31.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 229/77

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar”

COM(2011) 681 final

2012/C 229/15

Föredragande: Madi SHARMA

Medföredragande: Stuart ETHERINGTON

Den 25 oktober 2011 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar”

COM(2011) 681 final.

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 18 april 2012.

Vid sin 481:a plenarsession den 23–24 maj 2012 (sammanträdet den 24 maj 2012) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 203 röster för, 12 röster emot och 12 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   EESK välkomnar kommissionens åtagande att främja ansvarsfullt företagande genom en rad politiska initiativ som beskrivs i paketet ”Sociala företag” (1), som utgör en del av Europa 2020-strategin.

1.2   EESK konstaterar att kommissionen respekterar den frivilliga karaktären hos företagens sociala ansvar (som skiljer sig från ”utan förpliktelser”), påpekar att utvecklingen har gått framåt när det gäller medvetenheten på företagsnivå och erkänner behovet av flexibilitet för att företagen ska ha förmåga att vara innovativa.

1.3   EESK konstaterar att det nya förslaget utvidgar definitionen av ”företagens sociala ansvar” utöver den existerande ramen. Dock lämnas alltför många frågor obesvarade. Det klargör inte

—	definitionen av ”företag” – som för att undvika missförstånd borde omfatta alla privata och offentliga aktörer och aktörer inom det civila samhället,

—	kulturers olika synsätt på ansvarsfullt företagande,

—	skillnaden mellan ”socialt” ansvar (som endast omfattar arbetsplatsen) och samhällsansvar (verksamhet utanför arbetsplatsen),

—	vilka frivilliga aktiviteter som kräver obligatorisk rapportering, med tanke på att alla aktiviteter för ansvarsfullt företagande är frivilliga och står över alla rättsliga krav,

—	specifika åtgärder för små och medelstora företag – i meddelandet utgår man ifrån att alla har samma behov,

—	distinktionen mellan företagens sociala ansvar och bolagsstyrning – och det är viktigt att dessa två ramar hålls isär.

1.4   Kommissionens handlingsplan återspeglar främst den gamla definitionen (som inte längre används) av företagens sociala ansvar och framstår bara som en fortsättning av de främjande åtgärder som genomförts under de senaste tio åren. Mot bakgrund av den nya definitionen av företagens sociala ansvar hade kommittén snarare förväntat sig planer som hänför sig till vad som borde vara nytt i den ”förnyade strategin”: planer för att uppmuntra och hjälpa företag att ta ansvar för verksamhetens samhällseffekter och att demonstrera för intressenterna hur de försöker göra detta. Eftersom några sådana planer inte finns kan kommittén inte säga mycket om den ”förnyade strategin”. Vi kan bara notera kommissionens avsikt att före sommaren 2012 lägga fram ett lagstiftningsförslag om insyn i de sociala och miljömässiga uppgifter som företagen tillhandahåller inom alla sektorer.

1.5   Kommittén stöder initiativet till översyn av direktivet från 2003 (2) och föreslår att företag som gör företagens sociala ansvar till en mycket viktig aspekt i sin strategi eller kommunikation varje år ska lägga fram social och miljörelaterad information med hjälp av öppna och faktabaserade metoder. Målet är att genom internationellt erkända mät- och utvärderingsinstrument göra metoder som blivit vanliga till allmän praxis.

1.6   Kommittén erinrar om att metoderna för socialt ansvar under inga omständigheter kan ha som syfte att ersätta den nationella lagstiftningen eller inskränka bestämmelserna i gällande avtal som ingåtts inom ramen för den sociala dialogen. I detta syfte är kommittén mycket positiv till inrättandet av en databas för att analysera och följa upp innehållet i de internationella ramavtal som bidrar till en social och miljömässig reglering av globaliseringen.

2.   Inledning

2.1   Den 25 oktober 2011 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett nytt meddelande med titeln ”En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar”. I strategin beskrivs en handlingsplan med mål som ska uppnås under perioden 2011–2014.

2.2   För att förnya politiken för ansvarsfullt företagande tänker kommissionen

—	ta fram en ny definition av företagens sociala ansvar,

—	återskapa förtroendet för Europas företag bland konsumenter och medborgare,

—	främja ansvarsfullt företagande genom förmåner och ekonomiska belöningar,

—	förbättra regelverket,

—	lägga större fokus på ansvarsfullt företagande inom utbildning och forskning,

—	skapa bättre överensstämmelse mellan europeiska och globala strategier för ansvarsfullt företagande,

—	främja social dialog och ökad insyn samt

—	skapa en databas över internationella ramavtal.

