19.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 303/86

Föredragande:

Jan SIMONS

1.1

EESK välkomnar Europeiska kommissionens förslag och dess mål att göra lagstiftningen mer effektiv i syfte att uppnå ekonomiska, miljömässiga och sociala mål och främja större oberoende och ansvarighet i systemet. Det bör emellertid betonas att det är viktigt att skapa en välbalanserad lagstiftning och att det krävs ändamålsenliga, kostnadseffektiva åtgärder.

1.2

EESK stöder den föreslagna övergången från ett direktiv till en förordning i syfte att minska skillnaderna i tolkningen och strängheten i tillämpningen av lagstiftningen mellan medlemsstaterna. EESK skulle mycket gärna vilja att detta i framtiden gjordes för alla relevanta bestämmelser om den inre marknaden.

1.3

Till översynen hör att man antar ett antal lagstiftningsakter och synkroniserar ett antal tidsfrister. Kommissionen, Europaparlamentet och rådet uppmanas med eftertryck att införa en lämplig och ambitiös tidsfrist för antagandet av de delegerade akterna och genomförandeakterna, eftersom en sådan för närvarande saknas.

1.4

De detaljerade föreskrifterna för marknadstillsyn syftar till att effektivt utesluta icke-överensstämmande produkter från just denna marknad. Ändamålsenliga och kostnadseffektiva åtgärder måste emellertid införas, särskilt sådana som påverkar marknadstransaktioner och produktionskostnader. Ett effektivt och enkelt system för samordning och samarbete mellan samtliga berörda parter är grundläggande, särskilt när det gäller medlemsstaternas verksamheter.

1.5

Införandet av de föreslagna förbättringarna av de tekniska tjänsternas utseende och funktion samt de regelbundna kontrollerna av dessa skulle vara positivt, men utöver förbättringarna föreslås ett antal betungande och överflödiga krav. Dessa skulle öka kostnaderna och förseningarna, både för förvaltningar och för tillverkare, utan att de medför några verkliga fördelar.

1.6

Mer detaljerade förfaranden krävs för att det nya konceptets giltighetstid för godkännandeintyg ska kunna införas på ett effektivt sätt.

1.7

EESK välkomnar ytterligare förtydliganden och förenklingar av de förfaranden och krav som påverkar små och medelstora företag, nischmarknader, reservdelar och komponenter. Kommittén rekommenderar också att typgodkännandet av produkter avsedda för eftermarknaden som påverkar uppfyllandet av säkerhets- och miljökraven beaktas och regleras.

2.1

Bilindustrin är en viktig del av EU:s ekonomi. Den stod för 2,3 miljoner direkta arbetstillfällen och 9,8 miljoner indirekta arbetstillfällen 2012. Omkring 75 % av de ursprungliga utrustningskomponenterna och den ursprungliga tekniken för fordon kommer från oberoende leverantörer. Omsättningen uppgår till 859 miljarder euro, vilket motsvarar 6,4 % av EU:s BNP.

2.2

EU:s typgodkännandesystem regleras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (1), som fastställer förfaranden för godkännande av nya fordon, släpvagnar och deras system och komponenter för att se till att de uppfyller kraven i fråga om säkerhet och miljöskydd. Sjuttio särskilda tekniska föreskrifter krävs, varav många är internationella bestämmelser som upprättats av FN.

2.3

Allmänna bestämmelser om marknadskontroll regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (2).

2.4

Kommissionen påbörjade sin översyn av lagstiftningen för typgodkännande av motorfordon redan 2010.

2.5

Sedan september 2015 har det nuvarande regelverket kritiserats häftigt efter att det blev känt att Volkswagen hade använt manipulationsanordningar (en särskild typ av programvara) för att kringgå utsläppskraven. 2016 förklarade kommissionen att mekanismerna för genomförande och tillämpning av den nuvarande lagstiftningen inte var tillräckligt störningståliga och att direktivets huvudmål hade undergrävts av skillnader i reglernas tolkning och tillämpning i medlemsstaterna.

2.6

I kommissionens konsekvensbedömning av detta förslag konstateras att kostnaderna för icke-överensstämmande fordon och delar är enorma – kanske så mycket som 12 miljarder euro sammanlagt varje år.

3.1

I de huvudsakliga resultaten av ett offentligt samråd (som hölls 2010), en konsekvensbedömning och en kontroll av ändamålsenligheten (2013) samt i slutsatserna i meddelandet Cars 2020: Åtgärdsplan för en konkurrenskraftig och hållbar bilindustri i Europa (2012) efterfrågas en översyn av förfarandena för övervakning av bilprodukter på EU:s marknad, i syfte att se till att alla fordon och delar uppfyller kraven i lagstiftningen. Vidare efterfrågas en minskad administrativ börda, stöd till forskning och utveckling av innovativa produkter, främjande av internationell harmonisering och hänsyn till små och medelstora företags behov.

