19.5.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 181/73

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om överläggningarna i utskottet för framställningar,

—

med beaktande av artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen,

—

med beaktande av artiklarna 24, 227, 228, 258 och 260 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av artiklarna 48 och 202.8 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A7-0299/2013), och av följande skäl:

A.

Med förbehåll för protokoll 30, fogat till fördraget, blev Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna rättsligt bindande redan genom Lissabonfördragets ikraftträdande. I Lissabonfördraget fastställs också den rättsliga grunden för EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt införlivande av det europeiska medborgarinitiativet.

B.

Utskottet för framställningar är skyldigt att ständigt se över och, där så är möjligt, stärka sin roll, i synnerhet med hänsyn till utvecklingen av de demokratiska principerna såsom medborgarnas ökade deltagande i EU:s beslutsprocesser samt ökad insyn och ansvarsskyldighet. I sin ordinarie verksamhet samarbetar utskottet nära med medlemsstaterna, kommissionen, Europeiska ombudsmannen och andra organ för att se till att både lydelsen och andan i unionslagstiftningen respekteras fullt ut.

C.

Under 2012 registrerade utskottet för framställningar 1 986 framställningar, som i många av fallen innehöll hänvisningar till områdena grundläggande rättigheter, miljön, den inre marknaden och den ekonomiska och finansiella krisen. 1 406 framställningar förklarades tillåtliga. Av dessa framställningar översändes 853 till kommissionen för ytterligare utredning i enlighet med artiklarna 258 och 260 i fördraget samtidigt som 580 framställningar förklarades otillåtliga. Innehållet i åtminstone fem framställningar som ingavs 2012 fördes vidare till Europeiska unionens domstol i enlighet med artiklarna 258 och 260 i fördraget. Domen av den 14 september 2011 i mål T-308/07 klargjorde att förfarandemässiga beslut som tas av parlamentet i framställningsärenden kan bli föremål för rättslig prövning. Beträffande den statistiska analys som denna rapport innehåller avser det största antalet framställningar hela EU (27,3 procent), följt av spanska (15,0 procent), tyska (12,5 procent) och italienska (8,6 procent) ärenden.

D.

På området grundläggande rättigheter ägnade utskottet under 2012 stor uppmärksamhet åt funktionshindrades rättigheter, barns rättigheter, konsumenters rättigheter, äganderätten, de rättigheter som medför fri rörlighet utan något slags diskriminering, skydd av yttrandefriheten och den personliga integriteten, rätten till tillgång till handlingar och information, samt rättigheter i samband med friheten att ansluta sig till politiska partier och fackförbund. Den ekonomiska krisen har gett upphov till ett antal framställningar om sociala problem, såsom bostads- och sysselsättningsfrågor samt frågor rörande oegentligheter inom banksektorn som drabbat spararna.

E.

De framställningar som medborgarna gjort visar på att det fortsätter att förekomma diskriminering av medborgare på grund av funktionsnedsättning, minoritetstillhörighet eller tillhörighet till en viss etnisk grupp, kön, ålder eller sexuell läggning.

F.

EU-initiativ mot diskriminering, såsom 2011 års EU-ram för nationella strategier för integrering av romer, måste skyndsamt integreras i nationella strategier och fortlöpande ses över och övervakas i ljuset av hur den ekonomiska och sociala situationen utvecklas.

G.

När det gäller skyddet av miljön kan det hot som föroreningar och miljöförsummelser utgör aldrig överdrivas, med tanke på medföljande risker för den biologiska mångfalden och ekosystemen, liksom folkhälsorisker. Allt detta är långsiktigt relevant och i många fall livshotande. När det gäller den biologiska mångfalden har vissa medlemsstater ännu inte fastställt områdena med minimiskydd inom Natura 2000, och inte heller fullt ut genomfört ett effektivt skydd för dessa områden. Vederbörlig hänsyn bör tas till målen om att bekämpa föroreningar och klimatförändringar. Under 2012 ägnade utskottet stor uppmärksamhet åt genomförandet av lagstiftning om avfall och vatten och åt bedömningar av den inverkan som olika projekt och verksamheter har på miljön och folkhälsan.

H.

Det är nödvändigt att bevara naturresurserna för att inte äventyra jordens framtid. Försiktighetsprincipen bör tillämpas när det gäller teknisk innovation, såsom genetiskt modifierade organismer och nanoteknik.

I.

