(1)

Direktiv 2011/92/EU har genom införandet av minimikrav medfört att principerna för miljöbedömningar av projekt har harmoniserats (när det gäller vilka projekt som bör bli föremål för bedömning, exploatörens huvudsakliga skyldigheter, bedömningens innehåll, och ansvariga myndigheters och allmänhetens deltagande), och har bidragit till att skapa en hög skyddsnivå för både miljö och människors hälsa.

(1)

Direktiv 2011/92/EU har genom införandet av minimikrav medfört att principerna för miljöbedömningar av projekt har harmoniserats (när det gäller vilka projekt som bör bli föremål för bedömning, exploatörens huvudsakliga skyldigheter, bedömningens innehåll, och ansvariga myndigheters och allmänhetens deltagande), och har bidragit till att skapa en hög skyddsnivå för både miljö och människors hälsa. Medlemsstaterna bör få fastställa strängare regler för att skydda miljön och människors hälsa.

(3)

Direktiv 2011/92/EU behöver ändras för att förbättra miljöbedömningsförfarandet, effektivisera förfarandets olika steg och öka samstämmigheten och synergierna med annan EU-lagstiftning och EU-politik, samt strategier och politik som utarbetats av medlemsstaterna på områden med nationell behörighet.

(3)

Direktiv 2011/92/EU behöver ändras för att förbättra miljöbedömningsförfarandet, effektivisera förfarandets olika steg, anpassa förfarandet till principerna om smart lagstiftning och öka samstämmigheten och synergierna med annan EU-lagstiftning och EU-politik, samt strategier och politik som utarbetats av medlemsstaterna på områden med nationell behörighet. Det yttersta syftet med ändringen av detta direktiv är att effektivisera genomförandet på medlemsstatsnivå. I många fall blev de administrativa förfarandena för komplicerade och utdragna, vilket orsakade förseningar och innebar ytterligare risker för skyddet av miljön. Med detta i åtanke bör förenkling och harmonisering av förfarandena vara ett mål för detta direktiv. Inrättande av en gemensam kontaktpunkt bör övervägas i syfte att tillåta samordnade bedömningar eller gemensamma förfaranden när flera olika miljökonsekvensbedömningar krävs, till exempel när det gäller gränsöverskridande projekt. Mer specifika kriterier för obligatoriska bedömningar bör också övervägas.

(3a)

För att garantera harmoniserad tillämpning och likvärdigt skydd av miljön i hela EU bör kommissionen i sin roll som fördragens väktare säkerställa den kvalitativa och formella förenligheten med bestämmelserna i direktiv 2011/92/EU, inbegripet bestämmelserna om offentligt samråd och allmänhetens deltagande.

(3b)

För projekt med eventuell gränsöverskridande miljöpåverkan bör de berörda medlemsstaterna erbjuda en gemensam partssammansatt kontaktpunkt som är ansvarig för alla steg i förfarandet. För det slutgiltiga tillståndet till projektet bör det krävas samtycke från alla berörda medlemsstater.

(3c)

Direktiv 2011/92/EU bör även ses över på ett sätt som garanterar att miljöskyddet förbättras, resurseffektiviteten ökar och en hållbar tillväxt stöds i Europa. I detta syfte bör de planerade förfarandena förenklas och harmoniseras.

(4)

Under de senaste tio åren har miljöfrågor, såsom resurseffektivitet, biologisk mångfald, klimatförändring och katastrofrisker , blivit en viktigare del av det politiska beslutsfattandet och bör därför även utgöra en viktig del i bedömnings- och beslutsprocessen, särskilt när det gäller infrastrukturprojekt.

(4)

Under de senaste tio åren har miljöfrågor, såsom resurseffektivitet och hållbarhet , skydd av biologisk mångfald, markanvändning, klimatförändring och risk för naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan , blivit en viktigare del av det politiska beslutsfattandet . De bör därför även utgöra en viktig del i bedömnings- och beslutsprocessen kring alla offentliga eller privata projekt som sannolikt kan ha betydande miljöpåverkan , särskilt när det gäller infrastrukturprojekt. Eftersom kommissionen inte har fastställt några riktlinjer för tillämpningen av direktiv 2011/92/EU om bevarandet av det historiska arvet och kulturarvet bör den föreslå en förteckning över kriterier och kännetecken, även med avseende på den visuella effekten, för att direktivet ska genomföras på ett bättre sätt.

(4a)

Om man slår fast att det är nödvändigt att ta mer hänsyn till miljökriterier i alla projekt kan det även medföra negativa konsekvenser såvida förfarandena därmed blir mer komplicerade och tiden för godkännande och validering i varje steg förlängs. Detta kan öka kostnaderna och till och med i sig komma att utgöra ett miljöhot om infrastrukturprojekten tar mycket lång tid att slutföra.

(4b)

Det är avgörande att miljöfrågorna kring infrastrukturprojekt inte avleder uppmärksamheten från att ett projekt oundvikligen kommer att påverka miljön på något sätt, och det är nödvändigt att fokusera på jämvikten mellan projektets nytta och dess miljöpåverkan.

(5)

I meddelandet Färdplan för ett resurseffektivt Europa åtog sig kommissionen att inkludera frågor som rör resurseffektivitet i vidare mening i översynen av direktiv 2011/92/EU.

(5)

I meddelandet Färdplan för ett resurseffektivt Europa åtog sig kommissionen att inkludera frågor som rör resurseffektivitet och hållbarhet i vidare mening i översynen av direktiv 2011/92/EU.