3.2

Kommissionens förslag syftar till att uppnå följande tre mål:

3.3

Kommissionen föreslår bland annat åtgärder för att ändra ersättningssystemet för att undvika ekonomiska kopplingar mellan provningslaboratorier och tillverkare, eftersom det kan leda till intressekonflikter och äventyra provernas oberoende. Förslaget syftar också till att införa stärkta kriterier för de tekniska tjänsternas prestanda och regelbundna och oberoende revisioner av tjänsterna för att de ska få erhålla och behålla sin beteckning. Nationella typgodkännandemyndigheter kommer att bli föremål för inbördes utvärderingar, för att kontrollera om relevanta bestämmelser genomförs och tillämpas rigoröst i hela EU.

3.4

Genom förslaget upprättas också ett system för hantering och samordning av stickprovskontroller av nya fordon och delar och av fordon som redan används i trafik, och kommissionen ges befogenhet att genomföra kontroller och ta initiativ till återkallelser.

4.1

EESK välkomnar kommissionens förslag som helhet och betonar vikten av att skapa en välbalanserad lagstiftning. Förslaget kommer att leda till att det upprättas kostnadssparande åtgärder som kan

4.2

En aspekt som bör uppmärksammas är tidsplanen för införandet av nya krav och förfaranden, som ska ge förvaltningar och tillverkare tillräcklig tid att anpassa sig. Tidsplanen bör också synkroniseras till fullo med alla relaterade delegerade akter och genomförandeakter som kommissionen kommer att anta under den närmaste framtiden.

4.3

Tonvikten på marknadstillsyn kommer att förstärkas och nya särskilda föreskrifter kommer att införas för att ta itu med den särskilda situationen inom branschen. Man bör dock vidta åtgärder för att undvika en alltför stor spridning av jämförbara kontroller och krav på liknande information för att undvika en snedvridning av marknaden och alltför stora bördor eller kostnader, och objekt med koppling till marknadstillsyn bör införskaffas till marknadspris. För detta krävs det ett robust och effektivt system för samordning och samarbete mellan alla berörda aktörer (marknadstillsynsmyndigheter, marknadsaktörer, tillverkare och typgodkännandemyndigheter), där hänsyn tas till bästa praxis inom och/eller utanför EU.

4.4

EESK stöder målet att främja en effektivisering av regelverket för typgodkännande genom att minska skillnaderna i tolkningen och strängheten i tillämpningen av kraven mellan medlemsstaterna och att göra lagstiftningen som helhet mer kraftfull. Kommittén anser att den föreslagna övergången från direktiv 2007/46/EG till en EU-förordning är ett första steg i rätt riktning och ytterst lämplig. EESK skulle mycket gärna vilja att detta i framtiden gjordes för alla relevanta bestämmelser om den inre marknaden.

4.4.1

I förslaget läggs stor vikt vid förbättring av förfarandena för utseende och regelbundna kontroller av tekniska tjänster som har utsetts till provningslaboratorium av en typgodkännandemyndighet. Detta kan anses vara positivt. Det finns emellertid en risk för att förslaget leder till ett antal betungande och överflödiga krav. Dessa skulle kunna öka kostnaderna och förseningarna utan att medföra några verkliga fördelar, vilket förmodligen skulle leda till ett otillräckligt genomförande. Dessutom förefaller överdrivna kontroller av kvalifikationerna för de tekniska tjänsterna, inbegripet dubbelkontroller eller överlappande kontroller mellan myndigheter från olika medlemsstater samt den föreslagna frekvensen av kontroller, varken praktiskt eller effektivt och kan stå i strid med Uneces godkännandesystem.

4.4.2

De betydligt stelare och strängare principerna för ogiltigförklarande av typgodkännandeintyg, särskilt i händelse av mindre allvarliga eller administrativa brister i överensstämmelsen, verkar strida mot principen om bättre lagstiftning och bör inte leda till det avbrott i försäljningen av en produkt som ingår i förslaget till förordning.

4.4.3

Den föreslagna nationella avgiftsstrukturen med regler för hur medlemsstaterna ska samla in och förvalta intäkterna från typgodkännandeverksamhet förefaller oproportionell och skulle kunna äventyra mindre myndigheters förmåga att erbjuda värdefulla tjänster.

4.5

Ett helt nytt koncept är giltighetstiden för typgodkännandeintyg, som skulle begränsas till fem år, med möjlighet till förnyelse om typgodkännandemyndigheten intygar att alla krav fortfarande är uppfyllda. Denna nya åtgärd kan hjälpa till att minska antalet ”ogiltiga” intyg, men det faktum att intygens struktur är mycket komplicerad och omfattar hundratals underintyg med olika sista giltighetsdag, där vart och ett är kopplat till en annan leverantör av delar eller komponenter, innebär att det krävs mer detaljerade och effektiva förfaranden än de som beskrivs i förslaget.

