32004R0437

Rådets förordning (EG) nr 437/2004

av den 8 mars 2004

om införande av slutgiltiga antidumpningstullar och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av stor regnbåge med ursprung i Norge och Färöarna

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1) (nedan kallad "grundförordningen"), särskilt artikel 9 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

(1) Kommissionen införde genom förordning (EG) nr 1628/2003(2) (nedan kallad "förordningen om preliminär tull") en preliminär antidumpningstull på import av stor regnbåge som klassificeras enligt KN-nummer 0302 11 20, 0303 21 20, 0304 10 15 och 0304 20 15 med ursprung i Norge och Färöarna.

(2) Det erinras om att undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2001 till och med den 30 september 2002 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Undersökningen av utvecklingstrender som är relevanta för skadeanalysen omfattade perioden från och med den 1 januari 1999 till och med den 30 september 2002 (nedan kallad "skadeundersökningsperioden").

B. PÅFÖLJANDE FÖRFARANDE

(3) Till följd av införandet av preliminära tullar på import av stor regnbåge med ursprung i Norge och Färöarna lämnade några berörda parter skriftligen in synpunkter. De parter som så begärde gavs också möjlighet att höras muntligen.

(4) Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införandet av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär tull. De beviljades också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter detta meddelande.

(5) De muntliga och skriftliga synpunkter som har lämnats av berörda parter har beaktats och de slutgiltiga avgörandena har ändrats i enlighet därmed.

(6) Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som bedömdes som nödvändiga för de slutgiltiga avgörandena. Förutom de kontrollbesök på plats som företogs hos de företag som anges i skäl 6 i förordningen om preliminär tull företogs dessutom kontrollbesök på plats hos följande företag och sammanslutningar efter införandet av provisoriska åtgärder:

- Federation of European Aquaculture Producers (FEAP), Boncelles, Belgien

- Syndicat national des industries du saumon et de la truite fumés, Paris, Frankrike

- P/F PRG Export och dess närstående producent P/F Luna, Gøta, Färöarna

- P/F Vestsalmon och dess närstående producent P/F Vestlax, Kollafjørður, Färöarna

- P/F Bakkafrost, Glyvrar, Färöarna

- P/F Faeroe Salmon, Klaksvik, Färöarna

- P/F Faeroe Seafood, Torshavn, Färöarna

- P/F Landshandilin, Torshavn, Färöarna

- P/F Navir, Argir, Färöarna

- P/F Viking Seafood, Strendur, Färöarna

(7) En del parter menade att den valda undersökningsperioden inte var lämplig eftersom priserna var extremt låga under den perioden och sedan dess har ökat. I detta avseende bör det erinras om att för att säkerställa att undersökningsresultaten blir representativa skall i enlighet med artikel 6.1 i grundförordningen "en undersökningsperiod väljas som i fråga om dumpning normalt skall omfatta en period om minst sex månader omedelbart innan förfarandet inleds". Med andra ord regleras undersökningsperioden i grund och botten av datumet för inledandet. Det erinras emellertid också om att i överensstämmelse med gemenskapens sedvanliga praxis sträcker sig undersökningsperioden angående dumpning över ett år. Denna period är vanligtvis tillräckligt lång för att även omfatta säsongsbundna förändringar i efterfrågan och således säkerställa ett representativt resultat, i synnerhet genom att se till att kortlivade svängningar på gemenskapens marknad eller på det exporterande landets hemmamarknad inte får oproportionerligt stort inflytande på resultatet. I artikel 6.1 i grundförordningen fastställs också regler för när händelser som inträffar efter undersökningsperioden kan tas i beaktande. Följaktligen skall "uppgifter avseende en period som infaller efter undersökningsperioden [...] normalt inte beaktas". I överensstämmelse med sedvanlig gemenskapspraxis har detta tolkats som att händelser som infaller efter undersökningsperioden endast kan beaktas om de är uppenbara, obestridda och av varaktig karaktär. Inget som har framkommit i denna undersökning tyder på att de uppgifter som rör en period efter tillkännagivandet är mer representativa än de som rör undersökningsperioden. Händelser som inträffar före undersökningsperioden beaktas i vilket fall som helst i skadeundersökningsperioden. Argumentet avvisades därför.

C. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

(8) De norska exporterande tillverkarna och det norska fiskeministeriet menade att färsk/kyld och fryst öring inte skulle betraktas som likadana produkter eftersom de inte har samma fysiska egenskaper då fryst öring är en bearbetad produkt för vilken färsk öring används som råvara. De hävdade vidare att fryst öring endast till viss del konkurrerar med färsk öring och i stor utsträckning är avsedd för andra marknader än de färska produkterna. Det noterades också att myndigheter i Förenta staterna genomgående har låtit bli att ta upp fryst öring i antidumpningsförfaranden angående lax med ursprung i Norge. Parterna framhöll vidare att i det nyligen genomförda antidumpningsförfarandet beträffande lax med ursprung i Norge, Färöarna och Chile konstaterade gemenskapens institutioner att frysta filéer från Chile endast i begränsad grad konkurrerade med färska laxprodukter från gemenskapsindustrin. På grundval av dessa argument begärde de att fryst hel fisk och frysta filéer skall undantas från förfarandet.

(9) Det bör i detta avseende noteras att vid bedömningen av huruvida den berörda produkten skulle anses vara likadan som stor regnbåge producerad i gemenskapen övervägdes det inledningsvis huruvida de olika typerna och presentationerna av stor regnbåge, dvs. filéer eller hel fisk, färsk eller fryst, hade samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. I motsats till förfaranden såsom rökning eller marinering ansågs infrysning av stor regnbåge inte ändra produktens grundläggande egenskaper, utan endast möjliggöra lagring för senare användning. I den pågående undersökningen har det dessutom fastställts att färsk och fryst stor regnbåge är utbytbara. I den nyligen genomförda undersökningen(3) rörande lax, i vilken ett liknande argument framfördes, konstaterades vidare att den berörda produkten innefattade hel fisk, urtagen fisk och olika typer av portionsfiléer, färsk, kyld eller fryst och att sådana presentationer av lax utgjorde en enda produkt som i sig bedömdes vara i alla avseenden likadan som den som produceras i gemenskapen och säljs på gemenskapsmarknaden. Således stöder detta fall inte den åsikt som förs fram. Argument beträffande praxis i USA ansågs inte relevanta i samband med denna undersökning, eftersom de antidumpningsförfaranden som de amerikanska myndigheterna genomförde omfattade andra produkter. På grundval av ovanstående kunde begäran om att fryst hel fisk och frysta filéer skulle undantas från förfarandet inte godtas.

(10) Samma parter anförde också skäl för att den berörda produkten inte skulle omfatta levande öring, att producenter av levande öring inte skulle tas i beaktande för definitionen av gemenskapsindustrin och att producenter av öring skulle särskiljas från företag som slaktar, paketerar, fryser in och filear fisk. I detta avseende bör det noteras att levande öring inte omfattas av undersökningen och således inte beaktas i den samlade produktionen av den berörda produkten i gemenskapen. Vidare ingår levande öring inte i den berörda produkten och inte heller ingår producenter av levande öring i definitionen av gemenskapsindustrin. När det gäller åsikten att öringodlarna bör särskiljas fastställdes emellertid att alla de samarbetsvilliga producenter som ingick i stickprovet och i definitionen av gemenskapsindustrin odlar, slaktar, paketerar, eller filear fisken. I några fall förädlar eller fryser de in fisken. Denna uppdelning mellan tillverkningsföretag och förädlingsföretag finns därför inte i gemenskapsindustrin och argumentet avvisades således.