(11)

Att skydda och främja vårt kulturarv och våra landskap är en viktig del av unionens kulturella mångfald, som unionen är mån om att respektera och främja i enlighet med artikel 167.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och detta görs i regel utifrån definitioner och principer i Europarådets konventioner, särskilt konventionen om skydd för byggnadskulturarvet i Europa, den europeiska landskapskonventionen och ramkonventionen om kulturarvets betydelse för samhället.

(11)

Att skydda och främja vårt kulturarv och våra landskap är en viktig del av unionens kulturella mångfald, som unionen är mån om att respektera och främja i enlighet med artikel 167.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och detta görs i regel utifrån definitioner och principer i Europarådets konventioner, särskilt konventionen om skydd för byggnadskulturarvet i Europa, den europeiska landskapskonventionen, ramkonventionen om kulturarvets betydelse för samhället och rekommendationen om bevarande av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och deras roll i samtiden, som Unesco antog i Nairobi 1976 .

(11a)

Den visuella effekten är ett viktigt kriterium vid miljökonsekvensbedömningen för bevarande av det historiska och kulturella arvet, kulturlandskap och stadsområden; detta bör vara ytterligare en faktor att beakta vid bedömningarna.

(12)

Vid tillämpningen av direktiv 2011/92/EU är det nödvändigt att se till att det råder ett konkurrenskraftigt företagsklimat, särskilt för små och medelstora företag, för att skapa smart och hållbar tillväxt för alla i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

(12)

Vid tillämpningen av direktiv 2011/92/EU är det nödvändigt att säkerställa en smart och hållbar tillväxt för alla i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

(12a)

I syfte att stärka insynen och tillgången för allmänheten bör alla medlemsstater inrätta en central elektronisk portal som tillhandahåller lämplig miljöinformation med avseende på tillämpningen av detta direktiv.

(12b)

För att minska den administrativa bördan, underlätta beslutsprocessen och minska projektkostnaderna bör man vidta nödvändiga åtgärder för att standardisera de kriterier som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering  (2) . Syftet är att man ska kunna stödja tillämpningen av bästa tillgängliga teknik (BAT), förbättra konkurrenskraften och undvika olika tolkningar av standarder.

(12c)

Riktlinjer för kriterier bör utarbetas i syfte att ytterligare förenkla och underlätta arbetet för behöriga förvaltningar, med beaktande av egenskaperna hos de olika ekonomiska eller industriella sektorerna. Denna åtgärd bör vägledas av bestämmelserna i artikel 6 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter  (3) .

(12d)

För att bevara det historiska och kulturella arvet så väl som möjligt bör kommissionen och/eller medlemsstaterna ta fram riktlinjer för de kriterier som ska uppfyllas.

(13)

Erfarenheten har visat att efterlevnaden av bestämmelserna i direktiv 2011/92/EU kan ha negativa effekter vid civila nödsituationer och åtgärder bör därför vidtas för att ge medlemsstaterna behörighet att inte tillämpa direktivet i vissa fall .

(13a)

Enligt artikel 1.4 i direktiv 2011/92/EU, där det fastställs att direktivet inte ska tillämpas på projekt som regleras genom särskild nationell lagstiftning, tillåts oinskränkta undantag med begränsade förfarandegarantier, vilket avsevärt skulle kunna hindra genomförandet av det direktivet.

(13b)

Erfarenheten har visat att det är nödvändigt att införa specifika bestämmelser för att förhindra intressekonflikter som kan uppstå mellan exploatören av ett visst projekt som är föremål för miljökonsekvensbedömning och de ansvariga myndigheter som avses i artikel 1.2 f i direktiv 2011/92/EU. De ansvariga myndigheterna bör framför allt inte vara samma person som exploatören eller på något sätt vara beroende av, kopplade till eller underställda exploatören. Av samma skäl bör det fastställas att en myndighet som utsetts till ansvarig myndighet enligt direktiv 2011/92/EU inte får påta sig en sådan roll i förhållande till projekt som omfattas av miljökonsekvensbedömning och för vilka myndigheten själv är exploatör.

(13c)

Proportionalitetsprincipen bör beaktas i bedömningarna av projektens miljökonsekvenser. De krav som ställs i miljökonsekvensbedömningen av ett projekt bör stå i proportion till projektets storlek och det stadium som det befinner sig i.

(16)

De ansvariga myndigheterna bör vid bedömningen av om ett projekt antas medföra betydande miljöpåverkan utgå från de mest relevanta kriterierna och även använda information från bedömningar som gjorts enligt annan unionslagstiftning för att behovsbedömningen ska bli så effektiv som möjligt. Det är därför lämpligt att specificera innehållet i beslutet, särskilt i de fall då det inte krävs någon miljöbedömning.

(16)

De ansvariga myndigheterna bör vid bedömningen av om ett projekt antas medföra betydande miljöpåverkan tydligt och rigoröst utgå från de mest relevanta kriterierna och även använda information från bedömningar som gjorts enligt annan unionslagstiftning för att behovsbedömningen ska bli så effektiv och öppen som möjligt. Det är därför lämpligt att specificera innehållet i beslutet, särskilt i de fall då det inte krävs någon miljöbedömning.

