(1)

Den 21 november 2018 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som inledde 2019 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 21 mars 2019. Den 21 november 2018 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Irland var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet, som godkändes av Europeiska rådet den 21 mars 2019. Den 9 april 2019 antog rådet rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet (3) (nedan kallad rekommendationen för euroområdet 2019), i vilken man fastställer fem rekommendationer för euroområdet.

(2)

Med tanke på de nära inbördes kopplingarna mellan ekonomierna i Ekonomiska och monetära unionen bör Irland, i egenskap av medlemsstat som har euron som valuta, säkerställa att rekommendationen för euroområdet 2019, vilken återspeglas nedan i rekommendationerna 1 och 3, genomförs till fullo och utan onödiga dröjsmål. Att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på de angivna områdena och införa skatteåtgärder kommer i synnerhet att göra det lättare att följa den andra rekommendationen för euroområdet när det gäller att stödja investeringar, förbättra de offentliga finanserna och bekämpa aggressiv skatteplanering.

(3)

Landsrapporten 2019 för Irland offentliggjordes den 27 februari 2019. Den innehöll en bedömning av hur väl Irland hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 13 juli 2018 (4), med uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål. Den innehöll också en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011, vars resultat också offentliggjordes den 27 februari 2019. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Irland har makroekonomiska obalanser. Det gäller i synnerhet stora stockar av offentliga och privata skulder och nettoutlandsskulder som gör Irland sårbart för negativa störningar, men flödesvariablerna har fortsatt att förbättras. Den privata skuldstocken är ännu hög, men den ekonomiska tillväxten bidrar till att den sjunker. De multinationella bolagens verksamhet fortsätter att påverka företagens skuldsättning. Hushållens skuldsättning verkar i stort sett ligga i linje med fundamenta även om den är hög jämfört med den disponibla inkomsten. Den offentliga skulden väntas ligga kvar på en nedåtgående trend, medan underskottet börjar närma sig balans. Bostadspriserna har stigit i snabb takt under flera år, men prisökningen har avtagit på senare tid. Bostadspriserna eldas på av utbudsproblem och det finns inga tydliga bevis på en övervärdering. Stocken av nödlidande lån är fortfarande stor, men har minskat ytterligare även om skulderna med långvariga betalningsförseningar minskar i långsammare takt.

(4)

Irland lade fram sitt nationella reformprogram för 2019 den 17 april 2019 och sitt stabilitetsprogram för samma år den 29 april 2019. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(5)

Vid programplaneringen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonder) för perioden 2014–2020 har relevanta landsspecifika rekommendationer beaktats. I enlighet med artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (5) får kommissionen begära att en medlemsstat ska se över och föreslå ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet. Kommissionen har, i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva ESI-fonder med sund ekonomisk styrning, beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa denna bestämmelse.

(6)

Irland omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av skuldkriteriet. I sitt stabilitetsprogram för 2019 förväntar sig regeringen att det samlade saldot ska förbättras till 0,2 % av bruttonationalprodukten (BNP) för 2019 och att det fortsätter att stegvis förbättras därefter till 1,3 % av BNP 2023. På grundval av det omräknade strukturella saldot (6) väntas det medelfristiga budgetmålet, fastställt till ett strukturellt underskott på 0,5 % av BNP, uppnås 2020. Enligt stabilitetsprogrammet för 2019 väntas den offentliga skuldkvoten sjunka till 61,1 % av BNP under 2019 och fortsätta att sjunka till 51,6 % 2023. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är realistiskt. Samtidigt har de åtgärder som ska stödja de planerade underskottsmålen från 2020 och framåt inte beskrivits tillräckligt.

(7)

Den 13 juli 2018 rekommenderade rådet Irland att uppnå det medelfristiga budgetmålet under 2019. Detta är förenligt med en nominell ökning av de primära offentliga nettoutgifterna (7) på högst 7,0 % under 2019, vilket motsvarar en tillåten försämring av det strukturella saldot på 0,3 % av BNP. Enligt kommissionens vårprognos 2019 väntas Irland följa den rekommenderade finanspolitiska anpassningen 2019.

