Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 32019Y0320(01)

    Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 15 januari 2019 om ändring av rekommendation ESRB/2015/2 om bedömningen av gränsöverskridande effekter och frivillig ömsesidighet för makrotillsynsåtgärder (ESRB/2019/1)

    EUT C 106, 20.3.2019, p. 1–10 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    20.3.2019   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 106/1

    EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION

    av den 15 januari 2019

    om ändring av rekommendation ESRB/2015/2 om bedömningen av gränsöverskridande effekter och frivillig ömsesidighet för makrotillsynsåtgärder

    (ESRB/2019/1)

    (2019/C 106/01)

    EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS STYRELSE HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

    med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (1), särskilt artikel 3 och artiklarna 16–18,

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (2), särskilt artikel 458.8,

    med beaktande av Europeiska systemrisknämndens beslut ESRB/2011/1 av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden (3), särskilt artiklarna 18–20, och

    av följande skäl:

    (1)

    För att säkerställa effektiva och konsekventa nationella makrotillsynsåtgärder är det viktigt att komplettera det obligatoriska erkännandet enligt unionsrätten med frivillig ömsesidighet.

    (2)

    Ramverket för frivillig ömsesidighet för makrotillsynsåtgärder som framgår av Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2015/2 (4) har som mål att alla exponeringsbaserade makrotillsynsåtgärder som aktiveras i en medlemsstat även vidtas i de andra medlemsstaterna.

    (3)

    Den 24 juni 2016 ändrades rekommendation ESRB/2015/2 genom Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2016/4 (5) för att rekommendera att åtgärder med motsvarande effekt som det buffertvärde avseende systemrisker motsvarande 1 procent som Eesti Pank tillämpar i enlighet med artikel 133 i direktiv 2013/36/EU (6) på inhemska exponeringar för alla auktoriserade kreditinstitut i Estland bör antas.

    (4)

    Rekommendation ESRB/2015/2 ändrades senare genom Europeiska systemrisknämndens beslut ESRB/2017/4 (7), där det rekommenderades att den relevanta aktiverande myndigheten föreslår ett maximalt relevant tröskelvärde när den lämnar en ansökan om ömsesidighet till Europeiska systemrisknämnden (ESRB), under vilket en individuell finansiell tjänsteleverantörs exponering mot den identifierade makrotillsynsrisken i den jurisdiktionen där den relevanta aktiverande myndigheten tillämpar makrotillsynsåtgärden i fråga ej anses väsentlig. ESRB får dock vid behov rekommendera ett annat tröskelvärde.

    (5)

    I april 2018, i enlighet med artikel 133.10 b i direktiv 2013/36/EU, gjorde Eesti Pank en översyn av buffertvärdet avseende systemrisker och fastställde buffertvärdet avseende systemrisker till 1 procent som tillämpas på inhemska exponeringar för alla auktoriserade kreditinstitut i Estland.

    (6)

    Efter det att Eesti Pank överlämnat en begäran till ESRB, har ESRB-styrelsen beslutat att rekommendera ett maximalt tröskelvärde motsvarande 250 miljoner euro för exponeringar belägna i Estland vid tillämpningen av de minimis-principen i medlemsstater som vidtar motsvarande åtgärder i enlighet med vad som framgår av rekommendation ESRB/2016/4.

    (7)

    Från och med den 31 december 2018 omfattas dessutom kreditinstitut som har tillstånd i Sverige och tillämpar internmetoden (IRB) för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven, i enlighet med artikel 458.2 d led vi i förordning (EU) nr 575/2013, av ett för kreditinstitutet specifikt golv om 25 procent för den exponeringsviktade genomsnittliga riskvikten som tillämpas på portföljen av hushållsexponeringar mot gäldenärer med hemvist i Sverige som säkras genom fastigheter.

    (8)

    Efter det att svenska Finansinspektionen informerat ESRB inom ramen för artikel 458.8 i förordning (EU) nr 575/2013, och för att förhindra negativa gränsöverskridande effekter (t.ex. regelarbitrage) som kan bli resultatet av genomförandet av de makrotillsynsåtgärder som tillämpas i Sverige i enlighet med artikel 458.2 d led vi i förordning (EU) nr 575/2013, har Europeiska systemrisknämndens styrelse beslutat att inkludera denna åtgärd på den förteckning över makrotillsynsåtgärder som bör antas baserat på ömsesidighet inom ramen för rekommendation ESRB/2015/2.