(16a)

För att undvika onödigt merarbete och onödiga kostnader bör projekten enligt bilaga II omfatta ett utkast till avsiktsförklaring på högst 30 sidor, med en beskrivning av projektet och information om projektets läge för behovsbedömningen, som är en första utvärdering av projektets bärkraft. Behovsbedömningarna bör vara offentliga och omfatta faktorerna i artikel 3. Projektets viktiga direkta och indirekta effekter bör anges.

(17)

De ansvariga myndigheterna bör vara skyldiga att fastställa hur omfattande och detaljerad miljöinformation som ska lämnas i miljörapporten. För att förbättra bedömningens kvalitet och effektivisera beslutsprocessen är det viktigt att på unionsnivå specificera vilka informationskategorier som de ansvariga myndigheterna ska utgå ifrån när de fattar sitt beslut.

(17)

Om de ansvariga myndigheterna bedömer det som nödvändigt eller om exploatören så kräver bör myndigheterna utfärda ett yttrande där de fastställer hur omfattande och detaljerad miljöinformation som ska lämnas i miljörapporten För att förbättra bedömningens kvalitet , förenkla förfarandena och effektivisera beslutsprocessen är det viktigt att på unionsnivå specificera vilka informationskategorier som de ansvariga myndigheterna bör utgå ifrån när de fattar sitt beslut.

(18)

Den miljörapport som exploatören ska lämna för ett projekt bör innehålla en bedömning av skäliga och relevanta alternativ till projektet, inklusive en bedömning av hur det befintliga miljötillståndet väntas utveckla sig om projektet inte genomförs (referensscenario), för att förbättra bedömningsprocessens kvalitet och göra det möjligt att i ett tidigt skede integrera miljöhänsyn i projektets utformning.

(18)

Den miljörapport som exploatören ska lämna för ett projekt bör innehålla en bedömning av skäliga och relevanta alternativ till projektet, inklusive en bedömning av hur det befintliga miljötillståndet väntas utveckla sig om projektet inte genomförs (referensscenario), för att förbättra den komparativa bedömningsprocessens kvalitet och göra det möjligt att i ett tidigt skede integrera miljöhänsyn i projektets utformning , för att göra det möjligt att välja det alternativ som är mest hållbart och har minst miljöpåverkan .

(19)

Åtgärder bör vidtas för att se till att uppgifterna i miljörapporterna är fullständiga och av tillräckligt hög kvalitet i enlighet med bilaga IV till direktiv 2011/92/EU. För att förhindra att dubbla bedömningar görs bör medlemsstaterna ha i åtanke att det kan göras miljöbedömningar på olika nivåer och enligt olika rättsakter.

(19)

Åtgärder bör vidtas för att se till att uppgifterna i miljörapporterna är fullständiga och av tillräckligt hög kvalitet i enlighet med bilaga IV till direktiv 2011/92/EU.

(19a)

Man bör förvissa sig om att de personer som kontrollerar miljörapporterna genom sina kvalifikationer och erfarenheter har den tekniska expertkunskap som krävs för att utföra de uppgifter som anges i direktiv 2011/92/EU på ett ur vetenskaplig synpunkt objektivt sätt, fullständigt oberoende av exploatören och de ansvariga myndigheterna.

(20)

För att garantera öppenhet och ansvarighet bör den ansvariga myndigheten vara skyldig att motivera sitt beslut att bevilja tillstånd för ett projekt och ange att den har beaktat resultaten av de samråd som hållits och de relevanta uppgifter som inhämtats.

(20)

För att garantera öppenhet och ansvarighet bör den ansvariga myndigheten vara skyldig att på ett detaljerat och fullständigt sätt motivera sitt beslut att bevilja tillstånd för ett projekt och ange att den har beaktat resultaten av de samråd som hållits med den berörda allmänheten och alla relevanta uppgifter som inhämtats. Om detta villkor inte har uppfyllts bör den berörda allmänheten kunna inleda en rättslig prövning.

(21)

Det bör införas minimikrav för kontroll av sådan betydande negativ påverkan som antas uppstå till följd av anläggning och drift av projekt, för att se till att medlemsstaterna har samma tillvägagångssätt och för att se till att det efter genomförandet av minsknings- och kompensationsåtgärder inte uppstått effekter som överstiger de som man förutsåg från början. Denna kontroll bör inte överlappa eller utöka den kontroll som krävs enligt annan unionslagstiftning.

(21)

Det bör införas minimikrav för kontroll av sådan betydande negativ påverkan som antas uppstå till följd av genomförande och drift av projekt, för att se till att medlemsstaterna har samma tillvägagångssätt och för att se till att det efter genomförandet av minsknings- och kompensationsåtgärder inte uppstått effekter som överstiger de som man förutsåg från början. Denna kontroll bör inte överlappa eller utöka den kontroll som krävs enligt annan unionslagstiftning. Om kontrollresultaten visar på oförutsedd negativ påverkan bör det fastställas lämpliga korrektiva åtgärder mot denna påverkan i form av ytterligare avhjälpnings- och/eller kompensationsåtgärder.

(22)

För att främja ett effektivare beslutsfattande och öka rättssäkerheten bör det införas tidsramar för de olika stegen i miljöbedömningen av projekt, där hänsyn även tas till projektet art, komplexitet, lokalisering och omfattning. Dessa tidsramar bör under inga omständigheter äventyra de höga miljöskyddsnormerna, särskilt inte dem som följer av annan unionslagstiftning på miljöområdet, inte heller allmänhetens möjlighet till effektivt deltagande eller rätt till rättslig prövning.