2.3   Enligt den nya utvidgade definitionen är företagens sociala ansvar ”företagens ansvar för den egna verksamhetens konsekvenser för samhället” och den fastställer många nya aspekter som företagen bör beakta i sin strategi för företagens sociala ansvar. Detta är en uppdatering av den tidigare definitionen som innebar att företagens sociala ansvar var ”ett begrepp som innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna”.

2.4   Kommissionen har för avsikt att bygga vidare på internationellt erkända principer och riktlinjer genom att samarbeta med medlemsstaterna, partnerländer och relevanta internationella forum och förmå företag att göra tydligare åtaganden för dessa strategier.

3.   Allmänna synpunkter

3.1   Företagens sociala ansvar utvecklas av företagen som ett inslag i deras affärsstrategi och som ett verktyg för att hjälpa företag att hantera yttre och inre sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar. Företagens sociala ansvar kan endast bidra till genomförandet av EU:s 2020-strategi om man håller fast vid en affärsdriven och självreglerande metod.

3.2   Ansvarsfullt företagande är ett koncept med anknytning till hållbar utveckling, och nyttan av denna typ av verksamhet borde främja den positiva roll som företagen spelar i samhället, utöver de rent ekonomiska värdena. Inte under några omständigheter får ansvarsfullt företagande användas för att ersätta sociala rättigheter som är garanterade i rättsliga eller internationella instrument, som i första hand utgör staternas och regeringarnas ansvar.

3.3   I dagens svåra ekonomiska och politiska klimat skapar initiativet för ansvarsfullt företagande en möjlighet till positiv dialog med näringslivet, så länge det står klart att ansvarsfullt företagande handlar om företagens ansträngningar att främja sin positiva och hindra eller minska sin negativa effekt på samhället genom frivilliga åtgärder som går längre än deras rättsliga förpliktelser. Kommittén upprepar sin ståndpunkt i yttrandet från 2006 (3), nämligen att ansvarsfullt företagande måste vara en frivillig aktivitet (vilket inte är detsamma som ”utan förpliktelser”). EESK anser att samtalet bör föras i en konstruktiv anda där företagen ses som samhällsaktörer.

3.4   Det är viktigt att man i samband med översynen av politiken tar hänsyn till att alla typer av aktörer i det nuvarande ekonomiska klimatet brottas med svårigheter. Kommissionens politiska förslag borde fungera som ett komplement till målen om att främja tillväxt, som en nödvändig förutsättning för arbetstillfällen av god kvalitet och välfärd samtidigt som de är inriktade på att underlätta mer ansvarsfulla företagsmetoder.

3.5   Olika former och incitament inom de pågående verksamheterna för ansvarsfullt företagande påverkar deras samhällseffekter. Politiska beslutsfattare måste få en bättre förståelse för olika drivkrafter och hur dessa påverkas av företagets storlek, kapacitet, intäkter, sektor och verksamhetsområde. Genom att kartlägga de olika verktyg och det stöd som krävs inom olika sektorer kan man skapa ett bättre underlag för översynen av rambestämmelserna för ansvarsfullt företagande. Kommittén håller med kommissionen om att respekt för tillämplig lagstiftning och kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter är en förutsättning för att företagen ska kunna leva upp till det ansvar de har för samhällseffekterna av sin verksamhet.

3.6   Aktiviteterna för ansvarsfullt företagande har blivit mer omfattande till följd av den allt större fokuseringen på miljöfrågor. Detta har skapat balans mellan frågor med anknytning till arbetsförhållanden och sociala relationer å ena sidan och miljöfrågor å andra sidan. Mot bakgrund av den pågående krisen måste kommissionen stärka den sociala aspekten av ansvarsfullt företagande.

3.7   I agendan för ansvarsfullt företagande förbises den sociala ekonomins, inklusive de icke-statliga organisationernas, roll och utbredning. Kommissionen måste erkänna denna sektors värde och betydelse när det gäller engagemanget för agendan för ansvarsfullt företagande, både enskilt och i partnerskap med andra sektorer, och bedöma förslagens indirekta inverkan på den sociala ekonomin när det handlar om att skapa band till näringslivet.

