This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52020XC0520(02)
Publication of a communication of approval of a standard amendment to a product specification for a name in the wine sector referred to in Article 17(2) and (3) of Commission Delegated Regulation (EU) 2019/33 2020/C 172/05
Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 2020/C 172/05
Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 2020/C 172/05
PUB/2020/197
EUT C 172, 20.5.2020, p. 11–21
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
20.5.2020 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 172/11 |
Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33
(2020/C 172/05)
Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).
MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING
”Duna-Tisza-közi”
Referensnummer PGI-HU-A1342-AM02
Datum för meddelandet: 14 februari 2020
BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS
1. Ändring av lägsta verkliga alkoholhalt till 4,5 volymprocent
a) |
Berörda rubriker i produktspecifikationen:
|
b) |
Berörda avsnitt i det sammanfattande dokumentet:
|
c) |
På marknaden finns en efterfrågan på lättare viner med lägre alkoholhalt och restsockerhalt. De organoleptiska egenskaperna hos produkter med relativt låg verklig alkoholhalt och restsockerhalt uppfyller produktspecifikationens krav. |
2. Ändring av de allmänna reglerna om beteckningar
a) |
Berörd rubrik i produktspecifikationen:
|
b) |
Berört avsnitt i det sammanfattande dokumentet:
|
c) |
Druvsortens namn bör anges på ett tydligt och lättläsligt sätt på etiketter för viner med den skyddade geografiska beteckningen ”Duna-Tisza-közi”, utan att själva etiketten blir otydlig eller överfylld. |
3. Ökning av högsta avkastning per hektar till 160 hl/ha
a) |
Berörd rubrik i produktspecifikationen:
|
b) |
Berört avsnitt i det sammanfattande dokumentet:
|
c) |
De senaste årens omstruktureringsprogram har på ett genomgripande sätt förändrat vingårdarnas struktur i produktionsområdet. Producenterna har nu tillgång till mycket effektivare vingårdar, där druvor med samma kvalitetsnivå som tidigare ger högre avkastning. Vinprodukter med den geografiska beteckningen ”Duna-Tisza-közi” kan också produceras på dessa avkastningsnivåer. |
4. Möjlighet att framställa vita viner av druvsorterna mátrai muskotály och vértes csillaga
a) |
Berörd rubrik i produktspecifikationen:
|
b) |
Berört avsnitt i det sammanfattande dokumentet:
|
c) |
Viner av hög kvalitet kan framställas av druvsorterna mátrai muskotály och vértes csillaga. Frukten av dessa icke-klassificerade druvsorter har huvudsakligen använts till must av de lokala producenterna. Den skyddade geografiska beteckningen ”Duna-Tisza-közi” ökar ytterligare dessa viners anseende. |
5. Möjlighet att framställa röda viner av druvsorten syrah
a) |
Berörd rubrik i produktspecifikationen:
|
b) |
Berört avsnitt i det sammanfattande dokumentet:
|
c) |
På senare år har druvsorten syrah planterats i området mellan Donau och Tisza. Dess frukt ger viner av hög kvalitet. Den skyddade geografiska beteckningen ”Duna-Tisza-közi” gör att vinet kan marknadsföras med en ursprungsbeteckning. |
6. Utvidgning av produktionsområdet utanför det avgränsade området
a) |
Berörd rubrik i produktspecifikationen:
|
b) |
Berört avsnitt i det sammanfattande dokumentet:
|
c) |
Av konkurrensskäl och för att öka möjligheterna att använda de druvor som odlas här, är det värt att utvidga produktionen från det avgränsade området till hela det område som tillåts enligt reglerna. Detta område ger samma villkor för bearbetningen som i det nuvarande produktionsområde som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Duna-Tisza-közi”. |
7. Utvidgning av de druvsorter som kan användas för att framställa muskotályviner [muskatviner]
a) |
Berörd rubrik i produktspecifikationen:
|
b) |
Berört avsnitt i det sammanfattande dokumentet:
|
c) |
I de nationella bestämmelserna klassificeras csabagyöngye, mátrai muskotály och zefir som muskatsorter, vilket innebär att användningen av druvsorter har förtydligats. |
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
1. Produktens namn
Duna-Tisza-közi
2. Typ av geografisk beteckning
SGB – skyddad geografisk beteckning
3. Kategorier av vinprodukter
1. |
Vin |
4. Beskrivning av vinet eller vinerna
Vita endruvsviner och blandviner
Endruvsvinerna har en livlig och frisk karaktär med medellång finish och frukt- och blomaromer, samt smaker som är typiska för den använda druvsorten. Torra, halvtorra, halvsöta eller söta viner.
