10.3.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/70

Huvudföredragande:

Mihai IVAŞCU

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppskattar kommissionens pågående insatser för att bekämpa aggressiv skatteplanering i form av direktivet mot skatteflykt (1), som ligger väl i linje med OECD:s Beps-projekt (2) och uppmaningarna från europeiska berörda parter, såsom det civila samhället, medlemsstaterna och Europaparlamentet.

1.2

Även om det är svårt att göra en noggrann ekonomisk analys av inverkan av hybrida missmatchningar, vilket också OECD medger, anser EESK att antagandet av förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer (3) (nedan kallat direktivet) borde öka bolagsskatteintäkterna betydligt i alla medlemsstater.

1.3

EESK anser att detta direktiv kommer att uppnå sin fulla potential endast om liknande regler även genomförs i tredjeländer. Det är av yttersta vikt för ett effektivt genomförande att det råder lika villkor och rättvisa i den globala skattepolitiken. Annars skulle den inre marknaden kunna förlora en del av sin attraktionskraft till förmån för mindre reglerade marknader, och direktivets positiva inverkan skulle minimeras.

1.4

EESK instämmer i att missmatchningar måste åtgärdas endast om ett av de närstående företagen har faktisk kontroll över det andra närstående företaget genom ett deltagande i form av rösträtt, kapitalinnehav eller rätt till vinster motsvarande 50 % eller mer.

1.5

Kommittén anser att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt importerade missmatchningar som undergräver verkan av bestämmelser som syftar till att undanröja hybrida missmatchningar och att det behövs ytterligare förtydliganden för att säkerställa ett enhetligt genomförande i alla medlemsstater.

1.6

När det gäller de olika skatteredovisningsperioder som förekommer i olika jurisdiktioner håller EESK med om att avvikelserna avseende tidpunkt inte bör ge upphov till missmatchningar i fråga om skatteresultat. Den skattskyldige måste emellertid meddela betalningen i båda jurisdiktionerna inom rimlig tid.

1.7

EESK ställer sig visserligen bakom det nuvarande tillvägagångssättet beträffande hybrida missmatchningar, men anser att medlemsstaterna också bör undersöka orsakerna till hybridarrangemang, täppa till de eventuella kryphålen och förhindra aggressiv skatteplanering, snarare än enbart sträva efter att erhålla skatteintäkter.

1.8

EESK rekommenderar alla medlemsstater att undersöka möjligheten att införa och tillämpa påföljder på skattskyldiga som utnyttjar hybridarrangemang, i syfte att förhindra och/eller motverka sådana metoder.

1.9

EESK föreslår att kommissionen åtar sig att utarbeta en omfattande rapport om läget i genomförandet av direktivet i alla medlemsstater samt det globala perspektivet när det gäller hybridarrangemang.

1.10

EESK anser att medlemsstaterna måste utbyta relevanta upplysningar och bästa praxis för att påskynda förfarandet och säkerställa ett enhetligt genomförande.

2.1

I januari 2016 lade kommissionen fram ett åtgärdspaket mot skatteflykt, som är en del av programmet för en rättvisare och effektivare företagsbeskattning (4). Paketet innehåller konkreta åtgärder för att förhindra aggressiv skatteplanering, öka skattetransparensen och skapa lika villkor för alla företag i EU.

2.2

Åtgärdspaketet består av ett övergripande meddelande (5) där man redogör för den politiska, ekonomiska och internationella bakgrunden för kampen mot aggressiv skatteplanering samt följande viktiga instrument: ett direktiv om bekämpning av skatteflykt (6), ett direktiv om ändring av direktivet om administrativt samarbete (7), en kommissionsrekommendation om skatteavtal (8) och ett meddelande om en extern EU-strategi (9) för samarbetet med tredjeländer när det gäller förvaltning i skattefrågor.

2.3

Den 12 juli 2016 avgav Ekofinrådet ett uttalande om hybrida missmatchningar där man uppmanade kommissionen att lägga fram ett förslag till bestämmelser som är förenliga med och inte mindre effektiva än de som rekommenderas i OECD:s Beps-rapport om åtgärd 2, beträffande hybrida missmatchningar som berör tredjeländer. De flesta medlemsstater har åtagit sig att genomföra dessa rekommendationer.

2.4

Direktivet är en ändring av direktivet mot skatteflykt och ingår i ett paket som också omfattar förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) och förslaget om en gemensam bolagsskattebas (CCTB), och bestämmelserna om hybrida missmatchningar i de förslagen stämmer överens med bestämmelserna i detta direktiv.

2.5

Med tanke på stödet från medlemsstaterna och Ekofinrådets uttalanden i denna fråga har kommissionen utarbetat ett förslag till ändring av rådets direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer, t.ex. missmatchningar med avseende på hybrida fasta driftställen, hybridöverföringar, importerade missmatchningar och missmatchningar med avseende på dubbel hemvist.