3.8   Med hänsyn till de åtaganden som EU stöder vid konferensen Rio + 20 framhåller kommittén vikten av en kampanj för att öka kunskapen om icke-finansiella uppgifter genom publicering av en regelbunden rapport om hållbar utveckling, inte bara av alla företag av en viss storlek (omkring 500 anställda) utan också av offentliga myndigheter och stora organisationer i det civila samhället. Ett sådant perspektiv skulle stärka vikten av forskning om indikatorer som går utöver BNP eller om koldioxidavtrycket eller livscykeln. I enlighet med sina åtaganden i Rio har kommittén redan tillämpat detta tillvägagångssätt genom att offentliggöra sina resultat enligt diagnosverktyget Emas.

3.9   För att gå framåt i etapper uppmanar kommittén kommissionen att förstärka det europeiska regelverk för social och miljörelaterad bedömning och information som fastställs i direktivet från 2003, som för närvarande håller på att revideras. Ett sådant europeiskt regelverk för stora företag som gör socialt ansvar till en huvudlinje i sin strategi eller kommunikation bör bygga på internationellt erkända mätinstrument och inspireras av nationell lagstiftning som redan finns i flera europeiska länder.

3.10   Genom utökat bruk av god praxis, inklusive avtal som förhandlas i samband med den sociala dialogen, är företagens sociala ansvar ett konkret exempel på det kompletterande bidrag som medborgardialogen kan ge till undersökningen och lösningen av samhällsproblem. Medborgardialogen är av avgörande betydelse för utvecklingen av god praxis och för att man ska kunna göra en bedömning som är relevant för intressenterna, som är i stort behov av information av hög kvalitet om de åtgärder som ansvarsfulla företag eller investerare frivilligt vidtar.

3.11   I kommissionens meddelande erkänns inte värdet av kvinnor i styrelser och företagens sociala ansvar och dess mervärde för samhället. Kvinnlig representation i styrelser och ansvarsfullt företagande har visat sig ha ett samband med jämställdhetsintegrerande ledarskap med en positiv inverkan på ansvarsfullt företagande (4).

3.12   Mäklartjänster maximerar tillväxtpotentialen och samhällsvärdet i åtgärder för ansvarsfullt företagande genom att strategiskt para ihop företag utifrån deras behov och kompetens för att skapa framgångsrika partnerskap, och dessa bör främjas ytterligare som exempel på god praxis.

3.13   EU bör uppmanas att främja och skydda officiella internationella ramar för företagens sociala ansvar. Företag bör respektera dessa instrument och använda dem som riktlinjer när de utvecklar sin verksamhet inom ansvarsfullt företagande samt demonstrera för sina intressenter hur de använder instrumenten.

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Uppdatering av definitionen av företagens sociala ansvar

4.1.1   Det nya förslagets styrka ligger i den uppdaterade definitionen av företagens sociala ansvar. För att undvika feltolkningar anser EESK dock att det är nödvändigt att kommissionen preciserar vad som avses med begreppet ”företag” i definitionen. Kommissionen måste också förtydliga vilka nya riktlinjer som kommer att utvecklas utifrån den uppdaterade definitionen, inklusive det lagstiftningsinitiativ som har tillkännagetts. Kommissionen bör också ge närmare upplysningar om sina planer att främja ansvarsfullt företagande i näringslivets olika företagstyper, t.ex. stora bolag, små och medelstora företag och företag i den sociala ekonomin.

4.1.2   EESK noterar också att meddelandet är ofullständigt eftersom kommissionen inte försöker utvärdera resultaten av de senaste tio årens strategi för företagens sociala ansvar med avseende på effekterna på företagens metoder, för att på så sätt skapa ett bättre underlag för de föreslagna initiativen och åtgärderna i strategin.

4.1.3   Den föreslagna EU-definitionen inför en ansvarsaspekt i begreppet frivillig åtgärd. Den nya definitionen tar hänsyn till de många olika dimensioner av ansvarsfullt företagande som beskrivs i meddelandet (5). EU måste dock vara försiktig i sina försök att införa en ny norm eftersom den kan stå i strid med ISO 26000. Agendan för ansvarsfullt företagande måste utvecklas av företagen i dialog med olika aktörer för att kunna bidra till Europa 2020-strategins mål om smart tillväxt för alla.

