska körcykeln i tillägg 1 till bilaga 4 till föreskrifter nr 83, i kraft vid tiden för typgodkännandet av fordonet, användas, inklusive föreskrivna växlingspunkter.
1.4.2 För fordon med en särskild växlingsstrategi tillämpas inte de växlingspunkter som föreskrivs i tillägg 1 till bilaga 4 till föreskrifter nr 83. För dessa fordon ska körcykeln i punkt 2.3.3 i bilaga 4 till föreskrifter nr 83, i kraft vid tiden för typgodkännandet av fordonet, användas. I fråga om växlingspunkterna ska dessa fordon köras enligt de anvisningar från tillverkaren som ingår i fordonstillverkningshandboken för förare och som anges genom ett tekniskt växlingsinstrument (för förarnas information).
1.4.3 För fordon med automatisk transmission ska körcykeln i punkt 2.3.3 i bilaga 4 till föreskrifter nr 83, i kraft vid tiden för typgodkännandet av fordonet, användas.
1.4.4 För konditionering av fordon ska en kombination av de tillämpliga körcyklernas del 1-cykel och/eller del 2-cykel användas enligt beskrivning i denna bilaga.
2. KATEGORIER AV HYBRIDELFORDON
|
Fordonsladdning |
Laddning utanför fordonet (1) (OVC) |
Ej laddning utanför fordonet (2) (NOVC) |
||
|
Driftomkopplare |
Utan |
Med |
Utan |
Med |
3. EXTERNT LADDNINGSBARA ELEKTRISKA HYBRIDELFORDON (OVC ELECTRIC HEV) UTAN DRIFTOMKOPPLARE
3.1 Två provningar ska utföras under följande villkor:
|
|
Villkor A: Provningen ska utföras med en fullt laddad anordning för lagring av elenergi/effekt. |
|
|
Villkor B: Provningen ska utföras med en anordning för lagring av elenergi/effekt i lägsta laddningstillstånd (högsta urladdningskapacitet). |
Laddningstillståndets profil i anordningen för lagring av elenergi/effekt under olika skeden av provningen av typ I anges i tillägg 1.
3.2 Villkor A
3.2.1 Förfarandet ska inledas med urladdning av anordningen för lagring av elenergi/effekt enligt punkt 3.2.1.1:
3.2.1.1 Urladdning av anordningen för lagring av elenergi/effekt
Anordningen för lagring av elenergi/effekt urladdas under körning (på provningsbanan, på en chassidynamometer osv.)
|
a) |
vid en konstant hastighet av 50 km/tim tills hybridelfordonets bränsledrivna motor sätter igång, eller |
|
b) |
om ett fordon inte kan nå en konstant hastighet av 50 km/tim utan att den bränsledrivna motorn sätter igång ska varvtalet minskas tills fordonet kan köras med en lägre konstant hastighet där den bränsledrivna motorn inte startar förrän efter en definierad tid/körsträcka (som överenskommits mellan den tekniska tjänsten och tillverkaren), eller |
|
c) |
på tillverkarens rekommendation. |
Den bränsledrivna motorn ska stoppas inom tio sekunder efter det att den har startats automatiskt.
3.2.2 Konditionering av fordonet
3.2.2.1 För konditionering av fordon med kompressionständning ska den tillämpliga körcykelns del 2-cykel användas i kombination med de tillämpliga bestämmelser om växling som definieras i punkt 1.4 i denna bilaga. Tre cykler ska köras i följd.
3.2.2.2 De fordon som är försedda med gnisttändningsmotorer ska förkonditioneras med en del 1-cykel och två del 2-cykler av den tillämpliga körcykeln i kombination med de tillämpliga bestämmelser om växling som definieras i punkt 1.4 i denna bilaga.
3.2.2.3 Efter denna förkonditionering och före provningen ska fordonet förvaras i en lokal där temperaturen förblir relativt konstant mellan 293 och 303 K (20 °C och 30 °C). Denna konditionering ska utföras under minst sex timmar och fortgå tills motoroljans och, i förekommande fall, kylmedlets temperatur ligger inom ± 2 K av temperaturen i lokalen och anordningen för lagring av elenergi/effekt är helt laddad som ett resultat av den uppladdning som föreskrivs i punkt 3.2.2.4.
3.2.2.4 Anordningen för lagring av elenergi/effekt ska under stabilisering laddas enligt det normala laddningsförfarande under natt som definieras i punkt 3.2.2.5.
3.2.2.5 Tillämpning av normal laddning under natt
Anordningen för lagring av elenergi/effekt ska laddas enligt följande förfarande:
3.2.2.5.1 Normalt laddningsförfarande under natt
Laddningen utförs
|
a) |
med en laddare ombord på fordonet om en sådan monterats, eller |
|
b) |
med en extern laddare som rekommenderats av tillverkaren och med ett laddningssystem som föreskrivits för normal laddning, |
|
c) |
i en omgivningstemperatur som ligger mellan 20 and 30 C. Detta förfarande utesluter alla typer av specialladdningar som kan vara automatiskt eller manuellt initierade, t.ex. utjämnings- eller underhållsladdningar. Tillverkaren ska styrka att något specialladdningsförfarande inte ägt rum under provningen. |
3.2.2.5.2 Kriterier för laddningens avslutande
Kriterierna för laddningens avslutande motsvarar en laddningstid av tolv timmar utom om föraren får en klar indikation från standardinstrumenteringen om att batteriet ännu inte är helt laddat.
I detta fall är
3.2.3 Provningsförfarande
3.2.3.1 Fordonet ska startas med de hjälpmedel för normal användning som står till förarens förfogande. Den första cykeln påbörjas vid inledningen till förfarandet för fordonsstart.
3.2.3.2 De provningsförfaranden som definieras antingen i punkt 3.2.3.2.1 eller punkt 3.2.3.2.2 får användas.
3.2.3.2.1 Provtagningen ska börja före eller vid inledningen till förfarandet för fordonsstart och upphöra vid slutet av landsvägskörningscykelns slutliga tomgångsperiod (del 2, provtagningens slut).
3.2.3.2.2 Provtagning ska börja före eller vid inledningen till förfarandet för fordonsstart och fortgå under ett antal upprepade provningscykler. Det ska upphöra vid slutet av den slutliga tomgångsperioden i första landsvägskörningscykeln (del 2) under vilken batteriet nått sitt lägsta laddningstillstånd enligt de kriterier som definieras nedan (provtagningens avslutning).
Elbalansen Q [Ah] mäts under varje kombinerad cykel, med hjälp av det förfarande som anges i tillägg 2 till denna bilaga, och används för att fastställa när batteriet nått sitt lägsta laddningstillstånd.
Batteriets lägsta laddningstillstånd anses ha nåtts i den kombinerade cykeln N om den elbalans som uppmätts under den kombinerade cykeln N + 1 inte överstiger tre procents urladdning, uttryckt som procentandel av batteriets nominella kapacitet (i Ah) i sitt högsta laddningstillstånd, enligt tillverkarens uppgift. På tillverkarens begäran får ytterligare provningscykler köras och resultaten av dem införas i beräkningarna i punkterna 3.2.3.5 och 3.4.1, förutsatt att elbalansen för varje ytterligare provningscykel visar lägre urladdning av batteriet än föregående cykel.
Mellan varje cykel tillåts en varmstabiliseringsperiod av upp till tio minuter. Driftsystemet ska vara avstängt under denna period.
3.2.3.3 Fordonet ska köras med den tillämpliga körcykel och de bestämmelser om växling som definieras i punkt 1.4 i denna bilaga.
3.2.3.4 Avgaserna ska analyseras enligt bilaga 4 till föreskrifter nr 83, i kraft vid tiden för typgodkännandet av fordonet.
3.2.3.5 Provningsresultaten från den kombinerade cykeln (CO2 och bränsleförbrukning) för villkor A ska registreras (m1 [g] respektive c1 [l]) Vid provning enligt punkt 3.2.3.2.1 är m1 och c1 helt enkelt resultatet av den enda kombinerade körcykeln. Vid provning enligt punkt 3.2.3.2.2 är m1 och c1 summan av resultatet av N kombinerade körcykler.
3.2.4 Inom 30 minuter efter den sista cykelns avslutning ska anordningen för lagring av elenergi/effekt laddas enligt punkt 3.2.2.5 i denna bilaga. Den energimätutrustning som placerats mellan nätets uttag och fordonsladdaren mäter den laddningsenergi e1 [Wh] som tillförs från nätet.
3.2.5 Elenergiförbrukningen för villkor A är e1 [Wh].
3.3 Villkor B
3.3.1 Konditionering av fordonet
3.3.1.1 Fordonets anordning för lagring av elenergi/effekt ska urladdas enligt punkt 3.2.1.1 i denna bilaga. På tillverkarens begäran får en konditionering enligt punkt 3.2.2.1 eller 3.2.2.2 i denna bilaga utföras före urladdningen av lagringsanordningen för elenergi/effekt.