(8)

Irland bör 2020 uppnå sitt medelfristiga budgetmål. Enligt kommissionens vårprognos för 2019 är detta förenligt med en nominell ökning av de offentliga nettoutgifterna på högst 3,7 % (8), vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på 0,7 % av BNP. Irland väntas uppnå sitt medelfristiga budgetmål. Den offentliga skulden ska enligt prognoserna fortsätta att sjunka stadigt, till en nivå under vad skuldkriteriet kräver. Sammantaget anser rådet att Irland kan väntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler 2019 och 2020. Med tanke på skillnaden mellan måtten på BNP och den inhemska produktionen och den tillhörande effekten på skuldkvoten, det rådande konjunkturläget i landet och de ökande externa riskerna, torde det vara viktigt att använda eventuella oförutsedda inkomster till att ytterligare sänka den offentliga skuldkvoten.

(9)

De offentliga finanserna har stärkts ytterligare mot bakgrund av en stadig produktionsökning, men ändå kvarstår riskerna för intäktsvolatilitet, och det finns utrymme för att göra intäkterna mer motståndskraftiga mot ekonomiska fluktuationer och negativa störningar. Med tanke på den ekonomiska volatiliteten skulle intäkterna kunna stabiliseras om man begränsade omfattningen av skatteutgifterna och deras antal och breddade skattebasen. Irland har visserligen ökat den lägsta momssatsen på turismverksamhet, men andra nya skatteåtgärder har inriktats på sänkningar och lättnader. Dessutom har Irland ytterligare möjligheter att förbättra hur skattesystemet kan bidra till landets miljömål. Satsningarna skulle kunna gälla sänkta subventioner till fossila bränslen och starkare prissignaler till investerare genom en bindande tidtabell för höjningar av koldioxidskatten under det närmsta årtiondet.

(10)

Åtgärder mot aggressiv skatteplanering är en förutsättning för att skattesystemen ska bli effektivare och mer rättvisa, vilket konstateras i 2019 års rekommendation för euroområdet. Skattebetalarnas aggressiva skatteplanering får spridningseffekter mellan medlemsstaterna och kräver att unionslagstiftningen kompletteras med samordnade nationella åtgärder. Irland har vidtagit åtgärder mot aggressiv skatteplanering, men det faktum att utdelningar och royaltyer utgör en stor andel av BNP tyder på att landets skattebestämmelser utnyttjas av företag som ägnar sig åt aggressiv skatteplanering. Det faktum att royaltyer och utdelningar som företag med säte på Irland betalar till utlandet (dvs. från unionsinvånare till personer bosatta i tredjeland) i begränsad utsträckning omfattas av källskatt kan leda till att de betalningarna undgår beskattning helt och hållet, om de inte heller beskattas i den mottagande jurisdiktionen.

(11)

Riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt med koppling till kostnaden för en åldrande befolkning kvarstår. Utgifterna för hälso- och sjukvård väntas öka från 4,1 % av BNP 2016 till 5,1 % av BNP 2070, med en topp på 5,2 % 2063. Det finns aspekter av vårdsystemet i Irland som fungerar väl eller har förbättrats, men systemet är ineffektivt, brottas med att tillgodose efterfrågan och ger ingen samordnad, integrerad vård. För att komma till rätta med det växande efterfrågetrycket har den irländska regeringen antagit en genomförandestrategi för Sláintecare och skapat genomförandekontoret för Sláintecare-programmet för att i grunden reformera och modernisera landets vård och sociala service de närmaste tio åren. Den planerade reformen utgör en trovärdig vision för hur hälso- och sjukvården kan bli allmänt tillgänglig och hållbar, tillgodose den åldrande befolkningens behov och flytta över omsorg till närsamhället. Man lägger också starkare fokus på förebyggande insatser. Det kommer troligtvis att få positiva effekter genom att minska trycket på akutvården, vilket kan göra hälso- och sjukvården mer kostnadseffektiv. Genomförandet hotas dock av hälso- och sjukvårdssystemets svårighet att på kort sikt hantera den dubbla sjukförsäkringsmarknaden och att effektivt förvalta sin egen budget och personal och sina resultat. Kostnaderna på kort sikt måste också tyglas för att uppfylla Sláintecares vision i det långa loppet.