4.5.1

Det bör förtydligas om och hur dessa förfaranden också är tillämpliga på godkännande av komponenter eller system. Typgodkännanden för dessa som har beviljats i enlighet med FN:s Unece-föreskrifter kan i vilket fall som helst endast regleras enligt motsvarande lagstiftning.

4.6

För att höja profilen för fordonsstrategier och särskilda funktionsparametrar som kan påverka uppfyllelsen av säkerhets- och miljökraven innehåller förslaget krav på att tillverkarna ska ge typgodkännandemyndigheten full tillgång till programvara och algoritmer. Dessa krav är relativt breda och det krävs mer detaljerade föreskrifter med inriktning på olika scenarier som tydliggör att skyddet av företagshemligheter alltid måste respekteras.

4.7

Enligt förslaget ska förfaranden och krav som påverkar små och medelstora företag och nischmarknader ses över. EESK välkomnar föresatsen att ytterligare förtydliga och förenkla förfarandena för

4.7.1

EESK rekommenderar också att typgodkännandet av produkter avsedda för eftermarknaden som påverkar uppfyllelsen av säkerhets- och miljökraven beaktas och regleras.

5.1

Förfarandet för ”slutserier” behövs för att möjliggöra registrering av fordon som inte kunnat säljas av kommersiella skäl samtidigt som deras typgodkännande har upphört att gälla på grund av det funnits tekniska hinder för uppdatering till nya krav. Detta förfarande används redan, men varje medlemsstat har befogenhet att agera oberoende på detta område. EESK välkomnar särskilt förslaget om att harmonisera förfarandet på EU-nivå, men den föreslagna texten ger fortfarande medlemsstaterna rätt att avslå eller begränsa förfarandet. Bara ett verkligt europeiskt förfarande kan ge den visshet och stabilitet som behövs för att vidmakthålla EU:s inre marknad.

5.1.1

Ytterligare förtydliganden och språkliga korrigeringar skulle behöva införas i texten om slutserier. Reglerna om tidsfrister skulle kunna förenklas ytterligare för att minska de ekonomiska följderna på försäljningsvolymer som är relativt marginella jämfört med marknaden som helhet.

5.2

När det gäller ett elektroniskt intyg om överensstämmelse, existerar detta redan i vissa medlemsstater, och det EU-omfattande projektet EReg (en sammanslutning av europeiska myndigheter för fordons- och förarregistrering) håller på att slutföra ett förfarande för papperslös, elektronisk registrering av fordon. Två system, det europeiska utbytessystemet för typgodkännande (Etaes) och FN:s databas för utbyte av information om typgodkännanden (Deta), hanterar elektronisk arkivering av dokument som rör typgodkännandeintyg. Det skulle ha varit passande om kommissionen i sitt förslag hade inkluderat ett incitament för ett snabbt införande av harmoniserade förfaranden på EU-nivå när det gäller elektroniskt inlämnande och utbyte av information och registreringsuppgifter om typgodkännande till en gemensam elektronisk databas för hela EU med tillgång för allmänheten så långt skyddet av affärshemligheter tillåter. Det skulle leda till mindre byråkrati, lägre kostnader och tidsbesparingar för förvaltningar, tillverkare och konsumenter. Dessutom skulle det även leda till miljöfördelar.

5.3

Översynen av lagstiftningen stämmer inte överens med det nuvarande systemet för numrering och identifiering av objekt, som redan har tillämpats i många år. En ändring av numreringssystemet är inte motiverad och skulle leda till betydande komplikationer och en ytterligare byråkratisk börda för både förvaltningar och tillverkare. Det skulle troligtvis leda till många fel, högre kostnader och förseningar. Dokumentationen för ett typgodkännande omfattar ofta hundratals sidor med information och tusentals numrerade rader.

5.4

Inom ramen för det nya förfarandet för slutserier föreslås att viss information ska tryckas på intyget om överensstämmelse för varje enskilt fordon som berörs. Detta är emellertid opraktiskt, eftersom intyget om överensstämmelse vanligtvis trycks innan fordonet släpps ut på marknaden, vilket innebär att det inte är vare sig möjligt eller effektivt att lägga till uppgifter i efterhand, med tanke på att de fordon som inte säljs då inte kan identifieras från början. Om det vid ett särskilt tillfälle krävs mer information om ett begränsat antal fordon kan ett separat dokument tillhandahållas av tillverkaren, i överensstämmelse med det nuvarande förfarandet.

5.5

Det föreslås också att typgodkännandemyndigheter ska få tre månader på sig att upprätta en ansökan om nationellt godkännande av små serier och besluta om denna ska godkännas eller inte. Detta förefaller vara en onödigt lång tid, särskilt för små företag, och skulle i stället kunna minskas till två månader.