Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52014AE0178

    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 vad gäller det tekniska genomförandet av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar” COM(2013) 769 final – 2013/0377 (COD)

    EUT C 214, 8.7.2014, p. 44–45 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    8.7.2014   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 214/44


    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 vad gäller det tekniska genomförandet av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar”

    COM(2013) 769 final – 2013/0377 (COD)

    2014/C 214/09

    Föredragande: Richard Adams

    Europaparlamentet och rådet beslutade den 18 november 2013 respektive den 10 december 2013 att i enlighet med artiklarna 192.1 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

    ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 vad gäller det tekniska genomförandet av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar”

    COM(2013) 769 final – 2013/0377(COD).

    Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 12 februari 2014.

    Vid sin 496:e plenarsession den 26–27 februari 2014 (sammanträdet den 26 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 226 röster för, 5 röster emot och 12 nedlagda röster:

    1.   Slutsatser och rekommendationer

    1.1

    Förslaget underlättar och möjliggör det tekniska genomförandet av befintliga avtal relaterade till Kyotoprotokollet. Kommittén stöder förslaget i dess nuvarande form.

    2.   Inledning

    2.1

    Kyotoprotokollet – 1997 års avtal mellan nationer om att landsvis genomföra minskningar av växthusgasutsläppen – trädde i kraft 2005. Industriländerna lovade att minska sina årliga utsläpp av koldioxid (mätt på basis av sex olika växthusgaser) i varierande mängder, med ett genomsnitt på 5,2 % till 2012 jämfört med 1990 års nivå. Även om de globala utsläppen av växthusgaser har ökat med 40 % sedan 1990 betraktas Kyotoprotokollet ändå som ett litet men viktigt första steg när det gäller internationella åtgärder.

    2.2

    Inom ramen för Kyotoprotokollet åtog sig ”EU-15” att minska sina samlade utsläpp med 8 % jämfört med 1990 års nivåer fram till 2008–2012, och detta mål har sannolikt överträffats. Medlemsstater som har anslutit sig till EU sedan 2004 har också mål för minskade utsläpp enligt Kyotoprotokollet på 5 %, 6 % eller 8 % som de är på väg att uppnå eller överträffa. För 2020 har EU gjort ett ensidigt åtagande att minska de totala utsläppen av växthusgaser från de 28 medlemsstaterna med 20 % jämfört med 1990 års nivåer.

    2.3

    Medan EU:s BNP ökade med 45 % mellan 1990 och 2011, låg de totala utsläppen av växthusgaser från dagens 28 medlemsstater – inklusive utsläpp från internationell luftfart som omfattas av EU:s ensidiga åtagande – 16,9 % under 1990 års nivå år 2011 och uppskattningsvis 18 % under 1990 års nivå år 2012. Medlemsstaternas senaste prognoser visar att de totala utsläppen år 2020, inklusive internationell luftfart, kommer att ligga 21 % under 1990 års nivå.

    2.4

    Dohaändringen av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar ligger till grund för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, som inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020.

    2.5

    Under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod kommer det existerande omfattande systemet för utsläppsredovisning att bibehållas och förstärkas, för att säkerställa öppenhet när det gäller parternas resultat och fullgörande av skyldigheter.

    2.6

    Genomförandet av Kyotoprotokollet efter 2012 förutsätter att det utarbetas en uppsättning tekniska genomföranderegler för Europeiska unionen, dess medlemsstater och Island. Den nyligen antagna förordningen om en övervakningsmekanism innehåller inte någon rättslig grund som gör det möjligt för kommissionen att anta delegerade akter om genomförandet av reglerna för den andra åtagandeperioden. Det är därför nödvändigt att ändra förordning (EU) nr 525/2013 för att tillhandahålla den rättsliga grund som krävs.

    3.   Sammanfattning av förslaget om ändring av förordningen

    3.1

    Förslaget till förordning utgör en grund för genomförandet av ett antal tekniska frågor genom antagandet av rättsakter. Det rör sig om följande frågor:

    Processer för administration av enheter, såsom transaktioner av Kyotoenheter (utfärdande, överföring, förvärv, annullering, återlösen, överflyttning, ersättning eller ändring av datum för när enheterna upphör att gälla) inom och mellan Europeiska unionens, medlemsstaternas och Islands nationella register.

    Redovisningsprocesser som rör övergången från den första till den andra åtagandeperioden, inbegripet överflyttningen av överskott av redovisningsenheter från den första till den andra åtagandeperioden.

    Inrättande och upprätthållande av en reserv av överskott från föregående period och en reserv för åtagandeperioden för varje part i överenskommelsen om gemensamt fullgörande.

    En avgift eller ”del av förtjänsten” (”share of proceeds”) tillämpad på utfärdandet av utsläppsminskningsenheter (emission reduction units, ERU) och den första internationella överföringen av tilldelade utsläppsenheter (assigned amount units, AAU) under den andra åtagandeperioden.

    4.   Allmänna kommentarer

    4.1

    Sammanfattningsvis skulle förslaget göra det möjligt för EU att genomföra Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, som möjliggör utfärdande, överföring och överflyttning av redovisningsenheter. Det skulle också göra det möjligt för kommissionen att besluta om ”delegerade akter”. Förslaget underlättar och möjliggör det tekniska genomförandet av befintliga avtal. Kommittén stöder förslaget i dess nuvarande form.

    Bryssel den 26 februari 2014

    Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

    Henri MALOSSE


    Top