23.7.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 218/19

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Lantbruksmaskiner samt bygg- och lagerutrustning: Hur ska vi ta oss ur den finansiella krisen?” (initiativyttrande)

2011/C 218/04

Föredragande: Virgilio RANOCCHIARI

Medföredragande: Patrizio PESCI

Den 15 juli 2010 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett initiativyttrande om

”Lantbruksmaskiner samt bygg- och lagerutrustning: Hur ska vi ta oss ur den finansiella krisen?”

Rådgivande utskottet för industriell omvandling, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 4 april 2011.

Vid sin 471:a plenarsession den 4–5 maj 2011 (sammanträdet den 4 maj) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 151 röster för, 3 röster emot och 8 nedlagda röster.

1.   Sammanfattning och slutsatser

1.1   Den europeiska branschen för byggutrustning och lantbruksmaskiner har drabbats mycket hårt av krisen vid en tidpunkt då det sker kraftiga förändringar i den globala efterfrågan. Sektorn utgör trots det en del av en mycket konkurrenskraftig och tekniskt avancerad industri.

För att säkra sektorns hållbarhet och konkurrenskraft och på sikt undvika överkapacitet i EU:s produktion krävs det emellertid ett antal åtgärder på EU-nivå:

—	En rättslig ram som inte begränsar tillverkarnas förmåga att förnya och utveckla utrustningen efter kundernas önskemål.

—	Lika villkor inom EU genom effektiv marknadsövervakning: Myndigheterna för marknadsövervakning och tullmyndigheterna bör tillämpa förordning (EG) nr 765/2008 på ett effektivt sätt och skärpa kontrollen av den europeiska marknaden.

—	Produktlagstiftning och handelspolitik som säkerställer fri tillgång till de globala marknaderna.

—

EU-lagstiftning som tar hänsyn till att de europeiska marknadernas roll minskar relativt sett. Centrum för världsmarknaden ligger i allt högre grad i Sydamerika och Asien, vilket innebär att man bör vidta alla nödvändiga åtgärder, bland annat minska byråkratin och främja frivilliga åtgärder från branschens sida, för att behålla de europeiska tillverkarnas fabriker i EU.

—	Harmonisering – inom Europa och globalt – av kraven på vägsäkerhet och miljöskydd.

—	Förbättrade arbetsvillkor och genomförandeåtgärder i hela EU för att undvika överkapacitet i framtiden, och driva på utvecklingen av nya produkter och idéer kring verksamhetsplanering med utgångspunkt i alla berörda parters kunskap.

—	Ett stöd- och incitamentprogram för att främja de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

1.2   Nedan redogörs för ytterligare och mer utförliga rekommendationer till följd av hearingen den 11 november 2010 i Bologna inom ramen för Eimas lantbruksmässa (International Agricultural Machinery Exhibition), där många intressenter deltog.

2.   Innehållet i kommissionens förslag

2.1   Inom den europeiska industrin för lantbruksmaskiner och byggutrustning skapas tekniska lösningar för att effektivt tillgodose grundläggande mänskliga behov, såsom föda till den växande befolkningen i världen, bostäder och nödvändig infrastruktur.

2.2   Höga kostnader för mark i Europa leder till europeisk efterfrågan på högeffektiva och innovativa lösningar för lantbruk och byggverksamhet, vilket gör den europeiska industrin världsledande när det gäller teknik.

2.3   Efterfrågan har stannat av i Europa, men marknaderna i Asien, Latinamerika, Afrika och OSS-länderna har vuxit och kommer att fortsätta att växa snabbt. Det har därför uppstått andra globala aktörer som håller på att bli konkurrenskraftiga även utanför sina hemmamarknader.

2.4   Den globala ekonomiska krisen har slagit hårt mot båda sektorerna. I och med att fastighetsbubblan sprack drabbades byggutrustningssektorn av en kraftig nedgång andra halvåret 2008. En drastisk minskning av investeringarna i byggsektorn följde, vilket ledde till att omsättningen minskade med 42 % år 2009. Denna minskning berodde främst på att kunderna saknade finansieringsmöjligheter och att byggandet minskade.