När det gäller frågan om avfallshantering framkom det tydligt under undersökningsresan till Italien att det är av mycket stor vikt att alla de involverade italienska myndigheterna finner en hållbar lösning för avfallshanteringen i provinsen Rom och därmed säkerställer respekten för medborgarnas hälsa och värdighet. Trots att nödsituationen i Neapel har upphört återstår många utmaningar för en övergripande strategi för avfallshanteringen i regionen Kampanien mot bakgrund av avfallshierarkin i direktiv 2008/98/EG (avfallsdirektivet) och avgörandet från Europeiska unionens domstol i mars 2010.

J.

Kommissionen kan utöva en fullständig kontroll av hur EU-lagstiftningen följs först efter det att de nationella myndigheterna har fattat slutliga beslut, men det är ändå viktigt – särskilt i miljöfrågor – att på ett tidigt stadium kontrollera att lokala, regionala och nationella myndigheter korrekt tillämpar alla de krav på lämpliga förfaranden som framgår av EU-lagstiftningen, inbegripet tillämpningen av försiktighetsprincipen.

K.

Utskottets arbete har lett till att parlamentet fastslagit att vatten är en kollektiv nyttighet. Det europeiska medborgarinitiativet ”Right2Water” har som första initiativ nått tröskeln på en miljon EU-medborgares underskrifter.

L.

Det är viktigt att förhindra fler oåterkalleliga förluster inom den biologiska mångfalden, särskilt i Natura 2000-områden, och medlemsstaterna har åtagit sig att säkerställa skyddet av särskilda bevarandeområden enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG).

M.

I sin resolution av den 13 december 2012 om en ny, hållbar och konkurrenskraftig stålindustri (på grundval av en framställning) (1) argumenterade parlamentet för principen om att förorenaren ska betala.

N.

Trots det interinstitutionella avtalet mellan parlamentet och kommissionen verkar kommissionen ovillig att utan dröjsmål tillhandahålla information om vilken typ av förhandlingar som förs, och om beslut som fattats, inom ramen för överträdelseförfaranden i samband med framställningar och rörande genomförandet av miljölagstiftningen. Detta är en stor källa till oro med tanke på den irreparabla skada och förstörelse som skulle kunna åsamkas våra ekosystem och människors hälsa. EU-institutionerna borde tillhandahålla mer information och visa större öppenhet gentemot EU-medborgarna.

O.

2013 har utsetts till Europaåret för medborgarna, och det är just unionsmedborgarna och personer bosatta i EU som – individuellt eller kollektivt – är väl lämpade att både bedöma effektiviteten i unionslagstiftningen såsom den tillämpas och rapportera om eventuella kryphål som hindrar ett korrekt genomförande av lagstiftningen och ett obegränsat utövande av gällande rättigheter. Vederbörlig hänsyn bör tas till innehållet i En strategi för konsumentpolitiken i EU – Att öka förtroendet och tillväxten. En grundförutsättning för detta är att medborgarna informeras på ett praktiskt sätt om unionslagstiftningen.

P.

Av detta skäl ägnade utskottet för framställningar under 2012 mycket tid och kraft åt att diskutera innebörden av det europeiska medborgarskapet, som visserligen har en nära koppling till fri rörlighet och vistelse – utan begränsningar – i EU, i enlighet med definitionen i EUF-fördraget tredje delen, men som också omfattar en rad andra rättigheter och gagnar medborgare som inte lämnar hemlandet. Framställningar har visat på att unionsmedborgarna och personer som vistas i unionen fortfarande i stor utsträckning ställs inför påtagliga hinder, i synnerhet när de vill utöva sina gränsöverskridande rättigheter, vilket dagligen får direkta konsekvenser för liv och välbefinnande i tusentals hushåll.

Q.

Framställningsförfarandet kan betraktas som ett komplement till de övriga unionsverktyg som EU-medborgarna har till sitt förfogande, till exempel möjligheten att inge klagomål till Europeiska ombudsmannen eller till kommissionen. Utskottet för framställningar samarbetar nära med Europeiska ombudsmannen, andra utskott i parlamentet, europeiska organ, aktörer och nätverk samt medlemsstaterna.

R.