(11) Vidare gjordes gällande att en del av tillverkningen av stor regnbåge i gemenskapen är avsedd för tillverkning av rom och att fisk som i detta syfte växer till könsmogen ålder utgör en produkt av mycket sämre kvalitet och därför inte kan anses vara likadan som den berörda produkten. När det gäller detta påstods dessutom att de grundläggande fysiska egenskaperna i betydande utsträckning ändras, eftersom fisk som får växa till könsmogen ålder i syfte att producera rom innehåller mindre fett och har en annan färg på köttet. I detta avseende bör det först noteras att de påstådda förändringarna när det gäller fettinnehållet och köttets färg endast är betydande då fisken är helt könsmogen och inte tidigare. Fisken slaktas dock innan den är helt könsmogen och följaktligen påverkas inte fiskens kvalitet i så utsträckning att den inte kan säljas på marknaden som livsmedel. I detta avseende bör det vidare noteras att helt könsmogen öring också producerar rom av en lägre kvalitet. Det finns därför inget ytterligare värde, inte ens för produktionen av rom, av att låta öringen växa sig helt könsmogen. Följaktligen kan den fisk som inte är helt könsmogen men producerar rom som en biprodukt därför säljas på marknaden till samma eller lägre priser som öring som inte är könsmogen beroende på marknadsvillkoren och på hur könsmogen fisken är. Följaktligen innebär inte det faktum att fisken får växa sig till könsmogen ålder att dess grundläggande fysiska egenskaper ändras såvida inte den uppnår full könsmognad. Såsom förklarats ovan ligger detta dock inte i odlarnas intresse. När det gäller kvalitetsskillnaderna har dessa beaktats för fastställandet av de olika typer av fisk som är föremål för undersökningen och som sådana undersöktes i samband med beräkningarna av dumpningens omfattning och skadebedömningen. Argumentet avvisades därför.

(12) Eftersom inga ytterligare uppgifter erhållits från de berörda parterna bekräftas slutsatserna i skälen 9-10 i förordningen om preliminär tull.

D. DUMPNING

1. Påståenden från parterna i Norge och på Färöarna

(13) Ett antal parter i både Norge och Färöarna hävdade att eftersom deras produktion av stor regnbåge främst var inriktad på leverans till den japanska marknaden tog beräkningarna av dumpningens omfattning inte i tillräcklig utsträckning hänsyn till påstådda fysiska skillnader mellan kvaliteten på den stora regnbåge som såldes till den marknaden och den som såldes till den europeiska och den inhemska marknaden. De ifrågasatte lämpligheten av att fördela produktionskostnaderna på grundval av omsättningen. Istället hävdade de att kommissionen borde ha accepterat de beräkningar som angavs i frågeformulären och i vilka produktionskostnaderna för fisk av icke-förstklassig kvalitet skulle minskas med den absoluta skillnaden i genomsnittliga försäljningspriser, uttrycka i norska kronor/kg, mellan fisk av förstklassig kvalitet och annan fisk.

(14) De produktionskostnader som företagen angivit i sina frågeformulär kunde inte godtas, eftersom företagen, såsom nämns i skäl 46 i förordningen om preliminär tull, inte kunde styrka att all öring av "japansk kvalitet" var avsedd för den japanska marknaden eller att de specifika kostnaderna för sådan fisk inte uppstod för samtliga fisktyper under produktionscykeln. Den metod som företagen föreslog ledde dessutom till att vissa kostnader eliminerades snarare än återallokerades över alla produktionsenheter. Dessutom hade producenterna i stickprovet inte heller något etablerat system för att identifiera kostnaderna på grundval av skillnader mellan de olika kvaliteterna av den berörda produkten och hade aldrig tidigare använt den föreslagna metoden. Även om det medges att den största delen av både norsk och färöisk öringexport är avsedd för den japanska marknaden går det inte att utesluta att öring av så kallad japansk kvalitet ibland exporteras till andra marknader. Om man godtar parternas argument att det främsta produktionsmålet är att tillhandahålla öring av japansk kvalitet måste kostnaderna, såsom extra pigmentering i födan, fördelas över all fisk som produceras. Fördelning av produktionskostnader på grundval av omsättningen, vilket enligt artikel 2.5 i grundförordningen får ske i avsaknad av en lämpligare metod, är den bästa metoden för att återspegla skillnader i de fall där kostnaderna är de samma för alla produkter, men där den kvalitet som slutligen uppnås är olika.

(15) De producenter på Färöarna som ingick i stickprovet hävdade att den metod de föreslog för justering av kostnaderna på grundval av skillnader i återförsäljningsvärden mellan de olika kategorierna av öring var i linje med allmänt accepterade redovisningsprinciper. Med den metod som de producenter som ingick i stickprovet använde sker, såsom redan angivits i skäl 56 i förordningen om preliminär tull, fördelningen av kostnaderna över produkterna inte på grundval av hur dessa kostnader faktiskt har uppstått och inte heller fördelas produktionskostnaderna på ett sätt som korrekt återspeglar produkternas relativa försäljningsvärde. Tvärtom leder metoden till att alla produktionskostnader inte erkänns eftersom den grundar sig på att helt enkelt minska kostnaderna för produkter av lägre kvalitet med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan deras försäljningspriser och priserna för en produkt av högre kvalitet. Denna metod kan därför inte anses vara i linje med allmänt accepterade redovisningsprinciper.

(16) Genom att omsättningen i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen används som grund för fördelningen av produktionskostnaderna återspeglas på ett lämpligt sätt i beräkningarna varje påstådd fysisk skillnad mellan olika kvalitetstyper av den berörda produkten, eftersom denna metod till sin natur fördelar mer produktionskostnader till den fisk som har högre försäljningsvärde, såsom öring av förstklassig kvalitet. Argumenten i skäl 11 och 12 godtas därför inte och det tillvägagångssätt som beskrivs i skäl 46 i förordningen om preliminär tull bekräftas härmed.

(17) Ett antal norska parter påstod att beräkningen av förvärvskostnaderna för varje producent, som grundade sig på försäljning avsedd för användning på den inhemska marknaden (skäl 30 i förordningen om preliminär tull), endast motsvarade en liten del av den sammanlagda inhemska försäljningen och därför inte var representativ. Då detta påstående togs under övervägande gjordes även en ny undersökning av den metod som användes för att fastställa förvärvskostnaderna och som beskrivs i skälen 29-32 i förordningen om preliminär tull. Det konstaterades att undantagandet av försäljning som inte skedde vid normal handel och konstruerandet av kostnaderna i de fall då försäljningen per produkttyp inte var lönsam skulle kunna leda till att faktorer som inte enbart gällde kostnaderna, utan även till viss del vinsten, kom med i förvärvskostnaderna. Det fastställdes därför att det inte skulle vara helt lämpligt att genomföra en beräkning avseende normal handel på nivån för producenterna. Följaktligen beslutades att "förvärvskostnaderna" enbart skulle basera sig på kostnaderna för de producenter som ingick i stickprovet, varvid dessa kostnader fortfarande skulle fördelas över producenterna på det sätt som beskrivs i den sista meningen i skäl 46 i förordningen om preliminär tull. För att säkerställa största möjliga representativitet beslutades att de förvärvskostnader som på detta sätt beräknats för varje producent som ingick i stickprovet skulle vägas mot dessa producenters samlade försäljningskvantitet till oberoende inhemska kunder på den inhemska marknaden för att på så sätt få fram en samlad förvärvskostnad för varje produkttyp som de producenter som ingick i stickprovet sålde.