4.1.4   Produkter och tjänster levereras i allt större utsträckning av olika organisationer när det gäller såväl offentliga tjänster och näringslivet som i den offentliga sektorn och den sociala ekonomin. Den föreslagna definitionen omfattar denna aspekt av icke-kommersiella organisationer. Man måste dock ytterligare förtydliga definitionen och dess konsekvenser för alla företag som borde tillämpa principerna för ansvarsfullt företagande.

4.1.5   Finanskrisens effekter på samhället har visat att företagens affärsmetoder får vittgående konsekvenser. Kommittén anser att det är rätt att företagen hålls ansvariga för sin verksamhet och de borde ta med ansvarsfullt företagande i sin affärsstrategi för att uppmuntra mer ansvarsfull praxis, i synnerhet mot bakgrund av krisen och den ökade konkurrensen. Ansvarsfullt företagande bör emellertid ges en ny inriktning för att betona det ömsesidiga beroendet mellan företagen och samhället.

4.1.6   Social dialog och öppenhet måste ingå i de inneboende kopplingarna mellan näringslivet och samhället. Det finns många olika uppgifter med anknytning till ansvarsfullt företagande:

—   Organisatorisk gemenskap (inom företaget)– samordning av interna strukturer för att fullgöra åtaganden avseende personalens välbefinnande och utveckling.

—   Gemenskap mellan externa intressenter– samarbete i företagets intresse med aktieägare, kunder och andra partner, däribland offentliga myndigheter och lokalsamhällen.

—   Lokal gemenskap– bedömning och insatser för att förbättra affärsmetodernas positiva effekter på de omgivande lokalsamhällena och miljön.

Företagen måste bli medvetna om dessa kopplingar och proaktivt göra ansvarsfullt företagande till ett huvudmål i verksamheten för att uppnå största möjliga ekonomiska och samhälleliga värde för alla samhällsaktörer. Genom att blåsa nytt liv i lokala nätverk (6) kan man ge alla samhällsaktörer, bland annat offentliga myndigheter, ett forum för engagemang och samarbete som gynnar samhället.

4.1.7   Kommissionens strategi för små och medelstora företag är långt från idealisk. Ingen koppling görs mellan näringslivet och de små och medelstora företagens inverkan på agendan för ansvarsfullt företagande i EU. Man har också missat tillfället att skapa en heltäckande politik som återspeglar de nya sätten att göra affärer, t.ex. användning av onlinehandel och som bättre informerar de små och medelstora företagen om ansvarsfullt företagande.

4.1.8   De små och medelstora företagen har inte ägnats tillräckligt stor uppmärksamhet i agendans förslag. I meddelandet förklaras inte vad som avses med ”företag”(”business”), men ordvalet tyder på att utgångspunkten är stora företag. Små och medelstora företag är runt om i EU en viktig del av initiativen för att skapa sysselsättning och tillväxt samt konkurrenskraft i enlighet med Lissabonfördraget – en lösning som ska passa alla kan inte godtas.

4.2   Att främja förmåner och incitament för ansvarsfullt företagande

4.2.1   Det är viktigt att erkänna de ekonomiska drivkrafterna bakom ansvarsfullt företagande. I meddelandet beskrivs olika fördelar, som bör lyftas fram på ett bättre sätt tillsammans med exempel på god praxis i syfte att informera och uppmuntra företagen att engagera sig mer i ansvarsfullt företagande.

4.2.2   De ekonomiska fördelarna av ansvarsfullt företagande får emellertid inte överdrivas. Företag har marknadsförings- och försäljningsavdelningar som har till uppgift att utforma reklam och förstå kundernas behov. Ansvarsfullt företagande är framför allt ett koncept med koppling till hållbar utveckling och som omfattar en ekonomisk tillväxt där man tar hänsyn till sociala frågor och miljöfrågor. Att reducera det till rent ekonomiska resultat kan leda till negativa effekter, t.ex. att åtgärderna överges om resultaten inte lever upp till de ekonomiska förväntningarna.

