(1)

Den 21 november 2018 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som inledde 2019 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 21 mars 2019. Den 21 november 2018 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Bulgarien var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(2)

Landsrapporten 2019 för Bulgarien offentliggjordes den 27 februari 2019. Den innehöll en bedömning av hur väl Bulgarien hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 13 juli 2018 (3), med uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål. Den innehöll också en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011, vars resultat också offentliggjordes den 27 februari 2019. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Bulgarien har makroekonomiska obalanser. Särskilt förekommer sårbarheter i finanssektorn i kombination med hög skuldsättning och nödlidande lån i företagssektorn. Framsteg har visserligen gjorts med att angripa obalanserna, men det är viktigt att de nyligen lanserade reformerna av tillsyn och styrning i finanssektorn, såväl av banker som av andra finansinstitut, genomförs fullständigt och övervakas.

(3)

Den 24 april 2019 lade Bulgarien fram sitt nationella reformprogram för 2019 och sitt konvergensprogram för samma år. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(4)

Vid programplaneringen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonder) för perioden 2014–2020 har relevanta landsspecifika rekommendationer beaktats. I enlighet med artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (4) får kommissionen begära att en medlemsstat ska se över och föreslå ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet. Kommissionen har, i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva ESI-fonder med sund ekonomisk styrning, beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa denna bestämmelse.

(5)

Bulgarien omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Enligt konvergensprogrammet för 2019 planerar regeringen att gå från ett samlat överskott på 2 % av bruttonationalprodukten (BNP) under 2018 till ett underskott på 0,3 % av BNP under 2019 och ett överskott på 0,4 % av BNP under 2020, 0,2 % under 2021 och 0,1 % under 2022. På grundval av det omräknade strukturella saldot (5) kommer det medelfristiga budgetmålet – ett strukturellt underskott på 1 % av BNP – att överträffas under hela programperioden. Enligt konvergensprogrammet för 2019 kommer den offentliga skuldkvoten att sjunka gradvis från 22,6 % av BNP under 2018 till 16,7 % under 2022. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är realistiskt. Enligt kommissionens vårprognos 2019 beräknas det strukturella saldot ligga på ett överskott på 0,7 % av BNP under 2019 och 0,6 % av BNP under 2020, vilket är över det medelfristiga budgetmålet. Sammantaget anser rådet att Bulgarien kan förväntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler 2019 och 2020.

(6)

Skatteintäkterna och skattedisciplinen håller på att förbättras och ett antal initiativ har tagits. Skatteuppbörden verkar dock inte förbättras överallt i samma takt. Detta gäller särskilt för arbetsrelaterade skatter och sociala avgifter och för vissa kategorier av punktskatter. Det finns också belägg för att svartarbete och olaglig bränslehandel fortfarande är utmaningar. Fortsatta insatser för att förbättra skatteuppbörden och ytterligare riktade åtgärder för att ta itu med utmaningarna på specifika områden i skattesystemet är utomordentligt viktiga för att den svarta ekonomin, som fortfarande är stor, ska minska.

(7)

Statsförvaltningen har vidtagit åtgärder för att de offentliga utgifterna ska bli mer verkningsfulla. Världsbanken gjorde en översyn av utgifterna, som omfattade ett antal offentliga institutioner (ministerier och kommuner) och två pilotstudier, en om polisarbete och brandbekämpning och en om avfallshantering, och utarbetade också en handbok för statsförvaltningens framtida översyner. I 2018 års finanspolitiska strategi på medellång sikt infördes ett antal prestationsindikatorer för bedömning av utgifternas verkan på de olika politikområdena över tiden och som underlag för beredning och uppföljning av budgeten. Det fortsatta arbetet med dessa initiativ förväntas leda till att de offentliga utgifternas kvalitet, effektivitet och genomsynlighet blir bättre, och följaktligen till att de kollektiva nyttigheterna ökar i mängd och kvalitet.

(8)

Statsägda företag lider av svag bolagsstyrning, vilket också till stor del återspeglas i deras ekonomiska resultat. En reform av regelverket för styrning av statsägda företag pågår i samarbete med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och med stöd av kommissionens stödtjänst för strukturreformer. Syftet med reformen är att åtgärda de nuvarande bristerna genom att anpassa den nationella lagstiftningen till OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag. Genom att anta och genomföra regelverket kommer man att säkerställa kontinuiteten och göra det möjligt att lyckas med reformen.