3.3.1.2 Före provningen ska fordonet förvaras i en lokal där temperaturen förblir relativt konstant mellan 293 och 303 K (20 °C och 30 °C). Denna konditionering ska utföras under minst sex timmar och fortgå tills motoroljans och, i förekommande fall, kylmedlets temperatur ligger inom ± 2 K av temperaturen i lokalen.
3.3.2 Provningsförfarande
3.3.2.1 Fordonet ska startas med de hjälpmedel för normal användning som står till förarens förfogande. Den första cykeln påbörjas vid inledningen till förfarandet för fordonsstart.
3.3.2.2 Provtagningen ska börja före eller vid inledningen till förfarandet för fordonsstart och upphöra vid avslutningen av landsvägskörningscykelns slutliga tomgångsperiod (del 2, provtagningens avslutning).
3.3.2.3 Fordonet ska köras med den tillämpliga körcykel och de bestämmelser om växling som definieras i punkt 1.4 i denna bilaga.
3.3.2.4 Avgaserna ska analyseras enligt bilaga 4 till föreskrifter nr 83, i kraft vid tiden för typgodkännandet av fordonet.
3.3.2.5 Provningsresultaten från den kombinerade cykeln (CO2 och bränsleförbrukning) för villkor B ska registreras (m2 [g] respektive c2 [l]).
3.3.3 Inom 30 minuter efter cykelns avslutning ska anordningen för lagring av elenergi/effekt laddas enligt punkt 3.2.2.5 i denna bilaga.
Den energimätutrustning som placerats mellan nätets uttag och fordonsladdaren mäter den laddningsenergi e2 [Wh] som tillförs från nätet.
3.3.4 Fordonets anordning för lagring av elenergi/effekt ska urladdas enligt punkt 3.2.1.1 i denna bilaga.
3.3.5 Inom trettio minuter efter urladdningen ska anordningen för lagring av elenergi/effekt laddas enligt punkt 3.2.2.5 i denna bilaga.
Den energimätutrustning som placerats mellan nätets uttag och fordonsladdaren mäter den laddningsenergi e3 [Wh] som tillförs från nätet.
3.3.6 Elenergiförbrukningen e4 [Wh] för villkor B är: e4 = e2 – e3
3.4 Provningsresultat
3.4.1 Värdena för CO2 ska vara M1 = m1/Dtest1 och M2 = m2/Dtest2 [g/km] med Dtest1 och Dtest2 för de aktuellt körda sträckorna i de provningar som utförts under villkoren A (punkt 3.2 i denna bilaga) respektive B (punkt 3.3 i denna bilaga) och där m1 och m2 bestämts i punkterna 3.2.3.5 respektive 3.3.2.5 i denna bilaga.
3.4.2 De viktade värdena för CO2 ska beräknas enligt nedanstående:
|
3.4.2.1 |
Vid provning enligt punkt 3.2.3.2.1: M = (De · M1 + Dav · M2) / (De + Dav) där
|
|
3.4.2.2 |
Vid provning enligt punkt 3.2.3.2.2: M = (Dovc · M1 + Dav · M2) / (Dovc + Dav) där
|
3.4.3 Värdena för bränsleförbrukningen ska vara
C1 = 100 · c1/Dtest1 och C2 = 100 · c2/Dtest2 [l/100 km]
med Dtest1 och Dtest2 för de totala aktuellt körda sträckorna i de provningar som utförts under villkoren A (punkt 3.2 i denna bilaga) respektive B (punkt 3.3 i denna bilaga) och där c1 och c2 bestämts i punkterna 3.2.3.5 respektive 3.3.2.5 i denna bilaga.
3.4.4 De viktade värdena för bränsleförbrukningen ska beräknas enligt nedanstående:
|
3.4.4.1 |
Vid provningsförfarandet enligt punkt 3.2.3.2.1: C = (De · C1 + Dav · C2) / (De + Dav) där
|
|
3.4.4.2 |
Vid provning enligt punkt 3.2.3.2.2: C = (Dovc · C1 + Dav · C2) / (Dovc + Dav) där
|
3.4.5 Värdena för elenergiförbrukningen ska vara
E1 = e1 / Dtest1 och E4 = e4 / Dtest2 [Wh/km]
med Dtest1 och Dtest2 för de totala aktuellt körda sträckorna i de provningar som utförts under villkoren A (punkt 3.2 i denna bilaga) respektive B (punkt 3.3 i denna bilaga) och där e1och e4 bestämts i punkterna 3.2.5 respektive 3.3.6 i denna bilaga.
3.4.6 De viktade värdena för elenergiförbrukningen ska beräknas enligt nedanstående:
|
3.4.6.1 |
Vid provning enligt punkt 3.2.3.2.1: E = (De · E1 + Dav · E4) / (De + Dav) där
|
|
3.4.6.2 |
Vid provning enligt punkt 3.2.3.2.2: E = (Dovc · E1 + Dav · E4) / (Dovc + Dav) där
|
4. EXTERNT LADDNINGSBARA HYBRIDELFORDON MED DRIFTOMKOPPLARE
4.1 Två provningar ska utföras under följande villkor:
|
4.1.1 |
Villkor A: provningen ska utföras med en fullt laddad anordning för lagring av elektrisk energi/effekt. |
|
4.1.2 |
Villkor B: provningen ska utföras med en anordning för lagring av elenergi/effekt i lägsta laddningstillstånd (maximal urladdningskapacitet). |
|
4.1.3 |
Driftomkopplaren ska inställas enligt tabellen nedan:
|
4.2 Villkor A
4.2.1 Om det eldrivna fordonets räckvidd, uppmätt i enlighet med bilaga 9 till dessa föreskrifter, är större än en fullständig cykel får på tillverkarens begäran och med den tekniska tjänstens samtycke provningen av typ I för elenergimätning utföras för endast eldrift. I detta fall är värdena för M1 och C1 i punkt 4.4 lika med noll.
4.2.2 Förfarandet ska inledas med den urladdning av fordonets anordning för lagring av elenergi/effekt som beskrivs i punkt 4.2.2.1 nedan.
4.2.2.1 Fordonets anordning för lagring av elenergi/effekt urladdas medan det, med driftomkopplaren inställd för endast el, körs (på provningsbanan, på en chassidynamometer osv.) med en konstant hastighet av 70 % ± 5 % av fordonets högsta hastighet med endast eldrift, vilken ska bestämmas enligt det provningsförfarande för elfordon som definieras i föreskrifter nr 68.
Urladdningen avbryts
|
a) |
då fordonet inte kan köras med 65 % av den högsta 30-minutershastigheten, eller |
|
b) |
då föraren från fordonets standardinstrumentering får en indikering att stanna fordonet, eller |
|
c) |
efter det att en sträcka av 100 km tillryggalagts. |
Om fordonet inte är utrustat för endast eldrift ska urladdningen av anordningen för lagring av elenergi/effekt nås genom att fordonet körs (på provningsbanan, på en chassidynamometer osv.)
|
a) |
vid en konstant hastighet av 50 km/tim tills hybridelfordonets bränsledrivna motor sätter igång, eller |
|
b) |
om ett fordon inte kan nå en konstant hastighet av 50 km/tim utan att den bränsledrivna motorn startas ska varvtalet minskas tills fordonet kan köras med en lägre konstant hastighet där den bränsledrivna motorn inte startar förrän efter en definierad tid/körsträcka (som överenskommits mellan den tekniska tjänsten och tillverkaren), eller |
|
c) |
på tillverkarens rekommendation. |
Den bränsledrivna motorn ska stoppas inom tio sekunder efter det att den startats automatiskt.
4.2.3 Konditionering av fordonet:
|
4.2.3.1 |
För konditionering av fordon med kompressionständningsmotor ska den tillämpliga körcykelns del 2-cykel användas i kombination med de tillämpliga bestämmelser om växling som definieras i punkt 1.4 i denna bilaga. Tre cykler ska köras i följd. |
|
4.2.3.2 |
De fordon som är försedda med gnisttändningsmotorer ska förkonditioneras med en del 1-cykel och två del 2-cykler av den tillämpliga körcykeln i kombination med de tillämpliga bestämmelser om växling som definieras i punkt 1.4 i denna bilaga. |
|
4.2.3.3 |
Efter denna förkonditionering och före provningen ska fordonet förvaras i en lokal där temperaturen förblir relativt konstant mellan 293 och 303 K (20 °C och 30 °C). Denna konditionering ska utföras under minst sex timmar och fortgå tills motoroljans och, i förekommande fall, kylmedlets temperatur ligger inom ± 2 K av temperaturen i lokalen och anordningen för lagring av elenergi/effekt är helt uppladdad som ett resultat av den uppladdning som föreskrivs i punkt 4.2.3.4 nedan. |
|
4.2.3.4 |
Anordningen för lagring av elenergi/effekt ska under stabilisering laddas med användande av det normala laddningsförfarande under natt som definieras i punkt 3.2.2.5 i denna bilaga. |
4.2.4 Provningsförfarande
4.2.4.1 Fordonet ska startas med de hjälpmedel för normal användning som står till förarens förfogande. Den första cykeln påbörjas vid inledningen till förfarandet för fordonsstart.
