Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Situationen för romska kvinnor

(förberedande yttrande på begäran av Europaparlamentet)

(2019/C 110/04)

Föredragande:

Ákos TOPOLÁNSZKY

Remiss	Europaparlamentet, 30.5.2018
Rättslig grund	Artikel 304 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig facksektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av facksektionen	7.11.2018
Antagande vid plenarsessionen	12.12.2018
Plenarsession nr	539
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	196/2/5

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

En stor andel romska kvinnor (och flickor) utsätts för flerfaldig och intersektionell diskriminering, vilket håller dem kvar i en situation där deras möjligheter att utöva sina rättigheter är begränsade. Romska kvinnor utgör EU:s mest utsatta minoritetsgrupp. Det är de europeiska demokratiernas plikt och skyldighet av högsta prioritet att råda bot på denna situation.

1.2

EESK tackar de många romska kvinnor som då som nu beslutsamt och tappert kämpar mot diskriminerande strukturer och institutionellt våld för ett liv tillsammans i fullständig frihet i ett Europa utan diskriminering.

1.3

Man bör omedelbart sätta stopp för den segregerade utbildningen, vars undermåliga nivå är kopplad till den diskriminering som karakteriserar den, och samtidigt säkerställa att romska flickor också får tillgång till alla delar av en högkvalitativ, offentlig utbildning. Formerna för specialskolor och orienteringsförfaranden bör snarast underkastas en strikt granskning.

1.4

EESK förväntar sig att medlemsstaterna prioriterar avvecklingen av hälsoförfaranden som bryter mot sådana tjänstestandarder som grundar sig på rimliga etiska normer och därmed sammanhängande lagstiftning och att de straffbelägger olagliga förfaranden såsom tvångssterilisering, vägran att tillhandahålla vård på grund av etniskt ursprung eller tjänster av lägre kvalitet.

1.5

Medlemsstaterna bör omedelbart upphöra med alla diskriminerande anställningsformer och anställningsvillkor, och samtidigt utarbeta och införa politiska åtgärder som öka chansen för romska kvinnor att hitta arbete.

1.6

Det är viktigt att fastställa och tillämpa en lägsta godtagbar norm för boende och offentliga tjänster och se till att den respekteras som en grundläggande rättighet, i förekommande fall genom att införliva den i medlemsstaternas författningar.

1.7

Åtgärder bör, med beslutsamhet och utan diskriminering, vidtas mot alla former av människohandel och hatbrott som romer och, närmare bestämt, romska kvinnor faller offer för.

1.8

Romska kvinnor har mycket få möjligheter att utveckla och utvärdera politiska program som kan påverka deras lott. Man bör se till att de kan delta i sådana program i lämplig utsträckning.

1.9

Till skillnad från vad som för närvarande sker i de flesta medlemsstater bör man ägna särskild uppmärksamhet åt romska kvinnors problem och intressen i de europeiska och nationella återhämtningsstrategierna för perioden efter 2020.

2.   Situationen för romska kvinnor i Europeiska unionen

2.1

En stor andel romska kvinnor (och flickor) utsätts för flerfaldig och intersektionell diskriminering, vilket håller dem kvar i en situation där deras möjligheter att utöva sina rättigheter är begränsade. Romska kvinnor utgör EU:s mest utsatta minoritetsgrupp. Denna situation är att betrakta som ett systematiskt angrepp mot demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna, och försvagar avsevärt den europeiska idén, som grundar sig på de värden som anges i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (1) och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2). Få framsteg har gjorts inom detta område under de senaste åren.

2.2

Trots avsaknaden av uppgifter uppdelade efter etnicitet och kön i majoriteten av medlemsstaterna ger Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter en tydlig bild av den ogynnsamma situation som romska kvinnor befinner sig i (framför allt inom ramen för studien EU-MIDIS II (3)). Det förefaller som om romska kvinnor missgynnas inom alla samhällets sektorer, inte bara i förhållande till befolkningen i allmänhet, utan också i förhållande till män i sin egen befolkningsgrupp.