    (9)

    ESRB-styrelsen har också beslutat att rekommendera ett maximalt tröskelvärde motsvarande 5 miljarder svenska kronor för exponeringar mot gäldenärer med hemvist i Sverige som säkras genom fastigheter för tillämpningen av de minimis-principen av medlemsstater som vidtar motsvarande åtgärder.

    (10)

    Rekommendation ESRB/2015/2 bör därför ändras i enlighet med detta.

    HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

    ÄNDRINGAR

    Rekommendation ESRB/2015/2 ska ändras på följande sätt:

    1.

    Avsnitt 1, delrekommendation C.1 ska ersättas med följande:

    ”1.

    Det rekommenderas att de relevanta myndigheterna antar motsvarande makrotillsynsåtgärder som antagits av andra relevanta myndigheter om detta rekommenderas av ESRB. Det rekommenderas att följande åtgärder, som beskrivs mer i detalj i bilagan, antas baserat på ömsesidighet:

    Estland:

    —

    Ett buffertvärde avseende systemrisker motsvarande 1 procent tillämpas i enlighet med artikel 133 i direktiv 2013/36/EU på inhemska exponeringar för alla auktoriserade kreditinstitut i Estland.

    Finland:

    —

    En genomsnittlig riskvikt för bostadslån som säkras genom en inteckning i bostäder i Finland ska vara minst 15 procent tillämpad i enlighet med artikel 458.2 d vi i förordning (EU) nr 575/2013 för kreditinstitut med tillstånd i Finland som tillämpar interna modeller (IRB-modeller) för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven.

    Belgien:

    —

    En ökad riskvikt för hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien, tillämpad i enlighet med artikel 458.2 d vi i förordning (EU) nr 575/2013 för kreditinstitut med tillstånd i Belgien som tillämpar interna modeller (IRB-modeller) för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven, som består av

    a)

    ett riskvägt tillägg om 5 procentenheter, och

    b)

    ett proportionellt riskvägt tillägg som uppgår till 33 procent av de exponeringsviktade genomsnittliga riskvikterna som tillämpas på portföljen av hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien.

    Frankrike:

    —

    En skärpning av gränsen för stora exponeringar enligt artikel 395.1 i förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller exponeringar mot högt skuldsatta stora icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike till 5 procent av det godtagbara kapitalet, vilken i enlighet med artikel 458.2 d ii i förordning (EU) nr 575/2013 ska tillämpas på globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut på högsta konsolideringsnivå inom sin banktillsynsperimeter.

    Sverige:

    —

    Ett för varje kreditinstitut specifikt golv om 25 procent för den exponeringsviktade genomsnittliga riskvikten som tillämpas på portföljen av hushållsexponeringar mot gäldenärer med hemvist i Sverige som säkras genom fastigheter i enlighet med artikel 458.2 d led vi i förordning (EU) nr 575/2013, för kreditinstitut som har tillstånd i Sverige och tillämpar internmetoden (IRB) för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven.”

    2.

    Bilagan ska ersättas med bilagan till den här rekommendationen.

    Utfärdad i Frankfurt am Main den 15 januari 2019.

    Francesco MAZZAFERRO

    Chef för ESRB:s sekretariat,

    på ESRB-styrelsens vägnar

    (1)  EUT L 331, 15.12.2010, s. 1.

    (2)  EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

    (3)  EUT C 58, 24.2.2011, s. 4.

    (4)  Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2015/2 av den 15 december 2015 om bedömningen av gränsöverskridande effekter och frivillig ömsesidighet för makrotillsynsåtgärder (EUT C 97, 12.3.2016, s. 9).

    (5)  Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2016/4 av den 24 juni 2016 om ändring av rekommendation ESRB/2015/2 om bedömningen av gränsöverskridande effekter och frivillig ömsesidighet för makrotillsynsåtgärder (EUT C 290, 10.8.2016, s. 1).

    (6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

    (7)  Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2017/4 av den 20 oktober 2017 om ändring av rekommendation ESRB/2015/2 om bedömningen av gränsöverskridande effekter och frivillig ömsesidighet för makrotillsynsåtgärder (EUT C 431, 15.12.2017, s. 1).