4.2.4.2 De provningsförfaranden som definieras antingen i punkt 4.2.4.2.1 eller punkt 4.2.4.2.2 får användas.
4.2.4.2.1 Provtagningen ska börja före eller vid inledningen till förfarandet för fordonsstart och upphöra vid avslutningen av landsvägskörningscykelns slutliga tomgångsperiod (del 2, provtagningens avslutning).
4.2.4.2.2 Provtagning ska börja före eller vid inledningen till förfarandet för fordonsstart och fortgå under ett antal upprepade provningscykler. Det ska upphöra vid slutet av den slutliga tomgångsperioden i första landsvägskörningscykeln (del 2) under vilken batteriet nått sitt lägsta laddningstillstånd enligt de kriterier som definieras nedan (provtagningens avslutning).
Elbalansen Q [Ah] mäts under varje kombinerad cykel, med hjälp av det förfarande som anges i tillägg 2 till denna bilaga, och används för att fastställa när batteriet nått sitt lägsta laddningstillstånd.
Batteriets lägsta laddningstillstånd anses ha nåtts i den kombinerade cykeln N om den elbalans som uppmätts under den kombinerade cykeln N + 1 inte överstiger tre procents urladdning, uttryckt som procentandel av batteriets nominella kapacitet (i Ah) i sitt högsta laddningstillstånd, enligt tillverkarens uppgift. På tillverkarens begäran får ytterligare provningscykler köras och resultaten av dem införas i beräkningarna i punkterna 4.2.4.5 och 4.4.1, förutsatt att elbalansen för varje ytterligare provningscykel visar lägre urladdning av batteriet än föregående cykel.
Mellan varje cykel tillåts en varmstabiliseringsperiod av upp till tio minuter. Driftsystemet ska vara avstängt under denna period.
4.2.4.3 Fordonet ska köras med den tillämpliga körcykel och de bestämmelser om växling som definieras i punkt 1.4 i denna bilaga.
4.2.4.4 Avgaserna ska analyseras enligt bilaga 4 till föreskrifter nr 83, i kraft vid tiden för typgodkännandet av fordonet.
4.2.4.5 Provningsresultaten från den kombinerade cykeln (CO2 och bränsleförbrukning) för villkor A ska registreras (m1 [g] respektive c1 [l]). Vid provning enligt punkt 4.2.4.2.1 är m1 och c1 helt enkelt resultatet av den enda kombinerade körcykeln. Vid provning enligt punkt 4.2.4.2.2 är m1 och c1 summan av resultatet av N kombinerade körcykler.
4.2.5 Inom trettio minuter efter cykelns avslutning ska anordningen för lagring av elenergi/effekt laddas enligt punkt 3.2.2.5 i denna bilaga.
Den energimätutrustning som placerats mellan nätets uttag och fordonsladdaren mäter den laddningsenergi e1 [Wh] som tillförs från nätet.
4.2.6 Elenergiförbrukningen för villkor A är e1 [Wh].
4.3 Villkor B
4.3.1 Konditionering av fordonet
4.3.1.1 Fordonets anordning för lagring av elenergi/effekt skall urladdas enligt punkt 4.2.2.1 i denna bilaga.
På tillverkarens begäran får en konditionering enligt punkt 4.2.3.1 eller 4.2.3.2 i denna bilaga utföras före urladdningen av anordningen för lagring av elenergi/effekt.
4.3.1.2 Före provningen ska fordonet förvaras i en lokal där temperaturen förblir relativt konstant mellan 293 och 303 K (20 °C och 30 °C). Denna konditionering ska utföras under minst sex timmar och fortgå tills motoroljans och, i förekommande fall, kylmedlets temperatur ligger inom ± 2 K av temperaturen i lokalen.
4.3.2 Provningsförfarande
4.3.2.1 Fordonet ska startas med de hjälpmedel för normal användning som står till förarens förfogande. Den första cykeln påbörjas vid inledningen till förfarandet för fordonsstart.
4.3.2.2 Provtagningen ska börja före eller vid inledningen till förfarandet för fordonsstart och upphöra vid avslutningen av landsvägskörningscykelns slutliga tomgångsperiod (del 2, provtagningens avslutning).
4.3.2.3 Fordonet ska köras med användande av den tillämpliga körcykel och de bestämmelser om växling som definieras i punkt 1.4 i denna bilaga.
4.3.2.4 Avgaserna ska analyseras enligt bilaga 4 till föreskrifter nr 83, i kraft vid tiden för typgodkännandet av fordonet.
4.3.2.5 Provningsresultaten från den kombinerade cykeln (CO2 och bränsleförbrukning) för villkor B ska registreras (m2 [g] respektive c2 [l]).
4.3.3 Inom 30 minuter efter cykelns avslutning ska anordningen för lagring av elenergi/effekt laddas enligt punkt 3.2.2.5 i denna bilaga.
Den energimätutrustning som placerats mellan nätets uttag och fordonsladdaren mäter den laddningsenergi e2 [Wh] som tillförs från nätet.
4.3.4 Fordonets anordning för lagring av elenergi/effekt ska urladdas i enlighet med punkt 4.2.2.1 i denna bilaga.
4.3.5 Inom 30 minuter efter urladdningen ska anordningen för lagring av elenergi/effekt laddas enligt punkt 3.2.2.5 i denna bilaga.
Den energimätutrustning som placerats mellan nätets uttag och fordonsladdaren mäter den laddningsenergi e3 [Wh] som tillförs från nätet.
4.3.6 Elenergiförbrukningen e4 [Wh] för villkor B är: e4 = e2 – e3
4.4 Provningsresultat
4.4.1 Värdena för CO2 ska vara M1 = m1/Dtest1 och M2 = m2/Dtest2 [g/km] med Dtest1 och Dtest2 för de totala aktuellt körda sträckorna i de provningar som utförts under villkoren A (punkt 4.2 i denna bilaga) respektive B (punkt 4.3 i denna bilaga) och där m1 och m2 bestämts i punkterna 4.2.4.5 respektive 4.3.2.5 i denna bilaga.
4.4.2 De viktade värdena för CO2 ska beräknas enligt nedanstående:
|
4.4.2.1 |
Vid provning enligt punkt 4.2.4.2.1: M = (De · M1 + Dav · M2) / (De + Dav) där
|
|
4.4.2.2 |
Vid provning enligt punkt 4.2.4.2.2: M = (Dovc · M1 + Dav · M2) / (Dovc + Dav) där
|
4.4.3 Värdena för bränsleförbrukningen ska vara
C1 = 100 · c1 / Dtest1 och C2 = 100 · c2 / Dtest2 [l/100 km]
med Dtest1 och Dtest2 för de totala aktuellt körda sträckorna i de provningar som utförts under villkoren A (punkt 4.2 i denna bilaga) respektive B (punkt 4.3 i denna bilaga) och där c1 och c2 bestämts i punkterna 4.2.4.5 respektive 4.3.2.5 i denna bilaga.
4.4.4 De viktade värdena för bränsleförbrukningen ska beräknas enligt nedanstående:
|
4.4.4.1 |
Vid provning enligt punkt 4.2.4.2.1: C = (De · C1 + Dav · C2) / (De + Dav) där
|
|
4.4.4.2 |
Vid provning enligt punkt 4.2.4.2.2: C = (Dovc · C1 + Dav · C2) / (Dovc + Dav) där
|
4.4.5 Värdena för elenergiförbrukningen ska vara:
E1 = e1 / Dtest1 och E4 = e4 / Dtest2 [Wh/km]
med Dtest1 och Dtest2 för de totala aktuellt körda sträckorna i de provningar som utförts under villkoren A (punkt 4.2 i denna bilaga) respektive B (punkt 4.3 i denna bilaga) och där e1 och e4 bestämts i punkterna 4.2.6 respektive 4.3.6 i denna bilaga.
