Yttrande från Europeiska regionkommittén – Vitbok om artificiell intelligens – en EU-strategi för spetskompetens och förtroende

(2020/C 440/14)

Föredragande: Guido RINK (NL–PES), ledamot, kommunstyrelsen, Emmen Referensdokument: Vitbok om artificiell intelligens – en EU-strategi för spetskompetens och förtroende COM(2020) 65 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) konstaterar att Europeiska kommissionen (nedan kallad ”kommissionen”) den 19 februari 2020 offentliggjorde sin digitala strategi för perioden 2020–2025. I vitboken ”Artificiell intelligens” (nedan kallat ”AI”) redogör kommissionen för sin syn på de viktigaste politiska åtgärderna och investeringarna på AI-området. Enligt kommissionen kan Europa bli världsledande på AI-området.

2.

ReK erinrar om att vitboken om AI hänger samman med meddelandena ”Att forma EU:s digitala framtid” (1) och ”En EU-strategi för data” (2).

3.

Kommissionen har förklarat att den strävar efter att fastställa en strategi för ett sätt att utveckla och använda AI som är människocentrerat, etiskt, inkluderande och säkert och där de värden som unionen vill bli förknippad med respekteras.

4.

Kommittén påminner om att vitboken om AI består av två viktiga delar: att främja utveckling och tillämpning av AI och att reglera de etiska aspekterna och tillförlitligheten.

5.

ReK välkomnar ”Vitbok om artificiell intelligens – en EU-strategi för spetskompetens och förtroende”. Vi erkänner vikten av att AI diskuteras nu när kommissionen ska utforma en politik på området. Kommittén vill dock också framhålla att den gärna också hade velat att de regionala och lokala myndigheternas roll som viktiga partner vid utvecklingen av AI, i egenskap av producenter, användare och drivkraft för innovation, uttryckligen hade tagits upp i vitboken.

6.

ReK erinrar i detta sammanhang om sitt yttrande ”Artificiell intelligens för Europa” av den 6–7 februari 2019 (3).

7.

AI är redan en del av våra liv och kommer att spela en allt viktigare roll för att omvandla våra samhällen. Det innebär en stor potential för samhället, företagen och medborgarna i Europa. Med innovation på AI-området bidrar man inte bara till ekonomin utan också till att lösa samhälls- och miljöuppgifter.

8.

ReK anser att tillämpningen av AI inte bara är av vikt på nationell nivå utan också och framför allt på lokal och regional nivå. Lokala och regionala myndigheter spelar bland annat en roll när det gäller att stimulera AI-ekosystem i den egna regionen och främja och göra investeringar i AI.

9.

Kommittén betonar att AI är ett komplext politikområde som inte står isolerat. Det berör ett antal andra politikområden inom vilka kommissionen bedriver politik.

10.

Vitboken om AI och de politiska åtgärder som följer av denna måste ses tillsammans med meddelandet ”Att forma EU:s digitala framtid”, som lades fram samtidigt med vitboken om AI, och meddelandet ”En EU-strategi för data”. Dessutom måste vitboken ses i samband med några andra av kommissionens politikområden, t.ex. ”En ny kompetensagenda för Europa” (4) och rekommendationen om en unionsgemensam verktygslåda för användningen av teknik och data för att bekämpa och komma ut ur covid-19-krisen, särskilt när det gäller mobilapplikationer och användning av anonymiserade rörlighetsdata (5).

11.

ReK betonar att dess rekommendationer när så är lämpligt bör ses mot bakgrund av dessa underlag för utformningen av EU:s politik på området.

12.

Kommittén välkomnar kommissionens strategi, som i grund och botten handlar om utveckling av människocentrerad AI, och dess ambition att vara ledande när det gäller att fastställa de etiska normerna. Kommissionen hänvisar i detta sammanhang med rätta till att fördelarna med AI hänger samman med allmänhetens förtroende för AI.

13.