4.2.3   Användningen av offentlig upphandling som ett marknadsincitament kräver noggrann eftertanke och ett lämpligt tillvägagångssätt. De sociala kriterierna, inklusive ILO-klausuler, måste ha en koppling till föremålet för upphandlingen för att företag inte ska vidta rent symboliska åtgärder för ansvarsfullt företagande och för att skapa positiva effekter på samhället. Detta kan även uppmuntra lämpligare och effektivare åtgärder för ansvarsfullt företagande inom industrisektorerna.

4.2.4   Det är viktigt att införa sociala klausuler för tilldelning av kontrakt med största möjliga öppenhet. Detta är avgörande för att tjänster ska upphandlas på ett lämpligt sätt och principerna för rättvis konkurrens ska respekteras på den inre marknaden. GD Konkurrens måste rådfrågas när det gäller användningen av offentlig upphandling som ett marknadsincitament.

4.2.5   Kommissionen har i initiativet för socialt entreprenörskap, som presenteras som ett separat kompletterande politiskt instrument i kommissionens paket om ”Sociala företag” (7), förbisett ett antal viktiga möjligheter för agendan för företagens sociala ansvar. I ett bistert ekonomiskt klimat är företagen försiktigare med utgifter som de inte får tillbaka. Det är allmänt accepterat att sociala företag är beroende av privat kapital som en del av sina finansieringsplaner (8). Sociala investeringar och tillhandahållande av icke-finansiella kostnadsfria tjänster till nya sociala företag är därmed ett sätt för företag att göra ekonomiska och sociala vinster  (9) på sina investeringar i ansvarsfullt företagande. Målen skulle uppnås inom båda initiativen, samtidigt som tillväxtpotentialen och kapaciteten att skapa sociala värden maximeras.

4.3   Att förstå drivkrafter och stödja ansvarsfullt företagande

4.3.1   Pågående åtgärder för ansvarsfullt företagande kan se ut på många olika sätt och vara ett resultat av många olika drivkrafter, vilket påverkar samhällseffekterna. Det kan handla om allt från att defensivt skydda aktieägarnas intressen och ge pengar till välgörenhet och sponsring i vissa medlemsstater till mer meningsfull verksamhet som att strategiskt koppla åtgärderna till huvudverksamheten och omdanande insatser för att kartlägga och bekämpa de underliggande orsakerna till samhällsproblemen (10). Kommittén påpekar att nya bestämmelser kan bli kontraproduktiva om de i vissa länder leder till att företag upphör med verksamhet som kräver rapportering.

4.3.2   Politiska beslutsfattare måste förstå denna omfattning av åtgärderna för att kunna främja positiva förutsättningar för mer strategiska och nyskapande ansvarsfulla företag. Kraven bör inte leda till att ansvarsfullt företagande reduceras till någon minimistandard, utan detta område bör även i fortsättningen styras av frivilliga överenskommelser som står över rättsliga krav.

4.3.3   Insatserna bör i större utsträckning fokusera på att främja information och ett engagemang för civil dialog inom hela företaget, från direktören till de anställda, för att skapa effektivare program för ansvarsfullt företagande och för att främja en mer etisk företagskultur inom organisationen. Särskilda styrgrupper där delar av ledningen ingår har visat sig kunna ge strategisk ledning och hjälp vid genomförandet av denna typ av verksamhet.

4.3.4   EESK välkomnar i princip självreglering och samreglering, men det måste finnas mekanismer för att kraven inte oavsiktligt ska bli en börda för små och medelstora företag till följd av avtalsmässiga överenskommelser med större företag i egenskap av underleverantörer och aktörer i distributionskedjan. Kommissionens förslag om att utarbeta etiska regler bör ge vägledning till dem som vill engagera sig i ansvarsfullt företagande, med hänsyn till självregleringens och samregleringens karaktär.

4.4   Engagemang för de anställdas roll i agendan för ansvarsfullt företagande

4.4.1   Ansvarsfullt företagande inom ett företag kan bara fungera effektivt om de anställda är engagerade. Strategin för ansvarsfullt företagande bör utarbetas gemensamt av ledningen, de anställda och, när så är lämpligt, arbetsmarknadens parter för att skapa en bild av organisationens etiska grundtankar. Ansvarsfullt företagande är mer än ett sätt att stärka lagandan, och ett engagemang från de anställda är avgörande för att goda resultat ska kunna uppnås.

