17.4.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 97/17

(1)

Resultaten av kommissionens inspektion i Indonesien i november 2009 visade på brister i kontrollsystemet för restsubstanser hos vattenbruksdjur och i produkter av odlad fisk samt brist på lämplig laboratoriekapacitet för att påvisa resthalter av vissa farmakologiskt verksamma ämnen hos vattenbruksdjur och i produkter av odlad fisk med avseende på kraven i rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG (2) och med avseende på kommissionens beslut 2002/657/EG av den 14 augusti 2002 om genomförande av rådets direktiv 96/23/EG avseende analysmetoder och tolkning av resultat (3).

(2)

Det finns därför en risk att produkter av odlad fisk som är avsedda att användas som livsmedel och som importeras från Indonesien innehåller resthalter av vissa farmakologiskt verksamma ämnen som används för att bekämpa sjukdomar eller öka produktionen av vattenbruksdjur och som är skadliga för människors hälsa. Dessa ämnen är framför allt kloramfenikol, nitrofuraner och tetracykliner. Åtgärder bör därför vidtas för att minska denna risk. Åtgärderna bör vara proportionella och bör inte begränsa handeln mer än nödvändigt för att en hög konsumentskyddsnivå ska uppnås.

(3)

Om en betydande andel av de vattenbruksprodukter som importeras från Indonesien genomgår obligatorisk provtagning för de relevanta restsubstanserna innan de släpps ut på marknaden, minskar detta risken för att sändningar som innehåller resthalter släpps ut på marknaden samtidigt som det ger mer exakta uppgifter om den faktiska kontaminationen av indonesiska fiskeriprodukter med resthalter och kommer att avhålla producenter i Indonesien från att missbruka ämnena.

(4)

Det är nödvändigt att fastställa enhetliga provtagningskrav för import av sändningar med produkter av odlad fisk från Indonesien på en bestämd miniminivå, eftersom produkterna kan importeras via flera medlemsstater.

(5)

Medlemsstaterna uppmanas att via det system för snabb varning som infördes genom förordning (EG) nr 178/2002 rapportera till kommissionen när de har påvisat förekomst av farmakologiskt verksamma ämnen som inte är godkända för användning i livsmedelsproducerande djur genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 (4) eller resthalter av farmakologiskt verksamma ämnen på en nivå som överstiger gränsvärden för resthalter (MRL-värden) som fastställts enligt förordning (EG) nr 470/2009, samt regelbundet lämna rapporter om alla provtagningar för att förse kommissionen med de uppgifter som behövs för att överväga om det är nödvändigt att behålla eller ändra denna interimistiska åtgärd mot bakgrund av de uppgifter som lämnats.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

förekomst av något farmakologiskt verksamt ämne som klassificerats i enlighet med artikel 14.2 a, b eller c i förordning (EG) nr 470/2009 på nivåer som överstiger de högsta MRL-värden som fastställts i enlighet med den förordningen, eller

b)

förekomst av farmakologiskt verksamma ämnen som inte klassificerats i enlighet med artikel 14.2 a, b eller c i förordning (EG) nr 470/2009, utom när ett referensvärde för åtgärder har fastställts för det ämnet i enlighet men den förordningen eller kommissionens beslut 2002/657/EG av den 12 augusti 2002 om genomförande av rådets direktiv 96/23/EG avseende analysmetoder och tolkning av resultat (5) och om nivån av resthalter inte uppgår till eller överskrider referensvärdet för åtgärder.