2.6

Med tanke på att medlemsstaterna inte kan vara bundna av riktlinjer är det nödvändigt att anta bindande regler för att säkerställa att de hanterar dessa missmatchningar på ett effektivt sätt. Oberoende åtgärder från medlemsstaternas sida skulle bara öka fragmenteringen på den inre marknaden, tillåta missmatchningar att fortgå och förhindra betydande skatteuppbörd.

2.7

Kommissionens förslag syftar till att ta itu med missmatchningssituationer som beror på skillnader i den rättsliga bestämningen av en enhet eller ett finansiellt instrument. Detta förslag tar också upp missmatchningssituationer som beror på olika regler om behandlingen av en kommersiell etablering som ett fast driftsställe. Enligt bestämmelserna i förslaget blir medlemsstaterna skyldiga att neka avdrag för en skattskyldigs betalning eller att kräva att den skattskyldige inkluderar en betalning eller vinst i sin beskattningsbara inkomst, beroende på situationen.

2.8

Slutligen innebär detta direktiv inte en fullständig harmonisering, utan det begränsas till åtgärder mot aggressiv skatteplanering där man utnyttjar hybridarrangemang, genom att åtgärda situationer med avdrag i en stat utan att inkomsten inkluderas i skattebasen i den andra staten eller icke-beskattning av inkomst i en stat utan att inkomsten inkluderas i den andra staten samt genom att åtgärda fall med dubbelbeskattning.

3.1

EESK inser att de nuvarande bolagsskattesystemen har utarbetats i enlighet med de ekonomiska förhållandena i en svunnen tid, när företag var fysiskt och rättsligt kopplade till lokala marknader. Eftersom detta i allmänhet inte längre är fallet måste skatteramen anpassas till den internationella miljön och de aktuella utmaningarna.

3.2

EESK uppskattar kommissionens pågående insatser på detta område i form av direktivet mot skatteflykt, som ligger väl i linje med OECD:s Beps-projekt och uppmaningarna från europeiska berörda parter, såsom det civila samhället, medlemsstaterna och Europaparlamentet.

3.3

EESK stöder OECD:s och G20:s Beps-slutsatser och de bestämmelser som införs genom detta direktiv.

3.4

EESK inser att förslaget avser sådana hybridarrangemang som anges i OECD:s Beps-rapport om åtgärd 2 (10) och inte åtgärdar situationer där liten eller ingen skatt betalas på grund av en låg skattesats eller på grund av jurisdiktionens särskilda skattesystem.

3.5

Hybridarrangemang anses vara en vanligt förekommande metod för aggressiv skatteplanering som används av multinationella företag som inrättar rättsliga eller kommersiella kontor i flera länder, oavsett om det gäller medlemsstater eller tredjeländer. Eftersom direktiv (EU) 2016/1164 endast åtgärdar hybridarrangemang på medlemsstatsnivå håller EESK med om att det är nödvändigt att ändra det med specifika regler för fall där tredjeländer är inblandade, med det enda syftet att skydda den inre marknaden. EESK vill emellertid påpeka att de regler som gäller i EU är beroende av om tredjelandet tillämpar regler om hybrida missmatchningar på den specifika situationen eller inte.

3.6

EESK har redan påpekat att aggressiv skatteplanering urholkar skattebasen i medlemsstaterna med 50–70 miljarder euro per år (11). Hybrida missmatchningar står för en väsentlig andel av detta och har en betydande negativ inverkan på skatteintäkterna samt konkurrensen, rättvisan och transparensen. Även om det är svårt att göra en noggrann ekonomisk analys av inverkan av hybrida missmatchningar, vilket också OECD medger, anser EESK att antagandet av detta direktiv borde öka bolagsskatteintäkterna betydligt i alla medlemsstater.

3.7

Ingen konsekvensbedömning har gjorts för detta förslag beträffande det direktiv som det ändrar, på grund av den starka kopplingen till OECD:s omfattande Beps-rapport, arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (12), där det görs en betydande analys, de samråd som redan genomförts samt begäran i rådets uttalande om att detta direktiv borde läggas fram senast i oktober 2016. Medlemsstaterna måste anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv och översända dem till kommissionen senast den 31 december 2018. EESK håller med om att det inte behövs någon konsekvensbedömning i detta skede.