Vi insisterar dock på att man, i debatten om framtida politiska åtgärder som gör det möjligt att skapa förtroende för AI, också bör ta upp sådana frågor som äganderätten till data, algoritmer och plattformar, värnandet om offentliga värden på plattformar samt vem som i slutändan tjänar mest på AI-tillämpningarna och vem som betalar priset för dem (och om detta är socialt acceptabelt).

14.

Kommittén framhåller att det, med tanke på den inverkan som AI har på ett stort antal andra politikområden, finns en risk för att samstämmigheten mellan dessa politikområden urvattnas och att politikområdena utvecklas i ett vakuum.

15.

Vi rekommenderar att kommissionen utarbetar en färdplan och en strategi som gör det möjligt att främja samstämmigheten mellan de olika politikområdena.

Tillvarata möjligheter

16.

ReK understryker att den europeiska politiken kraftigt bör satsa på att stärka och investera i (att organisera och stimulera) ämnesövergripande lokala och regionala nätverk av medborgare, myndigheter, kunskapsinstitutioner och företag. Vi anser att de innovationsknutpunkter som kommissionen föreslår spelar en central roll i detta sammanhang.

17.

AI har potential att bidra till att hantera samhällsutmaningar inom bl.a. hälso- och sjukvård (med bekämpningen av den globala covid-19-krisen som det viktigaste exemplet på senare tid), säkerhet, klimat, rörlighet och transporter, socialt stöd, högteknologisk industri, detaljhandel, jordbruk, turism och offentliga tjänster.

18.

Kommittén vill uppmärksamma att AI har potential att skapa nya arbetstillfällen och nytt entreprenörskap. Kommissionen konstaterar med rätta att en viktig förutsättning är att medborgarna måste kunna lita på tekniken. En strategisk EU-ram som bygger på grundläggande värden måste skapa detta förtroende och uppmuntra företag att utveckla AI-lösningar.

19.

ReK instämmer i vikten av lika villkor på den europeiska marknaden. Tillgång till AI för små och medelstora företag samt uppstartsföretag bör i detta sammanhang ägnas särskild uppmärksamhet. De är en viktig drivkraft i de lokala och regionala ekonomierna. Europeiska digitala innovationsknutpunkter och framtida regelverk och policyer har en avgörande roll att spela för att främja lika möjligheter när det gäller tillgång till AI, framför allt för att stödja mikroföretags samt små och medelstora företags tillgång till AI.

20.

Kommittén förstår att kommissionen satsar på att utnyttja Europas styrka på industrins och företagens (befintliga) marknader (6). Vi vill betona att man inte får driva denna strategi på bekostnad av produktiviteten, innovationsförmågan och DNA:t i de lokala och regionala ekosystemen.

21.

ReK betonar att lokala och regionala myndigheter i dessa ekosystem arbetar med ett brett spektrum av samhällsuppgifter. De kan spela en viktig roll när det handlar om att påskynda innovationer som har stor inverkan på dessa samhällsuppgifter.

22.

Kommittén understryker att lokala och regionala myndigheter är bäst lämpade att bidra till att det skapas ett gynnsamt klimat för ökade investeringar i AI under de kommande åren och till att förtroendet för AI främjas i värdekedjornas olika led. Anledningen till detta är att de står närmast fältet och kan stimulera lokala ämnesövergripande nätverk.

23.

Man kommer att behöva betydande EU-stöd för att stimulera privata och offentliga investeringar, och medel från programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa och de europeiska struktur- och investeringsfonderna kommer att behöva avsättas för att tillgodose behoven i de lokala ekosystemen.

24.

Bidragen bör vara inriktade på särskilda AI-tillämpningar som lämpar sig för expansion. För att på bästa möjliga sätt utnyttja de möjligheter som AI ger bör man främja småskaliga projekt och begränsa den finansiella bördan av dessa projekt, så att det blir intressantare för lokala och regionala myndigheter att delta i projekt som finansieras av EU.

25.

ReK ställer sig bakom strategin att utveckla AI inom digitala innovationsknutpunkter. Bidragen till digitala innovationsknutpunkter bör i detta sammanhang framför allt vara inriktade på att stimulera lokala och regionala ekosystem.

26.