(12)

Trots att regeringen tidigare har försökt ta kontroll över de offentliga pensionsutgifterna väntas pensionssystemets totala underskott växa betydligt på lång sikt till följd av att pensionsutgifterna ökar från 5 % av BNP 2016 till 6,6 % 2070 med en topp på 7,5 % under 2053. Ett fullständigt och snabbt genomförande av den framlagda färdplanen för en pensionsreform är centralt för att göra det irländska pensionssystemet mer finanspolitiskt hållbart.

(13)

Ökade investeringar i kompetens, utbildning och social inkludering är viktiga för att förbättra Irlands produktivitet och långsiktiga tillväxt för alla. En alltmer överhettad arbetsmarknad och framväxande kompetensbrist och kompetensglapp inom vissa sektorer kräver satsningar på att nå ut till inaktiva grupper av potentiella arbetstagare och investeringar i underutnyttjat humankapital. Det är lämpligt att främja kompetensutveckling och att bättre anpassa läroplaner och yrkesutbildning till arbetsmarknadens behov. Den låga andelen i arbetskraften som har grundläggande digitala färdigheter kräver ytterligare investeringar i arbetsplatsförlagd utbildning och fortbildning av vuxna arbetstagare. Att investera i barnomsorg av god kvalitet till rimlig kostnad och att genomföra det nationella barnomsorgsprogrammet kommer att bidra till att öka den ganska låga sysselsättningsgraden för kvinnor. Arbetskraftsdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning är bland de lägsta i EU. Antalet personer som bor i hushåll med låg arbetsintensitet är fortfarande bland de högsta i unionen, varför det torde finnas utrymme för mer integrerade och riktade aktiveringsstrategier för den här gruppen.

(14)

Den ekonomiska kraschen ledde till flera år med låga investeringar som har tagit ut sin rätt i form av sämre tillgång till bostäder till rimliga priser och till subventionerat boende och till lämplig infrastruktur inom rena transporter, ren energi, vattenförsörjning och ultrasnabbt bredband, vilket i sin tur hindrar företagens investeringar. Dessutom har utsläppen av växthusgaser från vägtransporter ökat kraftigt på fem år. En upprustad infrastruktur kan tillsammans med samhällsplanering vara en viktig förutsättning för ett bättre bostadsutbud, ökande privata investeringar, högre produktivitetstillväxt och en bättre balanserad regional ekonomisk utveckling. Framtidssäkrade anslutningsmöjligheter och tillräckliga digitala färdigheter är mycket viktiga för de inhemska företagen, så att de effektivt kan utnyttja den digitala tekniken, och för en blomstrande inhemsk informations- och kommunikationsteknikbransch. Det finns stora utmaningar kvar när det gäller tillgång till ultrasnabbt bredband, särskilt på landsbygden. Om man investerade mer i infrastruktur för ren energi, ren kollektivtrafik och vattenförsörjning och intensifierade satsningarna på utfasningen av fossila bränslen, energieffektivitet, förnybar energi och den cirkulära ekonomin, skulle det hjälpa Irland att ställa om till en miljövänlig ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

(15)

Lanseringen av den nationella utvecklingsplanen kan så småningom leda till ytterligare grundläggande infrastruktur, men bygg- och anläggningsbranschens svaga kapacitet kan bli ett hinder för ett snabbt genomförande. Om sjötransporter och energiförbindelser med den europeiska kontinenten diversifierades, skulle man kunna öka ekonomins motståndskraft mot externa störningar. Irland har hittills misslyckats med att frikoppla den ekonomiska tillväxten från utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Utsläppen av växthusgas har ökat stadigt, i synnerhet från transporter, jordbruket, energisektorn och bebyggelsen. Bristen på framsteg på det här området kommer att göra det svårare för Irland att uppfylla sina unionsskyldigheter, samtidigt som kostnaderna för framtida åtgärder ökar.