* |
Den högsta totala halten av svaveldioxid överensstämmer med EU-lagstiftningens gränsvärden. |
Allmänna analytiska egenskaper |
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent) |
8 |
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) |
4,5 |
Lägsta totala syrahalt |
3,5 g/l, uttryckt som vinsyra |
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter) |
16,67 |
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter) |
|
Roséviner – endruvsviner och blandviner
Lätta, friska viner med livlig syra, som framställs av blå druvor, med livliga och friskt fruktiga aromer och smaker (hallon, persika, sura körsbär, svarta vinbär, smultron m.m.) och eventuella blomaromer. Torra, halvtorra, halvsöta eller söta viner.
* |
Den högsta totala halten av svaveldioxid överensstämmer med EU-lagstiftningens gränsvärden. |
Allmänna analytiska egenskaper |
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent) |
8 |
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) |
4,5 |
Lägsta totala syrahalt |
3,5 g/l, uttryckt som vinsyra |
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter) |
13,33 |
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter) |
|
Siller – endruvsviner och blandviner
Endruvsvinerna har aromer och smaker som är typiska för den använda druvsorten, med rund syra; blandvinernas karaktär återspeglar de använda druvsorternas relativa proportioner; dessa är fylliga viner med mjuka tanniner. Torra, halvtorra, halvsöta eller söta viner.
* |
Den högsta totala halten av svaveldioxid överensstämmer med EU-lagstiftningens gränsvärden. |
Allmänna analytiska egenskaper |
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent) |
8 |
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) |
4,5 |
Lägsta totala syrahalt |
3,5 g/l, uttryckt som vinsyra |
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter) |
20 |
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter) |
|
Röda endruvsviner och blandviner
De röda endruvsvinerna har aromer och smaker som är typiska för den använda druvsorten, med rund syra; tanninerna i blandvinerna återspeglar de använda druvsorternas relativa proportioner och har en sammetslen smak och kropp; dessa viner har fruktiga (sura körsbär, hallon, valnöt, svarta vinbär m.m.) och kryddiga (kanel, vanilj) aromer samt choklad- och tobaksaromer; de kan vara torra, halvtorra, halvsöta eller söta.
