16.12.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 419/17

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/84/EG av den 27 september 2001 om upphovsmannens rätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk (följerätt) (nedan kallat direktivet) (1),

—

med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om rapporten om genomförandet och effekten av följerättsdirektivet (2001/84/EG) (COM(2011)0878),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A7-0326/2012), och av följande skäl:

A.

Följerätten är en intellektuell äganderätt som förankrats i artikel 14b i Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk.

B.

Direktivet har främjat en harmonisering av de grundläggande villkoren för tillämpningen av följerätten i syfte att åtgärda de potentiella hindren för förverkligandet av den inre marknaden.

C.

Antagandet av direktivet var viktigt för konstnärerna när det gäller inte bara deras initiativ i syfte att uppnå erkännande och rättvis behandling som kreativa personer, utan också deras roll som främjare av de kulturella värdena. Dock kvarstår en viss oro över hur direktivet kommer att påverka de europeiska konstmarknaderna, i synnerhet de många små och specialiserade auktionskamrarna och konsthandlarna i EU.

D.

Direktivet genomfördes fullt ut i alla medlemsstater först den 1 januari 2012.

E.

EU:s totala andel av marknaden för levande konstnärers verk har minskat betydligt de senaste åren.

F.

Konstnärligt skapande bidrar till den ständiga utvecklingen av EU:s kulturliv och kulturarv.

G.

Konst- och antikvitetsmarknaden bidrar väsentligt till den globala ekonomin, inklusive till branschens företag, särskilt företag i kreativa branscher.

H.

Direktivet medför en administrativ börda för konsthandlarna och innebär en konkurrensnackdel för EU:s konsthandlare i förhållande till konsthandlare i tredjeländer.

1.

Europaparlamentet noterar att 2011 var ett rekordår för konstmarknaden och att den totala årliga försäljningsintäkten uppgick till 11,57 miljarder US-dollar, vilket var en ökning med över 2 miljarder US-dollar jämfört med 2010 (2). Konst- och antikvitetsmarknaden bidrar väsentligt till den globala ekonomin, inklusive till branschens företag, särskilt företag i kreativa branscher.

2.

Europaparlamentet konstaterar att den europeiska konstmarknaden ökade kraftigt 2011. Förenade kungariket hade fortfarande en marknadsandel på 19,4 % av den globala marknaden med en ökning på 24 % av försäljningsvolymen. Frankrike hade en marknadsandel på 4,5 % och en omsättningsvolym som hade ökat med 9 %. Slutligen hade Tyskland en marknadsandel på 1,8 % och landets försäljning hade ökat med 23 % (3).

3.

Europaparlamentet noterar att den kinesiska marknaden utgjorde 41,4 % av den globala marknaden 2011 och gått förbi USA, vars omsättning hade minskat med 3 % och vars marknadsandel hade minskat med 6 % från 29,5 % 2010 till 23,5 % 2011 (4).

4.

Europaparlamentet framhåller Kinas imponerande tillväxt men påpekar att Kinas konstmarknad för närvarande begränsar sig till inhemska konstnärer.

5.

Europaparlamentet konstaterar att den allmänna tendensen mot en förskjutning av konstmarknadens tyngdpunkt till tillväxtländerna är knuten till globaliseringen, Asiens uppsving och uppkomsten av nya samlare i dessa länder.

6.

Europaparlamentet noterar nöjt att tredjeländer planerar att införa följerätten i sin nationella lagstiftning. Parlamentet påpekar framför allt att ett lagförslag lades fram i USA den 12 december 2011, i syfte att föreskriva en följerätt på 7 % på vidareförsäljningen av moderna konstverk. I Kina medför lagförslaget om upphovsrätt också införande av följerätt (artikel 11.13).

7.

Europaparlamentet påminner om att beloppen för rättigheterna till reproduktion och representation är förhållandevis obetydliga när det gäller grafik och formgivning eftersom inkomsterna i dessa fall härrör från försäljning eller vidareförsäljning av konstverk.

8.

Europaparlamentet betonar att följerätten garanterar en fortsatt ersättning till konstnärerna, som mycket ofta säljer sina verk till ett lågt pris i början av sin karriär.

9.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionens rapport om genomförandet och effekten av direktivet och statistiken från sektorn inte tyder på att följerätten har påverkat konstmarknaden negativt i Europa.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom en konsekvensbedömning utvärdera hur konstmarknaden fungerar i allmänhet och titta närmare på vilka administrativa svårigheter som små och specialiserade auktionskamrar och konsthandlare står inför.

11.

Europaparlamentet konstaterar att flera bestämmelser i direktivet säkerställer en balanserad tillämpning av följerätten med hänsyn till alla berörda parters intressen, särskilt den successiva minskningen av de tillämpliga procentsatserna, den övre gränsen på 12  500 euro för följerätten, undantaget för liten försäljning och undantaget för vidareförsäljning för den första köparen. Parlamentet betonar dock att direktivet lägger en administrativ börda på konsthandlarna.

12.

Europaparlamentet noterar att följerätten för den levande upphovsmannen till ett originalkonstverk kan vara ett användbart verktyg för att förhindra diskriminering av konstnärer.

13.

Europaparlamentet konstaterar att konstmarknaden värderades till 10 miljarder US-dollar 2010 och att den värderas till nästan 12 miljarder US-dollar 2012, varav följerätten bara utgör 0,03 %. Parlamentet anser att detta är en viktig marknad varifrån konstnärerna och deras arvtagare bör få en rimlig ersättning.

14.

Europaparlamentet konstaterar att studier och statistik för konstmarknaden inte tyder på att följerätten inverkar negativt på konstmarknadens läge eller omsättningsnivå.

15.

Europaparlamentet konstaterar att direktivet inte var helt genomfört i alla medlemsstater förrän den 1 januari 2012, trots att många medlemsstater redan hade erkänt följerätten i flera årtionden.

16.

Europaparlamentet framhåller vikten av att ge proaktivt stöd till lokala konstnärer, inklusive de yngsta konstnärerna.

17.

Europaparlamentet anser att det är för tidigt att göra en ny utvärdering av direktivet 2014, vilket kommissionen planerar att göra. Parlamentet föreslår i stället att denna utvärdering ska göras 2015 (dvs. fyra år efter utvärderingen i december 2011).

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin nästa utvärderingsrapport ompröva lämpligheten för de tillämpliga procentsatserna, tröskelvärdena och lämpligheten för kategorierna av ersättningsberättigade enligt direktivet.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med berörda parter stärka den europeiska konstmarknadens ställning och ta itu med problemen, såsom den kumulativa effekten av ersättningarna (”kaskadeffekten”) samt de administrativa svårigheter som små och specialiserade auktionskamrar och konsthandlare ställs inför.

20.

Europaparlamentet välkomnar de initiativ som tagits av tredjeländer för att införa följerätten och uppmanar enträget kommissionen att fortsätta sina ansträngningar i multilaterala forum för att stärka den europeiska konstmarknadens ställning i världen.

21.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.