28.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 281/7

(1)

Förordning (EG) nr 2160/2003 syftar till att säkerställa att ändamålsenliga och effektiva åtgärder vidtas för att påvisa och bekämpa salmonella och andra zoonotiska smittämnen vid alla relevanta led inom produktion, bearbetning och distribution i syfte att minska deras prevalens och de risker de medför för folkhälsan. Förordningen omfattar bland annat fastställande av mål för att minska prevalensen av vissa zoonoser i djurpopulationer och antagande av bestämmelser om handeln inom unionen med vissa djur och om import från tredjeland av sådana djur och produkter därav.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 646/2007 av den 12 juni 2007 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 när det gäller gemenskapsmålet för att minska prevalensen av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium hos slaktkycklingar och om upphävande av förordning (EG) nr 1091/2005 (3) fastställs ett unionsmål för minskning av dessa två salmonellaserotyper hos slaktkycklingar. Förordningen syftar till att uppnå en minskning av antalet slaktkycklingflockar som fortfarande visar positiv reaktion för Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium till högst 1 % senast den 31 december 2011.

(3)

I kommissionens förordning (EG) nr 584/2008 av den 20 juni 2008 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 när det gäller gemenskapsmålet för att minska prevalensen av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium hos kalkoner (4) fastställs ett unionsmål för minskning av dessa två salmonellaserotyper hos kalkonflockar. Förordningen syftar till att uppnå en minskning av antalet flockar av slaktkalkoner som fortfarande visar positiv reaktion för Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium till högst 1 % senast den 31 december 2012.

(4)

I bilaga II till förordning (EG) nr 2160/2003 fastställs särskilda åtgärder som ska vidtas för bekämpning av de zoonoser och zoonotiska smittämnen som förtecknas i bilaga I. I del E punkt 1 i bilaga II till förordning (EG) nr 2160/2003 fastställs att färskt fjäderfäkött från de djur som förtecknas i bilaga I från och med den 12 december 2010 inte får släppas ut på marknaden för konsumtion, såvida de inte uppfyller kriteriet: ”Salmonella: ingen i 25 gram”. I förordningen föreskrivs också att det ska fastställas detaljerade regler för kriteriet, särskilt regler som anger program för provtagning och analysmetoder.

(5)

När det gäller färskt fjäderfäkött bör man anta bestämmelser för att säkerställa att de detaljerade reglerna för salmonella-kriteriet i fjäderfäkött resulterar i en rimlig försäkran om att köttet är fritt från relevant salmonella och att en harmoniserad tillämpning resulterar i sund konkurrens och likartade villkor för utsläppande på marknaden.

(6)

I kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (5) fastställs mikrobiologiska kriterier för vissa mikroorganismer och tillämpningsbestämmelser som livsmedelsföretagen ska uppfylla när de genomför de allmänna och särskilda hygienåtgärder som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 852/2004.

(7)

För att EU-lagstiftningen ska vara enhetlig bör de särskilda kraven för färskt fjäderfäkött i del E i bilaga II till förordning (EG) nr 2160/2003 ändras och detaljerade regler för salmonella-kriteriet införas i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005.

(8)

I enlighet med kommissionens beslut 2005/636/EG av den 1 september 2005 om ekonomiskt bidrag från gemenskapen för en grundläggande studie om prevalensen av Salmonella spp. hos slaktkycklingflockar av Gallus gallus som skall genomföras i medlemsstaterna (6), kommissionens beslut 2006/662/EG av den 29 september 2006 om ekonomiskt bidrag från gemenskapen för en grundläggande studie om prevalensen av salmonella hos kalkoner som skall genomföras i medlemsstaterna (7) och kommissionens beslut 2007/516/EG av den 19 juli 2007 om ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen för en studie om prevalens av och antimikrobiell resistens hos Campylobacter spp. hos slaktkycklingflockar och om prevalens av Campylobacter spp. och Salmonella spp. i slaktkroppar av slaktkycklingar som skall genomföras i medlemsstaterna (8) har uppgifter om prevalensen av salmonella hos slaktkycklingflockar, kalkonflockar och slaktkroppar av slaktkycklingar insamlats. Resultaten från dessa studier och preliminära resultat från det första året av nationella salmonellakontrollprogram för slaktkycklingar (2009), i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 2160/2003, visar att prevalensen av salmonella i flockar av slaktkycklingar och kalkoner fortfarande är hög (9). Dessutom blev nationella salmonellakontrollprogram för kalkoner, i enlighet med förordning (EG) nr 2160/2003, inte obligatoriska förrän från och med år 2010. Att tillämpa kriteriet på samtliga salmonellaserotyper innan man har påvisat en betydande minskning av prevalensen av salmonella i flockar av slaktkycklingar och kalkoner kan resultera i oproportionerliga ekonomiska konsekvenser för näringslivet. Kapitel I i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

