Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31998R2650

    Kommissionens förordning (EG) nr 2650/98 av den 9 december 1998 om införande av särskilda regler för förvaltning och fördelning av vissa kvantitativa textilkvoter som genom rådets förordning (EG) nr 517/94 upprättats för 1999

    EGT L 335, 10.12.1998, p. 43–46 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 31/12/1999

    ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1998/2650/oj

    31998R2650

    Kommissionens förordning (EG) nr 2650/98 av den 9 december 1998 om införande av särskilda regler för förvaltning och fördelning av vissa kvantitativa textilkvoter som genom rådets förordning (EG) nr 517/94 upprättats för 1999

    Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 335 , 10/12/1998 s. 0043 - 0046


    KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2650/98 av den 9 december 1998 om införande av särskilda regler för förvaltning och fördelning av vissa kvantitativa textilkvoter som genom rådets förordning (EG) nr 517/94 upprättats för 1999

    EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

    med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

    med beaktande av rådets förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma bestämmelser för import av textilprodukter från vissa tredje länder som inte omfattas av bilaterala avtal, protokoll eller andra överenskommelser eller av andra särskilda gemenskapsbestämmelser för import (1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1457/97 (2), särskilt artiklarna 17.3, 17.6, 21.2 och 21.3 jämförda med artikel 25.3 i denna, och

    av följande skäl:

    Rådet införde genom förordning (EG) nr 517/94 kvantitativa importkvoter för vissa textilprodukter med ursprung i vissa tredje länder och föreskrev i artikel 17.2 i förordningen att dessa kvoter skulle fördelas i den ordningsföljd som medlemsstaternas anmälningar mottogs (först till kvarn-principen).

    I artikel 17.3 i förordning (EG) nr 517/94 föreskrivs att det är möjligt att under vissa omständigheter begagna sig av fördelningsmetoder som skiljer sig från den metod som bygger uteslutande på den ordningsföljd i vilken medlemsstaternas anmälningar mottagits och även att föreskriva att kvoterna delas upp i omgångar eller att reservera en del av en särskild kvantitativ restriktion för ansökningar som stöds av bevis om tidigare import.

    För att inte störa kontinuiteten i handelsutbytet är det dessutom önskvärt att före kvotårets början anta regler för förvaltningen och fördelningen av de kvoter som genom förordning (EG) nr 517/94 införts för 1999.

    Åtgärder i kommissionens förordning (EG) nr 2458/97 (3) om införande av särskilda regler för förvaltning och fördelning av vissa kvantitativa textilkvoter som genom förordning (EG) nr 517/94 upprättats för 1998 har visat sig vara tillfredställande.

    Det förefaller vidare lämpligt att göra den fördelningsmetod som bygger på den ordningsföljd i vilken medlemsstaternas anmälningar mottagits enligt "först till kvarn"-principen mer flexibel för att kunna tillmötesgå så många näringsidkare som möjligt genom att begränsa till en maximal kvantitet de kvantiteter som på grundval av denna metod tilldelas varje näringsidkare.

    Emellertid bör en viss kontinuitet i handelsutbytet så långt möjligt säkerställas. Av denna anledning och med tanke på en effektiv kvotförvaltning anses det lämpligt att tillåta näringsidkare att lämna in en första ansökan om importtillstånd 1999 för högst lika stora kvantiteter som de importerat av samma kategorier från samma tredje land under 1998.

    I syfte att säkerställa ett optimalt utnyttjande av kvoterna bör det föreskrivas att alla näringsidkare sedan de utnyttjat 50 % av en licens kan komma med en ny licensansökan som inte får överstiga en förutbestämd kvantitet, under förutsättning att det fortfarande finns disponibla kvantiteter i kvoterna.

    För säkerställande av en god förvaltning bör giltighetstiden för importtillstånd fastställas till nio månader från och med dagen för utfärdandet och medlemsstaterna bemyndigas att efter det att kommissionens beslut anmälts till dem utfärda detta tillstånd endast om näringsidkaren kan bevisa att det finns ett kontrakt och om han, utom i de fall där detta uttryckligen förutses, intygar att han inte redan har utnyttjat ett importtillstånd i gemenskapen enligt denna förordning för de berörda kategorierna och länderna. De behöriga nationella myndigheterna är dock bemyndigade att på berörda importörers begäran förlänga giltighetstiden för licenser med tre månader, dock högst till och med den 31 mars 2000, om de vid tidpunkten för begäran om förlängning utnyttjats till minst 50 %.

    Dessa åtgärder är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom förordning (EG) nr 517/94.

    HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

    Artikel 1

    I denna förordning anges vissa särskilda regler för förvaltningen av de kvantitativa kvoter som infördes genom förordning (EG) nr 517/94 och som skall tillämpas 1999.

    Artikel 2

    De kvoter som avses i artikel 1 och som anges i bilagorna III B och IV till förordning (EG) nr 517/94 skall tilldelas i den ordningsföljd som kommissionen mottar medlemsstaternas anmälningar om individuella näringsidkares ansökningar om kvantiteter som för varje enskild näringsidkare inte får överstiga de maximikvantiteter som anges i bilagan, enligt "först till kvarn"-principen.

    Dessa maximikvantiteter skall dock inte tillämpas på de näringsidkare som vid sin första ansökan för 1999 för varje berörd kategori och varje berört tredje land med stöd av de importlicenser som beviljats dem för 1998 kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att de från samma tredje land faktiskt har importerat större kvantiteter än de ovan avsedda maximikvantiteterna för samma kategori. För dessa näringsidkare får den mängd som kan tillåtas av de behöriga myndigheterna inte, inom ramen för de disponibla kvantiteterna, överstiga den kvantitet som faktiskt importerats under 1998 från samma tredje land och för samma kategori.

    Artikel 3

    Varje importör som utnyttjat en licens till minst 50 % av den kvantitet som han i kraft av denna förordning tilldelats kan lämna in en ny licensansökan för samma produktkategori och samma ursprungsland avseende kvantiteter som inte får överstiga de maximikvantiteter som anges i bilagan, under förutsättning att det återstår disponibla kvantiteter i kvoten.

    Artikel 4

    Ansökningar om importtillstånd kan lämnas in till kommissionen från och med den 4 januari 1999 klockan 10.00 Brysseltid. Giltighetstiden för importtillstånden är nio månader från och med utfärdandedagen, dock högst till och med den 31 december 1999. De behöriga nationella myndigheterna är emellertid bemyndigade att på berörda importörers begäran förlänga giltighetstiden för licenser med tre månader, dock högst till och med den 31 mars 2000, om de vid tidpunkten för begäran om förlängning utnyttjats till minst 50 %.

    Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall efter det att kommissionens beslut anmälts utfärda importtillstånd endast under förutsättning att näringsidkaren i fråga kan bevisa att det finns ett kontrakt och att han, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3, genom en skriftlig försäkran intygar att han inte redan för kategorin och landet i fråga har utnyttjat ett importtillstånd i gemenskapen vilket utfärdats i enlighet med denna förordning.

    Artikel 5

    Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

    Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

    Utfärdad i Bryssel den 9 december 1998.

    På kommissionens vägnar

    Leon BRITTAN

    Vice ordförande

    (1) EGT L 67, 10.3.1994, s. 1.

    (2) EGT L 199, 26.7.1997, s. 6.

    (3) EGT L 340, 11.12.1997, s. 31.

    BILAGA

    >Plats för tabell>

    Top