(18) Det gjordes också gällande att representativiteten för de norska exportörernas inhemska försäljning borde ha bedömts på grundval av den kombinerade inhemska försäljningen för de tre exportörerna för varje produkttyp snarare än för varje exportör separat (skäl 34 i förordningen om preliminär tull). Det tillvägagångssätt som använts för att bedöma den inhemska försäljningens representativitet för varje exportör separat, är emellertid i överensstämmelse med etablerad praxis som innebär att man tar de förhållanden i beaktande som råder för varje exportör som ingår i ett stickprov och fastställer deras resultat innan det samlade resultatet för stickprovet fastställs. Detta representativitetstest är inte på något sätt förbundet med huruvida individuella tullar eller en enda landsomfattande tull - som i det här fallet - tillämpas. Argumentet avvisas därför och det tillvägagångssätt som beskrivs i skälen 26-28 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(19) Ett antal norska parter gjorde också vid ett sent skede av undersökningen gällande att beräkningen av förvärvskostnaderna för öringfiléer inte är korrekt, eftersom den är baserad på förvärvskostnaden för fisk av förstklassig kvalitet, såsom anges i skäl 33 i förordningen om preliminär tull, och eftersom de koder som används för filéer innefattar en rad olika kvaliteter. De vidhöll att fisk av "förstklassig" kvalitet inte används till filéer som vanligtvis görs av fisk av "annan" kvalitet eller ibland av fisk av "normal" kvalitet enligt den klassificering som görs i skäl 28 i förordningen om preliminär tull. Inte desto mindre ansåg de att det inte ens skulle vara korrekt att basera beräkningen på fisk av "annan" kvalitet, eftersom denna kategori omfattade en rad olika kvaliteter. Parterna överlämnade inte några uppgifter som skulle möjliggöra en mer detaljerad beräkning och inte heller styrkte de på något annat sätt ovanstående påstående, trots att de i samband med kontrollbesöken uttryckligen ombads att göra detta. Det tillvägagångssätt som använts anses vara det mest rimliga, eftersom då man använder förvärvskostnaderna för färsk rensad fisk med huvud av förstklassig kvalitet (den vanligaste sålda produkttypen) och justerar dessa med den procentuella skillnaden mellan försäljningspriserna för den produkten och för filéer, återspeglas faktiskt de kvalitetsskillnader som innefattas i beräkningen. De bör noteras att företagen i frågeformuläret ombads att omedelbart kontakta de ansvariga tjänstemännen om de hade några frågor eller ville ha något förtydligande beträffande de viktigaste aspekterna av själva frågeformuläret, som till exempel den del som rör produktbeskrivningen, vilket de aldrig gjorde. På detta stadium i undersökningen kan ovanstående kommentarer beträffande de olika kvaliteter som ingick i de produktkoder som användes inte längre beaktas. Metoden i skäl 33 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

(20) En norsk part vidhöll att de vinstmarginaler som användes för fastställandet av förvärvskostnaderna och normalvärdena var orealistiskt höga (skäl 31 och 38 i förordningen om preliminär tull). Det bör i detta sammanhang noteras att med anledning av översynen av den metod som använts för att fastställa förvärvskostnaderna har nu ingen vinstmarginal använts för de producenter som ingick i stickprovet. De vinstmarginaler som användes för de exportörer som ingick i stickprovet, i det begränsade antal fall där värdena konstruerades, låg mellan 12 % och 21 % med ett genomsnitt nära 15 %. Dessa siffror kommer från egna kontrollerade uppgifter från de företag som ingår i stickprovet gällande deras lönsamma försäljning och kan därför inte anses vara överdrivna. Argumentet avvisas således. En norsk part gjorde gällande att det skulle vara emot WTO:s bestämmelser att enbart beakta lönsam försäljning för att konstruera förvärvskostnaderna och normalvärdet i de fall som anges i skäl 31 och 36 i förordningen om preliminär tull. Detta argument kan inte godtas. Med tanke på den översyn som gjorts av den metod som användes för att fastställa förvärvskostnaderna är frågan inte längre aktuell när det gäller förvärvskostnaderna. Det tillvägagångssätt som användes för att kontrollera lönsamheten för exportörernas inhemska försäljning i syfte att fastställa normalvärdet är förenliga med bestämmelserna i artikel 2.4 i grundförordningen, vilka är i överensstämmelse med WTO:s bestämmelser. Påståendet avvisas således.

(21) Parter på Färöarna gjorde gällande att i avsaknad av inhemsk försäljning borde normalvärdena fastställas på grundval av de uppgifter beträffande exportförsäljning till tredjeländer som efterfrågades som en del av frågeformuläret för undersökningen (skälen 50 och 51 i förordningen om preliminär tull). Det bör i detta avseende noteras att begäran om vissa uppgifter i samband med en undersökning inte på något sätt på förhand avgör den fortsatta analysen eller begränsar valet av metoder till enbart de som använder de uppgifterna. Konstrueringen av normalvärden på grundval av produktionskostnaden i ursprungslandet är det första alternativ som anges i artikel 2.3 i grundförordningen i de fall där det inte förekommer någon inhemsk försäljning. Användningen av ett konstruerat normalvärde istället för exportpriserna till tredjeländer som grundval för fastställandet av normalvärdet är sedvanlig gemenskapspraxis i avsaknad av representativ inhemsk försäljning. Det lades inte fram några argument och hittades inga skäl till varför det i det här fallet skulle ha varit lämpligare att använda exportpriserna till tredjeländer i stället för ett konstruerat normalvärde. Argumentet avvisas därför och det tillvägagångssätt som beskrivs i skälen 50 och 51 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(22) Ett antal norska parter konstaterade att viss försäljning till grossister och distributörer felaktigt hade uteslutits från den inhemska försäljningen. Beräkningarna ändrades för att beakta denna försäljning.

(23) Fyra norska företag menade att de koder som användes i undersökningen för att fastställa de olika typerna av den berörda produkten inte var tillräckligt detaljerade för syftet. Det bör noteras att systemet för produktkodning är baserat på det allmänt accepterade klassificeringssystem som används i industrin och vars syfte är att särskilja produktens olika kvalitetskategorier. Det anses därför utgöra en lämplig grund för att säkerställa en korrekt jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset för samma kvalitet och presentation av den berörda produkten. Argumentet avvisas därför av samma skäl som nämns i skäl 17.

(24) En norsk exportör begärde en justering avseende viss inhemsk försäljning till återförsäljare på grundval av att det rörde sig om ett annat handelsled än dennes försäljning till gemenskapen. Detta argument godtogs och beräkningarna av normalvärdet ändrades i enlighet därmed.

(25) Ett antal parter lämnade in synpunkter beträffande att vissa kostnader tagits med i produktionskostnadsuppgifterna och när det gäller ett korrekt fastställande av inhemska försäljningstransaktioner då transaktioner till handlare undantogs. I fråga om de synpunkter som ansågs vara motiverade ändrades beräkningarna av dumpningens omfattning i enlighet därmed. Ett skrivfel i beräkningen av förvärvskostnaderna för en norsk producent, vilket hade lett till att förvärvskostnaderna underskattades, rättades också.

2. Utvecklingen på Färöarna efter undersökningsperioden

(26) En del parter på Färöarna gjorde gällande att produktions- och exportnivån från Färöarna hade sjunkit betydligt sedan undersökningsperioden och att Färöarnas export till EG i framtiden följaktligen kommer att ligga under miniminivån. På grundval av detta begärde man att förfarandet skulle avslutas med avseende på Färöarna. Det bör i detta avseende noteras att i enlighet med artikel 6.1 i grundförordningen skall uppgifter avseende en period som infaller efter undersökningsperioden normalt inte beaktas. Resultaten skall därför begränsas till undersökningsperioden utom då det kan bevisas att följderna av nya omständigheter är uppenbara, oomstridda, bestående, inte kan manipuleras och inte har framkallats genom en berörd parts avsiktliga handlande. Det bekräftades att den påstådda minskningen av produktionen och exporten verkligen hade skett. Även om de påstådda minskningarna skulle leda till att den färöiska exporten till EG inom en snar framtid skulle ligga under miniminivån, finns det inte tillräckligt många faktorer som visar på att en sådan minskning skulle vara bestående. Även om det på det hela taget skulle ske en bestående minskning av produktionen och exporten skulle det emellertid inte vara möjligt att av detta faktum dra slutsatsen att detta också skulle innebära en bestående minskning av exporten till EG. Exporten till EG utgör endast ca 11 % av produktionen och därför skulle varje liten förändring av leveranserna till exempelvis den japanska marknaden kunna leda till betydande ökningar av exporten till gemenskapen. Sådana situationer skulle endast kunna kontrolleras över en längre tidsperiod. Begäran avvisas således.