4.4.2   Arbetsmarknadsparterna har en värdefull roll att spela i varje agenda för ansvarsfullt företagande för att sprida information och stärka den sociala dialogen. Plattformar som ska verka för kollektivavtal, öppenhet, kommunikation och deltagande, som alla ingår i agendan för ansvarsfullt företagande, borde inrättas i de berörda företagen.

4.4.3   Mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och anställningsförhållanden är viktiga faktorer med anknytning till det ansvarsfulla företagandets många olika dimensioner. Företagen bör utveckla åtgärder som går utöver internationella och europeiska förordningar och riktlinjer som bygger på ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter å ena sidan och som rör de anställdas hälsa och välbefinnande samt fortbildning å andra sidan Alla företag måste kunna uppvisa etiska och rättvisa interna styrelsestrukturer, och kollektivavtal ska inte kunna åsidosättas.

4.5   Kunskapsutbyte

4.5.1   Ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna om politiken för ansvarsfullt företagande (punkt 9 i handlingsplanen) är en viktig aspekt. Särskild tonvikt bör läggas vid att hjälpa alla medlemsstater att utveckla och uppdatera sin nationella politik för ansvarsfullt företagande och dra lärdom av tidigare nationell politik på detta område.

4.5.2   Alla offentliga organ – nationella, regionala och lokala organ samt EU-institutionerna – i EU måste upprätta och följa en strategi för ansvarsfullt företagande för att föregå med gott exempel för andra sektorer. Detta bör omfatta stabila interna strategier för ansvarsfullt företagande, pilotprojekt för nyskapande modeller och åtgärder, främjande av utbyte av god praxis och styrning vid utveckling av lokala nätverk för att skapa ett samhällsengagemang.

4.5.3   Flerpartsforum inom vissa industrisektorer skulle kunna fungera som medlare vid svåra diskussioner om tvistefrågor med anknytning till affärsmetoder mellan företag och berörda parter och främja användbara utbyten av bästa praxis och erfarenheter inom och mellan sektorerna, med vederbörlig hänsyn till aktörernas frihet att utforma forumens omfattning och aktiviteter. Omstridda affärsmetoder bör emellertid även kunna leda till påföljder i domstol.

4.5.4   Det är viktigt att se till att små och medelstora företag deltar i dessa forum, eftersom de tidigare har dominerats av stora företag. Alla företag måste ges möjlighet att delta, så att hela sektorer och viktiga intresseoråden företräds på ett bättre sätt.

4.5.5   EESK stöder planerna på att ge ekonomiskt stöd till utbildningsprojekt för ansvarsfullt företagande och inleda en informationsinsats riktad till utbildare och företag om betydelsen av ansvarsfullt företagande (punkt 8 i handlingsplanen). Detta är särskilt viktigt för små och medelstora företag, som ofta saknar kunskaper om möjligheterna och kompetensen för att vidta åtgärder på området.

4.5.6   Användningen av strukturfonder för initiativ inom ramen för ansvarsfullt företagande bör övervägas mycket noga. EESK påminner kommissionen om de nedskärningar som planeras i strukturfondsmedlen för nästa programperiod och att alla medel som anslås till ansvarsfullt företagande därför bör användas för tydliga mål för att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap och bidra till regional utveckling. Dessa medel bör endast gå till företag med begränsad kapacitet och begränsade finansiella resurser, t.ex. små och medelstora företag och organisationer inom det civila samhället, för att bidra till att utveckla politiken och engagemanget för ansvarsfullt företagande.

4.5.7   Informationsportaler bör stödjas och utvecklas för att hjälpa företag, liksom e-handelsföretag, att skapa kontakter, och de bör fungera som lättillgängliga forum för ett effektivt utbyte av god praxis, färdigheter, finansiella och icke-finansiella resurser för samhällets bästa.

4.6   Ansvarsfullt företagande och partner i den sociala ekonomin

4.6.1   Det civila samhället har inte ägnats tillräckligt stor uppmärksamhet i initiativet om ansvarsfullt företagande. Organisationerna i det civila samhället är modeller för ansvarsfulla företagsstrategier, ledningsstrukturer och forum och deltar ofta i aktiviteter för ansvarsfullt företagande. I meddelandet granskas inte i någon större utsträckning förhållandet mellan sektorer med och sektorer utan vinstsyfte.