Kommittén gläder sig över att kommissionen vill satsa på att utveckla AI-baserade produkter i den offentliga sektorn (7).

27.

Kommissionens satsning på utveckling av AI inom den offentliga sektorn bör dock inte begränsas till redan beprövad AI-teknik i sektorer som avgränsats på förhand. De lokala och regionala myndigheterna kan nämligen spela en viktig roll just som ”lanseringskunder” när det handlar om att påskynda (ny) AI-teknik.

28.

Kommissionen bör uppmana alla offentliga myndigheter, inbegripet lokala och regionala sådana, att genomföra grundliga konsekvensbedömningar av inverkan på grundläggande rättigheter för AI-system som används i den offentliga sektorn. Myndigheterna bör undvika att använda AI-övervakningsteknik, särskilt i brådskande fall, innan resultaten av konsekvensbedömningen är kända och de nödvändiga lösningarna antagna.

29.

Kommittén efterlyser att man utvecklar en upphandlingsram och en uppsättning juridiska verktyg, t.ex. standardiserade inköpsvillkor, så att de lokala och regionala myndigheterna får handlingsutrymme och möjligheterna kan utnyttjas på bästa möjliga sätt.

30.

Vi betonar att värdet av data ligger i att de återanvänds, bland annat i AI-tillämpningar. Sektorsövergripande cybersäker datadelning främjar AI-innovation. ReK insisterar på att kommissionen använder den allmänna dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 och undersöker huruvida det vore lämpligt att ta fram ett ytterligare, AI-specifikt, regelverk som på ett tillförlitligt sätt underlättar utbyte och återanvändning av data mellan företag och myndigheter (B2G), framför allt data som kan tjäna det allmänna bästa, såsom i samband med covid-19-pandemin. Här har det också visat sig hur viktigt det är att offentliga myndigheter använder företagsdata. Potentialen bör utnyttjas eftersom detta kan minska den administrativa bördan för företagen och det ofta, till exempel i samband med plattformsekonomin, är det enda sätt på vilket de offentliga myndigheterna kan fullgöra sina rättsliga skyldigheter.

31.

På europeisk nivå är det nödvändigt att investera i en delad och säker basinfrastruktur och dataarkitektur samt kvalitetsstandarder med avseende på säkerhet, dataset och statistik. Detta gör det lättare att använda AI-tillämpningar och ökar det digitala förtroendet, vilket uppmuntrar utvecklingen och användningen av AI.

32.

Kommittén är fast övertygad om att AI-tillämpningar som tagits fram med offentliga medel i största möjliga utsträckning också bör komma samhället till nytta. Sådana AI-tillämpningar bör i princip utvecklas, till exempel på villkor att de blir öppen programvara, samtidigt som behovet av finansiering för sådan utveckling erkänns.

Lagstiftning och politik: en strategi som bygger på lärande

33.

ReK noterar med intresse de framsteg som gjorts när det gäller definitionen av AI, eftersom detta återspeglas i den uppdaterade definition (8) som tagits fram av den högnivåexpertgrupp för artificiell intelligens (AI-expertgruppen) som inrättats av kommissionen. ReK anser att denna definition bättre återspeglar den tekniska kapaciteten hos AI. Definitionen av AI bör dock vara en fortlöpande process. Den bör beakta det sammanhang i vilket AI används och hålla jämna steg med samhällsutvecklingen inom detta område så att den inte leder till att sambandet mellan det ekosystem av spetskompetens som kommissionen presenterar och ekosystemet av förtroende försvinner i bakgrunden.

34.

Enligt ReK består ett AI-system av en kombination av tekniska komponenter där data, algoritmer och datorkraft förenas med social praxis, samhälle, identitet och kultur. Definitionen av en sådan dynamisk socioteknisk kombination bör därför regelbundet uppdateras så att AI:s allt större samhällspåverkan återspeglas på korrekt sätt och snabba förändringar i AI-relaterade utmaningar och möjligheter identifieras.

35.