(22)

För att främja ett effektivare beslutsfattande och öka rättssäkerheten bör det införas rimliga och förutsebara tidsramar för de olika stegen i miljöbedömningen av projekt, där hänsyn även tas till projektets art, komplexitet, lokalisering och omfattning. Dessa tidsramar bör under inga omständigheter äventyra de höga miljöskyddsnormerna, särskilt inte dem som följer av annan unionslagstiftning på miljöområdet, inte heller allmänhetens möjlighet till effektivt deltagande eller rätt till rättslig prövning , och eventuella förlängningar bör endast beviljas i undantagsfall .

(22a)

Bland målen i FN/ECE:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till överprövning i miljöfrågor (Århuskonventionen), som har ratificerats av EU och införlivats med unionslagstiftningen  (4) , ingår en garanti för allmänhetens rätt att delta i beslutsprocesser i miljöfrågor. Deltagande, bland annat av sammanslutningar, organisationer och grupper, särskilt icke-statliga miljöskyddsorganisationer, bör därför främjas. Artikel 9.2 och 9.4 i Århuskonventionen innehåller dessutom bestämmelser om rätt till domstolsprövning eller andra förfaranden för prövning av den materiella och formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av bestämmelserna om allmänhetens deltagande. De delar av direktivet som berör gränsöverskridande transportprojekt bör också förstärkas, varvid man bör utnyttja de befintliga strukturerna för utveckling av transportkorridorerna och verktygen för att kartlägga eventuella miljökonsekvenser.

(23a)

De produktionstak som fastställs för råolja och naturgas i bilaga I till direktiv 2011/92/EU beaktar inte de särskilda egenskaperna hos de dagliga produktionsnivåerna av okonventionella kolväten, som ofta är mycket varierande och lägre. Därför omfattas projekt som avser sådana kolväten inte av någon obligatorisk miljökonsekvensbedömning trots deras miljöpåverkan. I enlighet med försiktighetsprincipen och Europaparlamentets uppmaning i resolutionen av den 21 november 2012 om miljöpåverkan av utvinning av skiffergas och skifferolja bör okonventionella kolväten (skiffergas och skifferolja, tät gas och metan i kolbädd), som definieras enligt sina geologiska karakteristika, införas i bilaga I till direktiv 2011/92/EU oavsett de kvantiteter som utvinns, så att prospekterings- och utvinningsprojekt som avser kolväten systematiskt omfattas av miljökonsekvensbedömning.

(24a)

Medlemsstaterna och andra som driver projekt bör se till att bedömningar av gränsöverskridande projekt genomförs på ett effektivt sätt och att onödiga fördröjningar undviks.

(26)

I syfte att anpassa urvalskriterierna och den information som ska lämnas i miljörapporten till den senaste utvecklingen inom teknik och relevanta förfaranden, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på bilagorna II.A, III och IV till direktiv 2011/92/EU. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå.

(26)

I syfte att anpassa urvalskriterierna och den information som ska lämnas i miljörapporten till den senaste utvecklingen inom teknik och relevanta förfaranden, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på bilagorna II.A, III och IV till direktiv 2011/92/EU. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(27)

Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(aa)

I punkt 2 a ska andra strecksatsen ersättas med följande:

(ab)

I punkt 2 ska led c ersättas med följande:

(b)

I punkt 2 ska följande definition läggas till:

(b)

I punkt 2 ska följande definitioner läggas till:

g)

miljökonsekvensbedömning: utarbetande av en miljörapport, genomförande av samråd (bland annat med den berörda allmänheten och miljömyndigheter), den ansvariga myndighetens bedömning, med beaktande av miljörapporten och resultaten av samråden vid tillståndsgivningen, samt tillhandahållande av information om beslutet i enlighet med artiklarna 5–10.

g)

miljökonsekvensbedömning: exploatörens utarbetande av en miljörapport, genomförande av samråden (bland annat med den berörda allmänheten och miljömyndigheter), den ansvariga myndighetens bedömning och/eller bedömning som utförs av de myndigheter som avses i artikel 6.1 , med beaktande av miljörapporten , inklusive uppgifter om utsläppsbelastningen, och resultaten av samråden vid tillståndsgivningen, samt tillhandahållande av information om beslutet i enlighet med artiklarna 5–10.

gb)

gränsöverskridande sträcka: sträcka som säkerställer kontinuiteten hos ett projekt av gemensamt intresse mellan de mest närliggande knutpunkterna på vardera sidan gränsen av två medlemsstater eller mellan en medlemsstat och ett grannland.

gc)

standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller fortlöpande tillämpning, som inte är tvingande och som tillhör någon av följande typer:

gd)

historiska platser i städerna: platser som är en del av en större helhet som utgörs av den naturliga och den bebyggda miljön och även av invånarnas vardagliga upplevelser av tillvaron. Inom denna vidsträckta miljö, som berikas av gamla eller nya värderingar och som ständigt genomgår en dynamisk process av på varandra följande omvandlingar, kan nya stadsområden anses utgöra vittnesbörd om miljön stadda i ett utvecklingsstadium.

ge)

korrigerande åtgärd: ytterligare avhjälpnings- och kompensationsåtgärder som exploatören kan vidta för att åtgärda oförutsedda negativa effekter eller förluster av biologisk mångfald som har fastställts vid genomförandet av projekt, och som kan uppkomma för att effekterna av konstruktionen eller driften av projekt för vilka tillstånd redan beviljats inte har åtgärdats i tillräcklig omfattning.