Förfarandet med framställningar kan, och bör, förbli ett komplement till andra prövningsmekanismer som medborgarna har att tillgå, såsom ingivande av klagomål till kommissionen eller Europeiska ombudsmannen. Särskilt Solvit är ett viktigt verktyg som unionsmedborgarna kan använda för att finna snabba lösningar på problem som orsakas av offentliga myndigheters bristfälliga tillämpning av inremarknadslagstiftningen. Det krävs därför att framsteg görs när det gäller att gemensamt lösa tvister till följd av klagomål från konsumenter och konsumentorganisationer. Den gemensamma webbportalen ”Hävda dina rättigheter” innehåller viktig information till medborgare som vill lämna in klagomål om hur unionslagstiftningen tillämpats.

S.

Tillämpningsområdet och förfarandet för den fördragsstadgade rätt att inge framställningar som omfattar alla medborgare och bosatta i EU avviker från andra lösningar som är tillgängliga för medborgarna, till exempel möjligheten att inge klagomål till kommissionen eller Europeiska ombudsmannen.

T.

Det är nödvändigt att öka medborgarnas deltagande i EU:s beslutsprocess för att förstärka legitimiteten och möjligheten till ansvarsutkrävande i denna process.

U.

Ett nytt instrument för deltagandedemokrati, det europeiska medborgarinitiativet, trädde i kraft den 1 april 2012. Inom ramen för detta instrument registrerades totalt 16 initiativ under året. Olika initiativtagare till europeiska medborgarinitiativ har riktat uppmärksamheten på relevanta betänkligheter rörande de tekniska hinder som står i vägen för den konkreta insamlingen av underskrifter. Utskottet för framställningar kommer att spela en framträdande roll när det gäller att anordna offentliga utfrågningar för framgångsrika initiativ.

V.

Det är uppenbarligen fortfarande så att det råder brist på såväl välstrukturerad och allmänt spridd information som medvetenhet bland unionsmedborgarna vad gäller deras rättigheter. Detta utgör avgörande hinder när det gäller att utöva ett aktivt unionsmedborgarskap. I samband med detta bör medlemsstaterna i större utsträckning fullgöra sin skyldighet att tillhandahålla information och främja medvetenhet.

W.

EU:s medborgare och invånare har berättigade förväntningar på att de frågor som de tar upp med utskottet för framställningar kan lösas utan onödigt dröjsmål inom Europeiska unionens rättsliga ramverk, och framför allt på att utskottsledamöterna kommer att försvara framställarens naturliga miljö, hälsa, fria rörlighet, värdighet och grundläggande rättigheter och friheter. Utskottets effektivitet är i stor utsträckning ett resultat av utskottssekretariatets snabba och noggranna arbete, som kan förbättras ytterligare, framför allt genom en optimering av handläggningstiderna för framställningar och en systematisering av förfarandet för bedömning av framställningar. Med tanke på den ständiga ökningen av antalet framställningar som kommer in varje år bör mer resurser och sammanträdestid för utskottet avsättas för detta ändamål. Kontinuitet behöver uppnås i handläggningen av framställningar trots övergångarna till nya valperioder och de personalbyten som dessa ger upphov till. Åtskilliga framställningar har lämnats in gällande Francoregimens offer och de stulna barnen i Spanien.

X.

Vissa framställningar är fortfarande under behandling hos kommissionen, parlamentet, Europeiska unionens domstol och de nationella myndigheterna utan att en lösning kunnat uppnås, vilket innebär att framställarna fortfarande svävar i ovisshet och inte kan skönja någon lösning.

Y.

Antalet framställningar i medlemsländerna rörande kränkningar av principen om grundläggande demokratiska rättigheter och rättsstatsprincipen – principer som skyddas genom fördraget om Europeiska unionen – har ökat betydligt. Detta visar att unionsmedborgarna med allt större förtroende ser på unionens institutioner som en garanti för upprätthållandet av medborgarnas grundläggande rättigheter.

Z.

Individer och lokalsamhällen samt frivilligorganisationer och företag har goda förutsättningar att bedöma unionslagstiftningens ändamålsenlighet när det gäller dem själva och att belysa eventuella kryphål som behöver analyseras för att säkerställa ett bättre, mer enhetligt och jämförbart genomförande av unionslagstiftningen i alla medlemsstater.

1.

Europaparlamentet noterar att de framställningar som EU-medborgare gjort under 2012 inriktar sig på påstådda överträdelser av unionslagstiftningen på områdena grundläggande rättigheter, miljön, den inre marknaden och äganderätt. Parlamentet anser att dessa framställningar klart och tydligt visar att det i många fall och på många ställen förekommer ofullständigt införlivande eller bristfällig tillämpning av unionslagstiftningen.