    BILAGA

    Bilagan till rekommendation ESRB/2015/2 ska ersättas med följande:

    ”Bilaga

    Estland

    Buffertvärde avseende systemrisker motsvarande 1 procent tillämpas i enlighet med artikel 133 i direktiv 2013/36/EU på inhemska exponeringar för alla auktoriserade kreditinstitut i Estland

    I.   Beskrivning av åtgärden

    1.

    		 Åtgärden i Estland innebär att ett buffertvärde avseende systemrisker motsvarande 1 procent tillämpas i enlighet med artikel 133 i direktiv 2013/36/EU på inhemska exponeringar för alla auktoriserade kreditinstitut i Estland.

    II.   Ömsesidighet

    2.

    		 Om medlemsstater har genomfört artikel 134 i direktiv 2013/36/EU i sin nationella lagstiftning, rekommenderas det att de relevanta myndigheterna antar motsvarande åtgärder som antagits i Estland för exponeringar i Estland för nationellt auktoriserade kreditinstitut i enlighet med artikel 134.1 i direktiv 2013/36/EU. Inom ramen för denna punkt gäller den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3.

    3.

    		 Om medlemsstater inte har genomfört artikel 134 i direktiv 2013/36/EU i sin nationella lagstiftning, rekommenderas det att de relevanta myndigheterna antar motsvarande åtgärder som antagits i Estland för exponeringar i Estland för nationellt auktoriserade kreditinstitut i enlighet med delrekommendation C.2. Det rekommenderas att relevanta myndigheter antar motsvarande åtgärder inom sex månader.

    III.   Relevant tröskelvärde

    4.

    		 Åtgärden kompletteras av ett institutspecifikt relevant tröskelvärde på 250 miljoner euro som tillämpas på exponeringar belägna i Estland för en eventuell tillämpning av de minimis-principen av andra relevanta myndigheter som vidtar motsvarande åtgärder.

    5.

    		 I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 får de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater undanta nationellt auktoriserade kreditinstitut som har exponeringar belägna i Estland som understiger det relevanta tröskelvärdet motsvarande 250 miljoner euro. När de relevanta myndigheterna tillämpar tröskelvärdet bör de granska hur exponeringarna utvecklas och de bör tillämpa de estländska åtgärderna på tidigare undantagna enskilda nationellt auktoriserade kreditinstitut om det relevanta tröskelvärdet motsvarande 250 miljoner euro överskrids.

    6.

    		 Om det saknas kreditinstitut som har tillstånd i berörda medlemsstater som har exponeringar belägna i Estland motsvarande minst 250 miljoner euro, får relevanta myndigheter i berörda medlemsstater besluta att inte vidta åtgärder motsvarande de estländska i enlighet med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2. I sådana fall bör de relevanta myndigheterna dock granska hur exponeringarna utvecklas och det rekommenderas att man tillämpar åtgärder motsvarande de estländska om ett inhemskt auktoriserat kreditinstitut överskrider tröskelvärdet på 250 miljoner euro.

    7.

    		 I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 är tröskelvärdet motsvarande 250 miljoner euro ett rekommenderat maximalt tröskelvärde. Berörda myndigheter som antar ömsesidiga åtgärder får därför, i stället för att tillämpa det rekommenderade tröskelvärdet, anta ett lägre tröskelvärde för sina jurisdiktioner om detta är lämpligt, eller anta motsvarande åtgärder utan att använda ett relevant tröskelvärde.

    Finland

    Den genomsnittliga riskvikten per kreditinstitut för bostadslån som säkras genom en inteckning i bostäder i Finland ska vara minst 15 procent och tillämpas på kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) (nedan kallade IRB-kreditinstitut) enligt artikel 458.2 d vi i förordning (EU) nr 575/2013.

    I.   Beskrivning av åtgärden

    1.

    		 Den finska åtgärden, tillämpad enligt artikel 458.2 d vi i förordning (EU) nr 575/2013, innebär att den genomsnittliga riskvikten ska vara minst 15 procent per IRB-kreditinstitut, på portföljnivå, för bostadslån som säkras av bostäder i Finland.

    II.   Ömsesidighet

    2.

    		 I enlighet med artikel 458.5 i förordning (EU) nr 575/2013 rekommenderas det att de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater antar motsvarande åtgärder som antagits i Finland och tillämpar dem på IRB-kreditinstituts portföljer som består av bostadslån som säkras av bostäder i Finland som emitterats av nationellt auktoriserade filialer belägna i Finland. Inom ramen för denna punkt gäller den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3.

    3.