* |
Den högsta totala halten av svaveldioxid överensstämmer med EU-lagstiftningens gränsvärden. |
Allmänna analytiska egenskaper |
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent) |
8 |
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) |
4,5 |
Lägsta totala syrahalt |
3,5 g/l, uttryckt som vinsyra |
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter) |
20 |
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter) |
|
5. Vinframställningsmetoder
a. Grundläggande oenologiska metoder
Bestämmelser avseende uppbindning och beskärning:
Odlingsmetoder
1. |
Bestämmelser avseende uppbindning och beskärning:
|
Bestämmelser för planteringstätheten på vingårdar
Odlingsmetoder
a. |
På vingårdar som grundats efter den 1 januari 2012 ska planteringstätheten vara minst 3 300 vinrankor per hektar. |
b. |
Avståndet måste vara jämnt mellan rader och vinrankor eller mellan dubbla rader och/eller dubbla vinrankor. Avståndet mellan raderna måste vara minst 1,00 m och högst 3,60 m. Avståndet mellan vinrankorna måste vara minst 0,60 m och högst 1,20 m. Vid sammanflätade vinstockar är den avgörande faktorn det genomsnittliga avståndet mellan vinstockarna. |
c. |
Den slutliga avkastningen måste vid behov regleras genom gallring av klasar under vegetationsperioden för att uppnå produktionsmålen. |
Druvornas lägsta sockerhalt
Odlingsmetoder
Druvornas lägsta naturliga sockerhalt (i ungersk mustgrad (MM°), vid 17,5 °C):
1. |
Vita endruvsviner och blandviner 13,43 |
2. |
Roséviner – endruvsviner och blandviner 13,43 |
3. |
Siller – endruvsviner och blandviner 13,43 |
4. |
Vita endruvsviner och blandviner 13,43 |
Druvornas minsta potentiella alkoholhalt (i volymprocent), vid 20 °C:
1. |
Vita endruvsviner och blandviner 8,00 |
2. |
Roséviner – endruvsviner och blandviner 8,00 |
3. |
Siller – endruvsviner och blandviner 8,00 |
4. |
Vita endruvsviner och blandviner 8,00 |
b. Högsta avkastning
Vin
160 hl/ha
Druvor för vinframställning
24 000 kg druvor per hektar
6. Avgränsat geografiskt område
Områden i distrikten Bács-Kiskun, Csongrád, Jász-Nagykun-Szolnok och Pest som hänförs till klasserna I och II enligt de vinproducerande regionernas vingårdsregister.
7. Huvudsakliga druvsorter
|
tramini – traminer |
|
syrah – serine noir |
|
syrah – marsanne noir |
|
kadarka – jenei fekete |
|
hamburgi muskotály – muscat de hamburg |
|
pozsonyi fehér – czétényi fehér |
|
kékoportó – portugizer |
|
kövidinka – a dinka crvena |
|
pinot noir – kék rulandi |
|
furmint – zapfner |
|
furmint – posipel |
|
furmint – som |
|
tramini – roter traminer |
|
cabernet franc – carbonet |
|
zalagyöngye |
|
nektár |
|
tramini – savagnin rose |
|
furmint bianco |
|
chardonnay – kereklevelű |
|
medina |
|
aletta |
|
csabagyöngye – perle di csaba |
|
olasz rizling – grasevina |
|
kékfrankos – blaufränkisch |
|
királyleányka – galbena de ardeal |
|
szürkebarát – pinot gris |
|
kunleány |
|
csabagyöngye – pearl of csaba |
|
sauvignon – sauvignon blanc |
|
rozália |
|
ezerfürtű |
|
kékoportó – portugais bleu |
|
kadarka – kadarka negra |
|
tramini – gewürtztraminer |
|
pinot noir – kisburgundi kék |
|
pátria |
|
pinot noir – spätburgunder |
|
zöld veltelíni – zöldveltelíni |
|
kerner |
|
arany sárfehér – huszár szőlő |
|
szürkebarát – pinot grigio |
|
kövidinka – steinschiller |
|
tramini – traminer rosso |