2.

Europaparlamentet konstaterar att de grundläggande rättigheterna kvarstår som ett mycket viktigt tema i de ingivna framställningarna och att framställarna framför allt tar upp frågor som rör rättigheter för personer med funktionsnedsättning, barns rättigheter, äganderätt, rätten till fri rörlighet inklusive överföring av sociala rättigheter – på ett sätt som utesluter varje form av diskriminering –, skydd av yttrandefriheten och den personliga integriteten, föreningsfriheten samt rätten till tillgång till handlingar och information. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ett korrekt sätt tillämpa och respektera dessa rättigheter i enlighet med fördraget och uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för att ålägga medlemsstater som inte respekterar ovannämnda rättigheter att minska klyftan mellan nationell lagstiftning och unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt rätten till det förflutna och rätten till sanning, rättvisa och gottgörelse för familjer som föll offer för Francoregimen, samt de stulna barnens rätt att få kunskap om sina biologiska föräldrar.

3.

Europaparlamentet anser att en interaktiv vägledning på internet i Europaparlamentets regi, liknande Europeiska ombudsmannens motsvarighet, skulle kunna minska antalet framställningar om frågor som inte ingår i EU:s verksamhetsområde.

4.

Europaparlamentet bekräftar den nyckelroll som utskottet för framställningar har när det gäller att kartlägga utomrättsliga prövningsmöjligheter för medborgarna genom att tillhandahålla en analys av hur EU uppfattas av människor i Europa, vilken i sin tur kan underlätta slutsatser om huruvida EU-lagstiftningen verkligen levererar de förväntade resultaten och överensstämmer med medborgarnas förväntningar.

5.

Europaparlamentet uppmanar utskottet för framställningar att undersöka de följder som avgörandet från Europeiska unionens domstol i ERT-målet får för framställningars tillåtlighet, genom vilket unionsmedborgarna, även när det rör sig om uteslutande nationell lagstiftning, ges en högre nivå av skydd i fall av nationella domslut som är av betydelse för utövandet av unionsmedborgarrättigheter. Parlamentet efterlyser en utredning av vilka faktiska hinder som finns för unionsmedborgare som genom en begäran om förhandsavgörande från domstolen vill få en tillförlitlig tolkning av unionslagstiftningen i mål vid nationella domstolar.

6.

Europaparlamentet kräver att man, i syfte att förbättra arbetet i utskottet, utarbetar ett förfarande för undersökningsresor som dels garanterar alla ledamöter som deltar i undersökningsresan deras rätt att återge fakta ur sitt eget perspektiv, dels garanterar alla ledamöter i utskottet möjligheten att medverka i beslutsprocessen för att komma fram till framställningsutskottets slutsatser.

7.

Europaparlamentet är fast beslutet att utforma framställningsförfarandet så att det blir effektivare, öppnare och opartiskt samt tar hänsyn till PETI-ledamöternas rätt att medverka, så att behandlingen av framställningar tål rättslig prövning även på förfarandenivå.

8.

Europaparlamentet fäster uppmärksamheten på den fortsatta diskrimineringen av medborgare på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, minoritetstillhörighet, ålder eller sexuell läggning. Parlamentet varnar särskilt för att den romska befolkningen runtom i EU fortsätter att stöta på hinder för integrering. Kommissionen uppmanas därför att underlätta samarbete mellan regeringar på detta område, tillhandahålla adekvat finansiering för genomförandet av nationella strategier för integrering av romer och aktivt övervaka huruvida dessa strategier genomförs på ett effektivt sätt i medlemsstaterna.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag i syfte att en gång för alla lösa de problem som rör medlemsstaternas ömsesidiga erkännande av personbevis och deras verkan och samtidigt, i subsidiaritetsprincipens anda, respektera de enskilda medlemsstaternas samhällspolitiska traditioner.

10.

Europaparlamentet upprepar sina tidigare uppmaningar till medlemsstaterna om att garantera den fria rörligheten för alla EU-medborgare och deras familjemedlemmar, utan diskriminering på grund av sexuell läggning eller nationalitet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att till fullo tillämpa de rättigheter som ges i artiklarna 2 och 3 i direktiv 2004/38/EG inte bara för makar av olika kön utan också för en registrerad partner, medlem av hushållet eller en partner med vilken en EU-medborgare har ett vederbörligen styrkt varaktigt förhållande, inklusive parter i samkönade par, på grundval av principerna om ömsesidigt erkännande, jämlikhet, icke-diskriminering, värdighet och respekt för privatlivet och familjelivet. I samband med detta uppmanas kommissionen att se till att direktivet tillämpas strikt, att det vid behov revideras på ett lämpligt sätt för detta ändamål och att överträdelseförfaranden vid behov inleds mot medlemsstater som underlåter att tillämpa direktivet.