3.8

Kommissionen uppmanas att utvärdera och rapportera till rådet om genomförandet av detta direktiv fyra år efter dess ikraftträdande. EESK föreslår dock att kommissionen ska utvärdera läget i genomförandet varje år och lägga fram en bedömning av genomförandet för rådet ett år efter den föreslagna tidsfristen. Denna bedömning av genomförandet bör omfatta en undersökning av läget i genomförandet av lagstiftningen i medlemsstaterna samt en omfattande studie av tredjeländer som har genomfört eller håller på att genomföra OECD:s Beps-bestämmelser och den inre marknadens ställning i ett globalt perspektiv. EESK rekommenderar också kommissionen att i rapporten ta med eventuella störningar i de nationella regelverken, dvs. andra skattemässiga, kommersiella eller regleringsmässiga följder, om sådana situationer skulle uppstå.

3.9

Efter bedömningen av genomförandet rekommenderar EESK kommissionen att utarbeta en bred konsekvensbedömning av direktivets effekter på den inre marknaden. Denna undersökning bör utföras så snart de nödvändiga uppgifterna från medlemsstaterna finns tillgängliga.

4.1

Genom detta direktiv införs en heltäckande definition av närstående företag som subjekt som för affärsredovisningsändamål ingår i samma konsoliderade grupp samt företag som har ett betydande inflytande på förvaltningen av den skattskyldige eller i vilka den skattskyldige har ett betydande inflytande. EESK instämmer i att missmatchningar måste åtgärdas endast om ett av de närstående företagen har faktisk kontroll över det andra närstående företaget.

4.2

EESK stöder de ytterligare regler som införs genom direktivet. Det är dock av yttersta vikt för ett effektivt genomförande att det råder lika villkor och rättvisa i den globala skattepolitiken. Annars skulle den inre marknaden kunna förlora en del av sin attraktionskraft till förmån för mindre reglerade marknader.

4.3

EESK anser att gränsöverskridande investeringar i en situation där hybrida missmatchningar är möjliga säkerligen gynnas i förhållande till inhemska investeringar, vilket leder till en uppenbar snedvridning på den inre marknaden.

4.4

Rådet har föreslagit den 31 december 2018 som tidsfrist för medlemsstaterna att införliva direktivet i sin lagstiftning. EESK anser att tidsfristen är rimlig, men rekommenderar att man noga ska övervaka läget i genomförandet, så att alla medlemsstater uppnår direktivets mål inom den föreslagna tidsfristen. Om åtgärderna inte tillämpas på ett konsekvent sätt kan företagens konkurrenskraft på EU-nivå skadas allvarligt.

4.5

Eftersom Beps-handlingsplanen är en överenskommelse som antagits i samförstånd utan några bindande bestämmelser och alla EU-medlemsstater inte är medlemmar i OECD, uppskattar EESK stödet från de medlemsstater som inte är OECD-medlemmar när det gäller att samordna och genomföra Beps-projektet. EESK rekommenderar dock att man ägnar särskild uppmärksamhet åt genomförandeprocessen i dessa länder, när det gäller både direktivet och själva direktivet mot skatteflykt.

4.6

Påföljder för skattskyldiga föreslås inte i direktivet, eftersom det ankommer på medlemsstaterna att tillämpa dem eller inte. EESK rekommenderar medlemsstaterna att undersöka denna fråga i detalj och vidta tvingande åtgärder om de anser att detta skulle bidra till att förhindra och/eller motverka hybrida missmatchningar.

4.7

Eftersom direktivet mot skatteflykt inte tar upp andra typer av missmatchningar, t.ex. missmatchningar med avseende på hybrida fasta driftställen, hybridöverföringar, importerade missmatchningar och missmatchningar med avseende på dubbel hemvist, anser EESK att utvidgningen av artikel 9 är tillräckligt detaljerad.

4.8

När det gäller de olika skatteredovisningsperioder som förekommer i olika jurisdiktioner håller EESK med om att avvikelserna avseende tidpunkt inte bör ge upphov till missmatchningar i fråga om skatteresultat. För att undvika avdrag utan inkludering måste den skattskyldige emellertid meddela betalningen i båda jurisdiktionerna inom rimlig tid.

4.9

EESK rekommenderar att alla medlemsstater närmare ska undersöka de bakomliggande orsakerna till hybrida missmatchningar, täppa till de eventuella kryphålen och förhindra aggressiv skatteplanering, snarare än enbart sträva efter att erhålla skatteintäkter.

4.10

Kommittén anser att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt importerade missmatchningar som undergräver verkan av bestämmelser som syftar till att undanröja hybrida missmatchningar. EESK stöder kommissionens insatser för att motverka dubbla avdrag eller avdrag utan inkludering till följd av importerade missmatchningar i enlighet med artikel 9.4 och 9.5, men anser att det behövs ytterligare förtydliganden.

4.11

Avslutningsvis rekommenderar EESK att alla medlemsstater ska utbyta relevanta upplysningar och bästa praxis under genomförandet för att påskynda processen och se till att den blir konsekvent.