gf)

visuell konsekvensbedömning: visuell effekt definieras som en förändring i utseendet hos eller utsikten från ett skapat eller naturligt landskap och i urbana områden som ett resultat av utvecklingen som kan vara positiv (förbättring) eller negativ (försämring). Visuell konsekvensbedömning täcker också rivning av byggnader som är skyddade eller som är strategiskt viktiga för den traditionella orts- eller landskapsbilden. Den ska täcka den tydliga förändringen av den geologiska topologin och andra hinder såsom byggnader eller murar som begränsar utsikten mot naturen såväl som landskapets harmoni. Visuell effekt bedöms i stort med kvalitativa bedömningskriterier, som omfattar människans uppskattning av och samspel med landskapet och det värde som det ger en plats (genius loci).

gg)

gemensamt förfarande: enligt det gemensamma förfarandet ska den ansvariga myndigheten integrera en eller flera myndigheters bedömningar och utfärda en samlad miljökonsekvensbedömning, utan att det påverkar andra bestämmelser i annan relevant unionslagstiftning.

gh)

förenkling: minskning av antalet formulär och administrativa förfaranden samt inrättande av gemensamma förfaranden eller samordningsverktyg för att integrera de bedömningar som görs av många olika myndigheter. Detta innebär att fastställa gemensamma kriterier, effektivisera inlämningen av rapporter och stärka objektiva och vetenskapliga bedömningar.

c)

Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

c)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

3.   Medlemsstaterna får, efter bedömning från fall till fall och inom ramen för den nationella lagstiftningen, besluta att inte tillämpa detta direktiv på projekt som enbart avser det nationella försvaret eller civil beredskap om de anser att det skulle inverka negativt på detta syfte.

3.   Medlemsstaterna får, efter bedömning från fall till fall och inom ramen för den nationella lagstiftningen, besluta att inte tillämpa detta direktiv på projekt som enbart avser det nationella försvaret om de anser att det skulle inverka negativt på detta syfte.

(ca)

Följande punkt ska läggas till:

”4a.     Medlemsstaterna ska utse den ansvariga myndigheten eller de ansvariga myndigheterna på ett sätt som garanterar deras fullständiga oberoende vid utförandet av de uppgifter som följer av detta direktiv. Den ansvariga myndigheten eller de ansvariga myndigheterna ska framför allt utses på ett sätt som förhindrar att de är beroende av, kopplade till eller underställda varandra, sina enheter eller exploatören. En ansvarig myndighet får inte utföra uppgifter enligt detta direktiv när det gäller ett projekt för vilket myndigheten själv är exploatör.”

(1a)

”1.     Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bland annat på grund av deras art, storlek eller lokalisering blir föremål för krav på tillstånd och en bedömning av deras påverkan innan tillstånd ges, efter samråd med allmänheten. Åtgärder för att kontrollera betydande negativ miljöpåverkan samt avhjälpnings- och kompensationsåtgärder ska, om så är lämpligt, vidtas av den ansvariga myndigheten när tillstånd ges. Dessa projekt anges i artikel 4.”

(2a)

”4.     Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 får medlemsstaterna i undantagsfall besluta, om detta föreskrivs i nationell lag, att ett visst projekt som enbart avser civil beredskap helt eller delvis ska undantas från föreskrifterna i detta direktiv, om tillämpningen av detta skulle inverka negativt på detta syfte.

Medlemsstaterna får i så fall informera den berörda allmänheten och samråda med den samt ska

Kommissionen ska genast vidarebefordra de mottagna handlingarna till övriga medlemsstater.

Kommissionen ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna punkt.”

a)

befolkning, människors hälsa och biologisk mångfald, särskilt när det gäller arter och livsmiljöer som skyddas enligt rådets direktiv 92/43/EEG (*) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (**),

a)

befolkning, människors hälsa och biologisk mångfald, medräknat flora och fauna, särskilt när det gäller arter och livsmiljöer som skyddas enligt direktiv 92/43/EEG , 2000/60/EG och 2009/147/EG,

b)

mark, jord, vatten, luft och klimatförändring,

b)

mark, jord, vatten, luft och klimatförändring,

c)

materiella tillgångar, kulturarv och landskap,

c)

materiella tillgångar, kulturarv och landskap,

d)

samspelet mellan de faktorer som avses i leden a, b och c,

d)

samspelet mellan de faktorer som avses i leden a, b och c,

e)

utsatthet, känslighet och återhämtningsförmåga, hos de faktorer som avses i leden a, b och c, när det gäller katastrofrisker.”

e)

utsatthet, känslighet och återhämtningsförmåga, hos de faktorer som avses i leden a, b och c, när det gäller sannolika katastrofrisker.”