11.

Europaparlamentet konstaterar att miljön kvarstår som ett viktigt tema i framställningarna och att detta visar på att offentliga myndigheter i medlemsstaterna gång efter annan underlåter att se till att den biologiska mångfalden, naturresurserna och ekosystemen bevaras och att de högsta folkhälsostandarderna garanteras. Parlamentet framhåller särskilt de många framställningar som gjorts om avfallshantering, vatten, riskerna med kärnenergi och genteknik, skyddade arter och bedömningen av den inverkan som olika projekt och verksamheter har på miljön och folkhälsan, såsom utvinning av skiffergas genom hydraulisk spräckning. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att stärka ramverket för miljölagstiftningen och kampen mot klimatförändringarna och framför allt verka för ett korrekt genomförande. Det är beklagligt att vissa medlemsstater trots sina insatser inte har kunnat finna hållbara lösningar på problem med koppling till avfallshantering.

12.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta åtgärder för att se till att medlemsstaterna förstår att vatten är en kollektiv nyttighet. Parlamentet anser att försiktighetsprincipen måste tillämpas strikt vid användning av bioteknik och nanoteknik i produkter som allvarligt kan påverka konsumenternas hälsa.

13.

Europaparlamentet förväntar sig att det reviderade direktivet om miljökonsekvensbedömning, som inbegriper en översyn av direktiv 2011/92/EU, kommer att förstärkas inte bara genom att man tillhandahåller tydligare ramar, utan framför allt genom att medlemsstaterna kommer att genomföra det på vederbörligt sätt.

14.

Europaparlamentet anser att man måste utarbeta ett förfarande för brådskande framställningar vilket gör att undersökningsresor kan genomföras också under den långa sammanträdesfria perioden under Europaparlamentsvalen samt – när framställningens natur så kräver– under den sommarperiod då inga sammanträden hålls (t.ex. undersökningsresan till Damüls var möjlig bara under sommarmånaderna).

15.

Europaparlamentet välkomnar såväl det faktum att nödsituationen i staden Neapel har upphört som de nya initiativen rörande avfallshantering, och förväntar sig att man vederbörligen tar itu med de fortsatta utmaningarna i regionen Kampanien, närmare bestämt genom en övergripande regional avfallshanteringsanläggning i enlighet med avfallshierarkin i EU:s ramdirektiv för avfall och avgörandet från Europeiska unionens domstol från 2010. Strategin för avfallshantering i regionen Lazio ger dock upphov till stor oro, i synnerhet när det gäller uppföljningen av nedläggningen av deponin i Malagrotta.

16.

Europaparlamentet noterar vidare att EU-medborgarna fortsätter att stöta på hinder inom den inre marknaden, framför allt när de vill utöva sin rätt till fri rörlighet som enskilda personer, leverantörer och konsumenter av varor och tjänster samt som arbetstagare, vilket till exempel är fallet med rumänska och bulgariska arbetstagare som fortsätter att omfattas av restriktioner på arbetsmarknaden i en del medlemsstater. Parlamentet framhåller i synnerhet att gränsöverskridande rättsligt samarbete och effektiviteten i detta sammanhang kvarstår som ett mycket oroande område. På det stora hela skulle ett stärkande av gränsöverskridande samarbete och harmonisering ge uppenbara fördelar till förmån för medborgarnas rättigheter och i form av ekonomisk stimulans.

17.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta åtgärder för att underlätta konsumenternas tillgång till informations- och kommunikationsteknik med vederbörliga garantier för säkerhet och öppenhet samt i synnerhet att se till att den offentliga sektorns webbplatser är tillgängliga.

18.

Europaparlamentet framhåller utskottets insatser för att förmedla många medborgares önskemål om ett rättsligt EU-ramverk som erbjuder ett bättre djurskydd och andra förbättringar med avseende på djurs välbefinnande, även vad gäller husdjur och förvildade djur.

19.