|
gyöngyrizling |
|
pinot noir – pino csernüj |
|
rizlingszilváni – rivaner |
|
tramini – tramin cervené |
|
csabagyöngye – perla di csaba |
|
irsai olivér – irsai |
|
chardonnay – chardonnay blanc |
|
hamburgi muskotály – muszkat gamburgszkij |
|
hárslevelű – garszleveljü |
|
ezerjó – tausendachtgute |
|
királyleányka – erdei sárga |
|
kékoportó – portugalske modré |
|
rajnai rizling – rheinriesling |
|
királyleányka – little princess |
|
bíbor kadarka |
|
hárslevelű – feuilles de tilleul |
|
cabernet franc – gros vidur |
|
királyleányka – königstochter |
|
hamburgi muskotály – muscat de hambourg |
|
ottonel muskotály – muskat ottonel |
|
kadarka – törökszőlő |
|
rajnai rizling – weisser riesling |
|
kövidinka – a ruzsica |
|
pinot blanc – pinot beluj |
|
zengő |
|
hamburgi muskotály – miszket hamburgszki |
|
cabernet sauvignon |
|
pelso |
|
chardonnay – ronci bilé |
|
szürkebarát – grauburgunder |
|
franc – carmenet |
|
kékfrankos – limberger |
|
ezerjó – trummertraube |
|
hamburgi muskotály – moscato d’Amburgo |
|
ezerjó – tausendgute |
|
arany sárfehér – német dinka |
|
olasz rizling – riesling italien |
|
bianca |
|
generosa |
|
pölöskei muskotály |
|
blauburger |
|
syrah – sirac |
|
chardonnay – morillon blanc |
|
zweigelt – blauer zweigeltrebe |
|
pinot noir – blauer burgunder |
|
olasz rizling – olaszrizling |
|
cabernet franc – gros cabernet |
|
odysseus |
|
irsai olivér – zolotisztüj rannüj |
|
kékoportó – modry portugal |
|
alicante boushet |
|
chasselas – weisser gutedel |
|
syrah – blauer syrah |
|
királyleányka – feteasca regale |
|
sauvignon – sovinjon |
|
pinot noir – savagnin noir |
|
pinot noir – pinot cernii |
|
villard blanc |
|
nero |
|
olasz rizling – nemes rizling |
|
pinot blanc – weissburgunder |
|
olasz rizling – taljanska grasevina |
|
viktória gyöngye |
|
pinot noir – pignula |
|
orpheus |
|
sauvignon – sauvignon bianco |
|
duna gyöngye |
|
szürkebarát – auvergans gris |
|
irsai olivér – zolotis |
|
rizlingszilváni – müller thurgau blanc |
|
rizlingszilváni – müller thurgau bijeli |
|
zenit |
|
csillám |
|
ezerjó – korponai |
|
rizlingszilváni – rizvanac |
|
kadarka – negru moale |
|
chasselas – chrupka belia |
|
pinot noir – pinot tinto |
|
turán |
|
irsai olivér – muskat olivér |
|
hárslevelű – lipovina |
|
chasselas – fendant blanc |
|
kadarka – gamza |
|
chasselas – saszla belaja |
|
vértes csillaga |
|
chasselas – fehér gyöngyszőlő |
|
furmint – szigeti |
|
zöld veltelíni – grüner muskateller |
|
zöld veltelíni – grüner veltliner |
|
csabagyöngye – zsemcsug szaba |
|
arany sárfehér – izsáki sárfehér |
|
kékfrankos – moravka |
|
kármin |
|
kékfrankos – blauer lemberger |
|
rajnai rizling – rhine riesling |
|
cabernet franc – cabernet |
|
pannon frankos |
|
kadarka – kadar |
|
ezerjó – szadocsina |
|
chasselas – chasselas doré |
|
cabernet franc – kaberne fran |
|
rajnai rizling – riesling |
|
zweigelt – zweigeltrebe |
|
arany sárfehér – fehér dinka |
|
merlot |
|
olasz rizling – welschrieslig |
|
csabagyöngye – vengerskii muskatnii rannüj |
|
kadarka – szkadarka |
|
királyleányka – königliche mädchentraube |
|
rajnai rizling – johannisberger |
|
pinot noir – rulandski modre |
|
kövidinka – a dinka rossa |
|
syrah – shiraz |
|
rubintos |
|
olasz rizling – risling vlassky |
|
chasselas – fehér fábiánszőlő |