4.4.6 De viktade värdena för elenergiförbrukningen ska beräknas enligt nedanstående:
|
4.4.6.1 |
Vid provning enligt punkt 4.2.4.2.1: E = (De · E1 + Dav · E4) / (De + Dav) där
|
|
4.4.6.2 |
Vid provning enligt punkt 4.2.4.2.2: E = (Dovc · E1 + Dav · E4) / (Dovc + Dav) där
|
5. ICKE-EXTERNT LADDNINGSBARA HYBRIDELFORDON UTAN DRIFTOMKOPPLARE
5.1 Dessa fordon ska provas enligt bilaga 6 med användande av den tillämpliga körcykel och de bestämmelser om växling som definieras i punkt 1.4 i denna bilaga.
5.1.1 Utsläppen av koldioxid (CO2) och bränsleförbrukningen ska bestämmas separat för den angivna körcykelns del 1 (stadskörning) och del 2 (landsvägskörning).
5.2 För förkonditionering utförs minst två på varandra följande fullständiga körcykler (en del 1 och en del 2) utan stabilisering däremellan och med användande av den tillämpliga körcykel och de bestämmelser om växling som definieras i punkt 1.4 i denna bilaga.
5.3 Provningsresultat
5.3.1 Provningsresultaten (bränsleförbrukning C [l/100 km] och utsläpp av CO2 M [g/km]) från denna provning korrigeras i förhållande till fordonsbatteriets energibalans ΔEbatt.
De korrigerade värdena (C0 [l/100 km] och M0 [g/km]) ska motsvara en energibalans av noll (ΔEbatt = 0) och beräknas med användande av en korrektionskoefficient som bestäms av tillverkaren enligt nedanstående definition.
I fråga om andra lagringssystem än ett elbatteri motsvaras ΔEbatt av ΔEstorage, dvs. energibalansen i elenergilagringsanordningen.
5.3.1.1 Den elbalans Q [Ah], som mäts med användande av förfarandet i tillägg 2 till denna bilaga, används som ett mått på skillnaden mellan fordonsbatteriets energiinnehåll vid cykelns avslutning och vid cykelns inledning. Elbalansen ska bestämmas separat för del 1-cykeln och del 2-cykeln.
5.3.2 Enligt nedanstående villkor är det tillåtet att ta de okorrigerade uppmätta värdena C och M som provningsresultat
|
1. |
om tillverkaren kan bevisa att det inte finns något samband mellan energibalans och bränsleförbrukning, |
|
2. |
om ΔEbatt alltid motsvarar en batteriladdning, och |
|
3. |
om ΔEbatt alltid motsvarar en batteriurladdning och ΔEbatt ligger inom 1 % av det förbrukade bränslets energiinnehåll (förbrukat bränsle betyder den totala bränsleförbrukningen under en cykel). |
Ändringen i batterienergiinnehållet ΔEbatt kan beräknas ur den uppmätta elbalansen Q enligt följande:
ΔEbatt = ΔSOC(%) · ETEbatt ≅ 0,0036 · |ΔAh| · Vbatt = 0,0036 · Q · Vbatt (MJ)
där ETEbatt [MJ] är batteriets totala energilagringskapacitet och Vbatt [V] batteriets nominella spänning.
5.3.3 Bränsleförbrukningens korrektionskoefficient (Kfuel) definieras av tillverkaren.
5.3.3.1 Bränsleförbrukningens korrektionskoefficient (Kfuel) ska bestämmas ur en omgång av n mätningar som utförs av tillverkaren. Denna omgång ska omfatta minst en mätning med Qi < 0 och minst en med Qj > 0.
Om det senare villkoret inte kan förverkligas under den körcykel (del 1 eller del 2) som används för denna provning ankommer det på den tekniska tjänsten att bedöma den statistiska signifikansen i den extrapolering som krävs för att bestämma bränsleförbrukningsvärdet när ΔEbatt = 0.
5.3.3.2 Bränsleförbrukningens korrektionskoefficient (Kfuel) definieras som:
Kfuel = (n · ΣQiCi – ΣQi · ΣCi) / (n · ΣQi 2 – (ΣQi)2) (l/100 km/Ah)
där
|
Ci |
: |
bränsleförbrukning, uppmätt under tillverkarens i:te provning (l/100 km) |
|
Qi |
: |
elbalans, uppmätt under tillverkarens i:te provning (Ah) |
|
n |
: |
antal uppgifter |
Bränsleförbrukningens korrektionskoefficient ska avrundas till fyra signifikanta siffror (t.ex. 0,xxxx eller xx,xx). Bränsleförbrukningskorrektionskoefficientens statistiska signifikans ska bedömas av den tekniska tjänsten.
5.3.3.3 Separata bränsleförbrukningskorrektionskoefficienter ska bestämmas för de bränsleförbrukningsvärden som uppmäts under del 1-cykeln respektive del 2-cykeln.
5.3.4 Bränsleförbrukning när batterienergiblansen är noll (C0)
5.3.4.1 Bränsleförbrukningen C0 när ΔEbatt = 0 bestäms med följande ekvation:
C0 = C – Kfuel · Q (l/100 km)
där
|
C |
: |
bränsleförbrukning, uppmätt under provningen (l/100 km) |
|
Q |
: |
elbalans, uppmätt under provningen (Ah) |
5.3.4.2 Bränsleförbrukningen när batterienergibalansen är noll ska bestämmas separat för de bränsleförbrukningsvärden som uppmäts under del 1-cykeln respektive del 2-cykeln.
5.3.5 Korrektionskoefficienten (KCO2) för utsläpp av CO2 definieras av tillverkaren.
5.3.5.1 Korrektionskoefficienten (KCO2) för utsläpp av CO2 ska enligt följande bestämmas ur en omgång av n mätningar som utförs av tillverkaren. Denna omgång ska omfatta minst en mätning med QI < 0 och minst en med Qj > 0.
Om det senare villkoret inte kan förverkligas under den körcykel (del 1 eller del 2) som används för denna provning ankommer det på den tekniska tjänsten att bedöma den statistiska signifikansen i den extrapolering som krävs för att bestämma utsläppsvärdet för CO2 när ΔEbatt = 0.
5.3.5.2 Korrektionskoefficienten (KCO2) för utsläpp av CO2 definieras som:
KCO2 = (n · ΣQiMi – ΣQi · ΣMi) / (n · ΣQi 2 – (ΣQi)2) (g/km/Ah)
där
|
Mi |
: |
utsläpp av CO2, uppmätta under tillverkarens i:te provning (g/km) |
|
Qi |
: |
elbalans, uppmätt under tillverkarens i:te provning (Ah) |
|
n |
: |
antal uppgifter |
Korrektionskoefficienten för utsläpp av CO2 ska avrundas till fyra signifikanta siffror (t.ex. 0,xxxx eller xx,xx). Den statistiska signifikansen i korrektionskoefficienten för utsläpp av CO2 skall bedömas av den tekniska tjänsten.
5.3.5.3 Separata korrektionskoefficienter för utsläpp av CO2 ska bestämmas för de bränsleförbrukningsvärden som uppmäts under del 1-cykeln respektive del 2-cykeln.
5.3.6 Utsläpp av CO2 när batterienergibalansen är noll (M0)
5.3.6.1 Utsläppen M0 av CO2 när ΔEbatt = 0 bestäms med följande ekvation:
M0 = M – KCO2 · Q (g/km)
där
|
C |
: |
bränsleförbrukning, uppmätt under provningen (l/100 km) |
|
Q |
: |
elbalans, uppmätt under provningen (Ah) |
5.3.6.2 Utsläpp av CO2 när batterienergibalansen är noll ska bestämmas separat för de värden för utsläpp av CO2 som uppmäts under del 1-cykeln respektive del 2-cykeln.
6. ICKE-EXTERNT LADDNINGSBARA HYBRIDELFORDON MED DRIFTOMKOPPLARE
6.1 Dessa fordon ska provas för hybriddrift enligt bilaga 6 med användande av den tillämpliga körcykel och de bestämmelser om växling som definieras i punkt 1.4 i denna bilaga. Om flera hybriddrifter är tillgängliga ska provningen utföras med den drift som automatiskt inställs efter tändningsnyckelns omvridning (normal drift).
6.1.1 Utsläpp av koldioxid (CO2) och bränsleförbrukning ska bestämmas separat för den angivna körcykelns del 1 (stadskörning) och del 2 (landsvägskörning).
6.2 För förkonditionering utförs minst två på varandra följande fullständiga körcykler (en del 1 och en del 2) utan mellanliggande stabilisering och med användande av den tillämpliga körcykel och de bestämmelser om växling som definieras i punkt 1.4 i denna bilaga.
6.3 Provningsresultat
6.3.1 Provningsresultaten (bränsleförbrukning C [l/100 km] och utsläpp av CO2 M [g/km]) från denna provning korrigeras i förhållande till fordonsbatteriets energibalans ΔEbatt.