Europaparlamentet betonar vikten av inrättandet av arbetsgruppen för den spanska kustlagen, vilket kan bana väg för andra liknande initiativ. Arbetsgruppen har ingående undersökt närbesläktade framställningar och ändringar av den lagen. Parlamentet framhåller på nytt vikten av direkt kontakt med Spaniens nationella myndigheter i detta avseende och betonar det akuta behovet av ytterligare nära samarbete för att finna en bättre balans mellan äganderätt och samhällsfunktioner samt bättre lösningar när miljöskyddet, som är det yttersta målet, kräver expropriation. Parlamentet fruktar att den nya kustlagen, som godkänts av det spanska parlamentet, inte löser framställarnas problem, och inte heller finns det några planer på ytterligare miljöskydd för Spaniens kustområden.

20.

Europaparlamentet understryker behovet av en effektiv reglering av skyddet av kuststräckan men påpekar att den spanska kustlagen inte är förenlig med de fastställda målen, eftersom den påverkar det historiska arvet och traditionella lokalsamhällen och får negativa konsekvenser för de små kustsamhällen som alltid har levt i harmoni med havet och dess ekosystem.

21.

Europaparlamentet välkomnar utskottets slutsatser från undersökningsresan till Berlin rörande ungdoms- och familjepolitik, särskilt gränsöverskridande vårdnadsfall. Parlamentet konstaterar emellertid, baserat på strömmen av inkommande framställningar inom detta område, att frågorna om gränsöverskridande vårdnadsfall fortfarande är av relevans samt att utskottet uppmärksammats på liknande fall i andra medlemsstater, inte minst Danmark. Parlamentet konstaterar vidare att det i fråga om Danmark också handlar om utländska medborgare som bor i landet, och att även kidnappning av barn (också från utlandet) har dokumenterats.

22.

Europaparlamentet anser att bättre samhällsstyrning och effektivare prövningsmekanismer har ett direkt samband med insyn och tillgång till information i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001.

23.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att förbättra samarbetet, grundat på ömsesidighet, med medlemsstaternas parlament och regeringar och att vid behov uppmuntra medlemsstaternas myndigheter att med fullständig insyn införliva och tillämpa unionslagstiftningen. Parlamentet betonar vikten av att kommissionen samarbetar med medlemsstaterna, och beklagar vissa medlemsstaters försumlighet när det gäller införlivandet och efterlevnaden av unionens miljölagstiftning.

24.

Europaparlamentet framhåller i detta avseende den Eurobarometeropinionsundersökning som visar att bara 36 procent av unionsmedborgarna betraktar sig själva som välinformerade om sina rättigheter och att bara 24 procent känner sig välinformerade om vad de kan göra i fall deras rättigheter inte respekteras. Parlamentet betonar därför det akuta behovet av bättre tillgång till information och en tydligare gränsdragning mellan de olika nationella och europeiska institutionernas funktioner, så att framställningar och klagomål kan inges till rätt organ.

25.

Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen att göra webbportalen ”Hävda dina rättigheter” användarvänligare och att öka unionsmedborgarnas medvetenhet om att den finns.

26.

Europaparlamentet är fast beslutet att inrätta en mer praktisk och synligare webbportal för framställningar senast i slutet av 2013, för att underlätta tillgången till förfarandet med framställningar och tillhandahålla värdefull information om framställningar, offentlig spridning av denna och en interaktiv lösning för framställningsförfarandet, samt information om andra prövningsmekanismer. Det är viktigt att rätten att göra framställningar synliggörs bättre på parlamentets webbplats.

27.

Europaparlamentet betonar att utskottet för framställningar – tillsammans med andra institutioner, organ och instrument, såsom det europeiska medborgarinitiativet, Europeiska ombudsmannen, kommissionen och undersökningskommittéerna – fyller en oberoende och tydligt definierad funktion som kontaktpunkt för varje enskild medborgare. Parlamentet betonar vidare att utskottet för framställningar måste fortsätta att vara en referenspunkt för medborgare vilkas rättigheter påstås ha kränkts.

28.

Europaparlamentet välkomnar det konstruktiva samarbetet mellan utskottet och Europeiska ombudsmannen, som exempelvis i fallet med ombudsmannens särskilda rapport om Wiens flygplats rörande den korrekta tillämpningen av direktivet om miljökonsekvensbedömning. Parlamentet stöder ombudsmannens verksamhet rörande missförhållanden i unionens institutioner, organ och byråer, och förväntar sig att detta uppdrag ska kvarstå och baseras på total oavhängighet, vilket hittills har varit fallet.