(4)

Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

(4)

Artikel 4 ska ändras på följandesätt:

a)

vilka beslut och yttranden som ska inhämtas,

b)

vilka myndigheter och delar av allmänheten som väntas vara berörda,

b)

vilka myndigheter och delar av allmänheten som väntas vara berörda,

c)

förfarandets olika stadier och deras varaktighet,

c)

förfarandets olika stadier och tidsramarna för deras varaktighet,

d)

skäliga och relevanta alternativ till projektet och dess specifika egenskaper,

d)

skäliga alternativ som exploatören kan överväga och som är relevanta för projektet, dess specifika egenskaper och dess betydande miljöpåverkan ,

e)

de miljöförhållanden som avses i artikel 3 och som antas utsättas för betydande påverkan,

f)

vilken information som ska lämnas och som är relevant med hänsyn till vad som utmärker ett visst projekt eller en viss typ av projekt,

f)

vilken information som ska lämnas och som är relevant med hänsyn till vad som utmärker ett visst projekt eller en viss typ av projekt,

g)

vilken information och kunskap som finns och som kan inhämtas på andra beslutsnivåer eller genom annan unionslagstiftning, och de bedömningsmetoder som ska användas.

g)

vilken information och kunskap som finns och som kan inhämtas på andra beslutsnivåer eller genom annan unionslagstiftning, och de bedömningsmetoder som ska användas.

a)

exploatören se till att miljörapporten utarbetas av ackrediterade och tekniskt behöriga experter eller

a)

exploatören se till att miljörapporten utarbetas av behöriga experter och

b)

den ansvariga myndigheten se till att miljörapporten verifieras av ackrediterade och tekniskt behöriga experter och/eller nationella expertkommittéer .

b)

den ansvariga myndigheten se till att miljörapporten verifieras av tekniskt behöriga experter och/eller nationella kommittéer bestående av experter vilkas namn ska offentliggöras .

(5a)

”Artikel 5a

För gränsöverskridande projekt ska de berörda medlemsstaterna och grannländerna vidta de åtgärder som krävs för att se till att de respektive ansvariga myndigheterna samarbetar för att gemensamt sörja för en integrerad och samstämd gränsöverskridande miljökonsekvensbedömning från ett tidigt planeringsstadium, i enlighet med gällande lagstiftning om EU-medfinansiering.

Vid projekt inom det transeuropeiska transportnätet ska eventuella konsekvenser för Natura 2000-nätverket slås fast med hjälp av TENtec-systemet, kommissionens programvara Natura 2000 och andra möjliga alternativ.”

(-a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.     Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller sin territoriella behörighet kan antas bli berörda av ett projekt ges möjlighet att yttra sig över de uppgifter som lämnas av exploatören och över ansökan om tillstånd. I detta syfte ska medlemsstaterna utse de myndigheter som ska höras, antingen genom allmänna föreskrifter eller från fall till fall. De uppgifter som har inhämtats i enlighet med artikel 5 ska vidarebefordras till dessa myndigheter. Medlemsstaterna ska fastställa hur detta samråd ska gå till.”

(-aa)

”2.     Allmänheten ska, via en central portal som är tillgänglig för allmänheten på elektronisk väg i enlighet med artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation*, genom offentliga meddelanden eller på annat lämpligt sätt, såsom med hjälp av elektroniska medier när sådana är tillgängliga, informeras på ett tidigt stadium under de beslutsförfaranden på miljöområdet som avses i artikel 2.2, och senast så snart som information rimligen kan ges:

(-ab)

”3.     Medlemsstaterna ska inom rimliga tidsramar se till att allmänheten åtminstone via en central portal får tillgång till följande på elektronisk väg:

(-ac)

”5.     Medlemsstaterna ska fastställa de närmare arrangemangen för hur allmänheten ska underrättas och hur det offentliga samrådet ska ske. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att relevanta uppgifter tillhandahålls via en central portal som är tillgänglig för allmänheten på elektronisk väg i enlighet med artikel 7.1 i direktiv 2003/4/EG.”

(ba)

Följande punkt ska läggas till:

”7a.     För att säkerställa att den berörda allmänheten deltar effektivt i beslutsprocesserna ska medlemsstaterna se till att kontaktinformation för enkel och snabb tillgång till den myndighet eller de myndigheter som ansvarar för att genomföra de uppgifter som avses i detta direktiv görs tillgänglig för allmänheten när som helst och oberoende av eventuella pågående specifika projekt som omfattas av miljökonsekvensbedömning, samt att allmänhetens åsikter och synpunkter har beaktats på vederbörligt sätt.”

(7a)

”5a.     När det gäller gränsöverskridande projekt av gemensamt intresse på transportområdet inom någon av de korridorer som avses i bilaga I till förordningen…  (*) om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa bör medlemsstaterna delta i samordningen av det offentliga samrådsarbetet. Samordnaren ska se till att projekteringen av ny infrastruktur sker genom ett omfattande offentligt samråd med alla berörda parter och det civila samhället. Samordnaren kan alltid föreslå lösningar för hur planen för korridoren ska utvecklas och genomföras på ett balanserat sätt.”

a)

Den ansvariga myndighetens miljökonsekvensbedömning som avses i artikel 3 och de miljövillkor som bifogas beslutet, inklusive en beskrivning av de huvudsakliga åtgärderna för att undvika, minska och om möjligt motverka betydande negativ påverkan.

a)

Resultaten från den ansvariga myndighetens miljökonsekvensbedömning som avses i artikel 3 , inbegripet en sammanfattning av mottagna iakttagelser och synpunkter enligt artiklarna 6 och 7, och de miljövillkor som bifogas beslutet, inklusive en beskrivning av de huvudsakliga åtgärderna för att undvika, minska och om möjligt motverka betydande negativ påverkan.

b)

De huvudsakliga skälen till att välja det aktuella projektet, framför andra alternativ som övervägts, inklusive en bedömning av hur det befintliga miljötillståndet väntas utveckla sig om projektet inte genomförs (referensscenario ).

b)

En översikt över de huvudalternativ som exploatören övervägt, med angivande av de huvudsakliga skälen till den valda lösningen, med beaktande av miljöeffekterna .

c)

En sammanfattning av mottagna synpunkter enligt artiklarna 6 och 7.

d)

En sammanfattande förklaring av hur miljöhänsyn har integrerats i tillståndsgivningen och hur resultaten av samråden och de uppgifter som inhämtats enligt artiklarna 5, 6 och 7 har införlivats eller på annat sätt beaktats.

d)

En sammanfattande förklaring av hur miljöhänsyn har integrerats i tillståndsgivningen och hur miljörapporten och resultaten av samråden och de uppgifter som inhämtats enligt artiklarna 5, 6 och 7 har införlivats eller på annat sätt beaktats.

