Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–2025 som kompletterar Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation

[COM(2018) 437 final — 2018/0226 (NLE)]

(2019/C 110/24)

Föredragande:

Giulia BARBUCCI

Remiss	Europeiska kommissionen, 12.7.2018 Europeiska unionens råd, 13.7.2018
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig facksektion	Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Antagande av facksektionen	20.11.2018
Antagande vid plenarsessionen	12/12/2018
Plenarsession nr	539
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	208/3/4

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar förslaget till förordning om Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–2025 och framhåller dess kontinuitet med föregående program för forskning om och utveckling av fusion, fission och kärnsäkerhet, samt JRC. I programmet behandlas även nya insatsområden såsom strålskydd och avveckling av kärnkraftverk.

1.2

EESK anser att Euratoms budget motsvarar de fastställda målen och att det är viktigt att behålla detta anslag oberoende av resultatet av brexitförhandlingarna. I detta avseende anser kommittén också att det är mycket viktigt att hantera Förenade kungarikets utträde ur Euratomprogrammet ytterst varsamt, särskilt vad gäller den forskning som redan påbörjats, den gemensamma infrastrukturen och den sociala inverkan på personalen (t.ex. arbetsvillkoren) på och utanför brittisk mark.

1.3

EESK anser att JET-projektet är avgörande för utvecklingen av Iterprojektet, där Iter för övrigt utgör fortsättningen ur vetenskaplig synvinkel. Kommittén anser därför att det är viktigt att JET förblir operativt (antingen som EU-projekt eller som ett gemensamt projekt mellan EU och Förenade kungariket) tills Iterprojektet blir operativt.

1.4

EESK anser att de innovativa aspekter som införs i programmet, såsom förenkling, utvidgning av målen (joniserande strålning och avveckling av anläggningar), bättre synergieffekter med Horisont Europa och möjlighet att finansiera utbildnings- och fortbildningsåtgärder för forskare (t.ex. Marie Skłodowska-Curie), motsvarar medborgarnas förväntningar och stärker programmets effektivitet och ändamålsenlighet.

1.5

Kommittén anser att kärnsäkerhet bör förstås som ett dynamiskt begrepp, vilket kräver ständig övervakning och anpassning av den gällande lagstiftningen på grundval av de senaste rönen och innovationerna och omfattar anläggningarnas hela livstid. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt anläggningar som ligger vid gränsen mellan EU-länder för att stärka samordningen mellan nationella och lokala myndigheter och säkerställa medborgarnas och arbetstagarnas faktiska medverkan.

1.6

EESK anser att allmän utbildning, från och med den obligatoriska skolan, och yrkesutbildning är avgörande för att locka ungdomar till naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Detta är mycket viktigt för att det i framtiden ska finnas fler europeiska forskare på området, som för närvarande inte är tillräckligt många för att täcka efterfrågan från produktions- och forskningssystemet.

2.   Inledning

2.1

Förslaget till förordning om Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–2025 ingår i lagstiftningspaketet om ramprogrammet för forskning och innovation Horisont Europa 2021–2027 (1). Det föreslagna programmet kommer att ha en löptid på fem år i enlighet med artikel 7 i Euratomfördraget, med en möjlighet till förlängning med två år för att anpassa den till löptiderna för Horisont Europa och den fleråriga budgetramen.

2.2

Horisont Europa kommer att ha en budget på 100 miljarder euro för perioden 2021–2027, varav 2,4 miljarder euro ska anslås för Euratomprogrammet. I ramprogrammet Horisont Europa fastställs också referensramen för instrumenten och villkoren för deltagande samt bestämmelserna om genomförande, utvärdering och styrning. De forskningsområden som får stöd av Euratom ingår inte i Horisont Europa, både av rättsliga skäl (skilda fördrag) och av förvaltningsskäl (för att undvika dubblering), i syfte att stärka synergieffekterna mellan programmen.

2.3

EESK har utarbetat ett särskilt yttrande om förslaget till Horisont Europa (2), som detta yttrande är kopplat till i fråga om synsätt och rekommendationer. EESK har också utarbetat två andra yttranden som är kopplade till detta yttrande, om Iterprojektet (3) och om avveckling av kärnkraftverk (4).