29.

Europaparlamentet konstaterar att inte alla unionsmedborgare har tillgång till en nationell ombudsman med utökade befogenheter, vilket gör att inte alla unionsmedborgare har samma prövningsmöjligheter. Parlamentet anser att en nationell ombudsman i varje medlemsstat skulle göra det möjligt för Europeiska ombudsmannanätverket att erbjuda Europeiska ombudsmannen omfattande stöd.

30.

Europaparlamentet välkomnar det fortsatta samarbetet med kommissionen med avseende på behandling av framställningar rörande medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen, men betonar samtidigt att utskottet förväntar sig att utan fördröjningar hållas välinformerat om utvecklingen i samband med överträdelseförfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att i lika stor utsträckning beakta framställningar och klagomål när det gäller överträdelseförfarandenas funktionssätt. Kommissionen uppmanas dessutom att ge utskottet detaljerade redogörelser, inklusive en statistisk analys, för alla klagomål som den utreder. Parlamentet understryker att det, om rätten att inge framställningar ska respekteras fullt ut, är av grundläggande betydelse att kommissionen på begäran tillhandahåller en grundlig analys och ett svar samt gör en bedömning inte endast av formella och förfarandemässiga frågor, utan även av ärendets huvudsakliga innehåll.

31.

Europaparlamentet betonar att tillgång till information som EU:s institutioner förfogar över, i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001, är av primärt intresse för medborgare som vill kunna förstå beslutsprocessen bättre, särskilt när det gäller projekt som påverkar miljön. Parlamentet anser att kommissionen kan ge större tillgång till information om utredningar och överträdelseärenden utan att äventyra syftet med utredningarna. Det överordnade allmänintresset kan mycket väl motivera att handlingar i sådana ärenden ska lämnas ut, särskilt i fall där grundläggande rättigheter, människors eller djurs hälsa och skydd mot irreparabla skador på miljön kan stå på spel samt där förfaranden pågår avseende diskriminering av en minoritet eller kränkningar av den mänskliga värdigheten, förutsatt att skyddet för affärshemligheter och känslig information som rör domstolsmål, konkurrensärenden och personalakter garanteras.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att – genom att samarbeta med de berörda medlemsstaterna på ett tidigt stadium – tillämpa en metod som är inriktad på försiktighet och förebyggande när den bedömer projekt som kan inverka negativt på miljön eller på folkhälsan. Parlamentet framhåller möjligheten att utfärda förbudsförelägganden under överläggningarna i de fall där man kan förutse bestående skador.

33.

Europaparlamentet noterar i synnerhet Solvits viktiga bidrag när det gäller att upptäcka och lösa problem med koppling till genomförandet av inremarknadslagstiftningen. Parlamentet anser att detta EU-verktyg bör stärkas genom att man ser till att medlemsstaterna ger Solvits nationella centrum tillräckliga personalresurser. Likaså behövs gemensamma åtgärder för att lösa tvister till följd av klagomål från konsumenter och konsumentorganisationer.

34.

Europaparlamentet understryker det som även rättstjänsten bekräftat i sitt utlåtande av den 29 februari 2012, nämligen att EU-institutionernas verksamhetsområden, såsom de anges i fördraget, är mer omfattande än bara summan av de befogenheter som unionen utövar. Parlamentet beaktar rättstjänstens ståndpunkt att parlamentet har rätt att fatta interna administrativa beslut i syfte att fastställa ett förfarande för att handlägga framställningar från medborgare. I detta avseende beklagar parlamentet att den relevanta parlamentsavdelningen underlät att fullfölja parlamentets resolution av den 21 november 2012 om verksamheten i utskottet för framställningar 2011 (2). Slutligen noterar parlamentet avgörandet från Europeiska unionens domstol i mål T-280/09, där det anges att en framställning måste avfattas på ett tillräckligt klart och tydligt sätt så att den är lättbegriplig i ljuset av de villkor som anges i artikel 227 i EUF-fördraget.

35.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att införliva och tillämpa unionslagstiftningen i full öppenhet och anser, med detta mål i åtanke, att det är absolut nödvändigt att förbättra kommissionens samarbete på ett tidigt stadium med medlemsstaternas parlament och regeringar, på ömsesidiga grunder.

36.