3. Beräkningar av dumpningens omfattning

(27) Efter att en del invändningar har godtagits och beräkningarna förbättrats uppgår omfattningen av den dumpning som slutligen fastställts, utryckt i procent av nettopriset CIF vid gemenskapens gräns, till följande:

>Plats för tabell>

E. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(28) Det norska fiskeministeriet hävdade att andelen av gemenskapsindustrins produktion i förhållande till den samlade produktionen i gemenskapen är lägre 25 % och att förfarandet därför borde avslutas i brist på stöd för ärendet. Påståendet baserades för det första på argumentet att gemenskapsindustrins produktion inte borde innefatta produktionen av stor regnbåge avsedd för företagsinterna överföringar såsom beskrivs vidare i skäl 41, och för det andra på argumentet att uppgifterna från Federationen för europeiska vattenbruksproducenter (Federation of European Aquaculture Producers) beträffande gemenskapens samlade produktion för 2001 och 2002 inte är tillförlitliga, eftersom det inte finns någon gemensam metod för att samla in uppgifter om produktionen från federationens medlemmar.

(29) När det gäller det första argumentet bör det noteras att, utan hänsyn till frågan hur förekomsten av en företagsintern marknad på bästa sätt kan beaktas i samband med fastställandet av skada, måste undersökningen av de orsaker som anges i skälen 41-43 under alla omständigheter omfatta hela marknaden och följaktligen både den produktion som används till försäljning på den fria marknaden och den som används till företagsinterna överföringar. Representativitet bör därför likaså fastställas för hela marknaden och argumentet beträffande detta avvisades därför.

(30) När det gäller det andra argumentet är det korrekt att under det preliminära stadiet innehöll de statistiska uppgifter som Federationen för europeiska vattenbruksproducenter tillhandahöll ett antal obekräftade uppgifter. Man förlitade sig dock inte enbart på dessa uppgifter. Federationen för europeiska vattenbruksproducenter samlar in produktionsuppgifter som dess medlemmar, de nationella sammanslutningarna och nationella forskningsinstituten tillhandahåller. Dessa uppgifter granskas och rapporteras till Federationen för europeiska vattenbruksproducenter inom ramen för dess möten två gånger per år. Produktionsuppgifterna beträffande föregående år granskas och godkänns. Efter federationens generalförsamlings sammanträde i oktober 2003 och det därpå följande kontrollbesöket på plats i dess lokaler, granskades produktionsuppgifterna således. Federationen för europeiska vattenbruksproducenter är fortfarande den enda informationskällan på gemenskapsnivå för den samlade produktionen i gemenskapen. När det gäller dessa uppgifters tillförlitlighet bör det noteras att federationen justerar produktionssiffrorna när så behövs för att minska diskrepanserna mellan de olika metoder som dess medlemmar eller de nationella forskningsinstituten använder för att på så sätt kunna offentliggöra sammanlagda uppgifter. På grundval av detta och med anledning av uppgifterna beträffande gemenskapsindustrins produktion, vilka reviderades i enlighet med vad som förklaras i skäl 44, bekräftades att gemenskapsindustrin står för mer än 25 % av gemenskapens produktion av den berörda produkten och det norska fiskeministeriets argument avvisades därför.

(31) Färöarnas exporterande producenter och de färöiska fiskodlarnas intresseorganisation anförde skäl för att den klagande måste betraktas som en regional industri, eftersom nästan all dess produktion säljs på den finska marknaden och den gemenskapsinterna handeln med Finland är försumbar. Den finska marknaden skulle därmed uppfylla kriterierna för att utgöra en separat marknad enligt artikel 4.1 b i grundförordningen. Medan de finska producenterna under undersökningsperioden sålde en större del av sin produktion av stor regnbåge på den finska marknaden, uppgick övriga gemenskapsproducenters andel av den marknaden till mer än 12 %. Denna andel anses vara betydande, i synnerhet med tanke på det faktum att marknaden för den berörda produkten är konkurrensbetonad, öppen och känslig för prisvariationer. Den finska marknaden kan därför inte anses vara en separat marknad. Dessutom är den dumpade importen från Norge och Färöarna inte koncentrerad till den finska marknaden och vållar inte enbart producenterna i det landet skada. De kriterier för en regional marknad som anges i artikel 4.1 b i i grundförordningen uppfylls därför inte och argumentet avvisades.

F. SKADA

1. Synbar förbrukning i gemenskapen

(32) Till följd av de reviderade uppgifter beträffande gemenskapens produktion som beskrivs i skäl 44 nedan har siffrorna i skäl 67, 74 och 84 i förordningen om preliminär tull beträffande gemenskapens förbrukning, och till följd därav även gemenskapsindustrins och den norska och färöiska importens marknadsandel, ändrats i enlighet därmed för det slutliga fastställandet och anges nedan.

Synbar förbrukning i gemenskapen

>Plats för tabell>

(33) Enligt dessa siffror har den synbara förbrukningen av stor regnbåge på gemenskapens marknad ökat något i förhållande till de siffror som anges i förordningen om preliminär tull.

(34) En part hävdade att de KN-nummer som Eurostat använt under undersökningsperioden även omfattade öring i portionsstorlek som inte omfattades av förfarandet och att de siffror beträffande export och import som använts för att beräkna den synbara förbrukningen av stor regnbåge i gemenskapen därför inte var korrekta.

(35) Den metod som använts för att beräkna förbrukningen beaktar faktisk öring i portionsstorlek och gör nödvändiga och tillbörliga justeringar, såsom beskrivs i detalj i skäl 65 i förordningen om preliminär tull.

(36) Eftersom några ytterligare uppgifter inte har lämnats in och med beaktande av de reviderade uppgifterna beträffande gemenskapens förbrukning, bekräftas härmed den metod som beskrivs i skäl 65 i förordningen om preliminär tull.

2. Den berörda importens marknadsandel

(37) Till följd av de reviderade uppgifter beträffande gemenskapens förbrukning som beskrivs ovan har uppgifterna beträffande den norska och färöiska exportens marknadsandel reviderats för det slutliga fastställandet och anges nedan.

>Plats för tabell>

(38) Ovanstående visar samma kraftiga ökning av den dumpade importen från Norge och Färöarna som konstaterades i skäl 74 i förordningen om preliminär tull. Deras marknadsandel ökade med cirka 13 procentenheter under skadeundersökningsperioden och fångade upp den största delen av den förbrukningsökning som skedde på gemenskapens marknad under samma period.

3. Den dumpade importens inverkan på gemenskapsmarknadens priser

(39) Efter införandet av de provisoriska åtgärderna visade nya beräkningar av marginalerna för prisunderskridandet, som gjordes till följd av att några transaktioner konstaterades ha registrerats felaktigt och till följd av de korrigeringar som gjorts för att beakta den kvot med tullfrihet som Färöarna beviljats (se skälen 91 och 92), att de berörda produkterna med ursprung i Norge och Färöarna såldes i gemenskapen till priser som underskred gemenskapsindustrins priser i procent av de senare enligt följande: Norge i genomsnitt med 7,3 % och Färöarna mellan 21,8 % och 28,4 %.

(40) Analysen av alla reviderade siffror ändrade inte den metod som beskrivs i skälen 76 och 77 i förordningen om preliminär tull vilken härmed bekräftas.

4. Gemenskapsindustrins ekonomiska situation

i) Inledande anmärkning

(41) I undersökningen konstaterades att två av de samarbetsvilliga gemenskapstillverkare som ingick i stickprovet använde den likadana produkten för förädling till andra produkter, i huvudsak rökt och mald öring. I samband med sådana företagsinterna överföringar, dvs. de som tillämpas av en integrerad producent för ytterligare förädling, bearbetning eller ihopsättning, kommer en produkt inte ut på den öppna marknaden och konkurrerar således inte direkt med import av den berörda produkten. För att beakta denna situation och för att ge en så komplett bild som möjligt av gemenskapsindustrins situation har kommissionen skaffat fram och analyserat uppgifter för hela verksamheten och därefter bedömt om produktionen var avsedd för företagsinternt bruk eller för den öppna marknaden.

(42) För följande ekonomiska indikatorer var analysen inriktad på den rådande situationen på den fria marknaden: försäljningsvolym, försäljningspriser, lönsamhet, avkastning på investeringar och kassaflöde. När det var möjligt och motiverat jämfördes resultaten därefter med uppgifter beträffande den företagsinterna marknaden. Eftersom en stickprovsundersökning tillämpades undersöktes dessa indikatorer på grundval av de uppgifter som erhållits för de företag som ingick i stickprovet. Det bör noteras att det inte fanns något som tydde på att andra företag i gemenskapsindustrin vilka inte ingick i stickprovet förädlade produkten.