*

a)

Information om innehållet i beslutet och varje villkor som är knutet till detta.

b)

Information om de huvudsakliga skäl och överväganden som beslutet grundar sig på, och även om förfarandet för allmänhetens deltagande, efter att ha granskat miljörapporten och den berörda allmänhetens kommentarer och synpunkter.

c)

En beskrivning av de huvudsakliga åtgärderna för att undvika, minska och om möjligt motverka betydande negativa effekter.

d)

I förekommande fall en beskrivning av de kontrollåtgärder som avses i artikel 8.2.”

(9a)

”Artikel 9a

Medlemsstaterna ska se till att den eller de behöriga myndigheterna vid fullgörandet av de skyldigheter som följer av detta direktiv inte hamnar i en intressekonflikt på grund av lagstiftning som är bindande för dem.”

(9b)

”Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka de ansvariga myndigheternas skyldighet att iaktta de begränsningar som åläggs genom nationella lagar och andra författningar samt tillämplig rättspraxis om affärs- och industrihemligheter, inklusive immateriella rättigheter, och om hänsynstagande till allmänna intressen, förutsatt att de uppfyller kraven i direktiv 2003/4/EG.”

(9c)

”Artikel 10a

Medlemsstaterna ska fastställa regler om de sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. De sanktioner som föreskrivs måste vara effektiva, proportionella och avskräckande.”

(9d)

Sådana förfaranden ska vara adekvata och effektiva, ge möjlighet att begära ett interimistiskt föreläggande samt vara rättvisa, snabba och inte oöverkomligt kostsamma.”

(-1)

(-1a)

1.

En beskrivning av projektet, däribland särskilt

1.

En beskrivning av projektet, däribland

2.

En beskrivning av sådan betydande miljöpåverkan som projektet kan antas ge upphov till.

2.

En beskrivning av sådan betydande miljöpåverkan som projektet kan antas ge upphov till.

3.

En beskrivning av de troliga, mer betydande miljöeffekterna av

3.

En beskrivning av projektets troliga, mer betydande miljöpåverkan, däribland risker för den berörda befolkningens hälsa samt konsekvenserna för landskapet och kulturarvet till följd av

4.

En beskrivning av planerade åtgärder för att undvika, förebygga eller minska betydande negativ miljöpåverkan.”

4.

En beskrivning av planerade åtgärder för att undvika, förebygga eller minska betydande negativ miljöpåverkan , särskilt när den anses vara oåterkallelig .

ii)

kustområden,

ii)

kustområden och marin miljö ,

1.

En beskrivning av projektet, däribland särskilt

1.

En beskrivning av projektet, däribland särskilt

2.

En beskrivning av aspekter som rör teknik, lokalisering m.m. hos de alternativ som beaktats (t.ex. i fråga om projektets utformning, teknisk kapacitet, storlek och omfattning), inklusive angivelse av det alternativ som har minst miljöpåverkan, samt angivelse av de huvudsakliga skälen till det val som gjorts , bland annat med hänsyn till miljöpåverkan .

2.

En beskrivning av aspekter som rör teknik, lokalisering m.m. hos de rimliga alternativ som exploatören övervägt (t.ex. i fråga om projektets utformning, teknisk kapacitet, storlek och omfattning), som är relevanta för det föreslagna projektet och dess specifika egenskaper samt angivelse av de huvudsakliga skälen till det val som gjorts.

3.

En beskrivning av relevanta aspekter av det befintliga miljötillståndet och hur detta väntas utveckla sig om projektet inte genomförs (referensscenario). Denna beskrivning bör omfatta eventuella befintliga miljöproblem som är relevanta för projektet, t.ex. problem i områden som är av särskild miljömässig betydelse och utnyttjandet av naturresurser.

3.

En beskrivning av relevanta aspekter av det aktuella miljötillståndet och hur detta väntas utveckla sig om projektet inte genomförs (referensscenario) , och där de naturliga eller samhälleliga avvikelserna från referensscenariot rimligtvis kan förutses . Denna beskrivning bör omfatta eventuella befintliga miljöproblem som är relevanta för projektet, t.ex. problem i områden som är av särskild miljömässig betydelse och utnyttjandet av naturresurser.

4.