4.6.2   Det finns en lång tradition av sektorer som arbetar i partnerskap, och detta bör uppmuntras ytterligare, eftersom ”företagens sociala engagemang är en viktig del i uppbyggandet och bibehållandet av det civila samhällets institutioner” (11).

4.6.3   Ömsesidiga fördelar av partnerskap bör främjas för att uppmuntra mer meningsfull verksamhet inom ramen för ansvarsfullt företagande. Genom att para ihop företag utifrån deras behov och kompetens kan man stimulera effektivare och gynnsammare sociala och ekonomiska följder för samhällen och företag. Det är viktigt att främja icke-finansiellt stöd när man utvidgar möjligheterna till stöd från andra sektorer. Detta bidrar till ett mer strategiskt tänkande kring kapaciteten i fråga om ansvarsfullt företagande. Detta kan till exempel handla om att stödja anställdas frivilligarbete, tillhandahålla kostnadsfria tjänster och erbjuda bidrag in natura, d.v.s. i form av lokaler eller utrustning.

4.6.4   Kommunikationen mellan sektorerna är avgörande för att partnerskapen ska bli framgångsrika. Mäklartjänster (12) bidrar till att harmonisera och förenkla två olika sektorers affärsmetoder och till att överbrygga kulturella skillnader. Dessa tjänster bör stödjas och göras tillgängligare för företag för att hjälpa till att undanröja hinder för gemensamma värderingar mellan sektorerna och ett verkligt engagemang för ansvarsfullt företagande.

4.7   Internationella riktlinjer och överenskommelser

4.7.1   ILO har lagt fram åtta grundläggande konventioner som en bas för rättigheter på global nivå. Medlemsstaterna har redan ratificerat dessa grundkonventioner. EU kan visa sitt stöd genom att se till att också länder utanför EU respekterar dessa överenskommelser.

4.7.2   EESK ger sitt fulla stöd till kommissionens planer på att främja ansvarsfullt företagande på ett sätt som helt ligger i linje med de globala instrument som finns, i synnerhet de reviderade riktlinjerna från OECD, ILO:s förklaring om multinationella företag och socialpolitik, ISO 26000, FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter och internationella ramavtal. Vi uppmanar kommissionen att förklara hur detta konkret ska genomföras.

4.7.3   OECD:s riktlinjer har antagits av 42 länder, däribland 24 EU-medlemsstater. Riktlinjerna omfattar en unik uppföljningsmekanism, nämligen en nationell kontaktpunkt, som ansvarar för att sprida riktlinjerna och hantera fall där det finns uppgifter om att de inte har följts. EESK anser därför att det bör avsättas resurser inom den förnyade EU-strategin för företagens sociala ansvar för att bygga upp kapacitet att tillämpa OECD:s riktlinjer och att kommissionen och medlemsstaterna bör se till att arbetsmarknadens parter får större inflytande inom dessa nationella kontaktpunkter.

4.7.4   EESK anser att politiken för ansvarsfullt företagande bör vara inriktad på att ge företagen strategisk vägledning, eftersom det i praktiken är svårt att övervaka de åtaganden för ansvarsfullt företagande som görs av företag med över 1 000 anställda (punkt 10 i handlingsplanen). Detta kräver också omfattande ekonomiska resurser från EU.

---

(1)  COM(2011) 685 final.

(2)  Fjärde direktivet om årsbokslut 2003/51/EG.

(3)  EUT C 325/53-60, 30.12.2006.

(4)  Se: http://newsforchangingtimes.com/2012/02/17/women-boardroom-csr-un-women-ingrid-kragl/.

(5)  COM(2011) 681 final, s. 7.

(6)  EUT C 175/63-72, 28.7.2009.

(7)  COM(2011) 685 final.

(8)  EUT C 24/1, 28.1.2012.

(9)  COM(2011) 682 final, s. 6.

(10)  www.csrinternational.org

(11)  EUT C 125/44, 27.5.2002.

(12)  Mäklartjänster tillhandahålls av medlingsföretag som hjälper till att skapa kontakter mellan organisationer från olika sektorer och upprätta effektivare arbetsrelationer genom att para ihop organisationerna utifrån deras behov, kompetens och resurser. Ett exempel på detta är Pilot Light – http://www.pilotlight.org.uk.

---

---