Kommittén konstaterar att skyddet av de grundläggande rättigheterna och konsumenträttigheterna samt öppenhet om användningen av ovannämnda tekniska komponenter och reglerna om ansvar och produktsäkerhet enligt kommissionen är de viktigaste grundelementen i ett ekosystem av förtroende. Dessa element utgör grunden för ett framtida EU-regelverk för AI.

36.

ReK påpekar att maskininlärningen inom AI-industrin bygger på mänsklig programmering, vilket kan leda till snedvridning i stor skala. Därför bör EU införa mekanismer för att säkerställa jämställdhet och jämlikhet avseende ras och världsbild samt delaktighet i utvecklingen och tillämpningen av AI-teknik.

37.

Vi vill uppmärksamma att straffrätten är en viktig form av standardisering mot allvarliga överträdelser av medborgarnas grundläggande rättigheter och mot olaglig och hemlig övervakning av medborgare med hjälp av AI-tillämpningar.

38.

ReK håller med kommissionen om att AI-tillämpningar redan regleras av en bred och högkvalitativ ram av EU-lagstiftning och etiska principer. Viktiga exempel på detta är lagstiftningen om produktsäkerhet och ansvar, konsumenträttigheter, grundläggande rättigheter, antidiskrimineringslagstiftning och rätten till skydd av personuppgifter.

39.

Kommittén betonar att vi måste erkänna att den befintliga lagstiftningsramen inte är specifikt avpassad för AI-tillämpningar och att det för närvarande därför finns en ”lucka” i lagstiftningen. Man bör noggrant undersöka på vilka områden det behövs kompletterande lagstiftning för att stärka medborgarnas förtroende för AI. En central del i alla framtida regelverk som ska tillämpas på AI är införandet av skyddsåtgärder för att säkerställa att den artificiella intelligensen är fri från snedvridning och inte reproducerar diskriminering på grundval av kön, etnicitet, ålder, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.

40.

ReK påpekar också behovet av att inget av de officiella EU-språken diskrimineras och görs sårbart genom användningen av AI och att det finns dataset och språkset på alla EU-språk.

41.

Kommittén insisterar vidare på vikten av könsspecifik kodning och manar till alla köns lika deltagande i utformningen, genomförandet, utvärderingen och debatten om etik och normer för AI-relaterad teknik. Det är nödvändigt att främja flickors och kvinnors deltagande inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik (STEAM) för att de fullt ut ska kunna delta i AI-relaterade processer i synnerhet och den digitala ekonomin i allmänhet.

42.

Vi understryker att detta regelverk i tillräckligt hög grad bör säkerställa ovannämnda grundelement och samtidigt skapa utrymme och flexibilitet för innovation. I samband med detta måste vi också vara medvetna om utmaningarna när det handlar om att förklara AI-systemen och få dem att fungera och när det gäller de resultat och sociala effekter som sådana system ger.

43.

ReK konstaterar att AI är en teknik som inte står isolerad utan måste kopplas samman med annan teknik och vetenskap, t.ex. beteendevetenskap, kvantdatorer, sakernas internet, införandet av 5G- och 6G-nät, affärsidéer och digitala plattformar.

44.

Vi måste beakta att AI är en teknik under utveckling som ännu inte utvecklats färdigt och som inte är helt inbäddad i samhället.

45.

Politiker, beslutsfattare och samhälle står här inför en grundläggande utmaning: hur ser vi till att balansen mellan önskvärda och oönskade resultat och effekter slår över åt rätt håll? Och hur ser vi dessutom till att det finns tillräckligt med utrymme för att utnyttja de möjligheter som AI ger och stärka människors förtroende för AI? På grund av den ökade användningen av AI-tillämpningar, särskilt prediktiva algoritmer, inom många offentliga och statliga institutioner (domstolar, brottsbekämpande myndigheter, militären osv.) finns det ett akut behov av ett regelverk som föreskriver strikt nödvändighets- och proportionalitetstestning och tillhandahåller lämpliga skyddsåtgärder och rättsmedel samt tydligt definierar ansvarsområden och ansvarsskyldighet och lämplig offentlig tillsyn.