    		 Det rekommenderas också att relevanta myndigheter antar motsvarande åtgärder som i Finland och tillämpar dessa på IRB-kreditinstituts portföljer som består av bostadslån som säkras av bostäder i Finland och emitterats direkt över gränserna av kreditinstitut som är etablerade i deras respektive jurisdiktioner. Inom ramen för denna punkt gäller den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3.

    4.

    		 I enlighet med delrekommendation C.2 bör de relevanta myndigheterna, efter samråd med ESRB, tillämpa sådana makrotillsynsåtgärder i enlighet med sin nationella lagstiftning som bäst motsvarar de åtgärder som beskrivs ovan, inklusive antagandet av tillsynsåtgärder och utövandet av tillsynsbefogenheter enligt avdelning VII kapitel 2 avsnitt IV i direktiv 2013/36/EU. Det rekommenderas att relevanta myndigheter antar motsvarande åtgärder inom fyra månader.

    III.   Relevant tröskelvärde

    5.

    		 Åtgärden kompletteras av ett relevant tröskelvärde på 1 miljard euro avseende exponeringen gentemot bolånemarknaden i Finland för tillämpningen av de minimis-principen i andra medlemsstater som vidtar motsvarande åtgärder.

    6.

    		 I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 får de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater undanta enskilda IRB-kreditinstitut som har icke-väsentliga portföljer som består av bostadslån som säkras av bostäder i Finland om dessa understiger det relevanta tröskelvärdet motsvarande 1 miljard euro. I sådana fall bör de relevanta myndigheterna dock granska hur exponeringarna utvecklas och det rekommenderas att man tillämpar motsvarande åtgärder om ett IRB-kreditinstitut överskrider tröskelvärdet på 1 miljard euro.

    7.

    		 Om det saknas IRB-kreditinstitut som har tillstånd i andra berörda medlemsstater, som har filialer belägna i Finland eller som direkt tillhandahåller finansiella tjänster i Finland och som har exponeringar gentemot den finska bolånemarknaden motsvarande minst 1 miljard euro, får relevanta myndigheter i de berörda medlemsstaterna besluta att inte vidta motsvarande åtgärder enligt avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2. I sådana fall bör de relevanta myndigheterna dock granska hur exponeringarna utvecklas och det rekommenderas att man tillämpar motsvarande åtgärder om ett IRB-kreditinstitut överskrider tröskelvärdet på 1 miljard euro.

    Belgien

    En ökad riskvikt för hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien, tillämpad på kreditinstitut med tillstånd i Belgien som tillämpar interna modeller (IRB-modeller) i enlighet med artikel 458.2 d led vi i förordning (EU) nr 575/2013. Tillägget består av två komponenter:

    a)

    ett riskvägt tillägg om 5 procentenheter, och

    b)

    ett proportionellt riskvägt tillägg som uppgår till 33 procent av de exponeringsviktade genomsnittliga riskvikterna som tillämpas på portföljen av hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien.

    I.   Beskrivning av åtgärden

    1.

    		 Den belgiska åtgärden, tillämpad i enlighet med artikel 458.2 d led vi i förordning (EU) nr 575/2013 på kreditinstitut med tillstånd i Belgien som tillämpar interna modeller (IRB-modeller), består av en ökad riskvikt för hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien, som består av två komponenter:

    a)

    Den första komponenten består av ett tillägg om 5 procentenheter på den riskvikt för hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien som erhålls efter beräkningen av den andra delen av den ökade riskvikten i enlighet med punkt b.

    b)

    Den andra komponenten består av ett riskvägt tillägg på 33 procent av de exponeringsviktade genomsnittliga riskvikterna som tillämpas på portföljen av hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien. Det exponeringsviktade genomsnittet är genomsnittet av de individuella lånens riskvikter beräknat i enlighet med artikel 154 i förordning (EU) nr 575/2013, viktat med det relevanta exponeringsvärdet.

    II.   Ömsesidighet

    2.

    		 I enlighet med artikel 458.5 i förordning (EU) nr 575/2013 rekommenderas det att de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater antar motsvarande åtgärder som antagits i Belgien för filialer i Belgien till nationellt auktoriserade kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) inom den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3.

    3.

    		 Relevanta myndigheter bör anta motsvarande åtgärder som antagits i Belgien genom att tillämpa dessa på nationellt auktoriserade kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) och som har direkta hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien. I enlighet med delrekommendation C.2 bör de relevanta myndigheterna tillämpa samma åtgärd som har genomförts i Belgien av den aktiverande myndigheten inom den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3.