3.   Sammanfattning av förslaget

3.1

Euratoms forsknings- och utbildningsprogram avser kärnenergins olika tillämpningar i Europa, både för energiproduktion och för andra ändamål inom andra sektorer (t.ex. joniserande strålning i den medicinska sektorn). EU:s insatser syftar till att främja innovation och utveckling av säker teknik för att minska riskerna och garantera ett optimalt strålskydd. Euratom gör det således möjligt att komplettera medlemsstaternas bidrag genom att dela innovations-, forsknings- och utbildningsprocesser.

3.2

I förslaget fastställs budgeten och de gemensamma forskningsmålen för både direkta åtgärder (som genomförs direkt av kommissionen via gemensamma forskningscentrumet – JRC) och indirekta åtgärder (som genomförs av offentliga eller privata aktörer som får finansiering genom programmet), som ska genomföras i enlighet med de arbetsprogram som överenskommits med medlemsstaterna.

3.3

Euratomprogrammet 2021–2025 kommer att genomföras genom direkt förvaltning. Om kommissionen anser det vara lämpligt och effektivt får den emellertid använda sig av delad och/eller indirekt förvaltning och genom avtal anförtro genomförandet av vissa delar av programmet åt medlemsstater, personer eller företag eller åt tredjeländer, internationella organisationer eller tredjelandsmedborgare, i enlighet med artikel 10 i Euratomfördraget.

3.4

Det föreslagna programmet kommer att fortsätta den viktigaste forskningen inom det pågående Euratomprogrammet (strålskydd, kärnsäkerhet både vid anläggningar och inom ramen för internationell politik, hantering av radioaktivt avfall och fusionsenergi), men kommer att lägga större tonvikt på avveckling och även andra tillämpningar än energiproduktion, såsom joniserande strålning. Den föreslagna budgeten på 1 675 000 000 euro för perioden 2021–2025 fördelas mellan forskning om och utveckling av kärnfusion (724 563 000 euro), kärnklyvning, kärnsäkerhet och strålskydd (330 930 000 euro) och JRC (619 507 000 euro).

3.5

Ökningen av antalet mål stärker instrumentets övergripande karaktär så att det bättre kan tjäna medborgarna. I synnerhet kräver det ökande antalet tillämpningar av joniserande strålning skydd av människor och miljö från onödig exponering för strålning. Teknik med joniserande strålning används varje dag i Europa inom olika sektorer, särskilt den medicinska sektorn. Följaktligen kommer även forskningen om strålskydd att utvecklas på ett övergripande sätt, både på området för produktion av kärnenergi och för den medicinska sektorn, utan att utesluta andra former av användning inom industri, jordbruk, miljö och säkerhet.

3.6

Ett annat innovativt inslag är forskning om utveckling och utvärdering av teknik för avveckling och miljösanering av kärntekniska anläggningar till följd av ökad efterfrågan på detta. Denna aspekt är avgörande för att sluta cirkeln med övriga aspekter av säkerhet som redan omfattas av det pågående programmet: kärnsäkerhet (dvs. säkerhet i reaktorer och bränslecykler), hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, strålskydd och olycksberedskap (strålningsolyckor och forskning om radioekologi) samt åtgärder för att genomföra politiken för kärnsäkerhet, kärnämneskontroll och icke-spridning.

3.7

Dessa initiativ kommer att kompletteras med en särskild åtgärd för att stödja utvecklingen av fusionsenergi, en potentiellt outtömlig energikälla med mindre miljöpåverkan. Förslaget är i synnerhet inriktat på att säkerställa kontinuiteten i genomförandet av ”färdplanen för fusionsenergi”, som bör leda till att det första kraftverket uppförs under andra hälften av detta århundrade. Av detta skäl kommer EU att fortsätta att stödja projektet Iter med ett särskilt program (5) och, med sikte på framtiden, projektet Demo.