(16)

Ständig bostadsbrist tillsammans med stigande efterfrågan fortsätter att driva på bostadspriserna. Även om priserna inte verkade vara övervärderade 2017, är överkomligheten ett växande problem. Bostadsbristen påverkar också det subventionerade boendet på grund av otillräckliga investeringar och för liten nybyggnation under det senaste årtiondet. Efterfrågan uppskattas till cirka 72 000 subventionerade bostäder, men bara 10 000 kommer att stå färdiga 2019. 17 000 hushåll ska få hjälp från Irlands bostadsbidrags- eller hyresbostadsprogram, men detta riskerar att leda till ännu större hyreshöjningar på den privata hyresmarknaden där utbudet redan är begränsat. En stor andel av de subventionerade bostäderna är underutnyttjade, främst i Dublinområdet, delvis beroende på omoderna regler för övertagande efter dödsfall. Den inadekvata mixen av subventionerade bostäder tillsammans med det mycket begränsade utbudet av bostäder till rimliga priser och uthyrning till kostnadshyra är faktorer som ytterligare förvärrar läget. Detta är en viktig anledning till att antalet personer och familjer som bor i tillfälliga nödlösningar har ökat stadigt, och siffrorna för hemlöshet nådde en ny högsta nivå i februari 2019.

(17)

Att främja den innovationsdrivna produktiviteten i de inhemska företagen är viktigt för att stödja mer robusta och motståndskraftiga produktivitetsökningar i landet. Företagens utgifter för forskning och utveckling (FoU) fortsätter att öka men ligger ändå under unionsgenomsnittet och är starkt koncentrerade till utlandsägda företag. Det går att inrikta innovationspolitiken på att bättre stödja irländska små och medelstora företag. Indirekt stöd (dvs. skatteavdrag) är det vanligaste sättet att stödja FoU i Irland (motsvarande 80 % av det totala offentliga stödet). Starkare kopplingar mellan multinationella bolag och inhemska företag skulle kunna förbättra spridning av innovationer i ekonomin. Närmare samarbete mellan företag och offentliga forskningscentrum skulle dessutom kunna öka innovationspotentialen.

(18)

Även om de låga nivåerna på offentlig FoU är oroväckande (1,05 % av BNP jämfört med ett unionsgenomsnitt på 2 %) inger det nyligen antagna programmet Future Jobs Ireland 2019 hopp om åtgärder för att stimulera innovation och tekniska förändringar och högre produktivitet i de små och medelstora företagen. Programmet förutsätter dock en betydande ökning av de offentliga utgifterna för forskning och innovation och att det omsätts i konkreta åtgärder. I dagsläget saknas viktiga detaljer och exakta genomförandedatum för den ambitiösa listan över åtgärder. Bland de åtgärder som ska vidtas under 2019 finns till exempel inga åtgärder för att öka tillgången på långvariga riskkapitalinvesteringar för att stödja inhemska företag som vill utöka sin verksamhet. Policymixen för att stimulera små och medelstora företag att investera i ny teknik kombinerar skatteavdrag och andra incitament än skatter för att uppmuntra de små och medelstora företagen att investera i innovation, men den relativa storleken på de här åtgärderna är fortfarande okänd. I Future Jobs Ireland 2019 ingår inte specifika satsningar och åsyftade resultat för att minska skillnaderna mellan Irland och andra medlemsstater när det gäller utbyggnaden av framtidssäkra bredbandsnät i linje med målen för ett gigabytesamhälle inom unionen till 2025. Det är den nationella bredbandsplanen som förväntas åtgärda de skillnaderna.

(19)

De regionala skillnaderna inom Irland är stora och har ökat de senaste tio åren. Irland har ganska stora regionala ekonomiska skillnader jämfört med andra medlemsstater räknat som BNP per capita. Mellan 2000 och 2016 ökade BNP per capita i regionen Southern and Eastern med 74 %, 63 procentenheter mer än i regionen Border, Midland and Western och ökningen har gått snabbare sedan 2012. År 2016 var BNP per capita i regionen Southern and Eastern 2,6 gånger högre än i Border, Midland and Western. Dublinområdet, där 40 % av Irlands befolkning bor, bidrog med 62 procentenheter till BNP-tillväxten mellan 2000 och 2016.