2.3

EESK är av den uppfattningen att kraften hos den europeiska idé som nämns ovan står i proportion till i hur stor utsträckning de svagaste bland EU:s medborgare kan dra fördel av den. Detta är anledningen till att ett vidtagande av de åtgärder som krävs för att förbättra situationen för romska kvinnor och flickor och främja deras självbestämmande inte bara är en skyldighet för EU:s institutioner och medlemsstater, utan även utgör ett test av den demokratiska organisationens kvalitet och rättsstatens mognad.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen anger bland de grundläggande principer som understöder den europeiska idén bland annat jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter, inbegripet rättigheter för människor som tillhör minoriteter. Det går enbart att tala om en faktisk tillämpning av dessa rättigheter om man säkerställer konkreta förändringar också till förmån för de mest marginaliserade och diskriminerade sociala grupperna, då diskriminering, segregering och antiziganism utgör ett så uppenbart tillbakavisande av dessa värderingar.

3.2

Romska kvinnors ekonomiska självbestämmande och tillämpningen av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som de på ett politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och medborgerligt plan har rätt till och som bör vara konstitutionellt förankrade, kräver lika rättigheter för romska män och kvinnor.

3.3

Mot bakgrund av detta och som man uttryckt i tidigare yttranden (4) instämmer EESK med målen i EU:s ramstrategi och framhåller dessutom i synnerhet behovet av ett konsekvent genomförande samt att de framsteg som gjorts är otillräckliga.

3.4

Kommittén konstaterar också att antiziganismen kan konstateras på nästan samtliga verksamhetsnivåer i medlemsstaterna, inom både myndigheter och institutioner, vilket fråntar romerna likvärdig tillgång till offentliga tjänster samt hindrar dem från att göra sin rätt till jämlikhet och likabehandling gällande, delta i det politiska beslutsfattandet om de frågor som rör dem i lika stor utsträckning som de är representerade i den totala befolkningen och skydda sig mot konsekvenserna av diskriminering. Allt detta gäller i särskilt hög grad för romska kvinnor.

3.5

I syfte att upprätta en förteckning över de systematiska överträdelser som begås mot romska kvinnors rättigheter kräver kommittén att man tar fram ”vitböcker”, med bidrag från oberoende och trovärdiga organisationer inom den romska befolkningsgruppen, genom att konsultera dem och officiellt erkänna dem, och därigenom lägga grunden för en historisk försoning.

3.6

EESK tackar de många romska kvinnor som då som nu beslutsamt och tappert kämpar mot diskriminerande strukturer och institutionellt våld för ett liv tillsammans i fullständig frihet i ett Europa utan diskriminering.

4.   Särskilda områden inom offentlig politik (5)

4.1   Utbildning

4.1.1

Segregerad utbildning är alltid olaglig och leder ovillkorligen till ett ogynnsamt utfall. De negativa konsekvenserna av segregeringen i skolan väger tyngre på romska flickor och eliminerar deras möjligheter till social rörlighet. Följaktligen bör man utnyttja alla rättsliga medel och riktade hjälpmedel inom den offentliga politiken och säkerställa de ytterligare utgifter som krävs för att, i enlighet med EU:s förväntningar, avhjälpa den segregerade utbildningens låga nivå, som beror på diskriminering, och samtidigt se till att romska flickor också får tillgång till alla delar av en högkvalitativ, offentlig utbildning. Regeringarna måste se till att lämpliga personalresurser, utbildningar och pedagogiska program finns tillgängliga.

4.1.2

Då ställandet av en ogrundad diagnos om psykisk funktionsnedsättning och den segregering i skolan som romska barn kan falla offer för måste ses som en av de allvarligaste kränkningarna av deras rättigheter och ödelägger deras framtid, måste dessa utvärderingar regelbundet verifieras av oberoende, specialiserade institut. Man bör se till att verifieringsförfarandet kan inledas utan hinder på begäran av alla berörda parter, i första hand en förälder eller förmyndare, men också av skolan.