(43) När det gäller andra ekonomiska indikatorer konstaterades på grundval av undersökningen att de rimligtvis enbart kunde undersökas om man hänvisade till hela verksamheten. Produktion (för både den företagsinterna och den öppna marknaden), kapacitet, kapacitetsutnyttjande, marknadsandel, investeringar, sysselsättning, produktivitet, löner och förmåga att anskaffa kapital beror på hela verksamheten oberoende av om produktionen är företagsintern eller säljs på den öppna marknaden.

ii) Produktionskapacitet, produktion och kapacitetsutnyttjande

(44) Efter införandet av de provisoriska åtgärderna har de faktorer som förtecknas i tabellen nedan undersökts på nytt. Vissa uppgifter beträffande tre samarbetsvilliga gemenskapstillverkare kunde nu beaktas med påföljd att de siffror som anges i skäl 81 i förordningen om preliminär tull var något lågt beräknade. Dessa har därför justerats för det slutliga fastställandet och anges nedan.

Produktionskapacitet, produktion och kapacitetsutnyttjande

>Plats för tabell>

(45) Analysen av alla reviderade siffror ändrade inte de slutsatser som dragits i skäl 81 i förordningen om preliminär tull, vilka härmed bekräftas.

iii) Lager

(46) I undersökningen konstaterades att en av de samarbetsvilliga gemenskapsproducenter som inte ingick i stickprovet hade fryst en stor del av sin produktion 2000 och 2001 och därefter sålt den 2001 och under undersökningsperioden. Inga andra producenter konstaterades emellertid ha fryst sin produktion och därför bekräftas härmed de slutsatser som dras i skäl 82 i förordningen om preliminär tull.

iv) Gemenskapsindustrins marknadsandel

(47) På grundval av de reviderade siffrorna över gemenskapens förbrukning och gemenskapsindustrins produktion enligt skäl 32 anges nedan gemenskapsindustrins marknadsandel under skadeundersökningsperioden.

Gemenskapsindustrins marknadsandel

>Plats för tabell>

(48) Av ovanstående framgår att gemenskapsindustrins marknadsandel sjönk med fyra procentenheter under skadeundersökningsperioden. Även om den höga ökningen av gemenskapens förbrukning, dvs. 27 % under skadeundersökningsperioden, inte ändrar utvecklingstendensen för den berörda importen som uppvisar en kraftig ökning, resulterar den i en mycket lägre marknadsandel för gemenskapsindustrin som förlorade mer än fyra procentenheter under samma period. De slutsatser som dras i skäl 84 i förordningen om preliminär tull bekräftas således. Det bör dock noteras att gemenskapsindustrins marknadsandel först minskade under 2001 då den berörda importen ökade kraftigt.

v) Sysselsättning, produktivitet, löner och förmåga att anskaffa kapital

(49) Av samma orsak som beskrivs i skäl 44 reviderades följaktligen sysselsättnings- och produktivitetssiffrorna i enlighet med följande:

Sysselsättning, produktivitet

>Plats för tabell>

Källa: Gemenskapsindustrins svar på frågeformulären.

(50) Analysen av alla reviderade uppgifter ändrade inte de slutsatser som dragits i skäl 86 i förordningen om preliminär tull, vilka härmed bekräftas.

(51) När det gäller förmågan att anskaffa kapital bekräftades att gemenskapsindustrin inte stötte på några större svårigheter med tanke på dess möjlighet att investera i ny utrustning enligt vad som sägs i skäl 91 i förordningen om preliminär tull. Denna möjlighet bör dock ses mot bakgrund av gemenskapsindustrins ansträngningar att öka sin produktivitet för att klara av den ökade konkurrensen till följd av låga marknadspriser.

(52) Eftersom inga ytterligare uppgifter beträffande löner erhållits bekräftas slutsatserna i skäl 87 i förordningen om preliminär tull.

vi) Försäljning

(53) När det gäller försäljningsvolymen bör det först erinras om att, såsom förklaras i skälen 65, 66 och 82 i förordningen om preliminär tull, produktionssiffrorna ansågs vara lika med försäljningen av den berörda produkten på både den företagsinterna och den öppna marknaden, med undantag för ett företags försäljning i enlighet med vad som förklaras i skäl 46 ovan. Gemenskapsindustrins försäljning av den likadana produkten på den öppna marknaden och den produktionsvolym som två företag som ingick i stickprovet hade använt för förädling av den likadana produkten (företagsintern användning) anges nedan.

>Plats för tabell>

Källa: Svar på frågeformulären från de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet.

(54) Av ovanstående framgår att medan försäljningen på den öppna marknaden ökade med tio procent under skadeundersökningsperioden ökade den företagsinterna användningen tre gånger så mycket. Det bör emellertid noteras att den höga ökningen när det gäller företagsintern användning framför allt beror på att en av de två integrerade producenterna i praktiken inledde sin förädlingsverksamhet först 2000. I vilket fall som helst antyder denna utveckling att gemenskapsindustrin inte kunde dra nytta av den ökade förbrukningen (+ 27 % under skadeundersökningsperioden) utan i stället var tvingad att öka sin användning av den likadana produkten.

vii) Lönsamhet

(55) I samband med en översyn av de uppgifter som de samarbetsvilliga gemenskapsproducenter som ingick i stickprovet lämnat har lönsamheten för dessa företags nettoförsäljning på den öppna marknaden reviderats för det slutliga fastställandet och anges nedan.

>Plats för tabell>

Källa: Frågeformulärssvar från de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet.

(56) Av ovanstående framgår att medan lönsamheten för försäljningen på den öppna marknaden var relativt hög mellan 1999 och 2001 noterades under undersökningsperioden en betydande försämring, i praktiken nollresultat, till följd av de låga priserna på marknaden. När det gäller lönsamhet inbegripet företagsintern användning kunde denna inte fastställas, eftersom de integrerade producenterna utformade de företagsinterna överföringarna av den likadana produkten som interna överföringar för vilka inga fakturor utfärdades. Det finns dock ingen anledning att tro att lönsamheten för dessa företagsinterna överföringar inom de två berörda företagen inte följde samma utvecklingstendens som lönsamheten för försäljningen på den öppna marknaden.

viii) Räntabilitet, kassaflöde

(57) Den reviderade räntabiliteten under skadeundersökningsperioden för den del av gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet presenteras nedan.

>Plats för tabell>

Källa: Frågeformulärssvar från de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet.

(58) Ovanstående visar samma utvecklingstendens som preliminärt fastställts och därför bekräftas de slutsatser som dras i skäl 92 i förordningen om preliminär tull. När det gäller räntabiliteten för de företagsinterna överföringarna gick det av samma skäl som när det gäller lönsamheten inte att göra någon bedömning. Mot bakgrund av att de företagsinterna överföringarna gjordes av de integrerade producenterna med tillgång till samma produktionsanläggningar och samma investeringar ansågs de följa samma utvecklingstendens som försäljningen på den öppna marknaden.

(59) De producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet noterade ett positivt kassaflöde från rörelseverksamheten under skadeundersökningsperioden. Det sjönk emellertid kraftigt under undersökningsperioden, vilket framgår nedan.