    4.

    		 Om samma makrotillsynsåtgärd inte kan antas enligt den nationella lagstiftningen rekommenderas de relevanta myndigheterna, efter samråd med ESRB, tillämpa sådana makrotillsynsåtgärder i enlighet med sin nationella lagstiftning som bäst motsvarar de åtgärder som beskrivs ovan, inklusive antagandet av tillsynsåtgärder och utövandet av tillsynsbefogenheter enligt avdelning VII kapitel 2 avsnitt IV i direktiv 2013/36/EU. Det rekommenderas att relevanta myndigheter antar motsvarande åtgärder inom fyra månader efter det att denna rekommendation har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    III.   Relevant tröskelvärde

    5.

    		 Åtgärden kompletteras av ett institutspecifikt relevant tröskelvärde på 2 miljarder euro för tillämpningen av de minimis-principen av andra relevanta myndigheter som vidtar motsvarande åtgärder.

    6.

    		 I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 får de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater undanta enskilda nationellt auktoriserade institut som använder internmetoden (IRB) som har icke-väsentliga exponeringar som säkras av bostäder i Belgien om dessa understiger det relevanta tröskelvärdet motsvarande 2 miljarder euro. När de relevanta myndigheterna tillämpar tröskelvärdet bör de granska hur exponeringarna utvecklas och de bör tillämpa de belgiska åtgärderna på tidigare undantagna enskilda nationellt auktoriserade kreditinstitut om det relevanta tröskelvärdet motsvarande 2 miljarder euro överskrids.

    7.

    		 Om det saknas kreditinstitut som har tillstånd i de berörda medlemsstaterna, som har filialer belägna i Belgien eller som har direkta hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien, som använder internmetoden (IRB) och som har exponeringar gentemot belgiska marknaden för bostadsfastigheter motsvarande minst 2 miljarder euro, får relevanta myndigheter i de berörda medlemsstaterna besluta att inte vidta motsvarande åtgärder enligt avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2. I sådana fall bör de relevanta myndigheterna dock granska hur exponeringarna utvecklas och det rekommenderas att man tillämpar de belgiska åtgärderna om kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) överskrider tröskelvärdet på 2 miljarder euro.

    8.

    		 I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 är tröskelvärdet motsvarande 2 miljarder euro ett rekommenderat maximalt tröskelvärde. Berörda myndigheter som antar ömsesidiga åtgärder får därför, i stället för att tillämpa det rekommenderade tröskelvärdet, anta ett lägre tröskelvärde för sina jurisdiktioner om detta är lämpligt, eller anta motsvarande åtgärder utan att använda ett relevant tröskelvärde.

    Frankrike

    En skärpning av gränsen för stora exponeringar enligt artikel 395.1 i förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller exponeringar mot högt skuldsatta stora icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike till 5 procent av det godtagbara kapitalet, vilken i enlighet med artikel 458.2 d ii i förordning (EU) nr 575/2013 ska tillämpas på globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut på högsta konsolideringsnivå inom sin banktillsynsperimeter.

    I.   Beskrivning av åtgärden

    1.

    		 Den franska åtgärden, som tillämpas i enlighet med artikel 458.2 d ii i förordning (EU) nr 575/2013 och införs för globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut på högsta konsolideringsnivå inom sin banktillsynsperimeter (inte på undergruppsnivå), omfattar en skärpning av gränsen för stora exponeringar vad gäller exponeringar mot högt skuldsatta stora icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike till 5 procent av det godtagbara kapitalet.

    2.

    		 Ett icke-finansiellt företag definieras som en privaträttslig fysisk eller juridisk person som har sitt säte i Frankrike, och som på sin nivå respektive på högsta konsolideringsnivå ingår i sektorn icke-finansiella företag enligt definitionen i punkt 2.45 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (1).

    3.