De korrigerade värdena (C0 [l/100 km] och M0 [g/km]) ska motsvara en energibalans av noll (ΔEbatt = 0) och beräknas med användande av en korrektionskoefficient som bestäms av tillverkaren enligt nedanstående definition.
I fråga om andra lagringssystem än ett elbatteri motsvaras ΔEbatt av ΔEstorage, dvs. energibalansen i elenergilagringsanordningen.
6.3.1.1 Den elbalans Q [Ah], som mäts med användande av förfarandet i tillägg 2 till denna bilaga, används som ett mått på skillnaden mellan fordonsbatteriets energiinnehåll vid cykelns avslutning och vid cykelns inledning. Elbalansen ska bestämmas separat för del 1-cykeln och del 2-cykeln.
6.3.2 Enligt nedanstående villkor är det tillåtet att ta de okorrigerade uppmätta värdena C och M som provningsresultat
|
1. |
om tillverkaren kan bevisa att det inte finns något samband mellan energibalans och bränsleförbrukning, |
|
2. |
om ΔEbatt alltid motsvarar en batteriladdning, och |
|
3. |
om ΔEbatt alltid motsvarar en batteriurladdning och ΔEbatt ligger inom 1 % av det förbrukade bränslets energiinnehåll (förbrukat bränsle betyder den totala bränsleförbrukningen under en cykel). |
Ändringen i batterienergiinnehållet ΔEbatt kan beräknas ur den uppmätta elbalansen Q enligt följande:
ΔEbatt = DSOC(%) · ETEbatt ≅ 0,0036 · |ΔAh| · Vbatt = 0,0036 · Q · Vbatt (MJ)
där ETEbatt [MJ] är batteriets totala energilagringskapacitet och Vbatt [V] batteriets nominella spänning.
6.3.3 Bränsleförbrukningens korrektionskoefficient (Kfuel) definieras av tillverkaren.
6.3.3.1 Bränsleförbrukningens korrektionskoefficient (Kfuel) ska bestämmas ur en omgång av n mätningar som utförs av tillverkaren. Denna omgång ska omfatta minst en mätning med Qi < 0 och minst en med Qj > 0.
Om det senare villkoret inte kan förverkligas under den körcykel (del 1 eller del 2) som används för denna provning ankommer det på den tekniska tjänsten att bedöma den statistiska signifikansen i den extrapolering som krävs för att bestämma bränsleförbrukningsvärdet när ΔEbatt = 0.
6.3.3.2 Bränsleförbrukningens korrektionskoefficient (Kfuel) definieras som:
Kfuel = (n · ΣQiCi – ΣQi · ΣCi) / (n · ΣQi 2 – (ΣQi)2) (l/100 km/Ah)
där
|
Ci |
: |
bränsleförbrukning, uppmätt under tillverkarens i:te provning (l/100 km) |
|
Qi |
: |
elbalans, uppmätt under tillverkarens i:te provning (Ah) |
|
n |
: |
antal uppgifter |
Bränsleförbrukningskorrektionskoefficienten ska avrundas till fyra signifikanta siffror (t.ex. 0,xxxx eller xx,xx). Bränsleförbrukningskorrektionskoefficientens statistiska signifikans ska bedömas av den tekniska tjänsten.
6.3.3.3 Separata bränsleförbrukningskorrektionskoefficienter ska bestämmas för de bränsleförbrukningsvärden som uppmäts under del 1-cykeln respektive del 2-cykeln.
6.3.4 Bränsleförbrukning när batterienergiblansen är noll (C0).
6.3.4.1 Bränsleförbrukningen C0 när ΔEbatt = 0 bestäms med följande ekvation:
C0 = C – Kfuel · Q (l/100 km)
där
|
C |
: |
bränsleförbrukning, uppmätt under provningen (l/100 km) |
|
Q |
: |
elbalans, uppmätt under provningen (Ah). |
6.3.4.2 Bränsleförbrukningen när batterienergibalansen är noll ska bestämmas separat för de bränsleförbrukningsvärden som uppmäts under del 1-cykeln respektive del 2-cykeln.
6.3.5 Korrektionskoefficienten (KCO2) för utsläpp av CO2 definieras av tillverkaren.
6.3.5.1 Korrektionskoefficienten (KCO2) för utsläpp av CO2 ska enligt följande bestämmas ur en omgång av n mätningar som utförs av tillverkaren. Denna omgång ska omfatta minst en mätning med Qi < 0 och minst en med Qj > 0.
Om det senare villkoret inte kan förverkligas under den körcykel (del 1 eller del 2) som används för denna provning ankommer det på den tekniska tjänsten att bedöma den statistiska signifikansen i den extrapolering som krävs för att bestämma utsläppsvärdet för CO2 när ΔEbatt = 0.
6.3.5.2 Korrektionskoefficienten (KCO2) för utsläpp av CO2 definieras som:
KCO2 = (n · ΣQiMi – ΣQi · ΣMi) / (n · ΣQi 2 – (ΣQi)2) (g/km/Ah)
där
|
Mi |
: |
utsläpp av CO2, uppmätta under tillverkarens i:te provning (g/km) |
|
Qi |
: |
elbalans, uppmätt under tillverkarens i:te provning (Ah) |
|
n |
: |
antal uppgifter |
Korrektionskoefficienten för utsläpp av CO2 ska avrundas till fyra signifikanta siffror (t.ex. 0,xxxx eller xx,xx). Den statistiska signifikansen i korrektionskoefficienten för utsläpp av CO2 ska bedömas av den tekniska tjänsten.
6.3.5.3 Separata korrektionskoefficienter för utsläpp av CO2 ska bestämmas för de bränsleförbrukningsvärden som uppmäts under del 1-cykeln respektive del 2-cykeln.
6.3.6 Utsläpp av CO2 när batterienergibalansen är noll (M0)
6.3.6.1 Utsläppen M0 av CO2 när ΔEbatt = 0 bestäms med följande ekvation:
M0 = M – KCO2 · Q (g/km)
där
|
C |
: |
bränsleförbrukning, uppmätt under provningen (l/100 km) |
|
Q |
: |
elbalans, uppmätt under provningen (Ah) |
6.3.6.2 Utsläpp av CO2 när batterienergibalansen är noll ska bestämmas separat för de värden för utsläpp av CO2 som uppmäts under del 1-cykeln respektive del 2-cykeln.
(1) Också känd som ”externt laddningsbar”.
(2) Också känd som ”icke-externt laddningsbar”.
(3) Till exempel sportkörning, ekonomisk körning, stadskörning eller landsvägskörning.
(4) Största hybrideldrift:
Den hybriddrift som kan bevisas ha den största elförbrukningen av alla valbara hybriddrifter när den provas i enlighet med villkor A och som ska fastställas med utgångspunkt i de upplysningar som lämnas av tillverkaren och i samförstånd med den tekniska tjänsten.
(5) Största bränsleförbrukningsdrift:
Den hybriddrift som kan bevisas ha den största bränsleförbrukningen av alla valbara hybriddrifter när den provas i enlighet med villkor B och som ska fastställas med utgångspunkt i de upplysningar som lämnas av tillverkaren och i samförstånd med den tekniska tjänsten.
