10.3.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/40

Föredragande utan studiegrupp:

Elżbieta SZADZIŃSKA

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017, som är en del av ett heltäckande paket om standardisering.

1.2

Den årliga plan som kommissionen lagt fram är en fortsättning och en komplettering av de åtgärder som presenterades i planen för 2016, som kommittén redan har uttalat sig om i tidigare yttranden (1).

1.3

Kommittén understryker åter betydelsen av standarder för ökad konkurrenskraft på den inre marknaden och för utvecklingen av innovativa produkter och tjänster samt för bättre kvalitet och säkerhet till gagn för konsumenter, arbetstagare, företag och miljö.

1.4

Som företrädare för det organiserade civila samhället stöder kommittén ett sådant standardiseringssystem, som motsvarar såväl samhällets som ekonomins behov.

1.5

EESK framhåller på nytt att säkerställandet av mångfalden i det europeiska standardiseringssystemet genom deltagandet av de organisationer som anges i bilaga III till förordning (EU) nr 1025/2012 är en garanti för ökad öppenhet och tillgång till systemet. Deltagandet av samhällsföreträdare i standardiseringssystemet får inte begränsas till EU-nivån. Även de nationella standardiseringssystemen bör vara öppna för dessa aktörer.

1.6

Standarder utarbetas till stöd för EU:s lagstiftning och politik (standarder som hör till den ”nya lagstiftningsstrategin”, energiunionen osv.). Dessutom innebär den digitala utvecklingen inom industri, leveranskedjor och tjänstesektor att IKT-standarder och standarder för tjänster är av central betydelse för verksamheten inom olika ekonomiska sektorer. Kommissionen konstaterar i sammanhanget att åtgärder inom dessa två områden kommer att prioriteras, något som kommittén ställer sig bakom.

1.7

Samtidigt vill kommittén rikta uppmärksamheten på nödvändigheten av att stärka konkurrenskraften för de små och medelstora företagen genom att låta dem delta i utvecklingen och genomförandet av standarderna och genom lämpliga utbildningsåtgärder för att öka medvetenheten om de fördelar som standarderna innebär.

1.8

Kommissionens pågående förhandlingar om TTIP och de avslutade förhandlingarna om Ceta visar att standardisering är en viktig fråga i diskussionerna eftersom det finns olika system. Därför bör man informera aktörerna om skillnaderna mellan förhandlingsparternas olika standardiseringssystem samt identifiera de möjliga risker och fördelar som dessa skillnader innebär.

1.9

Kommittén stöder förslaget om att inrätta en interinstitutionell dialog om standardisering, något som redan framförts i ett tidigare yttrande (2).

1.10

EESK stöder också kommissionens förslag om att utforska vilka effekter standarder har på ekonomin och samhället.

2.1

I enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012 har kommissionen i detta meddelande offentliggjort unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017.

2.2

Det årliga arbetsprogrammet ingår i ett heltäckande paket som omfattar kommissionens meddelande ”Europeiska standarder för 2000-talet”, ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar om standardisering av tjänster samt meddelandet om Artikel 24-rapporten om genomförandet av förordningen.

2.3

Arbetsprogrammet om standardisering 2017 kompletterar åtgärderna i programmet för 2016, av vilka de flesta håller på att genomföras.

2.4

De strategiska prioriteringarna för den europeiska standardiseringen 2017 är följande:

2.5

Kommissionen kommer dessutom att vidta följande åtgärder för att stärka det faktaunderlag som ligger till grund för den förvaltningscykel på ett år som EU:s standardiseringspolitik följer:

3.1

EESK välkomnar det årliga arbetsprogrammet för standardisering eftersom användningen av standarder för produkter och tjänster bidrar till ökad konkurrenskraft på den inre marknaden, vilket kommittén påpekat upprepade gånger.

3.2

Vi ser positivt på att kommissionen fortsätter arbetet med de åtgärder som presenterades förra året, vilket gör det möjligt att bevara kontinuiteten och genomföra prioriteringarna i strategin för den inre marknaden.

3.2.1

Det årliga arbetsprogrammet för år 2017 konkretiserar och kompletterar de prioriteringar som redan genomförs. Syftet är att se till att det europeiska standardiseringssystemet anpassas till en föränderlig internationell situation och till utmaningarna på den globala marknaden.

4.1

I en tid då informationstekniken utvecklas snabbt är det nödvändigt att utveckla relevanta standarder för att säkerställa driftskompatibilitet och it-säkerhet.

4.1.1

Teknik som 5G-kommunikation, molntjänster, sakernas internet och stordatateknik används på områden som e-hälsovård, smart energi, smarta städer, avancerad tillverkning och smarta fabriker samt uppkopplade och automatiserade fordon, vilket kräver standarder för it-säkerhet, riskhantering och kontrollriktlinjer för tillsynsmyndigheter och lagstiftare.