4.1.3

Vid misstanke om återkommande felbedömningar, i synnerhet systematiska, med segregering som syfte eller resultat, bör man se till att medlemsstaterna åläggs att snarast möjligt genomföra en grundlig utredning om orsakerna, publicera slutsatserna av denna, utvärdera dem inom ramen för nationella mekanismer för bekämpning av segregering och vidta de lämpliga lagstiftningsåtgärder och rättstillämpningsåtgärder som krävs.

4.1.4

I väntan på detta bör man se till att den pedagogiska nivån i specialklasserna närmar sig den i den allmänna utbildningen, så att dessa inte bara blir till pedagogiska förvaringsplatser.

4.1.5

EESK förordar en begränsning, ett stopp eller, vid systematiska problem, ett rent och skärt tillbakadragande av EU-medlen från de länder där segregeringen i skolan inte minskar utan till och med ökar. Kommittén hoppas att Europeiska unionens juridiska skyddsmekanismer (artikel 7 och mekanismen för att skydda rättsstaten) tillämpas på ett snabbt och effektivt sätt i dessa situationer.

4.1.6

För att öka deras chanser på utbildningsområdet och minska risken för skolavhopp bör man inrätta program för utbildning och fortbildning avsedda för romska kvinnor, vilka ger dem en andra chans, så att de kan få tillgång till annat än arbeten som subventioneras av offentliga myndigheter eller andra klassens arbeten, enbart delvis deklarerade eller atypiska, som berövar dem möjligheten till social rörlighet.

4.2   Hälsa

4.2.1

Romska kvinnor, som ofta lever i getton eller svårtillgängliga områden, hamnar i samband med tillhandahållande av hälso- och sjukvård ofta i situationer som innebär förkastelse, nedsättande behandling och till och med fysiskt och psykiskt våld. Vad gäller reproduktiv hälsa har de generellt sett en mycket begränsad tillgång till sina rättigheter. EESK begär att medlemsstaterna genast skapar och tar i bruk mobila enheter med lämplig utrustning och kapacitet för människor som lever i segregering. Kommittén begär också en granskning av de tjänster som hänger samman med förlossning och graviditet samt att nödvändiga förbättringar genomförs.

4.2.2

EESK förväntar sig att medlemsstaterna prioriterar avvecklingen av hälsoförfaranden som bryter mot rimliga etiska normer och därmed sammanhängande lagstiftning och att de i förekommande fall systematiskt väcker åtal. Man bör säkerställa tillgång till kostnadsfria och lättåtkomliga rättsmedel för att göra rättigheter inom hälso- och sjukvården gällande, samt införa särskilda tjänster som återspeglar de verkliga behoven hos de berörda personerna, t.ex. informationspunkter om hälsa, utbildning och ombudsmän i hälso- och sjukvårdsfrågor eller folkhälsoinitiativ som omfattar människor i getton.

4.2.3

Det är angeläget att regeringarna tydligt och offentligt förpliktar sig att värna principen om lika tillgång till hälso- och sjukvård och den konkreta tillämpningen av denna och att bekämpa förfaranden som står i strid med denna, samt att de inför informationsprogram avsedda för samtliga berörda personer. Det är viktigt att utnyttja de lagstiftningsmedel som krävs för att se till att romska kvinnor och barn som inte har en grundläggande sjukförsäkring omfattas.