2.5   Effekterna av krisen märktes senare inom sektorn för lantbruksmaskiner. Minskningen 2009 var visserligen mindre omfattande (– 22 %), men återhämtningen kom inte under 2010, som i de flesta andra branscher, och den minskade omsättningen för hela 2010 beräknas bli 9 %. Huvudfaktorn var återigen kundernas bristande finansieringsmöjligheter samt osäkerheten.

2.6   Efterfrågan på produkter förändras i allt högre grad. Marknaderna utanför Europa, som inte alls har lika sträng lagstiftning, fortsätter att växa samtidigt som efterfrågan på EU-produkter som är anpassade till en allt strängare säkerhets- och miljölagstiftning minskar. Därför växer den redan komplexa produktportföljen. Detta medför också att produktionen flyttas, så att produkter ämnade för marknader utanför EU tillverkas närmare den plats där de efterfrågas, vilket leder till förlorade arbetstillfällen i EU.

3.   Lantbruksmaskiner och byggutrustning – sektorns strategiska betydelse, de kommande utmaningarna och marknadsstrukturen

3.1   Små kvantiteter och hög produktdiversitet – hög grad av leverantörsberoende

Det finns många likheter mellan de två sektorerna när det gäller tillverkarnas storlek och produktionsbredd.

Det finns stora multinationella företag som tillverkar många olika produkter omfattande de vanligaste typerna av utrustning, till exempel lantbrukstraktorer, grävmaskiner och hjullastare.

Samtidigt utgörs tillverkarna av alltifrån relativt stora regionala tillverkare till små och medelstora företag som tillverkar de vanligaste typerna av utrustning, men som lyckas överleva genom att förse marknaden med högspecialiserade nischprodukter.

Graden av specialisering och mångfalden av produkter som erbjuds på marknaden står ofta inte i proportion till tillverkarens faktiska storlek. Det är ganska vanligt med företag som tillverkar upp till 200 olika modeller och som erbjuder utrustning för mycket specifika ändamål, men som säljer mindre än 1 000 objekt per år. Många andra livnär sig på att sälja serier på mindre än 100 objekt per år och modell.

3.2   Sysselsättning och produktion

3.2.1   Marknaden för lantbruksmaskiner återspeglar utvecklingen inom lantbrukssektorn.

Utan de senaste maskinerna skulle den moderna, effektiva och konkurrenskraftiga lantbrukssektorn inte existera. I dag arbetar mer än 10 miljoner människor inom lantbruket. Antalet sysselsatta minskar i sektorn, men det är fortfarande stor skillnad mellan EU-15 och de ”nya” medlemsstater som gick med i EU efter 2004.

Inom EU-15 är ”bara” 4 % av den arbetande befolkningen sysselsatt inom denna sektor, medan motsvarande andel i de 12 nya medlemsstaterna är 13,4 %.

Det är därför som EESK anser att det behövs en kraftfull gemensam jordbrukspolitik för att jordbrukarna och även industrin ska fortsätta att investera i forskning och utveckling så att man både kan uppfylla lagstiftningskraven och tillgodose köparnas efterfrågan.

I sektorn för lantbruksmaskiner finns cirka 4 500 tillverkare som tillsammans hade en omsättning på cirka 28 miljarder euro 2008. Denna sektor sysselsätter 135 000 personer, och ytterligare 125 000 personer arbetar inom distribution och underhåll.

Två tredjedelar av produktionen i EU-27 sker i Tyskland, Italien, Frankrike, Spanien och Storbritannien, medan de 12 nya medlemsstaterna tillsammans endast står för 7 % av maskintillverkningen i EU.