>Plats för tabell>

Källa: Frågeformulärssvar från de producenter inom gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet.

ix) Synpunkter från berörda parter

(60) En berörd part menade att gemenskapsindustrin inte led någon väsentlig skada under undersökningsperioden, eftersom resultatindikatorer såsom produktion, produktionskapacitet, produktivitet och genomsnittlig lön per anställd ökade under samma period. Industrin var dessutom lönsam, fick avkastning på investeringarna och hade ett positivt kassaflöde. När det gäller produktionsökningen bör det noteras att produktionen av stor regnbåge följer en biologisk cykel på 2,5-3 år innan fisken skördas och säljs på marknaden. En produktionsökning under undersökningsperioden beror således på odlarnas beslut att sätta ut en viss mängd liten fisk i vattnet 1999 och 2000, vilket återspeglade marknadsvillkoren under de år som inte påverkades av den dumpade importen. När det gäller produktivitets ökningen tillskrivs den i första hand investeringen i ny utrustning, som återspeglar gemenskapsindustrins ansträngningar att klara de låga marknadspriserna, och i andra hand minskningen av antalet anställda, som återspeglar den allvarliga situation som industrin står inför. Vinst och kassaflöde noterades båda för en kraftig nedgång under undersökningsperioden, vilket återspeglade de låga priser som rådde på marknaden och gemenskapsindustrins svåra ekonomiska situation.

(61) Vidare gjordes gällande att gemenskapsindustrin till följd av gemenskapens tillståndspolitik inte klarade av att öka sin produktion för att tillgodose den ökade efterfrågan. Det bör noteras att miljötillstånden påverkar produktionskapaciteten, som såsom beskrivs i skäl 81 i förordningen om preliminär tull förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Eftersom produktionskapaciteten inte utnyttjades till fullo fanns det tillgänglig kapacitet som kunde ha använts för att tillgodose den ökade efterfrågan. Detta påstående avvisades därför.

(62) Det gjordes vidare gällande att flera norska exportörer också säljer öring som är mindre än 1,2 kg, som kan säljas för lägre priser vilket således påverkar skadebedömningsanalysen. I detta avseende bör det noteras att de undersökta företagen i stickprovet, som stod för ungefär 40 % av den samlade norska exporten under undersökningsperioden, inte hade någon försäljning av öring av den sorten. Det kan därför antas att det rörde sig om obetydliga, om ens några, mängder och att deras påverkan på analysen följaktligen var lika obetydlig. Argumentet avvisades därför.

(63) Eftersom några ytterligare uppgifter inte har lämnats in och med beaktande av alla reviderade uppgifter beträffande ekonomiska indikatorer bekräftas härmed de slutsatser som dras i skälen 80-98 i förordningen om preliminär tull.

5. Slutsats om skada

(64) Den företagsinterna användningen var begränsad till två gemenskapsproducenter som ingick i stickprovet och det fanns inget som tydde på att andra producenter som tillhörde gemenskapsindustrin förädlade den likadana produkten. Mot bakgrund av de vinster som gemenskapsindustrin uppnådde mellan 1999 och 2001 är det föga troligt att den företagsinterna användningen kunde ha påverkat gemenskapsindustrins ekonomiska situation i någon betydande utsträckning. De slutsatser som dragits på grundval av ovanstående analys av gemenskapsindustrins situation anses därför inte ändras till följd av den företagsinterna användningen.

(65) Under skadeundersökningsperioden ökade mängden lågprisimport från Norge och Färöarna betydligt. Dess marknadsandel ökade från 3,8 % till 16,7 %. Det är värt att notera att ökningen av importen från Norge och Färöarna och minskningen av försäljningspriset var särskilt tydliga mellan 2001 och undersökningsperioden. Importmängden ökade under den perioden fyra till sex gånger och importpriserna minskade med 34 % och underskred gemenskapsindustrins försäljningspriser (som låg nära den kritiska punkten) med mellan 7,3 % och 28,4 % under undersökningsperioden. Detta bör vidare betraktas tillsammans med utvecklingen av gemenskapsindustrins lönsamhet, som efter en inledande nedgång under 2001 minskade kraftigt till nollresultat under undersökningsperioden.

(66) När det gäller argumentet att en del av de beskrivna skadeindikatorerna utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden och följaktligen inte tydde på någon skada, bör det först noteras att enligt artikel 3.5 i grundförordningen behöver inga av de ekonomiska faktorer eller förhållanden som förtecknas i den artikeln nödvändigtvis vara avgörande för fastställandet av om gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada eller ej. Vad som är viktigare är att medan en del ekonomiska indikatorer som hänför sig till gemenskapsindustrins situation, såsom produktion, den installerade produktionskapaciteten, kapacitetsutnyttjande, produktivitet och investeringar, uppvisade en positiv utveckling under skadeundersökningsperioden hade de inte den önskade positiva effekten. Gemenskapsindustrin drabbades av sjunkande marknadsandelar på en växande marknad och lägre priser resulterade i en så gott som förlustbringande situation under undersökningsperioden, som i sig mer än vägde upp för den tidigare nämnda positiva utvecklingen.

(67) Mot bakgrund av alla faktorer som nämnts ovan anses gemenskapsindustrin ha lidit väsentlig skada.

G. ORSAKSSAMBAND

(68) Det gjordes gällande att prisunderskridandet när det gäller den norska exporten av stor regnbåge inte kunde anses vara betydande eller skadevållande för gemenskapsindustrin. I detta avseende bör det först noteras att det prisunderskridande som konstaterats är betydande med hänsyn till den berörda produktens särskilda egenskaper, nämligen att stor regnbåge är en handelsvara som är känslig för prissvängningar. Dessutom är gemenskapsindustrin mycket splittrad och kan därför inte tvinga på marknaden sina priser. Dessa faktorer förklarar tillsammans den skadliga inverkan som den prisunderskridandenivå som konstaterats hade på gemenskapsindustrin.

(69) Vidare hävdades att undersökningsperioden sammanföll med en tillfällig och cyklisk dålig matchning mellan utbud och efterfrågan på världsmarknaden för öring. Eftersom investeringsbesluten fattas två till tre år innan produkten förs ut på marknaden kommer det då och då att uppstå störningar i prisstabiliteten. Tillfälliga brister på marknaden kommer att leda till ökade priser och effekten är tvärtom om efterfrågan inte håller jämna steg med produktionen.

(70) I detta hänseende bör det noteras att om gemenskapens marknad under skadeundersökningsperioden hade ett överskott på efterfrågesidan som resulterade i en brist skulle detta i vanliga fall driva upp priserna till en högre nivå, eftersom konsumenterna skulle trissa upp priserna genom överskottet på efterfrågesidan. I stället skedde emellertid en kraftig prisnedgång 2001 och under undersökningsperioden, som i avsaknad av andra troliga förklaringar måste tillskrivas den dumpade importen från Norge och Färöarna.

(71) Det gjordes vidare gällande att stor regnbåge är en handelvara för vilken världsmarknadspriserna fastställs i Japan, som är den dominerande marknaden, och att gemenskapens priser följde dessa priser, som sjönk kraftigt under samma period. I detta avseende bör det noteras att på grundval av de uppgifter som den norska Fiskeri- och havsbruksnäringens landsförening lämnat in angående japanska grossistpriser för fryst norsk öring mellan 1997 och 2003, sjönk priserna på den japanska marknaden kontinuerligt under hela skadeundersökningsperioden. Växelkurssvängningarna har tagits med i beräkningen. Påståendet att priserna för stor regnbåge i hela världen fastställs av den japanska marknaden bekräftades emellertid inte av undersökningen. Det är sant att priserna i gemenskapen, liksom priserna på den japanska marknaden, sjönk kraftigt under undersökningsperioden, men de låg kvar på en hygglig nivå 1999 och ökade till och med under 2000 i motsats till priserna i Japan. Under samma period följde priserna på importen från Norge och Färöarna samma utveckling som priserna i gemenskapen under det att importen mängdmässigt låg kvar på en låg nivå. Det var först under 2001 då priserna på den japanska marknaden var väldigt låga som den dumpade importen från Norge och Färöarna till gemenskapen ökade dramatiskt, nämligen till tre gånger 2000 års volym. Denna ökning kan således direkt tillskrivas det faktum att en del av den överskottsproduktion som uppstått till följd av deras minskade export till den kollapsade japanska marknaden såldes ut på gemenskapens marknad. På grundval av ovanstående avvisades därför påståendet.

(72) Eftersom inga nya uppgifter inkommit beträffande orsakssambandet bekräftas undersökningsresultaten och slutsatsen i skälen 109-120 i förordningen om preliminär tull.

