Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62013CA0396

    Mål C-396/13: Domstolens dom (första avdelningen) av den 12 februari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Satakunta tingsrätt – Finland) – Sähköalojen ammattiliitto ry mot Elektrobudowa Spółka Akcyjna (Begäran om förhandsavgörande — Artiklarna 56 FEUF och 57 FEUF — Direktiv 96/71/EG — Artiklarna 3, 5 och 6 — Arbetstagare i ett bolag med säte i en medlemsstat A, som utstationerats i en medlemsstat B — Minimilön enligt kollektivavtal i medlemsstat B — Talerätt för en facklig organisation med säte i medlemsstat B — Lagstiftning i medlemsstat A som förbjuder att fordringar avseende lön överlåts till tredje man)

    EUT C 118, 13.4.2015, p. 6–7 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    13.4.2015   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 118/6


    Domstolens dom (första avdelningen) av den 12 februari 2015 (begäran om förhandsavgörande från Satakunta tingsrätt – Finland) – Sähköalojen ammattiliitto ry mot Elektrobudowa Spółka Akcyjna

    (Mål C-396/13) (1)

    ((Begäran om förhandsavgörande - Artiklarna 56 FEUF och 57 FEUF - Direktiv 96/71/EG - Artiklarna 3, 5 och 6 - Arbetstagare i ett bolag med säte i en medlemsstat A, som utstationerats i en medlemsstat B - Minimilön enligt kollektivavtal i medlemsstat B - Talerätt för en facklig organisation med säte i medlemsstat B - Lagstiftning i medlemsstat A som förbjuder att fordringar avseende lön överlåts till tredje man))

    (2015/C 118/08)

    Rättegångsspråk: finska

    Hänskjutande domstol

    Satakunta tingsrätt

    Parter i målet vid den nationella domstolen

    Kärande: Sähköalojen ammattiliitto ry

    Svarande: Elektrobudowa Spółka Akcyjna

    Domslut

    1)

    Under sådana omständigheter som de i det nationella målet utgör Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, jämfört med artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, hinder för att en lagstiftning i den medlemsstat där ett företag som har utstationerat arbetstagare i en annan medlemsstat har sitt säte – enligt vilken lagstiftning fordringar till följd av anställningsförhållanden inte får överlåtas – kan hindra att en fackförening såsom Sähköalojen ammattiliitto ry väcker talan vid domstol i den andra medlemsstaten där arbetet utförs för att inkräva de utstationerade arbetstagarnas lönefordringar, som avser minimilön i den mening som avses i direktiv 96/71 och som arbetstagarna överlåtit till fackföreningen, när denna överlåtelse är förenlig med den senare medlemsstatens nationella rätt.

    2)

    Artikel 3.1 och 3.7 i direktiv 96/71, jämförd med artiklarna 56 FEUF och 57 FEUF, ska tolkas på följande sätt:

    Den hindrar inte att en minimitimlön och/eller minimiackordslön beräknas utifrån en klassificering av arbetstagarna i lönegrupper, såsom föreskrivs i relevanta kollektivavtal i värdmedlemsstaten, förutsatt att beräkningen och klassificeringen görs enligt bindande och transparenta bestämmelser, vilket det ankommer på den nationella domstolen att pröva.

    Ett sådant dagtraktamente som det i det nationella målet ska anses utgöra en del av minimilönen, på samma villkor som de som gäller för inkluderandet av traktamentet i den minimilön som betalas till lokala arbetstagare vid utstationering inom den berörda medlemsstaten.

    En reseersättning som betalas ut till arbetstagarna på villkor att den dagliga restiden till och från arbetet överskrider en timme, ska anses utgöra en del av minimilönen för de utstationerade arbetstagarna, förutsatt att detta villkor är uppfyllt, vilket det ankommer på den nationella domstolen att pröva.

    Betalt boende för de berörda arbetstagarna ska inte anses utgöra en del av deras minimilön.

    Ersättning i form av matkuponger ska inte anses utgöra en del av arbetstagarnas minimilön.

    Den lön som de utstationerade arbetstagarna har rätt till under perioden med minsta antal betalda semesterdagar per år motsvarar den minimilön som arbetstagarna har rätt till under referensperioden.


    (1)  EUT C 260, 7.9.2013.


    Top