4.3   Tvångssterilisering

4.3.1

I många länder där systematiska överträdelser av kvinnors reproduktiva rättigheter tidigare har begåtts, och där tvångssterilisering och obligatorisk sterilisering utförts i mycket stor omfattning och använts som ett politiskt instrument av staten, har ingen på politisk nivå ens bett om ursäkt eller tagit på sig ansvaret. I de fall då detta har skett har ingen juridisk eller ekonomisk upprättelse erhållits. Kommittén föreslår att den europeiska lagstiftaren gör sitt yttersta för att medlemsstaterna, inom ramen för harmoniseringen av den europeiska straffrätten, avsevärt förlänger, eller till och med helt avskaffar, preskriptionstiden för denna typ av straffbara gärningar – vars innebörd kan likställas med den hos brott mot mänskligheten – och antar en särskild lagstiftning för att offren ska kunna få faktisk upprättelse och ekonomisk kompensation.

4.3.2

Man bör i god tro bringa full klarhet i denna situation och säkerställa total transparens i syfte att få till stånd en försoning och att göra det omöjligt för offentliga myndigheter att begå överträdelser i framtiden. Följaktligen rekommenderar EESK att kommittéer bestående av oberoende historiker, i samarbete med offren och deras företrädare, i de berörda medlemsstaterna undersöker de överträdelser som tidigare begåtts på detta område och publicerar resultaten inom ramen för en process för samhällsförsoning, i likhet med det som har gjorts i Sverige med ”vitboken”.

4.4   Arbete

4.4.1

På arbetsmarknaden befinner sig romska kvinnor i en ännu värre situation än männen i sin befolkningsgrupp; samtliga indikatorer med koppling till sysselsättning som rör dem ligger på oerhört låga nivåer.

4.4.2

EESK uppmanar medlemsstaterna att vidta de riktade och övergripande åtgärder som krävs för att främja romska kvinnors ekonomiska självbestämmande och utrusta dem med de färdigheter som krävs för att uppnå detta. Främjandet av företag i den sociala ekonomin, införandet av program för mikrokrediter och fri tillgång utan diskriminering till bidrag med koppling till arbetsmarknaden är av särskild betydelse i kampen mot fattigdom och social utestängning.

4.4.3

Företagarna har blivit viktigare som skapare av arbetstillfällen och nyckelpersoner för lokala och regionala samhällens välfärd. Detta är särskilt relevant för de romska befolkningsgrupperna. Inom ramen för strategierna för att tillgodose behoven hos romska kvinnliga företagare och små och medelstora företag bör man vidta särskilda åtgärder inte bara för att öka de romska kvinnornas självbestämmande utan också för att stödja deras initiativ i fråga om gemenskapsprojekt och skapande av företag. Eftersom en sådan politik som särskilt syftar till att stödja romska kvinnor för närvarande helt saknas i de flesta av medlemsstaterna, efterlyser EESK ett åtagande att utnyttja de möjligheter som en sådan kan erbjuda.

4.4.4

Kommittén uppmanar de offentliga myndigheterna på alla samhällsnivåer att organisera kurser för arbetsmarknaden, skapa arbetstillfällen samt en tillräcklig mängd subventionerade anställningsformer. De bör omfattas av resekostnadsersättning och bidrag till fortbildning och vidareutbildning och med hjälp av riktade offentligpolitiska instrument hjälpa utsatta romska kvinnor att förena arbets- och familjeliv.

4.4.5

Medlemsstaterna måste göra sitt yttersta för att hjälpa romska kvinnor att ta sig ur sin utsatta position på arbetsmarknaden och utrota alla former av arbete som (i praktiken) innebär tvångsarbete, ”grått arbete” eller olagligt arbete som de faller offer för.

4.4.6

I detta syfte och med hänsyn till vikten av att dessa kvinnor integreras på arbetsmarknaden är det viktigt att införa program för att ge dem en andra chans vad gäller arbete och tillhandahålla dem hjälp i form av ombudsmän samt resekostnadsersättning och utbildningsbidrag. Man bör dessutom göra sitt yttersta för att utrota diskriminering på arbetsplatsen och öka företagsledarnas kunskaper.