    		 Åtgärden är tillämplig på exponeringar mot icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike samt på exponeringar mot grupper av icke-finansiella företag med inbördes anknytning enligt följande:

    a)

    För icke-finansiella företag som ingår i en grupp av icke-finansiella företag med inbördes anknytning som har sitt säte på högsta konsolideringsnivå i Frankrike, är åtgärden tillämplig på summan av nettoexponeringarna mot gruppen och alla dess enheter med inbördes anknytning i den mening som avses i artikel 4.1.39 i förordning nr 575/2013.

    b)

    För icke-finansiella företag som ingår i en grupp av icke-finansiella företag med inbördes anknytning som har sitt säte på högsta konsolideringsnivå utanför Frankrike, är åtgärden tillämplig på summan av

    i)

    exponeringar mot icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike,

    ii)

    exponeringar mot enheter i Frankrike eller utomlands som icke-finansiella företag enligt punkt i har direkt eller indirekt kontroll över i den mening som avses i artikel 4.1.39 i förordning nr 575/2013, och

    iii)

    exponeringar mot enheter i Frankrike eller utomlands som är ekonomiskt beroende av icke-finansiella företag enligt punkt i i den mening som avses i artikel 4.1.39 i förordning nr 575/2013.

    Åtgärden omfattar därför inte icke-finansiella företag som inte har sitt säte i Frankrike eller icke-finansiella företag som inte är ett dotterbolag eller en ekonomiskt beroende enhet i, och som inte direkt eller indirekt kontrolleras av, ett icke-finansiellt företag som har sitt säte i Frankrike.

    I enlighet med artikel 395.1 i förordning (EU) nr 575/2013 är åtgärden tillämplig med hänsyn tagen till effekten av kreditriskreducerande metoder samt undantag enligt artiklarna 399–403 i förordning (EU) nr 575/2013.

    4.

    		 Ett globalt systemviktigt institut eller annat systemviktigt institut måste bedöma ett icke-finansiellt företag som har sitt säte i Frankrike som stort om dess ursprungliga exponering mot det icke-finansiella företaget, eller mot gruppen av icke-finansiella företag med inbördes anknytning enligt punkt 3, uppgår till minst 300 miljoner euro. Det ursprungliga exponeringsvärdet beräknas i enlighet med artiklarna 389 och 390 i förordning (EU) nr 575/2013 utan hänsyn tagen till effekten av kreditriskreducerande metoder samt undantag enligt artiklarna 399–403 i förordning (EU) nr 575/2013, såsom rapporterats i enlighet med artikel 9 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (2).

    5.

    		 Ett icke-finansiellt företag bedöms som högt skuldsatt om det har en skuldsättningsgrad över 100 procent och en finansieringstäckningsgrad under 3, beräknat på högsta gruppkonsolideringsnivå enligt följande:

    a)

    Bruttosoliditetsgrad är kvoten mellan den totala skulden minus likvida medel och eget kapital.

    b)

    Finansieringstäckningsgrad är kvoten mellan å ena sidan förädlingsvärde plus driftssubventioner minus i) löner, ii) rörelserelaterade skatter och avgifter, iii) övriga ordinarie nettorörelsekostnader exklusive nettoräntor och liknande kostnader, samt iv) avskrivningar och amorteringar, och å andra sidan räntor och liknande kostnader.

    Dessa kvoter beräknas baserat på redovisningsaggregat som definieras i enlighet med tillämpliga standarder, såsom framgår av det icke-finansiella företagets redovisning, som vid behov har godkänts av en auktoriserad revisor.

    II.   Ömsesidighet

    6.

    		 Relevanta myndigheter bör anta motsvarande åtgärder som antagits i Frankrike genom att tillämpa dessa på nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut på högsta konsolideringsnivå inom jurisdiktionen för sin banktillsynsperimeter.

    7.

    		 Om samma makrotillsynsåtgärd inte kan antas enligt den nationella lagstiftningen i enlighet med delrekommendation C.2 rekommenderas det att de relevanta myndigheterna, efter samråd med ESRB, antar en sådan makrotillsynsåtgärd i enlighet med den nationella lagstiftning som bäst motsvarar den aktiverade makrotillsynsåtgärden. Det rekommenderas att relevanta myndigheter antar motsvarande åtgärder inom sex månader efter det att denna rekommendation har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    III.   Relevant tröskelvärde

    8.

