This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52018AE4953
Opinion of the European Economic and Social Committee on ‘Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on the action of the Union following its accession to the Geneva Act of the Lisbon Agreement on Appellations of Origin and Geographical Indications’ (COM(2018) 365 final — 2018/0189 (COD))
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar [COM(2018) 365 final — 2018/0189 (COD)]
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar [COM(2018) 365 final — 2018/0189 (COD)]
EESC 2018/04953
EUT C 110, 22.3.2019, p. 55–57
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
22.3.2019 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 110/55 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar
[COM(2018) 365 final — 2018/0189 (COD)]
(2019/C 110/10)
|
Föredragande: |
Arnold PUECH D’ALISSAC |
|
Remiss |
Europaparlamentet, 10.9.2018 Rådet, 17.10.2018 |
|
Rättslig grund |
Artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt |
|
Ansvarig facksektion |
Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion |
|
Antagande av facksektionen |
21.11.2018 |
|
Antagande vid plenarsessionen |
12/12/2018 |
|
Plenarsession nr |
539 |
|
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster) |
208/1/3 |
1. Slutsatser och rekommendationer
|
1.1 |
Geografiska beteckningar utgör en unik och värdefull resurs för EU:s producenter på en alltmer liberaliserad och konkurrensutsatt världsmarknad. |
|
1.2 |
Kommissionen bör alltid agera till förmån för skydd av produktionsmodeller och kvalitetsordningar som erkänns på global nivå för sin hållbarhet som gynnar konsumenter och producenter. |
|
1.3 |
Beteckningarna har således egenskapen att framhålla en produkts lokala dimension och på så sätt lyfta fram de kulturella aspekterna och det lokala kunnandet, territoriet och dess agroekologiska särdrag. Dessa kännetecken måste bevaras. |
|
1.4 |
Man kan på global nivå notera en betydande tendens till utarbetande av officiella kvalitets- och ursprungsmärkningar. |
|
1.5 |
EESK understryker denna positiva aspekt och välkomnar kommissionens förslag, som syftar till att på internationell nivå skydda registrerade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar enligt Genèveakten och dess rättspraxis, och anser att det är mycket viktigt att försöka skapa en harmoniserad ram för att skydda kvalitetsmärkningar på internationell nivå. Kommittén anser dock att det är viktigt att agera utifrån en övergripande strategi som syftar till att skydda och främja systemet för kvalitetsmärkningar i dess helhet. |
|
1.6 |
Man bör föreslå ett system som garanterar jämlik behandling av alla europeiska producenter som vill att deras geografiska beteckning även ska erkännas på internationell nivå. |
|
1.7 |
EESK anser att de rättigheter som förvärvats genom dessa geografiska beteckningar som redan registrerats och skyddas på europeisk nivå bör upprätthållas för att undvika negativa konsekvenser och ojämlik behandling. |
2. Förslaget till förordning
|
2.1 |
Syftet med kommissionens förslag är att se till att det finns en rättslig ram för att Europeiska unionen faktiskt ska kunna delta i Världsorganisationen för den intellektuella äganderättens (Wipo) Lissabonunion om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar så snart som unionen blivit part i Genèveakten. |
|
2.2 |
I Genèveakten fastställs varje avtalsslutande parts åtagande att skydda registrerade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar på sitt territorium inom sitt rättssystem och sin rättspraxis. Således ska en registrerad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning skyddas av varje avtalsslutande part, förutsatt att skydd inte vägrats. |
|
2.3 |
När unionen har blivit part i Genèveakten föreslår kommissionen att den ska lägga fram en förteckning över sina geografiska beteckningar (enligt överenskommelse med medlemsstaterna) som ska skyddas enligt Lissabonsystemet. Efter EU:s anslutning till Lissabonunionen ska ansökningar om internationell registrering av fler geografiska beteckningar som är skyddade och registrerade i unionen kunna lämnas på initiativ av kommissionen eller på begäran av en medlemsstat eller en berörd producentgrupp. |
|
2.4 |