3.8

Utöver forskning ger förslaget slutligen kärnforskare möjlighet att delta i utbildnings- och fortbildningsprogram (t.ex. Marie Skłodowska-Curie-åtgärder) i syfte att upprätthålla en hög kompetensnivå samt ett särskilt ekonomiskt stöd för att möjliggöra tillgång till europeisk och internationell forskningsinfrastruktur (bl.a. JRC).

4.   Allmänna kommentarer

4.1

EESK välkomnar förslaget till förordning om Euratomprogrammet 2021–2025. Kommittén ställer sig särskilt positiv till den ökande samverkan inom ramen för Horisont Europa för att säkerställa gemensamma mekanismer för styrning, tillgång och förvaltning av medel samt integrationen mellan forskning och utbildning, för att undvika onödigt dubbelarbete.

4.2

EESK anser att Euratoms budget motsvarar de mål som EU fastställt på det kärntekniska området. Av detta skäl anser kommittén att det är viktigt att behålla detta anslag oberoende av resultatet av brexitförhandlingarna. I detta avseende anser kommittén också att det är mycket viktigt att hantera Förenade kungarikets utträde ur Euratomprogrammet ytterst varsamt, särskilt vad gäller den forskning som redan påbörjats, den gemensamma infrastrukturen och den sociala inverkan på personalen (t.ex. arbetsvillkoren) på och utanför brittisk mark (6).

4.3

EESK framhåller i synnerhet att det för att genomföra Iterprojektet krävs stöd av projektet JET (Joint European Torus), vars anläggning, som ligger i Förenade kungariket, finansieras av Euratom. Inom ramen för JET-projektet provas nämligen bl.a. delar av den Iter-anläggning som för närvarande håller på att uppföras och som i själva verket ur vetenskaplig synvinkel utgör fortsättningen av JET-projektet. Denna anläggning är den enda i sitt slag i världen och kan inte ersättas. Kommittén anser därför att det är viktigt att JET förblir operativt (antingen som EU-projekt eller som ett gemensamt projekt mellan EU och Förenade kungariket) tills Iterprojektet blir operativt.

4.4

Kommittén stöder tillvägagångssättet i förslaget till förordning, som främst syftar till att ge kontinuitet åt den forskning och de projekt som redan pågår, såsom Iterprojektet, som utgör ett viktigt mål i processerna för utfasning av fossila bränslen (7), energiförsörjning och industriell utveckling (8). Det nya programmet omfattar också intressanta nyheter och breddar spektrumet av stödberättigad forsknings- och innovationsverksamhet som är inriktad på utveckling och tillväxt.

4.5

EESK välkomnar varmt förslaget om att ta med åtgärder beträffande joniserande strålning bland de stödberättigade åtgärderna, vilket stärker programmets övergripande karaktär i linje med vad som fastställs i Horisont Europa i fråga om samhällsutmaningar. I detta avseende är det viktigt att resultaten av forsknings- och innovationsprocesserna i form av patent och ny teknik sprids snabbt och systematiskt, med tanke på deras omfattande tillämpningsområde (9).

4.6

Det är viktigt att de resultat som erhålls genom finansiering och gemensamma insatser på EU-nivå förmedlas till medborgarna. Detta kommer att stärka medborgarnas förtroende för vetenskap och forskning, liksom medvetenheten om betydelsen av Europeiska unionen och av en särskild strategi för att förbättra livskvaliteten för alla.

4.7

Kommittén välkomnar också de ökade anslagen till forskning och utbyte av kunskap om avveckling och miljösanering av kärntekniska anläggningar, både för att tillgodose medlemsstaternas ökande behov och för att sluta cirkeln i förvaltningen av processerna för produktion av kärnenergi, som måste avslutas med en säker miljösanering av avvecklade anläggningar.

4.8

EESK anser att utvidgningen av programmet till utbildnings- och fortbildningsverksamhet, som Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna, är avgörande för att upprätthålla höga kompetensstandarder inom EU. Det är dock viktigt att fastställa kvantitativa mål utöver de kvalitativa, eftersom det i nuläget inte finns tillräckligt många europeiska forskare på området för att täcka alla behov i det europeiska produktions- och forskningssystemet (10).