    		 Åtgärden kompletteras av ett kombinerat relevant tröskelvärde för tillämpningen av de minimis-principen av andra relevanta myndigheter som vidtar motsvarande åtgärder.

    a)

    Ett tröskelvärde på 2 miljarder euro för de totala ursprungliga exponeringarna för nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut på högsta konsolideringsnivå inom sin banktillsynsperimeter gentemot den franska sektorn icke-finansiella företag.

    b)

    Ett tröskelvärde på 300 miljoner euro för nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut motsvarande eller överstigande det tröskelvärde som anges i punkt a för

    i)

    en enstaka ursprunglig exponering mot ett icke-finansiellt företag som har sitt säte i Frankrike,

    ii)

    summan av ursprungliga exponeringar mot en grupp av icke-finansiella företag med inbördes anknytning som har sitt säte på högsta konsolideringsnivå i Frankrike, beräknat i enlighet med punkt 3 a,

    iii)

    summan av ursprungliga exponeringar mot icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike och som ingår i en grupp av icke-finansiella företag med inbördes anknytning som har sitt säte på högsta konsolideringsnivå utanför Frankrike såsom rapporterats i mallarna C 28.00 och C 29.00 i bilaga VIII till genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

    c)

    Ett tröskelvärde på 5 procent av de globalt systemviktiga institutens och de andra systemviktiga institutens godtagbara kapital på högsta konsolideringsnivå, för exponeringar identifierade under punkt b med hänsyn tagen till effekten av kreditriskreducerande metoder samt undantag enligt artiklarna 399–403 i förordning (EU) nr 575/2013.

    De tröskelvärden som avses i punkterna b och c ska tillämpas oberoende av om enheten eller det icke-finansiella företaget är högt skuldsatt eller ej.

    Det ursprungliga exponeringsvärdet enligt punkterna a och b beräknas i enlighet med artiklarna 389 och 390 i förordning (EU) nr 575/2013 utan hänsyn tagen till effekten av kreditriskreducerande metoder samt undantag enligt artiklarna 399–403 i förordning (EU) nr 575/2013, såsom rapporterats i enlighet med artikel 9 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

    9.

    		 I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 får de relevanta myndigheterna i den berörda medlemsstaten undanta de nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut på högsta konsolideringsnivå inom sin banktillsynsperimeter som inte åsidosätter det kombinerade relevanta tröskelvärdet enligt punkt 8. När de relevanta myndigheterna tillämpar tröskelvärdet bör de granska hur exponeringarna för nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut utvecklas mot den franska sektorn icke-finansiella företag samt hur koncentrationen av exponeringar för nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut utvecklas mot stora icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike, och de bör tillämpa den franska åtgärden på tidigare undantagna nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut på högsta konsolideringsnivå inom sin banktillsynsperimeter när det kombinerade relevanta tröskelvärdet enligt punkt 8 har åsidosatts. Relevanta myndigheter uppmanas även att uppmärksamma andra marknadsaktörer inom sin jurisdiktion på systemriskerna med den ökade skuldsättningsgraden i stora icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike.

    10.

    		 Om det saknas globalt systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut som är auktoriserade i de berörda medlemsstaterna på högsta konsolideringsnivå inom deras banktillsynsperimeter och som har exponeringar mot den franska sektorn icke-finansiella företag över tröskelvärdet enligt punkt 8, får relevanta myndigheter i de berörda medlemsstaterna besluta att inte vidta motsvarande åtgärder enligt avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2. I sådana fall bör de relevanta myndigheterna granska hur exponeringarna för nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut utvecklas mot den franska sektorn icke-finansiella företag samt hur koncentrationen av exponeringar för nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut utvecklas mot stora icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike, och de bör tillämpa den franska åtgärden när ett globalt systemviktigt institut eller annat systemviktigt institut på högsta konsolideringsnivå inom sin banktillsynsperimeter överstiger det kombinerade relevanta tröskelvärdet enligt punkt 8. Relevanta myndigheter uppmanas även att uppmärksamma andra marknadsaktörer inom sin jurisdiktion på systemriskerna med den ökade skuldsättningsgraden i stora icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike.

    11.

    		 I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 är det kombinerade relevanta tröskelvärdet som avses i punkt 8 ett rekommenderat maximalt tröskelvärde. Berörda myndigheter som antar ömsesidiga åtgärder får därför, i stället för att tillämpa det rekommenderade tröskelvärdet, anta ett lägre tröskelvärde för sina jurisdiktioner om detta är lämpligt, eller anta motsvarande åtgärder utan att använda ett relevant tröskelvärde.

    Sverige

    Ett för varje kreditinstitut specifikt golv om 25 procent för den exponeringsviktade genomsnittliga riskvikten som tillämpas på portföljen av hushållsexponeringar mot gäldenärer med hemvist i Sverige som säkras genom fastigheter i enlighet med artikel 458.2 d led vi i förordning (EU) nr 575/2013, för kreditinstitut som har tillstånd i Sverige och tillämpar internmetoden (IRB) för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven.