Man bör införa lämpliga förfaranden för kommissionens bedömning av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar registrerade i det internationella registret från avtalsslutande parter som är tredjeländer. Unionens verkställighet av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar registrerade i det internationella registret från avtalsslutande parter som är tredjeländer ska ske i enlighet med kapitel III i Genèveakten. |
|
2.5 |
Enligt denna akt ska varje avtalsslutande part i synnerhet tillhandahålla effektiva rättsmedel för skydd av registrerade ursprungsbeteckningar och registrerade geografiska beteckningar (se artikel 14 i Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen) (1). |
|
2.6 |
Sju EU-medlemsstater är medlemmar i Lissabonunionen och har därmed godtagit skydd av namn från tredjeländer. För att ge dem möjlighet att fullgöra de internationella förpliktelser de tog på sig före EU:s anslutning till Lissabonunionen bör ett system med övergångsbestämmelser införas som har verkan enbart på det nationella planet och inte påverkar handeln inom unionen eller den internationella handeln. |
|
2.7 |
Avgifterna enligt Genèveakten och de gemensamma föreskrifterna för att inge en ansökan om internationell registrering av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning ska bäras av den medlemsstat där ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen har sitt ursprung (se artikel 11 i Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen) (2). |
|
2.8 |
Unionen har inrättat enhetliga och heltäckande system för skydd av geografiska beteckningar för jordbruksprodukter. Genom dessa system omfattas skyddade namn på de ingående produkterna av ett långtgående skydd i hela EU genom ett enda ansökningsförfarande. Förslaget är förenligt med EU:s allmänna politik för att främja och förbättra skyddet för geografiska beteckningar genom bilaterala, regionala och multilaterala avtal. |
3. Allmänna kommentarer
|
3.1 |
EESK välkomnar kommissionens förslag, som syftar till att på internationell nivå skydda registrerade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar enligt Genèveakten och dess rättspraxis. I en situation som kännetecknas av en ständigt ökande globalisering, i synnerhet när det gäller handeln med jordbruksbaserade livsmedel, är det mycket viktigt att försöka skapa en harmoniserad ram för att skydda kvalitetsmärkningar på internationell nivå. |
|
3.2 |
Kommissionen bör alltid agera till förmån för skydd av produktionsmodeller och system för kvalitetskontroll som erkänns på global nivå för sin gynnsamma inverkan på konsumenternas hälsa och den ekonomiska och miljömässiga hållbarheten. |
|
3.3 |
Geografiska beteckningar utgör en unik och värdefull resurs (5,7 % av den jordbruksbaserade livsmedelsindustrins försäljning, dvs. mer än 54 miljarder euro år 2010) (3) för EU:s producenter på en alltmer liberaliserad världsmarknad. Ansträngningarna för att konkurrera med kvalitet är dock meningslösa om det främsta instrument som används av våra kvalitetsprodukter, dvs. geografiska beteckningar, inte är tillräckligt skyddat mot de internationella marknaderna. |
|
3.4 |
EESK betonar att geografiska beteckningar är utmärkande kännetecken som gör det möjligt att särskilja konkurrerande produkter och informera konsumenterna om en produkts ursprung. Till skillnad från varumärken syftar en geografisk beteckning till att framhäva kopplingen mellan en produkt och dess ursprungsområde. Beteckningarna har således egenskapen att framhålla en produkts lokala dimension och på så sätt lyfta fram de kulturella aspekterna och det lokala kunnandet, territoriet och dess agroekologiska särdrag. Dessa kännetecken måste bevaras. |
|
3.5 |
Redan 2008 betonade EESK i sitt yttrande om ”Geografiska beteckningar och benämningar” (4) följande: ”I det europeiska civila samhället har man […] kunnat konstatera att konsumenterna successivt och kontinuerligt blir mer medvetna. De jämför jordbruksprodukters särdrag, och detta leder till att de väljer kvalitetsprodukter.” Detta uttalande gäller i dag mer än någonsin, med tanke på att de europeiska konsumenterna i allt större utsträckning efterfrågar kvalitetsprodukter som har sitt ursprung i en viss trakt, en viss region eller ett visst land och vars kvalitet och anseende, bland andra kännetecken, i grunden är kopplade till deras geografiska ursprung (5). |