5.   Särskilda kommentarer

5.1

Den nya ram för kärnsäkerhet som infördes efter katastrofen i Fukushima (11) utgör ett svar på medborgarnas farhågor. EU har inrättat ett system med systematiska kontroller (”peer reviews”) och dynamiska säkerhetsmekanismer på flera nivåer som har höjt anläggningarnas säkerhetsstandard. Kommittén rekommenderar att man övervakar det korrekta genomförandet av direktivet samt uppdaterar och anpassar det till nya utmaningar för att täcka anläggningarnas hela livstid, från planering av nya reaktorer till ständiga anpassningar av de befintliga och slutligen deras avveckling (12). I detta sammanhang anser EESK att övervakning som utförs av externa och oberoende aktörer kan garantera att högsta möjliga säkerhetsstandarder uppnås.

5.2

Eftersom många reaktorer ligger vid gränsen mellan två eller flera EU-länder är det viktigt att skapa en förstärkt ram för samarbete mellan staterna för att inrätta mekanismer för snabba insatser vid icke förutsebara gränsöverskridande incidenter (13) och sörja för ett effektivt samarbete och samordning mellan de berörda lokala och nationella myndigheterna. Denna process, som bygger på artikel 8 i direktiv 2014/87/Euratom, måste också omfatta effektiv och omfattande informations- och utbildningsverksamhet för arbetstagare och medborgare, med stöd genom särskilda budgetposter. Liknande initiativ bör genomföras med angränsande tredjeländer med vilka samma risker delas (14).

5.3

Kommittén anser att underentreprenad skulle kunna utgöra en osäkerhetsfaktor vid underhåll av kärnkraftverk och rekommenderar därför att detta ”begränsas och strikt regleras” (15).

5.4

EESK anser att det är mycket viktigt att stödja och främja unga människors intresse för naturvetenskapliga och tekniska ämnen, vilket förutsätter aktiv och välinformerad medverkan av lärarna. De sistnämnda bör genom ständig fort- och vidareutbildning bli positiva förmedlare av kunskap och främja öppna diskussioner med eleverna om ämnet, fria från fördomar och stereotyper.

5.5

I synnerhet stöder EESK initiativen (bl.a. genom Erasmus+) för att sprida Steam (dvs. naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik tillsammans med humaniora) i skolorna. Med detta tillvägagångssätt uppmuntras eleverna att inta en systematisk och experimentell hållning eftersom de ges möjlighet att lösa verkliga problem på ett kreativt sätt. Forskning och projekt som EU finansierat under de senaste åren har gett mycket positiva resultat, vilket visar att detta tillvägagångssätt stimulerar intresset för tekniska, matematiska och naturvetenskapliga ämnen, som senare blir ett förstahandsalternativ för eleverna när de väljer sina universitetsstudier (16).

---

(1)  COM(2018) 435 final.

(2)  INT/858, Horisont Europa (EUT C 62, 15.2.2019, s. 33).

(3)  TEN/680, Den fleråriga budgetramen och Iter (se sidan 136 i detta nummer av EUT).

(4)  TEN/681, Den fleråriga budgetramen och kärnkraftsavveckling och radioaktivt avfall (se sidan 141 i detta nummer av EUT).

(5)  TEN/680, Den fleråriga budgetramen och Iter (se fotnot 3).

(6)  https://www.nature.com/articles/d41586-018-06826-y.

(7)  EUT C 107, 6.4.2011, s. 37.

(8)  EUT C 229, 31.7.2012, s. 60.

(9)  INT/858, Horisont Europa (se fotnot 2).

(10)  EUT C 237, 6.7.2018, s. 38.

(11)  Rådets direktiv 2014/87/Euratom (EUT L 219, 25.7.2014, s. 42) och relaterade direktiv.

(12)  EUT C 341, 21.11.2013, s. 92.

(13)  EUT C 318, 29.10.2011, s. 127.

(14)  EUT C 487, 28.12.2016, s. 104.

(15)  EUT C 237, 6.7.2018, s. 38.

(16)  EUT C 75, 10.3.2017, s. 6.