|
szürkebarát – ruländer |
|
cserszegi fűszeres |
|
chasselas – chasselas dorato |
|
ottonel muskotály – muscat ottonel |
|
kékoportó – blauer portugieser |
|
rizlingszilváni – müller thurgau |
|
hárslevelű – lindeblättrige |
|
sauvignon – sauvignon bijeli |
|
zweigelt – rotburger |
|
csabagyöngye – perla czabanska |
|
kadarka – csetereska |
|
pinot blanc – fehér burgundi |
|
kövidinka – a dinka mala |
|
rózsakő |
|
karát |
|
pinot noir – pinot nero |
|
ottonel muskotály – miszket otonel |
|
királyleányka – dánosi leányka |
|
kadarka – fekete budai |
|
pozsonyi fehér – czétényi |
|
kövidinka – a kamena dinka |
|
kékfrankos – blauer limberger |
|
mátrai muskotály |
|
pinot noir – kék burgundi |
|
pinot blanc – pinot bianco |
|
chasselas – chasselas blanc |
|
furmint – moslavac bijeli |
|
ezerjó – kolmreifler |
|
furmint – mosler |
|
rajnai rizling – riesling blanc |
|
refrén |
|
zöld veltelíni – veltlinské zelené |
|
jubileum 75 |
|
csabagyöngye – perle von csaba |
|
szürkebarát – graumönch |
|
arany sárfehér – izsáki |
|
zefír |
8. Beskrivning av samband
Vin – Beskrivning av det avgränsade området (1)
a) Naturliga och kulturella faktorer
Det område som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Duna-Tisza-közi” ligger i centrala Ungern. Det är huvudsakligen beläget i en del av den ungerska slätten som avgränsas av floderna Donau och Tisza (regionerna Kiskunság, Észak-Bácska, Jászság och Tápióság), och i delar av regionen Tiszazug och distriktet Csongrád öster om floden Tisza. Det ligger i anslutning till vissa produktionsområden på ön Csepel i nordväst och i Gödöllőkullarna i norr.
Miljön i produktionsområdet har främst låglandskaraktär: större delen av området ligger mindre än 150 meter över havet. Marken är plan, med höjdskillnader på högst 10–15 meter.
Jordmånen i det produktionsområde som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Duna-Tisza-közi” har små variationer och består till största delen av kalkhaltiga sandjordar. Dessa sandjordar har i huvudsak bildats av floden Donau, som i takt med att flodloppet förflyttade sig från öster till väster under tusentals år lämnade efter sig sandiga avlagringar i området mellan Donau och Tisza. Sandjordarna värms vanligen upp snabbt, vilket hjälper druvorna att mogna.
Å andra sidan är sådan jord näringsfattig och har liten fältkapacitet och låg mineralhalt. Klimatförhållandena i produktionsområdet präglas huvudsakligen av Ungerns kontinentalklimat, som framför allt kännetecknas av varma somrar och kalla vintrar. På grund av både klimatförhållandena och att området är plant och relativt låglänt kan frost förekomma både vinter, vår och höst. Genomsnittstemperaturen är omkring 10–11 °C. Det genomsnittliga antalet soltimmar är 2 000 timmar per år. Den genomsnittliga årsnederbörden är 450–500 mm.
b) Mänskliga faktorer
På grund av sin stora geografiska utsträckning har produktionsområdet en rik tradition av vinodling och vinframställning. Vissa av dessa traditioner är förknippade med näringens medeltida blomstring, följt av det förnyade utnyttjandet (stabiliseringen) av de övergivna sandområdena efter den ottomanska ockupationen. Eftersom sandjordarna visade sig vara immuna mot vinlusen drabbades inte vinodlingsnäringen av detta skadedjur, utan ökade i stället till stor del i betydelse.