46.

Kommittén understryker att regionala och lokala myndigheter bör spela en viktig roll i utformningen av lagstiftningen och politiken om AI. De står närmare medborgarna och har därför tillgång till mer användbara data än de nationella regeringarna. Därför bör regionala och lokala myndigheter involveras mer i arbetet med att utveckla den politik och lagstiftning som vitboken ska leda till.

47.

ReK ställer sig bakom kommissionens uppfattning att regelverket, med tanke på hur snabbt AI utvecklas, måste lämna utrymme för den fortsatta utvecklingen. Detta förutsätter enligt ReK en anpassningsbar lagstiftning och en anpassningsbar lagstiftningsprocess. Detta förutsätter också att kommissionen har en kritisk inställning till hur det egna systemet fungerar och att detta system är socialt innovativt.

48.

Kommittén insisterar i samband med detta på att regionala och lokala myndigheter bör ha tillräckligt utrymme för att experimentera (bland annat med politisk prototyputveckling) och lära sig hur politiken för dessa grundläggande utmaningar kan utformas på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt.

49.

ReK uppmanar eftertryckligen kommissionen att utarbeta en politisk ram av förfaranden med inriktning på att i största möjliga utsträckning använda det befintliga regelverket, men även att med tiden vidareutveckla framtidens AI-politik och EU:s regelverk. I denna politiska ram bör man också stämma av insatserna på europeisk, nationell och regional nivå mot varandra och se till att den privata och den offentliga sektorn samarbetar. I detta syfte skulle inrättandet av en EU-myndighet för artificiell intelligens bidra till ändamålsenlig tillsyn och samordning av AI-relaterade frågor på alla styresnivåer, från EU-nivå till lokal nivå.

50.

Kommittén ställer sig bakom kommissionens strategi att skapa kompletterande lagstiftning för AI med hög risk.

51.

De viktigaste kriterierna för svaret på frågan om AI innebär en ”hög risk” är enligt ReK dock följande: i vilken mån kan människan påverka beslutsfattandet och hur påverkar detta beslutsfattande medborgarnas rättigheter och faktiska handlingar.

52.

Framtida lagstiftning och politik bör framför allt handla om insynen i algoritmerna och möjligheten att förklara dem och om att den som använder AI ska avlägga räkenskap (9) och vara rättvis och ansvarsfull, framför allt om användningen innebär att medborgarna kringskärs eller påverkas i sina rättigheter eller i sina faktiska handlingar.

53.

Medborgarna har rätt att på ett lättfattligt sätt veta vilka data och algoritmer som gör att deras rättigheter eller faktiska handlingar påverkas, så att de har rättvisa möjligheter att försvara sig och vid behov åtnjuter ett effektivt rättsligt skydd. Dessutom bör beslutsfattandesystemet inbegripa en möjlighet att låta en människa hantera ärendet. När så är lämpligt bör de offentliga myndigheternas ansvar framhävas.

54.

ReK anser att användningen av AI-teknik är mycket relevant även när det gäller arbetsvillkor och arbetstagarnas välbefinnande. ReK ansluter sig i detta sammanhang till de europeiska arbetsmarknadsparternas krav på ”uppgiftsminimering och öppenhet tillsammans med tydliga regler om behandlingen av personuppgifter för att begränsa risken för inkräktande övervakning och missbruk av personuppgifter” (10), i syfte att säkerställa respekten för människans värdighet. I detta sammanhang håller ReK med om att det är viktigt att göra det möjligt för arbetstagarrepresentanter att ta upp frågor som rör uppgifter, samtycke, integritetsskydd och övervakning, och att koppla insamlingen av uppgifter till ett konkret och tydligt syfte och säkerställa öppenhet när AI system används i personalförfaranden.

55.

Kommittén ställer sig bakom de krav på träningsdata som kommissionen överväger att ställa. Att föra ett register är ett sätt att kunna kontrollera om träningsdataregler efterlevs. ReK anser dock att de administrativa bördor som detta leder till bör vara så begränsade som möjligt.

56.