H. GEMENSKAPENS INTRESSE

(73) Efter införandet av de provisoriska åtgärderna opponerade sig några sammanslutningar av fiskförädlingsföretag mot åtgärderna. Ett frågeformulär skickades därför till dem och de uppmanades att lämna in sina svar. På grundval av svaren gjordes en bedömning av de påstådda ekonomiska effekterna av antidumpningsåtgärder för dessa parter. En part svarade och lämnade uppgifter beträffande sju av dess medlemsföretag. På grundval av dessa uppgifter som slogs samman för de sju företagen drogs slutsatsen att de ekonomiska effekterna av antidumpningsåtgärder på fiskförädlingsföretagen skulle bli försumbara. Deras argument avvisades därför.

(74) En part hävdade att den berörda produkten från Norge är av bättre kvalitet och att införandet av slutgiltiga åtgärder skulle minska leveransen av kvalitetsöring från Norge. Detta skulle vara till skada för de inblandade importörerna och även för konsumenterna, eftersom priserna troligen kommer att öka till följd av minskat utbud från Norge. Det påstods att effekterna av det minskade utbudet från Norge troligen kommer att vara särskilt kraftiga under sommaren och den tidiga hösten då utbudet från den finska industrin är lågt. Det gjordes vidare gällande att införandet av antidumpningsåtgärder skulle leda till att de norska exportörernas försäljningsverksamhet varaktigt skulle dirigeras om från gemenskapen till andra marknader, vilket i sin tur skulle vara till skada för importörer och konsumenter i gemenskapen.

(75) När det gäller kvalitetsskillnader bör det noteras att de beaktades för de olika typerna av den berörda produkten och undersöktes som sådana i samband med dumpningsberäkningarna och skadebedömningen. När det gäller de ökade priserna i gemenskapen till följd av det lägre utbudet från Norge bör det betonas att syftet med antidumpningstullarna är att återupprätta likvärdiga konkurrensförutsättningar snarare än att förhindra tillträde till gemenskapens marknader. När det gäller effekterna av åtgärderna på den finska marknaden till följd av lägre utbud framför allt under sommaren bör det noteras att den finska marknaden inte betraktas som en separat marknad i enlighet med artikel 4.1 b i grundförordningen. Villkoren för utbud och efterfrågan fastställs därför för hela gemenskapens marknad på vilken importen från Norge konkurrerar med gemenskapens producenter. När det gäller de norska exporterande producenternas möjlighet att exportera under sommaren när utbudet på den finska marknaden är lågt är detta en komparativ fördel. Om denna fördel existerar förblir den opåverkad av införandet av antidumpningsåtgärder och de norska exporterande producenterna kommer således även fortsättningsvis att dra nytta av den.

(76) Samma part gjorde gällande att sedan införandet av provisoriska åtgärder har den norska exporten av stor regnbåge till gemenskapen minskat med över 60 procent i jämförelse med samma period 2002. Denna nedgång i utbudet kommer troligen att bli större i framtiden mot bakgrund av den minskande produktionsnivån av stor regnbåge i Norge och vara till förfång för importörerna, förädlingsindustrin och konsumenterna i gemenskapen.

(77) I detta avseende bör det först noteras att antidumpningsåtgärderna syftar till att återupprätta likvärdiga konkurrensförutsättningar och inte till att förhindra tillträde till gemenskapens marknad. I samband med detta är det värt att notera att importen låg kvar på en nivå jämförbar med nivån 1999 och 2000 före den kraftiga ökningen av dumpad import under 2001. När det gäller den sjunkande produktionsnivån i Norge har ingen styrkt bevisning inkommit som tyder på att en sådan situation kommer att vara bestående. Dessutom är det inte säkert att en sådan nedgång under alla omständigheter påverkar exporten till gemenskapens marknad om utbudsvillkoren på andra exportmarknader var än mindre gynnsamma än villkoren i gemenskapen vid tidpunkten för exporten. På grundval av detta avvisades påståendet.

(78) Flera sammanslutningar för fiskförädlingsföretag gjorde gällande att det inte hade tagits tillräcklig hänsyn till att det fanns olika marknadssegment (hel, filé, rom och rökt) vars prissättning skiljer sig åt. Vidare gjordes det gällande att stor regnbåge som odlas i saltvatten i Norge har en särskild position på marknaden och att det inte skulle gynna konkurrensen att begränsa tillträdet för produkter med detta särskilda ursprung genom införandet av en kraftig tull.

(79) Det bör först noteras att rökt regnbåge och rom inte omfattas av denna undersökning. När det gäller hel fisk och fiskfiléer betraktades de som olika typer av den berörda produkten och de undersöktes som sådana i samband med beräkningen av dumpningens omfattning och skadebedömningen. Skillnader i prissättning inom olika marknadssegment har således beaktats. När det gäller produktens särskilda ursprung har det av undersökningen framkommit att de produkter som exporterades från Norge och Färöarna och de produkter som såldes av gemenskapsproducenterna var likadana när det gäller alla deras grundläggande fysiska egenskaper och användningsområden.

(80) Det gjordes vidare gällande att billig stor regnbåge, främst från Finland, i huvudsak har sålts till konsumenterna som hel fisk eller filé, medan förädlingsföretagen inte använder några större mängder av den. Det fanns inget som styrkte detta argument. På grundval av de uppgifter som de finska samarbetsvilliga företagen lämnade konstaterades tvärtom inte bara att deras produktion även hade sålts till förädlingsföretag utan också att ett antal av företagen själva hade förädlat den berörda produkten innan de sålde den på marknaden. Dessutom tyder det betydande prisunderskridande som konstaterats för import från Norge och Färöarna snarare på att den billiga importen från Norge och Färöarna har varit attraktiv för förädlingsföretagen beroende på dess låga pris. Argumentet avvisades därför.

(81) Vidare gjordes det gällande att det på gemenskapsmarknaden noterades högre priser efter undersökningsperioden, som således var en lågprisperiod för öring, och att det är mycket troligt att priserna kommer att ligga kvar på en relativt hög nivå på kort och mellanlång sikt. Det bör först noteras att i överensstämmelse med sedvanlig gemenskapspraxis får händelser som avser en period som följer på undersökningsperioden endast beaktas om de är uppenbara, obestridda och av varaktig karaktär. Det fanns dock inga uppgifter som styrkte denna prisutveckling och inte heller hade några faktorer presenterats som visade på att den troligen skulle vara bestående. Även om priserna efter undersökningsperioden visserligen konstaterades ha ökat utgör detta faktum i sig ingen bevisning för de framtida priserna, vilka fastställs på grundval av balansen mellan utbud och efterfrågan. I detta avseende bör det noteras att i motsats till en eventuell prognos för utbudet, är efterfrågan väldigt svår att förutse eftersom det finns många faktorer på marknaden som påverkar varandra och som kan orsaka prissvängningar. I vilket fall som helst tillhandahölls inga relevanta uppgifter för att styrka en bedömning av dessa två faktorer. Således avvisades argumentet i fråga.

(82) Det gjordes vidare gällande att tullen på import kommer att leda till ökade priser, till att förädlingsföretagen kommer att använda andra sorters fisk såsom lax och att gemenskapens odlare kommer att få svårigheter när det gäller deras försäljning av öring. Det påstods därför att antidumpningsåtgärderna inte skulle vara i producenternas intresse.

(83) När det gäller prisökningarna syftar antidumpningsåtgärderna mycket riktigt till att öka de dumpade priserna och avlägsna den skada som gemenskapsindustrin lidit. Med beaktande av att stor regnbåge kan ersättas av lax och prisskillnaderna mellan de två produkterna går det inte heller att utesluta att det kommer att ske ett utbyte. Medan en prisökning bidrar till att gemenskapsindustrin återfår lönsamheten kan i allmänhet andra exportörer, som inte omfattas av åtgärderna, liksom gemenskapsindustrin eventuellt öka sitt utbud genom en större användning av produktionskapaciteten. Utbudet måste i sin tur hålla jämna steg med efterfrågan och finna en ny balans vid en lägre prisnivå. I detta avseende bör det noteras att om lax används i stället får detta samma effekt på priserna. Medan antidumpningstullen syftar till att återupprätta likvärdiga konkurrensförhållanden är det de rådande marknadskrafterna som fastställer priserna.