(9)

I ett gynnsamt ekonomiskt klimat förbättrades bankernas kapital- och likviditetskvoter överlag. Parallellt sjönk mängden nödlidande lån hos icke-finansiella bolag, även om de fortfarande är många. Sekundärmarknaden för nödlidande lån har blivit mer dynamisk. Den 30 maj 2019 antog Bulgariens centralbank ett beslut om att genomföra EBA:s riktlinjer om hantering av nödlidande och omstrukturerade exponeringar. Uppföljningsåtgärderna efter översynen av finanssektorn har stärkt banksektorn, men viss sårbarhet kvarstår. Nya regleringsinitiativ under 2018 inbegrep regler för att hantera stora exponeringar och upptäcka kunder med inbördes anknytning, en ökning av det kontracykliska kapitalbuffertvärdet och nya makrotillsynsverktyg för åtgärder inriktade på låntagarna. För att stödja sunda affärsmetoder är det viktigt att följa upp lagstiftningsinitiativen om exponeringar mot närstående parter, att fortsätta tillsynsinsatserna för att begränsa lån till närstående parter och att sanktionera överträdelse av regler om ställda säkerheter. En annan pågående åtgärd som kommer att innebära ökad resiliens för finanssektorn är förstärkningen av regelverket för resolution av banker.

(10)

Genom att slutföra insolvensreformen kan man bidra till att sänka den höga skuldsättningen i den privata sektorn och den fortsatt höga andelen nödlidande lån. Regelverket om insolvens har vissa brister som inskränker dess effektivitet och verkan och leder till långdragna och dyra insolvensförfaranden. Att det saknas lämpliga tillsynsverktyg hindrar samtidigt en ordentlig analys av nuvarande och nya förfaranden före insolvens och vid insolvens och gör det omöjligt att upptäcka konkreta flaskhalsar eller svaga punkter. I oktober 2018 bad Bulgarien kommissionens stödtjänst för strukturreformer om hjälp med att driva på reformen av regelverket om insolvens. Reformen går ut på att hitta brister i regelverket om insolvens och utarbeta en plan för att åtgärda dem. Det är viktigt att reformarbetet inte avstannar och att den kommande planen genomförs.

(11)

Bulgarien har antagit lagändringar 2018 och därefter i maj 2019 och arbetar på att införliva Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (6) (fjärde direktivet mot penningtvätt) fullständigt och konsekvent. Man bör säkerställa ett verkningsfullt genomförande av bestämmelserna. Myndigheterna har ännu inte slutfört och anmält den nationella riskbedömningen, som är en hörnsten i arbetet med lämpliga nationella insatser för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessutom tyder den senaste tidens utveckling inom banksektorn på att man behöver stärka den inhemska tillsynen över internationella finansiella transaktioner och säkerställa verkningsfull tillämpning av regelverket för bekämpning av penningtvätt. Risken för korruption måste hanteras bättre, eftersom det är ett förbrott till penningtvätt. Bulgariens myndigheter måste visa på konkreta resultat och bygga upp trovärdighet med hjälp av bevis i form av slutliga avgöranden i korruptionsmål på hög nivå. Ekonomiskt utredningsarbete och ekonomisk profilering tillgrips sällan.

(12)

Tillsynen över den del av finanssektorn som inte utgörs av banker håller på att reformeras. I september 2017 antog kommissionen för finansiell tillsyn en handlingsplan för att reformera den finansiella tillsynen över den del av finanssektorn som inte utgörs av banker i samarbete med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten. Ett fullständigt och snabbt genomförande av handlingsplanen pågår fortfarande, och kommer att bidra till lämplig tillsyn över den del av finanssektorn som inte utgörs av banker. Sekundärrätten har ändrats för att värderingsreglerna och tillämpningen av dem ska bli bättre. En verkningsfull tillämpning av ändringarna krävs för att man ska kunna ta itu med de återstående värderingsproblem som har upptäckts tidigare. Slutligen återstår problem med tillsynen på koncernnivå som måste lösas för att det ska gå att säkerställa lämplig riskbaserad tillsyn på försäkringsområdet.