Kommittén ställer sig bakom kommissionens ståndpunkt att målet om tillförlitlig, etisk och människocentrerad AI endast kan uppnås genom att man ser till att människor på lämpligt sätt involveras i samband med AI-tillämpningar med hög risk.

57.

Vi insisterar på att framtida lagstiftning och kontroll av efterlevnaden bör tillämpas på AI-tillämpningens hela livscykel.

58.

ReK ställer sig bakom kommissionens uppfattning att mänsklig tillsyn bidrar till att säkerställa människors självständighet, men uppmanar kommissionen att bedöma etiska risker, särskilt de som rör snedvridning vid användning av AI, och föreslå tydliga lösningar.

59.

Kommittén anser att AI-lagstiftningen bör beakta de kortsiktiga och långsiktiga miljöeffekterna av användningen av denna teknik under hela dess livscykel och i hela leveranskedjan.

60.

Kommittén har tagit del av förslaget till betänkande från Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor (11). ReK noterar framför allt idén om att varje medlemsstat bör inrätta en nationell tillsynsmyndighet med ansvar för att säkerställa, bedöma och övervaka efterlevnaden samt för att möjliggöra diskussion och utbyte av synpunkter i nära samarbete med berörda aktörer och det civila samhället.

61.

Kommittén ställer sig bakom kommissionens uppfattning att en föregående objektiv bedömning av överensstämmelse är nödvändig för att kontrollera och säkerställa att obligatoriska krav för högrisktillämpningar uppfylls.

62.

ReK instämmer med kommissionen i fråga om att konsekvenserna av AI-system som används för biometrisk fjärridentifiering kan variera avsevärt beroende på syftet, sammanhanget och användningsområdet.

63.

Kommittén efterlyser att det utarbetas en bindande kvalitetsram som kan förklaras på ett otvetydigt sätt i syfte att styra in sådana betydande AI-tillämpningar på rätt spår. Denna ram bör framför allt avse normer och metoder som syftar till att förebygga olaglig diskriminering och stigmatisering av enskilda personer och befolkningsgrupper. ReK ställer sig bakom kommissionens strategi att föra en bred debatt om detta.

64.

Kommittén anser att etik, vid sidan av lagstiftning, spelar en viktig roll vid utformningen av AI (inbyggd etik). Vi måste vara medvetna om att etik inte handlar om ett visst tekniskt verktyg (såsom AI) utan om det sociala sammanhang och det regelverk i vilka det tekniska verktyget används.

65.

Framtidens politik för att skapa ett ekosystem av förtroende behöver en bredare strategi än att bara skapa lagstiftning för AI med hög risk. För framtidens politik behövs det en kontinuerlig och systematisk socioteknisk metod där tekniken granskas ur alla perspektiv och genom olika linser. För det politiska beslutsfattandet och lagstiftningen förutsätter detta en ämnesövergripande strategi, där beslutsfattare, akademiker från olika områden, arbetsmarknadsparter, näringsliv och lokala och regionala myndigheter ständigt samarbetar och övervakar utvecklingen samt sprider resultaten av detta arbete med samma öppenhet.

Kunskapsutveckling

66.

För att främja övergången till ett samhälle där AI spelar en viktig roll måste de kommande förslagen till en uppdaterad kompetensagenda och en handlingsplan för digital utbildning i fråga om AI omfatta alla utbildningsnivåer, från grundskolan och gymnasieskolan till yrkesutbildning, universitetsutbildning och livslångt lärande. Läroplaner för digital utbildning bör främja ett aktivt medborgarskap, utveckla det kritiska tänkandet och från tidig ålder utveckla människors förmåga att hantera ett ökat samspel med AI.

67.

