20.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 372/19

—

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (1),

—

rådets slutsatser av den 22 maj 2008 om interkulturell kompetens (2),

—

rådets slutsatser av den 27 november 2009 om främjande av en kreativ generation: att utveckla barns och ungdomars kreativitet och innovativa förmåga genom kulturella uttrycksformer och tillgång till kultur (3),

—

rådets beslut av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (4), särskilt den åttonde riktlinjen,

—

rådets slutsatser om Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen: Att påskynda Europas omvandling genom innovation i en snabbt föränderlig värld (2010) (5),

—

rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid (6),

—

rådets slutsatser om kulturens bidrag till genomförandet av Europa 2020-strategin (2011) (7),

—

andra politiska hänvisningar enligt bilaga I till dessa slutsatser liksom bästa praxis och evidens presenterade vid konferensen ”Kompetens inom kulturen” (Warszawa den 18–20 juli 2011) (8),

—

kulturell och kreativ kompetens omfattar förmågan att tillägna sig, utnyttja och skapa förändringar i kulturen och därför är av vital betydelse för att olika kulturer i Europa ska blomstra och för att deras rikedom ska bevaras och skyddas,

—

nyckelkompetensen kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer innehåller en viktig dimension som rör livslångt lärande och att den som en viktig övergripande kompetens är avgörande för förvärvandet av andra nyckelkompetenser för livslångt lärande,

—

kulturell och kreativ kompetens stöds genom flera olika program och initiativ i medlemsstaterna, och att dessa bidrar till att uppnå målen inom många olika politikområden,

—

det för att förstärka det sektorsövergripande samarbetet dock är nödvändigt att skapa mer gynnsamma ramvillkor för att utveckla allt bättre fungerande kreativa partnerskap (11),

—

uppbyggnaden av intellektuellt kapital (12), som alltmer erkänns som en ny källa till tillväxt och konkurrenskraft i Europa,

—

all slags innovation, främst icke-teknisk och social innovation (13), genom den inverkan de har på produktion och efterfrågan samt på utformning och tillverkning av innovativa produkter och tjänster och marknadsframgången för dessa,

—

utvecklingen av den kulturella och den kreativa sektorn – och optimeringen av dess spridningseffekter – eftersom den inkorporeras i kompetensen hos artister och konstnärer samt hos publik och avnämare,

—

utbildning och förberedelse inför arbete, inbegripet arbeten med krav på höga kvalifikationer och sociala färdigheter, till anställbarhet under alla relevanta faser i livet, samt till att företag ska kunna fungera och utvecklas ändamålsenligt,

—

bättre övergripande utbildningsresultat som minskar andelen elever som slutar skolan i förtid samt förbättrar utsikterna till social integration, eftersom sådan kompetens har en viktig motiverande och socialiserande inverkan och gör det möjligt för elever att upptäcka och utveckla sina talanger,

—

öka medvetenheten om relevanta åtgärder och erkännandet för dessa samt att sprida bästa praxis bland beslutsfattare, kultur- och utbildningsinrättningar, företag och icke-statliga organisationer på nationell, regional och lokal nivå om den betydelse som utvecklingen av kulturell och kreativ kompetens – särskilt nyckelkompetensen kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer – kan ha, i synnerhet när det gäller att

—

vidta åtgärder på den mest lämpade nivån så att kreativa partnerskap som syftar till att utveckla kulturell och kreativ kompetens kan växa fram,

—

åtgärda problem som rör social och ekonomisk utveckling genom att bättre utnyttja de metoder som används i långsiktiga program som inrättats av kultur- och utbildningsinrättningar samt icke-statliga organisationer, bland annat inom experimentella undervisningsramar som syftar till att stärka skolornas attraktionskraft och höja elevernas motivation,

—

stödja kreativa partnerskap utformade för att främja kulturell och kreativ kompetens,

—

beakta de specifika behoven och vikten av stöd till kulturinriktade och kreativa småföretag och mikroföretag, särskilt de som är nyetablerade och de som leds av unga företagare,

—

öka stödet till rörlighet och utbildning över gränserna (och till utbildning av handledare) när det gäller att utveckla samarbete mellan kultursektorn och utbildningen för konstnärer, lärare, ungdomsarbetare, ungdomsledare och volontärer,

—

fortlöpande informera om forskning och studier på kulturområdet med relevans för det europeiska samarbete som bedrivs inom EU:s forsknings- och innovationsprogram,

—

vid genomförandet av flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen, inbegripet det europeiska forumet för framtidsinriktad verksamhet, beakta kulturell och kreativ kompetens som en faktor i de aktuella sociala utmaningarna, uppbyggnaden av Europas intellektuella kapital och social innovation,

—

samarbeta med medlemsstaterna för att undersöka hur de nuvarande utbildningsindikatorerna kan förbättras och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt kreativitet, innovation och företagaranda (15),

—

öka inkluderingen och erkännandet av potentialen i kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer, inom livslångt lärande, ungdomspolitik och ungdomsprogram inbegripet arbete för ett bättre erkännande av sådan kompetens som förvärvas genom icke-formellt och informellt lärande,

—

i högre grad prioritera interkulturellt lärande och kreativa partnerskap i sitt samarbete med tredjeländer, i synnerhet inom program för ungdomar,

—

till fullo utnyttja befintliga informationsnät för att bättre informera om framgångsrika verksamheter som utvecklar kulturell och kreativ kompetens bland ungdomar,

—

välkomna bidraget från kulturell och kreativ kompetens som en grund för hållbara arbetstillfällen och social innovation i syfte att fullt ut utnyttja de möjligheter som erbjuds genom flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen samt genom Europeiska socialfonden,

—

när så är lämpligt ytterligare stärka kulturell infrastruktur (16) genom att investera i denna, bland annat genom Europeiska regionala utvecklingsfonden,

—

bedriva mer forskning för att undersöka den potential och faktiska inverkan som kulturell och kreativ kompetens har för de politiska frågor som tas upp i första punktsatsen under uppmaningen ”uppmanar medlemsstaterna att”,

—

se till att arbetsgrupper för kultur och utbildning och andra expertgrupper, bl.a. grupper inom den öppna samordningsmetoden, vidtar de åtgärder som anges i bilaga II till dessa slutsatser,

—

bidra till den öppna samordningsmetodens lägesrapportering inom ramen för EU:s ungdomsrapport 2012 som innehåller en bedömning av EU-ungdomsstrategins första treåriga arbetscykel och de därpå följande rapporterna på verksamhetsområdet för kreativitet och kultur,

—

utbyta information om den faktiska inverkan som dessa rådsslutsatser har, bland annat inom ramen för slutrapporten om resultaten av rådets arbetsplan för kultur 2011–2014.