(13)

Bilförsäkringssektorn uppvisar en viss sårbarhet. Tydligare ersättningsregler kan göra det lättare för domarna att fatta enhetliga beslut i enskilda ärenden. På längre sikt kan detta vara ett sätt att minska kostnaderna, osäkerheten och teckningsrisken i trafikförsäkringsbranschen. Sektorns bärkraft skulle också gynnas av bättre prissättning som tar hänsyn till kundernas körhistorik. Kommissionen för finansiell tillsyn har föreslagit ett bonus-malus-system som är föremål för en bred offentlig debatt. Slutligen har betalningsförmågan hos byrån för utfärdande av gröna kort ifrågasatts, främst på grund av att ersättningskrav inte betalats av ett bulgariskt försäkringsbolag. Systemets trovärdighet och effektivitet står och faller med att alla medlemmar plikttroget uppfyller sina skyldigheter.

(14)

Infrastrukturen lider av stora luckor i investeringar. Transportinfrastrukturens täckning och kvalitet har förbättrats men ligger fortfarande under unionsgenomsnittet. Det transeuropeiska transportnätet i Bulgarien är ännu inte helt utbyggt. Vidare har utsläppen av växthusgaser från vägtransporter ökat kraftigt under de senaste fem åren. Järnvägs- och vägavsnitt behöver byggas ut, och såväl de europeiska trafikstyrningssystemen för tåg som de intelligenta transportsystemen behöver utvecklas. Bulgarien har låga nivåer för anslutning och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, höga nivåer av luftföroreningar och deponering av kommunalt avfall i kombination med en betydligt lägre återvinningsgrad än unionsgenomsnittet. Investeringar för att främja hållbar vattenförvaltning, resurseffektivitet och omställning till cirkulär ekonomi är nödvändiga. Dessutom är investeringsbehoven stora när det gäller energi samt begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Ekonomins höga energiintensitet och den långsamma takten i arbetet på att uppnå energieffektivitetsmålen, särskilt inom byggsektorn, hämmar företagens produktivitet och konkurrenskraft. Större insatser krävs därför för att säkerställa betydande energibesparingar genom riktade investeringar i industri-, transport- och byggsektorerna. Ökade investeringar i infrastruktur för ren energi (t.ex. ren och koldioxidsnål kraftproduktion, sammanlänkningar och smarta nät) i linje med prioriteringarna i Bulgariens utkast till nationell klimat- och energiplan kan vidare bidra till att förbättra ekonomins allmänna konkurrenskraft och människors livskvalitet.

(15)

Trots en ökning av den offentliga forskningsbudgeten under 2018 är utgifterna för forskning och utveckling (FoU) fortfarande mycket låga inom både privat och offentlig sektor. De privata investeringarna i FoU kommer främst från stora multinationella företag och är koncentrerade till huvudstadsregionen. Den långsamma takten i genomförandet av reformer och den stora splittringen i forsknings-, utvecklings- och innovationssystemet hämmar FoU-investeringarnas bidrag till produktivitet och tillväxt. Ett stort antal universitet och forskningsinstitut fortsätter att prestera dåligt inom vetenskaplig forskning av hög kvalitet. Kopplingarna mellan forskning och näringsliv är fortfarande mycket svaga och tillgången på humankapital i FoU-systemen är en källa till stor oro. Kluster och de möjligheter kluster erbjuder är underutvecklade i Bulgarien, eftersom företeelsen inte har kritisk massa. Ytterligare reformer, i kombination med effektiv styrning och mer verkningsfulla offentliga investeringar, kan höja effekten på produktiviteten och förbättra ekonomins konkurrenskraft. Dessutom är ökad digitalisering av företag och införande av nya affärsmodeller av avgörande betydelse för landets produktivitet.