4.1.2

Nivån vad gäller säkerhet, uppgiftsskydd och tillgången till sakernas internet behöver förbättras ytterligare. Standardisering på detta område kan vara en förutsättning för driftskompatibilitet inom sakernas internet och för säkerställande av it-säkerhet, uppgiftsskydd och tillgänglighet för konsumenterna.

4.2

EESK välkomnar att kommissionen kommer att be de europeiska standardiseringsorganen att kontrollera om det finns befintliga lämpliga standarder innan den begär att nya standarder ska utarbetas.

4.2.1

Samtidigt anser vi att det för det framtida arbetet hör till god praxis att informera berörda parter om vilka standarder som är under utarbetande på kommissionens uppdrag, och vilka som har avslutats eller dragits tillbaka.

4.2.2

Vid bedömning av befintliga standarder bör hänsyn tas till om de motsvarar de särskilda behoven hos sårbara grupper, såsom personer med funktionsnedsättning. Ett exempel skulle kunna vara bestämmelserna om elektronisk signatur, som inte motsvarar behoven hos konsumenter med funktionsnedsättning. I sådana fall skulle det vara motiverat att rekommendera att en ny standard utarbetas.

4.2.3

När nya standardiseringsprocesser inleds måste de specifika behoven hos sårbara grupper, såsom personer med funktionsnedsättning, i förekommande fall beaktas vid fastställandet av villkoren för standardiseringsprocessen. Ett nytt förfarande bör fastställas som gör det möjligt för experter på tillgänglighetsfrågor och handikapporganisationer att delta utan kostnad i standardiseringsprocessen, när så är lämpligt.

4.3

Kommittén har upprepade gånger betonat den viktiga effekt som standarder har på kvaliteten på produkter och tjänster på inre marknaden. Kommittén välkomnar därför kommissionens planer på att förbättra utvecklingen av standarder för tjänster genom att övervaka nationella standarder och marknadens behov och identifiera områden där det finns ett behov av nya standarder.

4.3.1

Vi stöder kommissionens förslag att de nationella standardiseringsorganen ska beakta den europeiska dimensionen när de fattar beslut om att utarbeta en nationell tjänstestandard, och att de därvid ska ta ställning till huruvida det eventuellt vore bättre att utarbeta en europeisk tjänstestandard i stället. Detta skulle kunna bidra till att undanröja hinder och potentiella konflikter inom tjänstesektorn.

4.4

En ökad användning av onlinetjänster, både offentliga och privata (sjukhus, vårdinstitutioner, intelligenta transporter, osv.), kräver tekniska lösningar som ger konsumenterna större anonymitet och minskar risken för onödig behandling av deras personuppgifter.

4.5

Det framtida standardiseringsarbetet bör bidra till att förbättra transporttjänsters kvalitet, tillgänglighet och säkerhet samt till en minskning av de miljöföroreningar som orsakas av transportmedel.

4.6

På energiområdet kommer kommissionen att sträva efter att kombinera infrastrukturerna, diversifiera energitillgångarna, minska energiförbrukningen och främja klimatvänlig teknik.

4.6.1

Kommittén instämmer i att harmoniserade standarder för smarta energinät kommer att förbättra driftskompatibiliteten i näten, och en optimering av alla ingående delar kommer att bidra till lägre kostnader och ökad effektivitet och integrering av utspridda energikällor, inklusive förnybar energi. Detta kommer att göra det möjligt för slutanvändare att dra full nytta av smarta energisystem.

4.7

Kommittén välkomnar att kommissionen tagit upp frågor som biologiskt nedbrytbara plastförpackningar, hållbara kemikalier framställda av returråvaror och metoder för riskbedömning när det gäller ej förtecknade ämnen i plastmaterial och plastprodukter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

4.7.1

Med tanke på de stora riskerna bör standarderna för dessa områden innebära stränga krav för att skydda konsumenternas hälsa och miljön.

5.1

Kommissionen uppmanar de europeiska standardiseringsorganen att globalt främja internationella och europeiska standarder för att främja den europeiska industrin och förenkla marknadstillträdet.

5.2

I ett läge där det framförhandlade Ceta-avtalet med Kanada är omtvistat i medlemsstaterna och TTIP-förhandlingarna fortfarande pågår är det nödvändigt att hela tiden understryka standardernas roll i världshandeln.

5.2.1

Dialogen med partner utanför EU (Kina, Indien osv.) bör – utöver fördelarna med att tekniska handelshinder avlägsnas – bidra till att främja det europeiska standardiseringssystemet, utbytet av information mellan europeiska och nationella standardiseringsorgan och genomförandet av ISO- och IEC-standarder samt, i sektorer där de internationella standarderna är otillräckliga eller saknas, till utarbetandet och genomförandet av europeiska standarder.

6.1

Kommittén instämmer i förslaget om att stödja standardiseringsarbetet genom forskning och att utnyttja kunskaperna i standardiseringen.

6.2

Dialogen mellan forskningsinstituten och de tekniska kommittéerna CEN, Cenelec och Etsi inom ramen för Horisont 2020 bör leda till ökad innovation.