ReK efterlyser att utbildningsåtgärder och yrkesutbildningsåtgärder också inriktas på att stärka medborgarnas och yrkespersoners digitala färdigheter både inom utbildningssystemen och i fortlöpande yrkesutbildning. Antalet personer som är verksamma inom digitalt relevanta yrken förväntas öka kraftigt till följd av den digitala revolutionen. Samtidigt är livslångt tekniskt lärande inom AI avgörande inte bara för de tekniska yrken som bygger på studier inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (med eller utan humaniorainslag), utan för alla arbetstagare (även anställda vid offentliga förvaltningar) som behöver kunskaper om AI inom många andra verksamhetsområden. Utbildningsåtgärderna bör därför inte bara inriktas på de nuvarande behoven på arbetsmarknaden när det gäller AI, utan även på den tekniska kompetensen hos alla arbetstagare, vilket kommer att möjliggöra en anpassning på lång sikt när det gäller utbildningsbehovet på AI-området.

68.

Kommittén betonar att ett gott demokratiskt beslutsfattande främjas av att politiker och beslutsfattare utbildas, inte bara i användning av AI, utan också i etiska bestämmelser och normer, vilket är nödvändigt. ReK rekommenderar utbildningar som handlar om att uppdatera kunskaperna på en förhållandevis hög nivå och har två syften: 1) att kunna kommunicera med marknaden som en jämställd samtalspartner, och 2) att kunna styra hur AI påverkar samhället och den demokratiska processen.

69.

Kommittén betonar att det, för att säkerställa att AI återspeglar våra grundläggande värden och rättigheter och att programmering som är snedvriden i könshänseende undviks, är avgörande att diversifiera tekniksektorn och uppmuntra studerande, särskilt flickor, att delta i kurser inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (med eller utan humaniorainslag).

Flernivåstyre och offentlig-privata partnerskap

70.

ReK instämmer i att en gemensam europeisk strategi för AI är nödvändig för att uppnå tillräcklig omfattning och undvika en fragmentering av den inre marknaden.

71.

Vi betonar dock att en europeisk strategi för styrning måste grunda sig på ett öppet och decentraliserat samhälle för alla där var och en har möjlighet att vara engagerad, kreativ och företagsam.

72.

ReK hävdar att den viktigaste frågan i detta sammanhang är hur politik, medborgare och små och medelstora företag på ett ändamålsenligt sätt kan involveras i arbetet med att utveckla tillämpningar, etik och lagstiftning på AI-området, samt vilken roll det kan spela att man klargör de åsyftade fördelarna med ekosystemen när man (om)kalibrerar politiken och lagstiftningen.

73.

Kommittén framhåller den viktiga roll som decentraliserade nätverk av medborgare och lokala ekonomier spelar när det handlar om att involvera politik, medborgare och företag i arbetet med att utveckla tillämpningar, etik och lagstiftning på AI-området. Kraften i decentraliserade gemenskaper och nätverk bottnar nämligen i ett öppet, sammanlänkat och anpassat lokalt och regionalt samarbete som stimulerar innovation och utveckling av nya ekonomier.

74.

ReK anser att den framtida europeiska politiska ramen måste säkerställa samordning av insatser på europeisk, nationell och regional nivå, främjande av kunskapsutbyte och samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn. Detta förutsätter ett flernivåstyre som länkar samman nätverk på lokal, regional, nationell och europeisk nivå med varandra.

---

(1)  COM(2020) 67.

(2)  COM(2020) 66.

(3)  SEDEC VI/046 (EUT C 168, 16.5.2019, s. 11).

(4)  COM(2016) 381.

(5)  Rekommendation (EU) 2020/518.

(6)  Kapitel 2 i vitboken om AI.

(7)  Kapitel 4 F.

(8)  https://ec.europa.eu/newsroom/dae/document.cfm?doc_id=56341

(9)  Maranke Wieringa, ”What to account for when accounting for algorithms”, Utrechts universitet, 20 januari 2020.

(10)  Europeiska arbetsmarknadsparternas fristående ramavtal om digitalisering (https://www.etuc.org/system/files/document/file2020-06/Final%2022%2006%2020_Agreement%20on%20Digitalisation%202020.pdf).

(11)  Förslag till betänkande av föredragande Ibán García del Blanco av den 21 april 2020 med rekommendationer till kommissionen om en ram för etiska aspekter av artificiell intelligens, robotteknik och tillhörande teknik (2020/2012(INL))