(16)

Reformerna inom den offentliga förvaltningen och avseende e-förvaltning är fortfarande långsamma, och har inte lett till tillräckliga förbättringar, samtidigt som företagsklimatet fortfarande är svagt. Ett antal reformåtgärder har antagits, men det praktiska genomförandet släpar efter. Institutionella svagheter, rättslig osäkerhet, korruption och otillräcklig tillgång på arbetskraft är fortfarande bland de främsta hindren för investeringar. Förvaltningen av den offentliga sektorn skulle vinna på bättre insyn, tydligare regler och ett långsiktigt perspektiv. Brister är också uppenbara på området produktprovning och produktsäkerhet, på grund av otillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser. Vidare har de allra flesta av åtgärderna i den nationella upphandlingsstrategin antagits, men tillämpningen kräver kontinuerlig tillsyn, styrning och uppföljning. Att man ofta använder sig av direktupphandling och att det så många gånger bara kommer in ett anbud är omständigheter som hotar systemets öppenhet och ändamålsenlighet. Den offentliga upphandlingssektorns administrativa kapacitet är en ständig utmaning, liksom professionalisering av upphandlarna i den offentliga sektorn samt sammanslagna inköp. Kraftigt försenat införande av elektronisk upphandling bromsar bättre öppenhet och effektivitet för de offentliga upphandlingsförfarandena.

(17)

Arbetsmarknaden har blivit bättre, men utmaningar kvarstår. Sysselsättningsgraden har nått den högsta nivån sedan Bulgarien gick med i unionen, och arbetslösheten ligger under unionsgenomsnittet. Trots den positiva utvecklingen har vissa grupper, t.ex. lågutbildade, unga, romer och personer med funktionsnedsättning, fortfarande svårt att hitta arbete. Särskilda åtgärder sätts in för att stödja långtidsarbetslösa, som uppgick till 3 % av befolkningen i arbetskraften 2018. En kombination av ändamålsenlig och långsiktig utåtriktad verksamhet, aktiva arbetsmarknadsåtgärder och integrerade sysselsättnings- och socialtjänster kan förbättra de mindre gynnade gruppernas anställbarhet och möjligheter att hitta arbete.

(18)

Bulgariens tilltagande kompetensbrister påkallar stora investeringar. Unga kan bli mer anställbara om praktik- och lärlingsutbildningarnas kvalitet och ändamålsenlighet förbättras. Vidare är deltagandet i kompetensutveckling och omskolning bland de vuxna mycket lågt. Trots åtgärder för att främja utveckling av digitala färdigheter är de grundläggande färdigheterna på detta område i Bulgarien bland de lägsta i unionen (29 % har grundläggande digitala färdigheter mot ett unionsgenomsnitt på 57 %).

(19)

Trots ratificeringen av Internationella arbetsorganisationens konvention om fastställande av minimilöner och flera förhandlingsrundor under 2018 har arbetsgivare och fackföreningar fortfarande olika åsikter om vilka kriterier som ska tillämpas vid fastställandet av minimilönen. Det krävs en bredare samsyn om en objektiv och öppen lönebildningsmekanism. Även om arbetsmarknadsparternas deltagande i utformningen och genomförandet av politiska åtgärder och reformer verkar ha ökat, är det fortfarande viktigt med fortsatt arbete på en starkare social dialog.

(20)

Utbildningsresultaten är fortfarande låga och påverkas kraftigt av föräldrarnas samhällsekonomiska ställning. Detta hänger ihop med utmaningar kopplade till utbildningssystemens kvalitet och förmåga att inkludera. Bulgarien investerar inte tillräckligt i utbildning. Detta gäller särskilt förskole- och grundskoleutbildning, två områden som är avgörande för lika möjligheter från unga år. Få deltar i barnomsorg och förskola med hög kvalitet, särskilt inte romer och barn från andra mindre gynnade grupper. Andelen unga med högst grundskoleutbildning är fortfarande hög, vilket har negativ effekt på framtida anställbarhet och framgång på arbetsmarknaden. Den yrkesinriktade utbildningens relevans för arbetsmarknaden och tillgången till varvad praktik och utbildning är fortfarande otillräcklig. Vissa åtgärder är visserligen på gång, men det krävs ytterligare insatser för att säkerställa att högskoleutbildade har de kunskaper som krävs för att man systematiskt ska kunna avhjälpa kompetensbrister på kort och medellång sikt. Vissa åtgärder för att vidareutbilda lärare och göra yrket mer attraktivt har vidtagits. Både grundutbildningen och fortbildningen för lärare kräver dock ytterligare förstärkning, och ytterligare ansträngningar behövs för att förbättra arbetsvillkoren för utbildningspersonal.