Tillägg 1
LADDNINGSTILLSTÅNDSPROFIL FÖR LAGRINGSANORDNINGEN FÖR ELENERGI/EFFEKT I EXTERNT LADDNINGSBARA HYBRIDELFORDON
Laddningstillståndsprofilerna (SOC) för de externt laddningsbara hybridelfordon som provats enligt villkoren A och B är:
|
Villkor A: |
|
|
Villkor B: |
|
Tillägg 2
METOD FÖR MÄTNING AV BATTERIETS ELBALANS I EXTERNT OCH I ICKE-EXTERNT LADDNINGSBARA HYBRIDELFORDON
1. INLEDNING
|
1.1 |
Syftet med detta tillägg är att definiera metoden för och den instrumentering som krävs för att mäta elbalansen i externt och icke-externt laddningsbara hybridelfordon. Mätning av elbalansen krävs
|
|
1.2 |
Metoden i denna bilaga ska av tillverkaren användas för de mätningar som utförs för att bestämma korrektionsfaktorerna Kfuel och KCO2 enligt definition i punkterna 5.3.3.2, 5.3.5.2, 6.3.3.2 och 6.3.5.2 i denna bilaga. Den tekniska tjänsten ska kontrollera om dessa mätningar utförts i enlighet med det förfarande som beskrivs i denna bilaga. |
|
1.3 |
Den metod som beskrivs i denna bilaga ska av den tekniska tjänsten användas för mätning av elbalansen Q enligt definition i punkterna 3.2.3.2.2, 4.2.4.2.2, 5.3.4.1, 5.3.6.1, 6.3.4.1 och 6.3.6.1 i denna bilaga. |
2. MÄTUTRUSTNING OCH INSTRUMENTERING
|
2.1 |
Under provningarna i punkterna 3, 4, 5 och 6 i denna bilaga ska batteriströmmen mätas med en strömomvandlare av klämtyp eller sluten typ. Strömomvandlaren (dvs. strömavkännare utan datainsamlingsutrustning) ska ha en minsta noggrannhet av 0,5 % av det uppmätta värdet (i A) eller 0,1 % av skalans högsta värde. Originalutrustningstillverkarens diagnosanordningar får inte användas för denna provning. |
|
2.1.1 |
Strömomvandlaren ska fästas på en av de kablar som är direkt anslutna till batteriet. För att lätt kunna mäta batteriströmmen med extern mätutrustning ska tillverkarna företrädesvis ordna lämpliga, säkra och tillgängliga anslutningspunkter i fordonet. Om detta inte låter sig göra är tillverkaren skyldig att bistå den tekniska tjänsten genom att på ovan angivet sätt tillhandahålla medel att ansluta en strömomvandlare till de kablar som är anslutna till batteriet. |
|
2.1.2 |
Strömomvandlarens avläsning ska samplas med en lägsta provtagningsfrekvens av 5 Hz. Den uppmätta strömmen ska under tiden integreras så att det uppmätta värdet av Q, uttryckt i amperetimmar (Ah), erhålls. |
|
2.1.3 |
Temperaturen vid avkännarens placering ska mätas och samplas med samma provtagningsfrekvens som strömmen så att detta värde kan användas för att eventuellt kompensera för avdrift i strömomvandlarna och, i förekommande fall, i den spänningsomvandlare som används för att omforma avläsningen av strömomvandlaren. |
|
2.2 |
En förteckning över den instrumentering (tillverkare, modellnr, serienr) som används av tillverkaren för att bestämma
samt senaste datum för instrumentens kalibrering (i förekommande fall), bör lämnas till den tekniska tjänsten. |
3. MÄTFÖRFARANDE
|
3.1 |
Mätningen av batteriströmmen ska börja samtidigt som provningen inleds och ska avslutas omedelbart efter det att fordonet genomgått den fullständiga körcykeln. |
|
3.2 |
Separata värden för Q ska registreras för cykelns del 1 och del 2. |
BILAGA 9
METOD FÖR MÄTNING AV RÄCKVIDDEN FÖR FORDON SOM ENDAST DRIVS MED EL ELLER HYBRIDEL OCH RÄCKVIDDEN FÖR EXTERNT LADDNINGSBARA FORDON SOM DRIVS MED HYBRIDEL
1. MÄTNING AV RÄCKVIDD MED ELDRIFT
Med den provningsmetod som beskrivs nedan är det möjligt att mäta räckvidden, uttryckt i km, för fordon som endast drivs med el och elräckvidden eller OVC-räckvidden för externt laddningsbara hybridelfordon som drivs med hybridel (enligt definition i punkt 2 i bilaga 8).
2. MÄTNINGARNAS PARAMETRAR, ENHETER OCH NOGGRANNHET
Mätningarnas parametrar, enheter och noggrannhet ska vara enligt följande:
|
Parameter |
Enhet |
Noggrannhet |
Upplösning |
|
Tid |
s |
± 0,1 s |
0,1 s |
|
Avstånd |
m |
± 0,1 % |
1 m |
|
Temperatur (grader) |
C |
± 1 °C |
1 °C |
|
Hastighet |
km/tim |
± 1 % |
0,2 km/tim |
|
Vikt |
kg |
± 0,5 % |
1 kg |
|
Elbalans |
Ah |
± 0,5 % |
0,3 % |
3. PROVNINGSVILLKOR
3.1 Villkor för fordonet
3.1.1 Fordonets däck ska när däcken har samma temperatur som omgivningen vara pumpade till det ringtryck som anges av fordonstillverkaren.
3.1.2 De rörliga mekaniska delarna ska ha oljor vars viskositet överensstämmer med fordonstillverkarens anvisningar.
3.1.3 Belysnings-, ljussignal- och tilläggsanordningar ska vara avstängda utom de som krävs för provning och normal användning av fordonet under dagtid.
3.1.4 Alla energilagringssystem som används för annat än för drift (elektriska, hydrauliska, pneumatiska osv.) ska vara laddade till den högsta nivå som anges av tillverkaren.
3.1.5 Om batterierna används vid en temperatur som är högre än omgivningens ska föraren följa det förfarande som av fordonstillverkaren rekommenderas för att hålla batteritemperaturen inom normalt driftsområde.
Tillverkarens ombud ska kunna styrka att batteriets värmeregleringssystem varken är bortkopplat eller försämrat.
3.1.6 Fordonet ska ha körts minst 300 km under sju dygn före provningen med de batterier som installerats i provningsfordonet.
3.2 Klimatförhållanden
Vid den provning som utförs utomhus ska omgivningstemperaturen ligga mellan 5 °C och 32 °C.
Provning inomhus ska utföras vid en temperatur som ligger mellan 20 °C och 30 °C.
4. DRIFTSÄTT
I provningsmetoden ingår följande steg:
|
a) |
Inledande laddning av batteriet. |
|
b) |
Tillämpning av cykeln och mätning av räckvidden med eldrift. |
Om fordonet behöver flyttas ska det skjutas till nästa provningsområde (utan återuppladdning).
4.1 Inledande laddning av batteriet
Laddningen av batteriet består av följande förfaranden:
|
Anmärkning: |
”Inledande laddning av batteriet” gäller den första laddningen av batteriet vid mottagandet av fordonet. I fråga om flera kombinerade provningar eller mätningar som utförs i en följd ska den första laddningen som utförs vara en ”inledande laddning av batteriet” varefter de följande kan göras i enlighet med förfarandet för ”normal laddning under natt”. |
4.1.1 Urladdning av batteriet
4.1.1.1 För fordon med endast eldrift:
|
4.1.1.1.1 |
Förfarandet inleds med urladdning av fordonets batteri medan det körs (på provningsbanan, på en chassidynamometer osv.) med en konstant hastighet av 70 % ± 5 % av fordonets högsta hastighet under 30 minuter. |
|
4.1.1.1.2 |
Avbrytande av urladdningen inträffar
|
4.1.1.2 För ett externt laddningsbart hybridelfordon utan driftomkopplare enligt definition i bilaga 8:
|
4.1.1.2.1 |
Tillverkaren ska erbjuda hjälpmedel för att utföra mätningen när fordonet endast körs med el. |
|
4.1.1.2.2 |
Förfarandet ska inledas med urladdning av fordonets anordning för lagring av elenergi/effekt medan det körs (på provningsbanan, på en chassidynamometer osv.)
Den bränsledrivna motorn ska stoppas inom tio sekunder efter det att den startats automatiskt. |
4.1.1.3 För ett externt laddningsbart hybridelfordon med driftomkopplare enligt definition i bilaga 8:
|
4.1.1.3.1 |
Om det inte finns endast eldrift ska tillverkaren erbjuda hjälpmedel för att utföra mätningen när fordonet endast körs med el. |
|
4.1.1.3.2 |
Förfarandet ska inledas med urladdning av fordonets anordning för lagring av elenergi/effekt medan det körs (på provningsbanan, på en chassidynamometer osv.) med omkopplaren endast inställd på el och med en konstant hastighet av 70 % ± 5 % av fordonets högsta hastighet under 30 minuter. |
|
4.1.1.3.3 |
Avbrytande av urladdningen inträffar
|
|
4.1.1.3.4 |
Om fordonet inte är utrustat endast för eldrift ska urladdningen av anordningen för lagring av elenergi/effekt erhållas genom att fordonet körs (på provningsbanan, på en chassidynamometer osv.)
Den bränsledrivna motorn ska stoppas inom tio sekunder efter det att den startats automatiskt. |
4.1.2 Tillämpning av normal laddning under natt
För ett fordon som endast drivs med el ska batteriet för en period som inte överstiger tolv timmar laddas enligt det normala laddningsförfarande under natt som definieras i punkt 2.4.1.2 i bilaga 7.
För ett externt laddningsbart hybridelfordon ska batteriet laddas enligt det normala laddningsförfarande under natt som beskrivs i punkt 3.2.2.5 i bilaga 8.
4.2 Tillämpning av cykeln och mätning av räckvidden
4.2.1 För ett fordon som endast drivs med el:
4.2.1.1 Det provningsförlopp som definieras i punkt 1.1 i bilaga 7 tillämpas på en chassidynamometer som inställts enligt beskrivning i tillägg 1 till bilaga 7 tills kriteriet för provningens avslutande nås.