(20)

Hinder i form av regleringar för entreprenörskap (särskilt vissa regleringar om näringsfastigheter och juridiska tjänster) inverkar negativt på företagens inträde och utträde och därmed de inhemska irländska företagens produktivitet. Hinder för inträde på detaljhandelsmarknaden är en utmaning. Irland finns med bland de fem länder som har flest antal formella krav vid etableringen av försäljningsställen. Detaljhandlare ställs inför förfarandemässiga hinder som försenar och fördyrar öppnandet av nya butiker, vilket kan få negativa följder för strukturen och utvecklingen av marknaden.

(21)

Den nya lagen om juridiska tjänster har ännu inte börjat tillämpas, eftersom föreskrifterna är försenade, men förberedande samråd pågår. Det är fortfarande osäkert om det blir möjligt med direkt professionell tillgång till advokater i tvister och för juridiska personer att bli partner i alla typer av advokatbyråer. Man bör dock undvika alltför komplicerade verksamhets- och förvaltningsregler för advokatbyråer som erbjuder flera typer av tjänster. Ett långtgående genomförande av förutsättningslösa reformer är en fråga av högsta prioritet. ”Ambition 2.3” inom programmet Future Jobs Ireland 2019 ska åtgärda problemen med de höga kostnaderna för juridiska tjänster, men det enda konkreta resultatet för 2019 är luddigt formulerat och tidpunkten är tvetydig. Förseningar i genomförandet av reformen bidrar till de höga kostnaderna för juridiska tjänster i Irland, vilket skadar företagen, särskilt de små och medelstora, och enskilda. Eftersom juridiska tjänster kan utgöra en viktig del av andra företagstjänster, bidrar restriktionerna i den sektorn till de höga kostnaderna för andra tjänster, t.ex. försäkringar.

(22)

Andelen nödlidande lån har fortsatt att minska och föll med 4,4 procentenheter till 5,5 % på årsbasis fram till det fjärde kvartalet 2018. Bankerna är på god väg att nå sina minskningsmål tack vare portföljförsäljningar, omläggningar och stigande fastighetspriser. Mängden bolån med långvariga betalningsförseningar (över två år efter förfallodatum) är fortfarande relativt stor, vilket bidrar till att andelen nödlidande lån ligger över genomsnittet i euroområdet. Flera initiativ och lagförslag, till exempel förslaget om ”inget samtycke, ingen försäljning” har lagts fram för att göra något åt de sociala och ekonomiska konsekvenserna av avvecklingen av nödlidande lån, bland annat för utsatta hushåll. Kreditregistret togs i drift för konsumentlån under 2018 och kommer att vara centralt när det gäller att bedöma om låntagare kan betala sina skulder. Insolvensförfarandena och användningen av alternativ i och utanför domstol för avveckling av innestående fordringar är fortfarande begränsade. Att fortsätta att minska antalet bolån med långvariga betalningsförseningar, samtidigt som man bygger vidare på initiativ för utsatta hushåll utan att skapa onödiga hinder för avvecklingen av nödlidande lån, är en fortsatt utmaning som kräver fortlöpande övervakning.

(23)

Programplaneringen för unionsmedel för perioden 2021–2027 kan bidra till att åtgärda en del av de brister som identifierats i rekommendationerna, särskilt inom de områden som anges i bilaga D till 2019 års landsrapport. Irland skulle på detta sätt bättre kunna utnyttja dessa medel på de identifierade områdena, med beaktande av regionala skillnader.

(24)

Kommissionen har inom ramen för 2019 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Irlands ekonomiska politik och redogjort för den i 2019 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2019, det nationella reformprogrammet för 2019 samt uppföljningen av de rekommendationer Irland har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Irland utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(25)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2019 och anser (9) att Irland väntas följa stabilitets- och tillväxtpakten.

(26)

Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet för 2019 och stabilitetsprogrammet för 2019. Dess rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas nedan i rekommendationerna 1 och 3. Dessa rekommendationer bidrar också till genomförandet av rekommendationen för euroområdet 2019, särskilt den andra rekommendationen för euroområdet. De finanspolitiska åtgärder som det hänvisas till i rekommendation 1 bidrar bland annat till att hantera obalanser med koppling till hög statsskuld.