Enligt rapporten från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) om trender för och källor till zoonoser, zoonotiska smittämnen och livsmedelsburna utbrott i EU under 2008 (Community summary report on trends and sources of zoonoses, and zoonotic agents and food-borne outbreaks in the European Union in 2008) (10) orsakar Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium omkring 80 % av salmonellosfallen hos människa, vilket motsvarar andelen för tidigare år. Fjäderfäkött är fortfarande en viktig källa till salmonellos hos människa.

(10)

Att fastställa ett kriterium för Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium skulle åstadkomma den bästa balansen mellan att minska salmonellos hos människa orsakad av konsumtion av fjäderfäkött och de ekonomiska konsekvenserna av tillämpningen av det kriteriet. Samtidigt skulle det stimulera livsmedelsföretagen att vidta åtgärder i tidigare led av fjäderfäproduktionen, vilket kan bidra till att minska samtliga salmonellaserotyper av betydelse för folkhälsan. Att koncentrera sig på dessa två serotyper skulle även överensstämma med unionsmålen för primärproduktion av fjäderfä.

(11)

I förordning (EG) nr 2073/2005 föreskrivs provtagningsplaner för andra livsmedelssäkerhetskriterier för salmonella. De har visat sig vara praktiskt användbara för livsmedelsföretag och är därför också lämpliga för provtagning av färskt fjäderfäkött.

(12)

Den internationella standarden EN/ISO 6579 är en horisontell metod för att påvisa Salmonella spp. i livsmedel och foder. I bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005 fastställs dessutom standarden som referensmetod för samtliga salmonella-kriterier. Därför bör den standarden även fastställas som referensmetod för kriteriet för färskt fjäderfäkött, utan att det påverkar användningen av alternativa metoder som fastställs i den förordningen. Europeiska unionens referenslaboratorium för salmonella rekommenderar att man använder White-Kaufmann-Le Minor-schemat som referensmetod för serotypning.

(13)

Monofasiska stammar av Salmonella typhimurium har på kort tid blivit en av de vanligast förekommande salmonellaserotyperna hos flera djurarter och i kliniska isolat från människa. Enligt det vetenskapliga yttrandet om övervakning och bedömning av risken för folkhälsan av Salmonella typhimurium-liknande stammar (Scientific opinion on monitoring and assessment of the public health risk of "Salmonella typhimurium-like" strains) (11) betraktas monofasiska stammar av Salmonella typhimurium med antigenformeln 1,4,[5],12:i:- som varianter av Salmonella typhimurium och aktuell evidens har visat att den risk för folkhälsan som dessa stammar medför verkar vara jämförbar med den risk som andra stammar av Salmonella typhimurium medför. Därför bör man klargöra att bestämmelserna för Salmonella typhimurium även är tillämpliga på dessa monofasiska stammar.

(14)

I förordning (EG) nr 2073/2005 fastställs ett processhygienkriterium för salmonella i fjäderfäslaktkroppar av slaktkycklingar och kalkoner efter kylning i slakterier. Processhygienkriteriet syftar till att bekämpa fekal förorening av fjäderfäslaktkroppar, vilken härrör från infekterade flockar eller orsakas av korskontaminering i slakteriet. Enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 2073/2005 ska kriterier och villkor som rör förekomsten av salmonella i fjäderfäslaktkroppar revideras om ändringar i prevalensen av salmonella kan konstateras. Eftersom man måste uppnå unionsmålen som fastställs för slaktkycklingflockar i förordning (EG) nr 646/2007 och för kalkoner i förordning (EG) nr 584/2008 före slutet av 2011 respektive slutet av 2012, bör antalet provenheter som får överskrida den fastställda gränsen minskas. Kapitel 2 i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

Förordningarna (EG) nr 2160/2003 och (EG) nr 2073/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.