4.2.1.2 Kriteriet för provningens avslutande nås när fordonet inte kan uppfylla målkurvan upp till 50 km/tim eller då föraren får en indikering från fordonets standardinstrumentering att stanna fordonet.
Fordonet ska då saktas ned till 5 km/tim genom att gaspedalen frigörs, utan att bromspedalen rörs, och därefter stannas genom inbromsning.
4.2.1.3 Om fordonet vid en hastighet över 50 km/tim inte uppnår önskad acceleration eller provningscykelns hastighet ska gaspedalen hållas helt nedtryckt tills referenskurvan åter uppnåtts.
4.2.1.4 För att ta hänsyn till mänskliga behov tillåts upp till tre avbrott mellan provningsförloppen om de inte totalt uppgår till mer än femton minuter.
4.2.1.5 Vid avslutningen är måttet De för den tillryggalagda sträckan, i km, det eldrivna fordonets räckvidd. Det ska avrundas till närmaste heltal.
4.2.2 För hybridelfordon
4.2.2.1 Att bestämma den elektriska räckvidden för ett hybridelfordon
|
4.2.2.1.1 |
Det tillämpliga provningsförlopp och den tillhörande bestämmelse om växling som definieras i punkt 1.4 i bilaga 8 tillämpas på en chassidynamometer som inställts enligt beskrivning i tilläggen 2, 3 och 4 till bilaga 4 till föreskrifter nr 83 tills kriteriet för provningens avslutande nås. |
|
4.2.2.1.2 |
Vid mätning av räckvidden nås kriteriet för provningens avslutande när fordonet inte kan uppfylla målkurvan upp till 50 km/tim, eller då föraren får en indikering från fordonets standardinstrumentering att stanna fordonet eller då den bränsledrivna motorn sätter igång eller när batteriet nått sitt lägsta laddningstillstånd. Fordonet ska då saktas ned till 5 km/tim genom att gaspedalen frigörs, utan att bromspedalen rörs, och därefter stannas genom inbromsning. |
|
4.2.2.1.3 |
Om fordonet vid en hastighet över 50 km/tim inte uppnår önskad acceleration eller provningscykelns hastighet ska gaspedalen hållas helt nedtryckt tills referenskurvan åter uppnåtts. |
|
4.2.2.1.4 |
För att ta hänsyn till mänskliga behov tillåts upp till tre avbrott mellan provningsförloppen om de inte totalt uppgår till mer än femton minuter. |
|
4.2.2.1.5 |
Vid avslutningen är måttet De för den sträcka, i km, som tillryggalagts med motorn för endast eldrift, hybridelfordonets elektriska räckvidd. Det ska avrundas till närmaste heltal. Om fordonet under provningen körs med både el- och hybriddrift kommer perioderna med endast eldrift att bestämmas genom att strömmen till insprutarna eller tändningen mäts. |
4.2.2.2 Att bestämma räckvidden för ett externt laddningsbart hybridelfordon
|
4.2.2.2.1 |
Det tillämpliga provningsförlopp och den tillhörande bestämmelse om växling som definieras i punkt 1.4 i bilaga 8 tillämpas på en chassidynamometer som inställts enligt beskrivning i tilläggen 2, 3 och 4 till bilaga 4 till föreskrifter nr 83 tills kriteriet för provningens avslutande nås. |
|
4.2.2.2.2 |
För att mäta räckvidden för ett externt laddningsbart fordon nås kriterierna för provningens avslutande när batteriet nått sitt lägsta laddningstillstånd enligt de kriterier som definieras i bilaga 8 punkt 3.2.3.2.2. eller 4.2.4.2.2. Körningen fortsätts tills den slutliga tomgångsperioden i landsvägskörningscykeln nåtts. |
|
4.2.2.2.3 |
För att ta hänsyn till mänskliga behov tillåts upp till tre avbrott mellan provningsförloppen om de inte totalt uppgår till mer än femton minuter. |
|
4.2.2.2.4 |
Vid avslutningen utgör den totala körsträckan i km, avrundad till närmaste heltal, det externt laddningsbara hybridelfordonets räckvidd. |
BILAGA 10
FÖRFARANDE FÖR PROVNING AV UTSLÄPP FRÅN ETT FORDON SOM ÄR UTRUSTAT MED ETT PERIODISKT REGENERERANDE SYSTEM
1. INLEDNING
1.1 I denna bilaga definieras de särskilda bestämmelserna för typgodkännande av ett fordon som är utrustat med ett periodiskt regenererande system enligt definition i punkt 2.19 i dessa föreskrifter.
2. TYPGODKÄNNANDETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH OMFATTNING
2.1 Fordonsfamiljegrupper som är utrustade med periodiskt regenererande system
Förfarandet tillämpas på fordon som är utrustade med ett periodiskt regenererande system enligt definition i punkt 2.19 i dessa föreskrifter. För syftet med denna bilaga kan fordonsfamiljegrupper bildas. Således ska de fordonstyper med regenererande system för vilka de parametrar som beskrivs nedan är identiska eller som ligger inom fastlagda toleranser anses tillhöra samma familj i fråga om de mätningar som är specifika för de definierade periodiskt regenererande systemen.
2.1.1 Identiska parametrar är:
|
|
Motor:
|
|
|
Periodiskt regenererande system (dvs. katalysator, partikelfälla):
|
2.2 Fordonstyper med olika referensvikter
Den faktor Ki som upprättas genom förfarandena i denna bilaga för typgodkännande av en fordonstyp med ett periodiskt regenererande system enligt definition i punkt 2.19 i dessa föreskrifter kan utvidgas till andra fordon i familjegruppen som har en referensvikt inom närmast följande två högre klasser av motsvarande svängmassa eller någon lägre motsvarande svängmassa.
2.3 Istället för att utföra de provningsförfaranden som definieras i följande avsnitt kan ett fast värde för Ki av 1,05 användas om den tekniska tjänsten inte ser något skäl till att detta värde kan överskridas.
3. PROVNINGSFÖRFARANDE
Fordonet får utrustas med en omkopplare som kan förhindra eller möjliggöra regenereringsprocessen, förutsatt att detta inte påverkar den ursprungliga kalibreringen av motorn. Denna omkopplare ska endast vara tillåten för att förhindra regenerering under regenereringssystemets laddning och under förkonditioneringscyklerna. Den får emellertid inte användas under regenereringsfasernas utsläppsmätningar utan utsläppsprovningen ska i stället utföras med originalutrustningstillverkarens oförändrade styrenhet.
3.1 Mätning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning mellan två cykler då regenereringsfaser äger rum
3.1.1 Medelvärdet för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning mellan regenereringsfaserna och under laddning av regenereringsanordningen ska fastställas ur det aritmetiska medelvärdet för flera körcykler av typ I eller motsvarande cykler för motor i provningsbänk med ungefär sammma tid emellan (om de är fler än två). Tillverkaren kan som ett alternativ tillhandahålla uppgifter som visar att koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning förblir konstanta (± 4 procent) mellan regenereringsfaserna. I detta fall kan det koldioxidutsläpp och den bränsleförbrukning som mäts under den normala provningen av typ I användas. I alla andra fall ska mätningen av utsläpp under minst två körcykler av typ I eller motsvarande cykler för motor i provningsbänk fullföljas, varav en omedelbart efter regenerering (före ny laddning) och en så nära före en regenereringsfas som möjligt. Alla utsläppsmätningar och beräkningar ska utföras enligt bilaga 6. Utsläppsmedelvärdet för ett enskilt regenerativt system ska fastställas enligt punkt 3.3 i denna bilaga och för multipla regenererande system enligt punkt 3.4 i denna bilaga.
3.1.2 Laddningsprocessen och fastställandet av Ki ska under körcykeln av typ I göras på en chassidynamometer eller på en motorprovningsbänk med användande av en likvärdig provningscykel. Dessa cykler kan köras kontinuerligt (dvs. utan krav på avstängd motor mellan cyklerna). Efter ett antal utförda cykler får fordonet avlägsnas från chassidynamometern och provningen fortsättas vid en senare tidpunkt.
3.1.3 Antalet cykler (D) mellan de två cykler då regenereringsfaserna äger rum, antalet cykler under vilka utsläppsmätningar utförs (n) samt varje utsläppsmätning (M'sij) ska registreras under punkterna 4.1.11.2.1.10.1–4.1.11.2.1.10.4 eller 4.1.11.2.5.4.1– 4.1.11.2.5.4.4 i bilaga 1, beroende på vad som är tillämpligt.
3.2 Mätning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning under regenerering
3.2.1 Förberedelsen av fordonet kan, om så krävs, för utsläppsprovningen under en regenereringsfas kompletteras med förberedelsecyklerna i punkt 5.3 i bilaga 4 till föreskrifter nr 83 eller av motsvarande cykler för motor i provningsbänk, beroende på det laddningsförfarande som valts i punkt 3.1.2 ovan.
