EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62019CA0216

Mål C-216/19: Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 17 december 2020 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Berlin – Tyskland) – WQ mot Land Berlin (Begäran om förhandsavgörande – Gemensam jordbrukspolitik – Förordning (EU) nr 1307/2013 – Regler för direktstöd för jordbrukare inom stödordningar – Systemet med samlat gårdsstöd – Artikel 24.2 första meningen – Begreppet stödberättigande hektar som jordbrukaren ”förfogar över” – Tredje mans olagliga utnyttjande av den berörda arealen – Artikel 32.2 b ii) – Ansökan om aktivering av stödrättigheter för en beskogad areal – Begreppet ”areal som berättigade till utbetalningar under 2008” – Systemet med samlat gårdsstöd eller systemet för enhetlig arealersättning)

EUT C 53, 15.2.2021, p. 4–5 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

15.2.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 53/4


Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 17 december 2020 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Berlin – Tyskland) – WQ mot Land Berlin

(Mål C-216/19) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Gemensam jordbrukspolitik - Förordning (EU) nr 1307/2013 - Regler för direktstöd för jordbrukare inom stödordningar - Systemet med samlat gårdsstöd - Artikel 24.2 första meningen - Begreppet stödberättigande hektar som jordbrukaren ”förfogar över” - Tredje mans olagliga utnyttjande av den berörda arealen - Artikel 32.2 b ii) - Ansökan om aktivering av stödrättigheter för en beskogad areal - Begreppet ”areal som berättigade till utbetalningar under 2008” - Systemet med samlat gårdsstöd eller systemet för enhetlig arealersättning)

(2021/C 53/04)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Berlin

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: WQ

Motpart: Land Berlin

Domslut

1)

Artikel 24.2 första meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 ska tolkas så, att, att när en stödansökan lämnas in både av ägaren till jordbruksarealen och av en tredje man som i praktiken utnyttjar de aktuella arealerna utan att ha någon nyttjanderätt, så är det endast ägaren till de stödberättigande hektar som motsvarar dessa arealer som ”förfogar” över desamma, i den mening som avses i denna bestämmelse.

2)

Artikel 32.2 b ii) i förordning nr 1307/2013, och i synnerhet orden ”all areal som berättigade till utbetalningar under 2008 inom ramen för det system med samlat gårdsstöd eller det system för enhetlig arealersättning som föreskrivs i avdelning III respektive IVa i [rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008]” ska tolkas så, att, i samband med en ansökan om aktivering av arealuttag för en beskogad areal med åberopande av denna bestämmelse, måste den berörda arealen under år 2008 ha varit föremål för en ansökan om stöd i enlighet med artikel 22 i förordning nr 1782/2003, i dess lydelse enligt förordning nr 479/2008, och åtföljts av en administrativ kontroll av stödberättigande i enlighet med artikel 23 i denna förordning och, i förekommande fall, av en kontroll på plats enligt artikel 25 i samma förordning. Alla övriga villkor som uppställs i avdelningarna III och IVa i samma förordning för rätt till direkt betalning måste dessutom vara uppfyllda.


(1)  EUT C 206, 17.06.2019.


Top