Den mänskliga faktorns påverkan på produktionsområdet märks på följande områden:
— |
Medveten utveckling av druvsorter (med traditionella och nya sorter) enligt de ekologiska förhållandena. |
— |
Utveckling av vinodlings- och vinframställningsmetoder i enlighet med de ekologiska förhållandena och, delvis, marknadsförhållandena. |
— |
Utveckling av produktions- och integrationsstrukturen i enlighet med de ekologiska förhållandena och marknadsförhållandena. |
Vin – Beskrivning av det avgränsade området (2)
2. |
Beskrivning av vinerna Vinerna utvecklas snabbt och tenderar att vara lätta, med en mjukare karaktär på grund av den relativt låga syrahalten. Vissa årgångar är rika på alkohol. Vita viner och roséviner har en intensiv arom och rik smak. Siller och röda viner är i allmänhet fruktiga och relativt lätta, med en mindre djup färg, och deras tanniner bildas också snabbt. Vinerna har en lägre mineralhalt, vilket beror på sandjorden. |
3. |
Samband mellan produktionsområde, mänskliga faktorer och produkten Den ekologiska miljön, särskilt sandjorden, har stor inverkan på vinernas egenskaper. Vinerna från produktionsområdet betecknas huvudsakligen som viner med kort mognadstid för tidig konsumtion. Den ekologiska miljön har lett till spridning av en rad väl anpassade druvsorter (bianca, kövidinka, cserszegi fűszeres osv.). Det område som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Duna-Tisza-közi” står för knappt hälften av landets totala druvproduktion och är centralt för det ungerska jordbrukets vinodlings- och vinframställningssektor. Utöver dess ekonomiska betydelse har vinframställningen en viktig social funktion, genom att den genererar och kompletterar lokalbefolkningens inkomster och får den att stanna kvar i området. På grund av de lokala miljöförhållandena (t.ex. sandjordar och brist på nederbörd) är vinodlingen en av de mest kostnadseffektiva jordbruksverksamheterna i regionen. Vinodlingens landskapsformande effekt gör regionen attraktivare. Vingårdarna har på ett effektivt sätt förhindrat spridningen av vindblåst sand, och vinstockarna tenderar att överleva bättre än andra växter på jordmån med liten fältkapacitet. Andelen inhemska och nya ungerska druvsorter i dessa vingårdar – över 60 % – är den största i Ungern. Dessa druvsorter är vinframställningens ryggrad. Efterfrågan blir allt större på (tåliga och motståndskraftiga) druvsorter som utvecklats från Vitis vinifera, en art som är väl anpassad till de lokala miljöförhållandena, och på druvsorter som tagits fram genom korsning av Vitis vinifera med andra Vitis-arter, vilket säkerställer avkastningsförmågan. I huvudsak tack vare regionens relativt lätta, fruktiga och aromatiska muskatviner åtnjuter området mellan Donau och Tisza ett stort anseende bland konsumenterna. Livsstilsförändringar har ändrat vinkonsumenternas vanor, vilket har lett till ökad efterfrågan på aromatiska, friska viner med låg alkoholhalt. Produktionsområdets kännetecken, de odlade druvsorterna och vinproducenternas tekniska möjligheter har gjort det möjligt att tillgodose denna efterfrågan. |
9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)
Regler om beteckningar
Rättslig ram:
I nationell lagstiftning
Typ av ytterligare villkor:
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av villkoret:
1. |
Uttrycket ”oltalom alatt álló földrajzi jelzés” (skyddad geografisk beteckning) får ersättas av det traditionella uttrycket ”tájbor” (lantvin). |
Regler om användningen av vissa uttryck
Rättslig ram:
I nationell lagstiftning
Typ av ytterligare villkor:
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av villkoret:
i) |
”Muskotály” [muskat]: Vin i vilket andelen av en eller flera av druvsorterna aletta, csabagyöngye, cserszegi fűszeres, generosa, irsai olivér, mátrai muskotály, muscat ottonel, nektár, pölöskei muskotály, tramini eller zefir är minst 85 %. |
ii) |
”Primőr” [primör]: Ett vin som buteljerats samma år som skörden. Det synonyma uttrycket ”újbor” [nytt vin] får också användas. |
Produktion utanför det avgränsade produktionsområdet
Rättslig ram:
I nationell lagstiftning
Typ av ytterligare villkor:
Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området
Beskrivning av villkoret:
I följande förvaltningsområden intill det avgränsade området:
|
förvaltningsområdet för kommunerna i distrikten Baranya, Békés, Borsod-Abaúj-Zemplén, Fejér, Hajdú-Bihar, Heves, Komárom-Esztergom, Nógrád och Tolna samt Budapest. |
Länk till produktspecifikationen
https://boraszat.kormany.hu/download/6/2d/82000/Duna-Tisza%20k%C3%B6zi%20OFJ_v5.pdf