|
3.6 |
Enligt ett nyligen publicerat yttrande från Frankrikes råd för ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor om officiella kvalitets- och ursprungsmärkningar för livsmedel kan man på global nivå notera en betydande tendens till utarbetande av officiella kvalitets- och ursprungsmärkningar. Geografiska beteckningar vinner terräng eftersom de svarar mot en ökande efterfrågan från konsumenterna och även uppvärderar en historia, ett arv och ett nedärvt kunnande med koppling till en viss trakt. |
|
3.7 |
EESK vill påpeka att enligt FAO (6) har geografiska beteckningar en mycket positiv effekt på priserna, oberoende av typ av produkt, ursprungsregion eller registreringens längd. |
|
3.8 |
I alla bilaterala avtal som ingåtts eller håller på att förhandlas fram blir aspekter som hör samman med skyddet av geografiska beteckningar allt viktigare. EESK understryker denna positiva aspekt. Kommittén anser dock att det är viktigt att agera utifrån en övergripande strategi som syftar till att skydda och främja systemet för kvalitetsmärkningar i dess helhet. |
|
3.9 |
För att kunna göra detta anser EESK att det är nödvändigt att ompröva förslaget att införa en positivlista på EU-nivå, som inte ligger i linje med kravet på ett övergripande skydd av systemet för geografiska beteckningar. Man bör nämligen föreslå ett system som garanterar jämlik behandling av alla europeiska producenter som vill att deras geografiska beteckning även ska erkännas på internationell nivå. Detta gäller i synnerhet som de valda kriterierna inte beaktar andra socioekonomiska kriterier som är viktiga för den ekonomiska utvecklingen i vissa områden i EU. Runt geografiska beteckningar utvecklas ofta en lokal ekonomi som skapar sysselsättning, som har mycket stora spridningseffekter i andra sektorer av ekonomin, såsom turism, och som gynnar den fysiska planeringen och användningen av marken. |
|
3.10 |
EESK uppmanar kommissionen att beakta konsekvenserna av de framtida nya förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket och den inverkan som fastställandet av en positivlista skulle kunna ha på de pågående förhandlingarna, som bör föras med utgångspunkt i skyddet av EU:s kvalitetsordning som helhet. Efter utträdet måste Förenade kungariket fortsätta att iaktta de geografiska beteckningar som skyddas av en ordning som landet hittills dragit nytta av. |
|
3.11 |
EESK understryker att den europeiska jordbruksbaserade livsmedelssektorn hotas starkt av förfalskade produkter. I en rapport (7) som kommissionen nyligen offentliggjorde bekräftas att de produkter som oftast förfalskas är jordbruksbaserade livsmedel. |
|
3.12 |
EESK påminner om att sju EU-länder för närvarande redan är medlemmar i Lissabonöverenskommelsen (Bulgarien, Frankrike, Italien, Portugal, Slovakien, Tjeckien och Ungern) och att denna överenskommelse nu omfattar över 1 000 registrerade geografiska beteckningar, för vilka det internationella skyddet av skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar säkerställs genom ett enda registreringsförfarande. |
|
3.13 |
EESK anser att de rättigheter som förvärvats genom dessa geografiska beteckningar som redan registrerats och skyddas på europeisk nivå bör upprätthållas för att undvika negativa konsekvenser och ojämlik behandling. |
|
3.14 |
Slutligen fäster EESK uppmärksamhet vid studien från 2012 – den enda som finns tillgänglig för närvarande – om geografiska beteckningars kommersiella värde i EU (8). Det verkar dock som att värdepremien för geografiska beteckningar (”value premium rate”) inte har ändrats i grunden sedan dess. |
Bryssel den 12 december 2018.
Luca JAHIER
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
(1) http://www.wipo.int/edocs/pubdocs/en/wipo_pub_239.pdf.
(2) Ibid.
(3) Se anbudsinfordran AGRI-2011-EVAL-04.
(4) EUT C 204, 9.8.2008, s. 57.
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1). https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32012R1151
(6) FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.
(7) https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/report_on_eu_customs_enforcement_of_ipr_2017_en.pdf (För tillfället endast tillgänglig på engelska).
(8) https://ec.europa.eu/agriculture/external-studies/value-gi_en (För tillfället endast tillgänglig på engelska).