    I.   Beskrivning av åtgärden

    1.

    		 Den svenska åtgärden, tillämpad i enlighet med artikel 458.2 d led vi i förordning (EU) nr 575/2013 på kreditinstitut med tillstånd i Sverige som tillämpar internmetoden (IRB), består av ett för kreditinstitutet specifikt golv om 25 procent för den exponeringsviktade genomsnittliga riskvikten som tillämpas på portföljen av hushållsexponeringar mot gäldenärer med hemvist i Sverige som säkras genom fastigheter.

    2.

    		 Det exponeringsviktade genomsnittet är genomsnittet av de individuella exponeringarnas riskvikter beräknat i enlighet med artikel 154 i förordning (EU) nr 575/2013, viktat med det relevanta exponeringsvärdet.

    II.   Ömsesidighet

    3.

    		 I enlighet med artikel 458.5 i förordning (EU) nr 575/2013 rekommenderas det att de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater antar motsvarande åtgärder som antagits i Sverige för filialer i Sverige till nationellt auktoriserade kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) inom den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3.

    4.

    		 Relevanta myndigheter bör anta motsvarande åtgärder som antagits i Sverige genom att tillämpa dessa på nationellt auktoriserade kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) och som har direkta hushållsexponeringar mot gäldenärer med hemvist i Sverige som säkras genom fastigheter. I enlighet med delrekommendation C.2 bör de relevanta myndigheterna tillämpa samma åtgärd som har genomförts i Sverige av den aktiverande myndigheten inom den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3.

    5.

    		 Om samma makrotillsynsåtgärd inte kan antas enligt den nationella lagstiftningen rekommenderas det att de relevanta myndigheterna, efter samråd med ESRB, antar en sådan makrotillsynsåtgärd i enlighet med den nationella lagstiftning som bäst motsvarar den aktiverade makrotillsynsåtgärden. Det rekommenderas att relevanta myndigheter antar motsvarande åtgärder inom fyra månader efter det att denna rekommendation har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

    III.   Relevant tröskelvärde

    6.

    		 Åtgärden kompletteras av ett institutspecifikt relevant tröskelvärde på 5 miljarder svenska kronor för en eventuell tillämpning av de minimis-principen av andra relevanta myndigheter som vidtar motsvarande åtgärder.

    7.

    		 I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 får de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater undanta enskilda nationellt auktoriserade institut som använder internmetoden (IRB) som har icke-väsentliga hushållsexponeringar mot gäldenärer med hemvist i Sverige som säkras genom fastigheter som understiger det relevanta tröskelvärdet om 5 miljarder svenska kronor. När de relevanta myndigheterna tillämpar tröskelvärdet bör de granska hur exponeringarna utvecklas och de bör tillämpa de svenska åtgärderna på tidigare undantagna enskilda nationellt auktoriserade kreditinstitut om det relevanta tröskelvärdet om 5 miljarder svenska kronor överskrids.

    8.

    		 Om det saknas kreditinstitut med tillstånd i de berörda medlemsstaterna med filialer belägna i Sverige eller med direkta hushållsexponeringar mot gäldenärer med hemvist i Sverige, som säkras genom fastigheter, som använder internmetoden (IRB) och har hushållsexponeringar motsvarande minst 5 miljarder svenska kronor mot gäldenärer med hemvist i Sverige, som säkras genom fastigheter, får relevanta myndigheter i de berörda medlemsstaterna besluta att inte vidta åtgärder motsvarande de svenska i enlighet med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2. I sådana fall bör de relevanta myndigheterna dock granska hur exponeringarna utvecklas och det rekommenderas att man tillämpar de svenska åtgärderna om kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) överskrider tröskelvärdet på 5 miljarder svenska kronor.

    9.

    		 I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 är tröskelvärdet motsvarande 5 miljarder svenska kronor ett rekommenderat maximalt tröskelvärde. Berörda myndigheter som antar ömsesidiga åtgärder får därför, i stället för att tillämpa det rekommenderade tröskelvärdet, anta ett lägre tröskelvärde för sina jurisdiktioner om detta är lämpligt, eller anta motsvarande åtgärder utan att använda ett relevant tröskelvärde.
    ”

    (1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

    (2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).

    Top