4.5   Boende, offentliga tjänster

4.5.1

I situationer där segregering råder är det kvinnorna och barnen som blir mest lidande av segregeringens förödande konsekvenser i vardagslivet. EESK insisterar följaktligen på behovet av att i dessa områden också ta fram en lägsta godtagbar norm för boende, offentliga tjänster och infrastruktur, vilken ska tillämpas som en grundläggande rättighet, och helst förankras i medlemsstaternas författningar.

4.5.2

EESK föreslår att uppfyllandet av dessa behov (genom exempelvis tillhandahållandet av dricksvatten, elektricitet, rening eller behandling av avloppsvatten, asfaltering av vägar, avfallshantering, åtkomst till offentliga tjänster osv.) ska utgöra en förutsättning för fortsatta investeringar i stadsutveckling samt för tilldelning och utnyttjande av subventioner.

4.5.3

Man måste sätta stopp för omotiverade och olagliga avlägsnanden och se till att de romska kvinnor som faller offer för dessa kan utnyttja ett särskilt och lättillgängligt juridiskt skydd. De kvinnor som har traumatiserats av sådana avlägsnanden ska kunna gottgöras.

4.6   Utrotning av våldsstrukturer

4.6.1

Romska kvinnor och flickor är särskilt utsatta i situationer med diskriminering och segregering och faller lätt offer för överträdelser och våldshandlingar. De påverkas i oproportionerligt stor utsträckning av alla kända former av exploatering och människohandel.

4.6.2

Kommittén medger att alla former av människohandel och våld som drabbar romska kvinnor utgör grova kränkningar av de grundläggande mänskliga rättigheterna och uttryckligen förbjuds i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och att medlemsstaterna måste agera på dessa grunder (6). Det handlar om allvarliga straffbara gärningar som svarar mot en efterfrågan och som, under mycket skilda former, visat sig vara omåttligt lönsamma för gränsöverskridande organiserad brottslighet, och för vilka romska kvinnor och barn utsätts i oproportionerligt stor utsträckning.

4.6.3

EESK hoppas att medlemsstaterna i sin nationella straffrätt utan dröjsmål straffbelägger dessa nya former av brott som ständigt utvecklas, att de vidtar samordnade och riktade juridiska åtgärder mot dem och avbryter, och om möjligt till och med undanröjer, kanalerna för vinster som uppstår under tvång. Man bör undersöka den bredare socioekonomiska kontext i vilken dessa brott begås, avgränsa situationer med misär, diskriminering och sårbarhet och på ett enhetligt sätt införa verktyg (strategiska, lagstiftningsmässiga, finansiella, utbildningsmässiga, forskningsmässiga och övriga) inom socialpolitiken som gör det möjligt att avhjälpa dem.

4.6.4

Det våld som romska kvinnor utsätts för kan ha sitt ursprung både i samhället i allmänhet och i deras egen befolkningsgrupp. Det är under alla omständigheter viktigt att beslutsamt agera mot samtliga enskilda och organiserade former av våld inom ramen för ett könsspecifikt tillvägagångssätt med fokus på offret, där hänsyn tas till kvinnors och barns särskilda utsatthet och det särskilda skydd som de måste kunna åtnjuta och som måste grunda sig på de mänskliga rättigheterna.

4.6.5

Kommittén gläder sig åt att EU, genom kommissionens underskrift, har blivit fördragsslutande part i Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, vanligen kallad Istanbulkonventionen. Kommittén begär enträget att EU:s samtliga medlemsstater ratificerar den och utan förbehåll och med beslutsamhet börjar tillämpa den, och då tar hänsyn till romska kvinnors särskilda utsatthet inom detta område.

4.6.6

Romska kvinnor och flickor är dessutom i lika oproportionerlig utsträckning föremål och offer för hatbrott och i synnerhet hatpropaganda. Åtgärder bör vidtas med syfte att underlätta tillgången till rättslig prövning för de berörda och, med hjälp av organisationer inom det civila samhället, införa verktyg som gör det möjligt att sprida medvetenhet för upptäckt av denna typ av straffbara gärningar.