(84) En part gjorde gällande att avsaknaden av en reaktion från dess sida som företrädare för konsumentorganisationerna inte skulle tolkas som en brist på intresse och inte heller användas för att dra slutsatsen att följderna för konsumenterna av eventuella antidumpningsåtgärder kommer att bli begränsade. Den begärde därför att skäl 117 i förordningen om preliminär tull skulle ändras i enlighet därmed. Institutionerna har noterat denna begäran. I avsaknad av styrkta uppgifter påverkar denna begäran emellertid inte slutsatserna angående gemenskapens intresse i förordningen om preliminär tull.

(85) Det finska livsmedelsindustriförbundet lämnade synpunkter som dock inte kunde beaktas för de slutgiltiga resultaten, eftersom förbundet inte givit sig till känna som berörd part varken inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande av detta förfarande eller inom den tidsfrist som anges i artikel 2 i förordningen om preliminär tull. Dessutom tillbakavisades förbundets påståenden uttryckligen av dess medlemmar som hade samarbetet i undersökningen.

(86) Eftersom inga nya uppgifter inkommit beträffande gemenskapens intresse bekräftas härmed undersökningsresultaten och slutsatsen i skälen 109-120 i förordningen om preliminär tull.

I. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(87) Mot bakgrund av slutsatserna angående dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas för att förhindra att dumpad import från Norge och Färöarna vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

1. Nivå för undanröjande av skada

(88) På grundval av den metod som beskrivs i skälen 121-125 i förordningen om preliminär tull har en nivå för undanröjande av skada beräknats i syfte att fastställa nivån på de slutgiltiga åtgärderna.

(89) De norska myndigheterna påstod att en normal vinstmarginal på 12 % är en för hög uppskattning. Det påstods vidare att skadeundersökningsperioden inte var representativ för en normal konkurrenssituation, eftersom priser och vinstmarginaler enligt branschen var ovanligt höga under dessa år i jämförelse med genomsnittssituationen för branschen.

(90) Det bör först noteras att det inte fanns något som styrkte detta argument. För det andra kan den kraftiga prissänkningen för norsk öring på den japanska marknaden, såsom beskrivs i skäl 70, haft en betydande inverkan på den norska branschens vinster under skadeundersökningsperioden. Denna prisnedgång inträffade dock inte på gemenskapens marknad när en normal konkurrenssituation förelåg, dvs. före den plötsliga ökningen av dumpad import. Påståendet att skadeundersökningsperioden inte var representativ för en normal konkurrenssituation avvisades därför.

(91) På grundval av de reviderade uppgifter angående gemenskapsindustrins lönsamhet som beskrivs i skäl 55 ovan ansågs det rimligt att gemenskapsindustrin kunde förväntas uppnå en vinstnivå på 10 % i avsaknad av skadlig dumpning.

(92) En part hävdade att olika kvalitetsgrader av den likadana produkten i gemenskapen inte hade beaktas i tillräcklig utsträckning vilket i viss mån resulterade i bristande överensstämmelse med riktpriserna.

(93) Det konstaterades att vissa transaktioner till följd av en feltolkning av några fakturor registrerats felaktigt när det gäller kvalitet. Alla relevanta transaktioner korrigerades därför och nya beräkningar för fastställandet av prisunderskridandet och skademarginalerna gjordes. Vidare gjordes korrigeringar för att beakta den kvot med tullfrihet som Färöarna beviljats.

(94) På grundval av ovanstående fastställdes följande nya nivåer för undanröjande av skada:

>Plats för tabell>

(95) I avsaknad av ytterligare synpunkter bekräftas den metod som använts för fastställande av nivåer för undanröjande av skada i skälen 121-125 i förordningen om preliminär tull.

2. Tullarnas form och nivå

(96) Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas på import med ursprung i Norge och Färöarna. Dessa åtgärder bör införas på en nivå som motsvarar den nivå för skademarginal eller dumpningsmarginal som konstaterats, beroende på vilken som är lägst. Det finns inga skäl till att dessa åtgärder liksom de provisoriska åtgärderna inte skulle utformas som värdetullar.

(97) Efter införandet av eventuella slutgiltiga åtgärder kommer kommissionen att undersöka marknadsutvecklingen, i synnerhet utvidgningens följder för gemenskapens marknad, och om så är berättigat föreslå ändringar av åtgärderna.

3. Uttag av preliminära tullar

(98) Med hänsyn till storleken på de konstaterade dumpningsmarginalerna och den skada som gemenskapsindustrin vållats anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull tas ut slutgiltigt till en nivå som motsvarar den slutgiltigt införda tullen. I de fall där de slutgiltiga tullarna är högre än de preliminära tullarna skall endast de belopp för vilka säkerhet ställts motsvarande de preliminära tullarna tas ut slutgiltigt.

(99) Ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen(4) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer i lämpliga fall och efter samråd med rådgivande kommittén att ändra förordningen i enlighet med ansökan genom att uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser.

4. Åtaganden

(100) Kommissionen godtog genom förordning (EG) nr 117/2004 om ändring av förordningen om preliminär tull åtaganden från två exporterande producenter på Färöarna. Skälen till godtagandet av dessa åtaganden anges i den förordningen. Rådet medger att åtagandena undanröjer dumpningens skadliga inverkan. Dessutom kommer företagen också att regelbundet överlämna detaljerade uppgifter till kommissionen om sin export till gemenskapen, vilket innebär att kommissionen effektivt kommer att kunna följa upp åtagandena. Under dessa omständigheter anses risken för att de överenskomna åtagandena kringgås begränsad.

(101) Det poängteras att om åtagandet bryts eller återtas, eller om det finns en misstanke om att det har brutits, kan enligt artikel 8.9 och 8.10 i grundförordningen en antidumpningstull införas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av stor regnbåge (Oncorhynchus mykiss) färsk, kyld eller fryst, antingen hel fisk (med huvud och gälar, rensad, vägande mer än 1,2 kg eller utan huvud, utan gälar, rensad, vägande mer än 1 kg vardera) eller filéer (vägande mer än 0,4 kg vardera), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 0302 11 20, 0303 21 20, 0304 10 15 och 0304 20 15, med ursprung i Norge eller Färöarna.

2. För de produkter som beskrivs i punkt 1 och som producerats av samtliga företag i Norge skall en slutgiltig antidumpningstull på 19,9 % tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull. För de produkter som beskrivs i punkt 1 och som producerats av nedanstående företag på Färöarna skall följande slutgiltiga antidumpningstullar tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Import som omfattas av ett av nedanstående TARIC-tilläggsnummer och som tillverkats och direkt exporterats (dvs. sänts och fakturerats) av något av de företag som nämns nedan till ett företag i gemenskapen som agerar som importör skall vara befriad från de antidumpningstullar som införs genom artikel 1, förutsatt att den sker i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1628/2003.

>Plats för tabell>

Artikel 3

När det gäller import av den produkt som beskrivs i artikel 1.1 med ursprung i Norge och Färöarna skall belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär antidumpningstull enligt förordning (EG) nr 1628/2003 tas ut slutgiltigt i enlighet med de bestämmelser som anges nedan.

De belopp för vilka säkerhet ställts till en sats som överstiger den slutgiltiga satsen för antidumpningstullen skall frisläppas. I de fall de slutgiltiga tullarna överstiger de preliminära tullarna skall endast de belopp för vilka säkerhet ställts motsvarande de preliminära tullarna slutgiltigt tas ut.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 mars 2004.

På rådets vägnar

D. Ahern

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1972/2002 (EGT L 305, 7.11.2002, s. 1).

(2) EUT L 232, 18.9.2003, s. 29. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 117/2004 (EUT L 17, 24.1.2004).

(3) EUT L 133, 29.5.2003, s. 1.

(4) Europeiska kommissionen - Generaldirektoratet för handel, Direktorat B, J-79 5/17, Rue de la Loi/Wetstraat B-1049 Bryssel, Belgien.