(21)

Bulgarien har fortfarande problem med stora inkomstskillnader och risk för fattigdom eller social utestängning. Andelen fattiga eller socialt utestängda sjönk visserligen – den var 32,8 % under 2018 – men ligger fortfarande långt över unionsgenomsnittet. Det sociala trygghetssystemet omfattar inte alla människor som arbetar, och det sociala trygghetssystemet är underdimensionerat för att man ska komma till rätta med de betydande sociala problemen. Detta är ett resultat av låga sociala utgifter, ojämn tillgång på sociala tjänster över landet och ett skattesystem med begränsade omfördelningseffekter. Under 2018 hade den rikaste femtedelen av befolkningen 7,7 gånger större inkomster än den fattigaste femtedelen, vilket fortfarande är bland de högsta i unionen. Trots vissa åtgärder är minimiinkomsten inte tillräcklig och tillämpas inte generellt. Det saknas vidare fortfarande en objektiv mekanism för att regelbundet uppdatera minimiinkomsten. De sociala tjänsterna begränsas av låg kvalitet och brist på en integrerad strategi för aktiv inkludering. Det finns fortfarande skillnader i tillgången till sociala tjänster, hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg. Detta gör att de sociala tjänsterna knappast kan ge heltäckande stöd till de mest utsatta, t.ex. romer, barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och människor som bor på landsbygden. Delar av befolkningen har svårt att hitta överkomligt boende. Det behövs därför större ansträngningar för att främja aktiv inkludering, stötta socioekonomisk integrering av utsatta grupper, däribland romer, förbättra tillgången till tjänster av god kvalitet och ta itu med materiell fattigdom.

(22)

Hälso- och sjukvårdssektorn kännetecknas fortfarande av låga offentliga utgifter. Människor i Bulgarien har begränsad tillgång till hälso- och sjukvård på grund av ojämn fördelning av begränsade resurser och dålig sjukförsäkringstäckning. Patientavgifterna är stora, eftersom de måste kompensera för att de offentliga utgifterna är små. Det finns för få allmänläkare, vilket begränsar tillgången till primärvård. Det råder allvarlig brist på sjuksköterskor. Antalet per capita är bland de lägsta i unionen. Ett snabbare och mer verkningsfullt genomförande av den nationella hälsostrategin skulle bidra till att åtgärda dessa brister.

(23)

Inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen fortsätter kommissionen att övervaka reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption och organiserad brottslighet i Bulgarien. Därför omfattas dessa områden inte av de landsspecifika rekommendationerna för Bulgarien, men de har betydelse för utvecklingen av ett positivt företagsklimat i landet. I rapporten om samarbets- och kontrollmekanismen från november 2018 noterades att Bulgarien har fortsatt sina ansträngningar att reformera sitt rättsväsende och åtgärda brister i kampen mot korruption och organiserad brottslighet, men att ytterligare ansträngningar krävs på ett antal områden. Kommissionen räknar med att göra en ny bedömning av framstegen i början av hösten 2019.

(24)

Programplaneringen för unionsmedel för perioden 2021–2027 kan bidra till att åtgärda en del av de brister som identifierats i rekommendationerna, särskilt de områden som anges i bilaga D till 2019 års landsrapport. Bulgarien skulle på detta sätt bättre kunna utnyttja dessa medel på de identifierade områdena, med beaktande av regionala skillnader. Att stärka landets administrativa kapacitet att förvalta dessa medel är en viktig faktor för att den här investeringen ska lyckas.

(25)

Kommissionen har inom ramen för 2019 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Bulgariens ekonomiska politik och redogjort för den i 2019 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt konvergensprogrammet för 2019, det nationella reformprogrammet för 2019 samt uppföljningen av de rekommendationer Bulgarien har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Bulgarien utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(26)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet för 2019 och anser (7) att Bulgarien kan väntas följa stabilitets- och tillväxtpakten.

(27)

Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet för 2019 och konvergensprogrammet för 2019. Dess rekommendationer som har utfärdats enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas nedan i rekommendation 2.