3.2.2 Provningen och provningsvillkoren för fordon i bilaga 6 tillämpas innan den första giltiga utsläppsprovningen äger rum.
3.2.3 Regenerering får inte äga rum under fordonets förberedelse. Detta kan säkerställas med en av följande metoder:
|
3.2.3.1 |
Ett ”skenregenereringssystem” eller ett ofullständigt system kan monteras för förkonditioneringscyklerna. |
|
3.2.3.2 |
Någon annan metod som överenskommits mellan tillverkaren och typgodkännandemyndigheten. |
3.2.4 En provning av avgasutsläpp vid kallstart, inklusive en regenereringsprocess, ska utföras enligt körcykeln av typ I eller motsvarande cykel för motor i provningsbänk. Om provningarna av utsläppen mellan två cykler, under vilka regenereringsfaser äger rum, utförs på en motorprovningsbänk ska den provning av utsläpp som omfattar en regenereringsfas också utföras på en motorprovningsbänk.
3.2.5 Om regenereringsprocessen kräver mer än en körcykel ska efterföljande cykel(er) köras omedelbart utan avstängd motor tills en fullständig regenerering nåtts (varje cykel ska vara slutförd). Den tid som krävs för göra klart för en ny provning ska vara så kort som möjligt (t.ex. för byte av partikelfilter). Motorn ska vara avstängd under denna period.
3.2.6 Värdena för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning under regenereringen (Mri) ska beräknas enligt bilaga 6. Det antal körcykler (d) som mäts för en fullständig regenerering ska registreras.
3.3 Beräkning av kombinationen av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för ett enskilt regenererande system
|
1) |
|
|
2) |
|
|
3) |
|
där för varje koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som granskas
|
M'sij |
= |
vikten av utsläpp av CO2 i g/km och bränsleförbrukning i l/100 km under en del (i) av körcykeln (eller motsvarande cykel för motor i provningsbänk) utan regenerering, |
|
M'rij |
= |
vikten av utsläpp av CO2 i g/km och bränsleförbrukning i l/100 km under en del (i) av körcykeln (eller motsvarande cykel för motor i provningsbänk) under regenerering, (om n > 1, körs den första provningen av typ I kall och påföljande cykler körs varma), |
|
Msi |
= |
medelvärdet av vikten av utsläpp av CO2 i g/km och bränsleförbrukning i l/100 km under en del (i) av körcykeln utan regenerering, |
|
Mri |
= |
medelvärdet av vikten av utsläpp av CO2 i g/km och bränsleförbrukning i l/100 km under en del (i) av körcykeln under regenerering, |
|
Mpi |
= |
medelvärdet av vikten av utsläpp av CO2 i g/km och bränsleförbrukning i l/100 km, |
|
n |
= |
det antal provningspunkter vid vilka utsläppsmätningarna (körcykler av typ I eller motsvarande cykler för motor i provningsbänk) görs mellan två cykler där regenereringsfaser äger rum, ≥ 2, |
|
d |
= |
det antal körcykler som krävs för regenerering, |
|
D |
= |
antalet körcykler mellan två cykler då regenereringsfaser inträffar. |
För illustrering av mätparametrar, se figur 10/1.
Figur 10/1
Parametrar som mäts vid koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsprovning under och mellan cykler då regenerering äger rum (schematiskt exempel, utsläppen under ’D’ kan öka eller minska)
3.3.1 Beräkning av regenereringsfaktorn K för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning (i) som berörs
Ki = Mpi / Msi
Resultaten för Msi, Mpi och Ki ska registreras i den provningsrapport som lämnas av den tekniska tjänsten.
Ki kan fastställas efter slutförandet av ett enskilt förlopp.
3.4 Beräkning av kombinerade CO2-utsläpp och bränslekonsumtion för multipla periodiskt regenererande system.
|
1. |
|
|
2. |
|
|
3. |
|
|
4. |
|
|
5. |
|
|
6. |
|
|
7. |
|
där
|
Msi |
= |
vikten av utsläpp från alla händelser k av CO2 i g/km och bränsleförbrukning i l/100 km (i) utan regenerering, |
|
Mri |
= |
vikten av utsläpp från alla händelser k av CO2 i g/km och bränsleförbrukning i l/100 km (i) under regenerering, |
|
Mpi |
= |
vikten av utsläpp från alla händelser k av CO2 i g/km och bränsleförbrukning i l/100 km (i), |
|
Msik |
= |
vikten av utsläpp från händelse k av CO2 i g/km och bränsleförbrukning i l/100 km (i) utan regenerering, |
|
Mrik |
= |
vikten av utsläpp från händelse k av CO2 i g/km och bränsleförbrukning i l/100 km (i) under regenerering, |
|
M'sik,j |
= |
vikten av utsläpp från händelse k av CO2 i g/km och bränsleförbrukning i l/100 km (i) under en körcykel av typ I (eller motsvarande cykel för motor i provningsbänk) utan regenerering mätt vid punkt j, 1 ≤ j ≤ n, |
|
M'rik,j |
= |
vikten av utsläpp från händelse k av CO2 i g/km och bränsleförbrukning i l/100 km (i) under en körcykel av typ 1 (eller motsvarande cykel för motor i provningsbänk) under regenerering (om j > 1, körs den första provningen av typ I kall och följande cykler varma), mätt vid körcykel j, 1 ≤ j ≤ d, |
|
nk |
= |
det antal provningspunkter för händelse k vid vilka utsläppsmätningar (körcykler av typ I eller motsvarande cykler för motor i provningsbänk) görs mellan två cykler där regenereringsfaser äger rum, ≥ 2, |
|
dk |
= |
det antal körcykler för händelse k som krävs för regenerering, |
|
Dk |
= |
antalet körcykler för händelse k mellan två cykler då regenereringsfaser inträffar. |
I figur 10/2 illustreras mätparametrarna.
Figurer 10/2 och 10/3
Parametrar mätta under utsläppsprovning under och mellan cykler där regenerering uppstår (schematiskt exempel)
För ytterligare uppgifter om den schematiska processen se figur 10/3.
Med tillämpning på ett enkelt och realistiskt fall ges i följande beskrivning en detaljerad förklaring till det schematiska exempel som visas i figur 10/3:
1. Dieselpartikelfilter (DPF): regenerativa, regelbundet återkommande händelser, liknande utsläpp (± 15 %) från händelse till händelse
Dk = Dk + 1 = D1
dk = dk + 1 = d1
Mrik – Msik = Mrik + 1 – Msik + 1
nk = n
2. Avsvavling (DeNOx): händelsen avsvavling (borttagning av SO2) inleds innan svavlets inverkan på utsläppen blir detekterbar (± 15 % av mätta utsläpp) och i detta exempel av exotermiska skäl tillsammans med den senaste DPF-regenereringshändelsen.
M'sik,j = 1 = konstant
Mrik = Mrik + 1 = Mri2
För händelsen avsvavling (borttagningen av SO2): Mri2, Msi2, d2, D2, n2 = 1
3. Fullständigt system (DPF + DeNOx):
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beräkningen av faktorn (Ki) för multipla periodiskt regenererande system är endast möjlig efter ett visst antal regenereringsfaser för varje system. Efter det att förfarandet slutförs (från A till B, se Figur 10/2) bör de ursprungliga startförhållandena A uppnås på nytt.
3.4.1 Utökning av typgodkännande för ett multipelt periodiskt regenererande system
|
3.4.1.1 |
Om den tekniska parametern eller de tekniska parametrarna och/eller strategin för regenerering i ett multipelt regenererande system ändras för alla händelser inom detta kombinerade system, bör hela förfarandet med avseende på all regenererande utrustning utföras via mätningar för att uppdatera den multipla faktorn Ki. |
|
3.4.1.2 |
Om en enskild anordning i det multipla regenererande systemet ändras endast med avseende på vissa strategiparametrar (såsom ”D” och/eller ”d” för DPF) och tillverkaren kan tillhandahålla lämpliga tekniska uppgifter och information till den tekniska tjänsten som visar
kan det nödvändiga uppdateringsförfarandet för Ki förenklas. Enligt överenskommelse mellan tillverkaren och den tekniska tjänsten bör man i ett sådant fall utföra endast en händelse av provtagning/lagring och regenerering och man kan föra in provningsresultaten (”Msi”, ”Mri”) i kombination med de ändrade parametrarna (”D” och/eller ”d”) i relevanta formler för att uppdatera den multipla Ki-faktorn på matematisk väg genom att ersätta den befintliga grundläggande faktorn Ki i formlerna. |