Europaparlamentet beklagar djupt de byråkratiska hinder som de europeiska medborgarinitiativen stöter på för att det saknas it-stöd. Parlamentet beklagar framför allt att skillnaderna mellan de olika medlemsstaternas förvaltningar och arbetssätt leder till skillnader i fråga om detta medborgarverktyg.

37.

Europaparlamentet välkomnar Europaåret för medborgarna 2013 och uppmanar EU:s och medlemsstaternas alla institutioner och organ att öka, och ge mer information om, sin service gentemot unionens medborgare och invånare under detta år, mot bakgrund av principerna i fördragen och de sakförhållanden som framgår av detta betänkande.

38.

Europaparlamentet konstaterar att mekanismen för framställningar inte bara är en service utan en rättighet för alla unionens medborgare och invånare. Parlamentet förbinder sig att utforma framställningsförfarandet så att det blir effektivare, öppnare och opartiskt samt ta hänsyn till PETI-ledamöternas rätt att medverka, så att behandlingen av framställningar tål rättslig prövning även på förfarandenivå.

39.

Europaparlamentet betonar den mycket viktiga roll som undersökningsresorna spelar i förfarandet med framställningar, och inte bara som en del av ledamöters rätt att medverka, utan som en skyldighet gentemot framställarna. Parlamentet bekräftar på nytt – något som redan framgår av utskottets tidigare betänkande – behovet av mer precisa, skriftliga förfarandebestämmelser när det gäller förberedelserna inför samt genomförandet och utvärderingen av undersökningsresor, varvid det är viktigt att se till att alla ledamöter som medverkar i en undersökningsresa har rätt att redogöra för sakförhållandena ur sitt eget perspektiv samtidigt som man garanterar att alla utskottsledamöter har möjlighet att delta i beslutsfattandet vad gäller de slutgiltiga slutsatserna och rekommendationerna från framställningsutskottet.

40.

Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen att stärka utskottets undersökande funktion.

41.

Europaparlamentet anser att anordnande av offentliga utfrågningar är ett användbart sätt att på djupet undersöka frågor som framställare tagit upp. Parlamentet vill till exempel framhålla den offentliga utfrågning som hölls om utforskande och exploatering av okonventionella energikällor, under vilken man noterade de farhågor på detta område som unionsmedborgare tog upp via sina framställningar. Parlamentet erkänner medlemsstaternas rätt att välja sin egen energimix och behovet av bättre samordning inom hela EU när det trefaldiga målet för EU:s energipolitik som helhet genomförs, nämligen konkurrenskraft, hållbarhet och försörjningstrygghet.

42.

Europaparlamentet ser fram emot att tillsammans med det lagstiftningsutskott som är ansvarigt i enlighet med artikel 197 a i Europaparlamentets arbetsordning anordna offentliga utfrågningar för framgångsrika europeiska medborgarinitiativ. Parlamentet bekräftar på nytt sin övertygelse att detta nya verktyg kommer att stärka unionens demokratiska institutioner och ge en innebörd åt begreppet ”europeiskt medborgarskap”.

43.

Europaparlamentet är icke desto mindre bekymrat över de byråkratiska och tekniska hinder som har uppstått under de första månader som det europeiska medborgarinitiativet har tillämpats i praktiken. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att allvarligt överväga ett tidigareläggande av den översyn som föreskrivs i artikel 22 i förordning (EU) nr 211/2011.

44.

Europaparlamentet poängterar nödvändigheten av en regelbunden översyn av situationen för de europeiska medborgarinitiativen i syfte att förbättra förfarandet och så snabbt som möjligt finna effektiva lösningar på de problem som utgör hinder i varje steg av förfarandet.

45.

Europaparlamentet anser att utskottet för framställningar skulle kunna utöva sin funktion och sitt ansvar på bästa möjliga sätt och att dess synlighet, effektivitet, ansvarsskyldighet och öppenhet skulle stärkas mest om det fick bättre möjligheter att i kammaren ta upp frågor som är viktiga för unionsmedborgarna, och bättre möjligheter att kalla vittnen, genomföra utredningar och anordna utfrågningar.

46.

Europaparlamentet föresätter sig att undersöka i vad mån ändringar av arbetsordningen skulle vara ändamålsenliga för genomförandet av ovannämnda formella krav med avseende på undersökningsresor och parlamentsresolutioner i enlighet med artikel 202 i arbetsordningen.

47.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till dessa parlaments utskott för framställningar och deras ombudsmän eller liknande behöriga organ.