4.6.7

EESK stöder den geografiska utvidgningen och genomförandet av Justrom, Europarådets och kommissionens gemensamma program, i syfte att säkerställa romska kvinnors tillgång till rättslig prövning.

4.6.8

Kommittén framhåller att alla institutionella former av antiziganism och segregering också kan ses som en form av våldsbrott. Vi understryker vikten av att säkerställa ett skydd mot denna typ av överträdelser inom institutionella tjänster som finansieras av staten (institutioner för skydd av barn, sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster) samt inom statliga strukturer för upprätthållande av ordning och tillhörande strukturer (polis, rättskipning i brottmål och fängelser), vilka alla utgör sammanhang där romska kvinnors utsatthet är särskilt stor. Kommittén framhåller vikten av att säkerställa enkel och kostnadsfri tillgång till rättsligt skydd i dessa fall.

4.6.9

Den nationella och internationella rätten bör jämställa tidiga tvångsäktenskap med människohandel och agera utifrån detta. Samtliga verktyg och program för förebyggande och skydd inom ramen för kampen mot människohandel måste tillhandahållas till de barn som faller offer för tvångsäktenskap.

4.7   Inkludering och deltagande

4.7.1

Romska kvinnor har mycket få möjligheter att utveckla och utvärdera politiska program som kan påverka deras lott. EESK understryker därför att man på grundval av principen om ”inget om oss utan oss” absolut, i lämplig utsträckning, måste göra romska kvinnor delaktiga i utformningen, planeringen, genomförandet och utvärderingen av samtliga program som rör dem eller deras befolkningsgrupp. EESK föreslår att romska kvinnors aktiva deltagande ska motsvara åtminstone en majoritet för de program som är specifikt avsedda för romska kvinnor och minst 30 % för de program som är avsedda för romska befolkningsgrupper. Ett utvärderingssystem som möjliggör en tillförlitlig mätning av dessa andelar bör införas.

4.7.2

EESK föreslår att man tillämpar dessa procentsatser för deltagande på ett sätt som kan verifieras av de organ som ansvarar för den nationella och regionala politiken för inkludering (nationella, regionala och departementala samordningsråd, kommissioner som bekämpar segregering osv.).

4.7.3

Kommittén uppmuntrar regeringar och myndigheter att inleda en verklig och djupgående politisk dialog med företrädare för romska kvinnor på alla samhällets organisationsnivåer och att införa de institutionella strukturer som krävs för en sådan dialog. För detta ändamål rekommenderar kommittén att man skapar särskilda rättsliga institutioner, t.ex. kvinnokommittéer inom ramen för de nationella plattformarna för romer, i vilka romska kvinnor skulle kunna se till att de företräds på ett målinriktat sätt, eller att man inrättar en oberoende ombudsman för romska kvinnor.

4.7.4

Kommittén noterar att romska kvinnors perspektiv ofta saknas, eller endast återspeglas i liten utsträckning, både i den aktuella europeiska ramstrategin och i de nationella strategierna för integration av romer. Man bör ägna mycket större uppmärksamhet åt de åsikter som framförs av de romska kvinnornas företrädare, inte bara inom ramen för förfarandena efter 2020, utan även i utformningen av framtida strategier för social inkludering.

---

(1)  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A12012M%2FTXT.

(2)  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:12012P/TXT&from=sv.

(3)  http://fra.europa.eu/en/project/2015/eu-midis-ii-european-union-minorities-and-discrimination-survey/publications.

(4)  EUT C 248, 25.8.2011, s. 16, EUT C 67, 6.3.2014, s. 110, EUT C 11, 15.1.2013, s. 21.

(5)  Bland de många förslag som hittills formulerats av romerna som grupp, de organisationer i det civila samhället som verkar för romernas rättigheter, forskarsamfundet, internationella organisationer och EESK kommer vi i föreliggande yttrande endast att nämna dem som är särskilt relevanta för tillämpningen av de romska kvinnornas rättigheter.

(6)  Artikel 5.3 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.