En beskrivning av sådan väsentlig miljöpåverkan som projektet kan antas ge upphov till, däribland särskilt i fråga om befolkning, människors hälsa, fauna, flora, biologisk mångfald och ekosystemtjänster , mark (markexploatering), jord (organisk substans, erosion, kompaktering, hårdgörning) vatten (kvantitet och kvalitet), luft, klimatfaktorer, klimatförändring (utsläpp av växthusgaser, bland annat från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, möjligheten att begränsa dessa, effekter kopplade till anpassning, om projektet tar hänsyn till risker förenade med klimatförändringen) materiella tillgångar, kulturarv, inklusive det arkitektoniska och arkeologiska kulturarvet, och landskapet; denna beskrivning bör även omfatta samverkan mellan de nämnda faktorerna, samt de nämnda faktorernas utsatthet, känslighet och återhämtningsförmåga när det gäller katastrofrisker.

4.

En beskrivning av sådan väsentlig miljöpåverkan som projektet kan antas ge upphov till, däribland särskilt i fråga om befolkning, människors hälsa, fauna, flora, biologisk mångfald via dess fauna och flora , mark (markexploatering), jord (organisk substans, erosion, kompaktering, hårdgörning) vatten (kvantitet och kvalitet), luft, klimatfaktorer, klimat (utsläpp av växthusgaser, bland annat från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, möjligheten att begränsa dessa, effekter kopplade till anpassning, om projektet tar hänsyn till risker förenade med klimatförändringen) materiella tillgångar, kulturarv, inklusive det arkitektoniska och arkeologiska kulturarvet, och landskapet; denna beskrivning bör även omfatta samverkan mellan de nämnda faktorerna, samt de nämnda faktorernas utsatthet, känslighet och återhämtningsförmåga när det gäller katastrofrisker.

5.

En beskrivning av de troliga, mer betydande miljöeffekterna av bland annat,

5.

En beskrivning av de troliga, mer betydande miljöeffekterna av bland annat,

Beskrivningen av betydande effekter som antas uppstå bör innefatta den direkta inverkan, liksom i förekommande fall varje indirekt, sekundär, kumulativ, gränsöverskridande, kort-, medel- eller långsiktig, bestående eller tillfällig, positiv eller negativ inverkan av projektet. Vid beskrivningen bör hänsyn tas till de miljömål som fastställts på EU- eller medlemsstatsnivå och som är relevanta för projektet.

Beskrivningen av betydande effekter som antas uppstå bör innefatta den direkta inverkan, liksom i förekommande fall varje indirekt, sekundär, kumulativ, gränsöverskridande, kort-, medel- eller långsiktig, bestående eller tillfällig, positiv eller negativ inverkan av projektet. Vid beskrivningen bör hänsyn tas till de miljömål som fastställts på unionsnivå eller medlemsstatsnivå och som är relevanta för projektet.

6.

En beskrivning av de metoder som använts för att i förväg bedöma de miljöeffekter som avses i punkt 5, samt en redogörelse av de huvudsakliga osäkerhetsfaktorerna och hur de påverkar beräkningarna och valet av det föredragna alternativet.

6.

En beskrivning av de metoder som använts för att i förväg bedöma de miljöeffekter som avses i punkt 5, samt en redogörelse av de huvudsakliga osäkerhetsfaktorerna och hur de påverkar beräkningarna och valet av det föredragna alternativet.

7.

En beskrivning av planerade åtgärder för att förebygga, minska och om möjligt motverka sådana betydande negativa miljöeffekter som avses i punkt 5 och i förekommande fall en beskrivning av föreslagna kontrollförfaranden, inklusive utarbetandet av en efterhandsanalys av de negativa miljöeffekterna. Denna beskrivning bör innefatta i vilken utsträckning betydande negativa effekter begränsas eller motverkas och bör omfatta både uppbyggnads- och driftfasen.

7.

En beskrivning av planerade prioriterade åtgärder för att förebygga, minska och om möjligt i sista hand motverka sådana betydande negativa miljöeffekter som avses i punkt 5 och i förekommande fall en beskrivning av föreslagna kontrollförfaranden, inklusive utarbetandet av en efterhandsanalys av de negativa miljöeffekterna. Denna beskrivning bör innefatta i vilken utsträckning betydande negativa effekter förebyggs, minskas eller motverkas och bör omfatta både uppbyggnads- och driftfasen.

8.

En bedömning av de katastrofrisker och olycksrisker som projektet kan vara känsligt för och, i förekommande fall, en beskrivning av planerade åtgärder för att förebygga sådana risker, samt beredskapsåtgärder (t.ex. de åtgärder som krävs enligt direktiv 96/82/EG i ändrad lydelse ).

8.

En bedömning av de sannolika katastrofrisker och olycksrisker som projektet kan vara känsligt för och, i förekommande fall, en beskrivning av planerade åtgärder för att förebygga sådana risker, samt beredskapsåtgärder (t.ex. de åtgärder som krävs enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och krav som härrör från annan EU-lagstiftning eller internationella konventioner ).

9.

En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i ovanstående punkter.

9.

En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i ovanstående punkter.

10.

En beskrivning av eventuella problem (tekniska brister eller bristande sakkunskap) som exploatören stött på vid sammanställningen av den information som krävs och en angivelse av de källor som använts vid beskrivningar och bedömningar, samt en redogörelse av de huvudsakliga osäkerhetsfaktorerna och hur de påverkar beräkningarna och valet av det föredragna alternativet.”

10.

En beskrivning av eventuella problem (tekniska brister eller bristande sakkunskap) som exploatören stött på vid sammanställningen av den information som krävs och en angivelse av de källor som använts vid beskrivningar och bedömningar, samt en redogörelse av de huvudsakliga osäkerhetsfaktorerna och hur de påverkar beräkningarna och valet av det föredragna alternativet.”