3.2.2   Byggsektorn i EU sysselsätter 7,1 % av den totala arbetskraften.

Produktionen av byggutrustning följer samma mönster som för lantbruksmaskiner, vilket innebär att Italien, Tyskland, Frankrike, Spanien och Storbritannien tillsammans står för nästan tre fjärdedelar av EU:s totala produktion. I Europa finns det sammanlagt cirka 1 200 företag med en total omsättning på 31 miljarder euro 2008. Under 2009 sjönk dock omsättningen till 18 miljarder, vilket motsvarar en minskning på 42 %.

Sektorn sysselsätter direkt 160 000 personer. Ytterligare 450 000 personer beräknas vara indirekt sysselsatta inom leverantörskedjan och inom nätverken för distribution och underhåll. Enligt industrins bedömningar minskade antalet anställda inom sektorn med 35 % och antalet indirekt anställda med 20 %.

Bristen på utbildad och ung personal är emellertid uppenbar. En arbetskraftsundersökning som teknikbranschen i Finland har genomfört visar att det blivit svårare att rekrytera kvalificerad personal. Bristen gäller yrken som har stått högst på listan i mer än tio år: svetsare, metallarbetare, mekaniker och ingenjörer.

3.3   Beroendet av leverantörer av komponenter och motorer

De europeiska tillverkarna i båda sektorerna har alltid varit världsledande när det gäller avancerad teknik och kvaliteten hos den utrustning som säljs. I dessa sektorer krävs det toppmodern avancerad teknik, alltifrån högautomatiserade funktioner och högupplöst GPS för precisionsjordbruk till steglöst variabel transmission och elektronik.

Å andra sidan innebär det faktum att utrustningen måste kunna fungera under extrema förhållanden (damm, lera, is, extrem hetta och kyla) att standardkomponenterna inte uppfyller kraven eller vidareutvecklas på det sätt som behövs.

I branschen finns en växande oro för att man i framtiden inte längre kommer att ha tillgång till de europeiska partner inom komponentsektorn som behövs för att man genom gemensam utveckling ska kunna säkra sin ledande ställning på det tekniska området.

Motorer är den viktigaste komponenten för produktutveckling och förenlighet med lagstiftningen, men i motsats till bilbranschen har endast de stora multinationella företagen möjligheter att tillverka motorer.

Antalet oberoende motortillverkare minskar och de har en marginell ställning på marknaden. Detta innebär att majoriteten av utrustningstillverkarna ofta är beroende av motorleveranser som kontrolleras av konkurrenterna.

3.4   Vikten av nätverk för distribution och underhåll

Nätverket för försäljning och underhåll är en av de avgörande faktorerna för att en tillverkare ska lyckas. Maskiner som är så komplexa innebär säkerhets- och hälsorisker om de inte används och underhålls på rätt sätt. I distributionssystemet krävs det välutbildad personal som kan hjälpa till att välja ut den mest lämpliga tekniken och tillhandahålla underhåll och reparationer av hög kvalitet för att säkerställa den snabba och tillförlitliga service som behövs med hänsyn till den komplexa utrustningen, kundernas höga förväntningar och de sektorer där klimatförhållanden, högsäsonger och strikta tidsfrister är viktiga.

3.5   Den ekonomiska krisens följder för tillväxt och produktion

Den ekonomiska krisen har drabbat båda sektorerna mycket hårt vid en tidpunkt när den globala efterfrågan var mycket hög. Den globala efterfrågan på byggutrustning rasade under fjärde kvartalet 2008. Under 2009 minskade de europeiska tillverkarnas totala försäljning med 42 %, vilket ledde till enorma lager och ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande. I slutet av 2010 återhämtade sig efterfrågan i Asien, men under hela år 2010 registrerades, som nämnts tidigare, en minskning med 9 %.

Inom sektorn för lantbruksmaskiner märktes följderna av krisen senare, eftersom jordbruket är mindre beroende av det allmänna ekonomiska klimatet. Under 2009 minskade dock försäljningen med 22 %, och med ytterligare 9 % under 2010.

I båda fallen väntas en ensiffrig ökning under 2011, men detta är mycket mindre än vad som behövs för att komma upp till den nivå som rådde före krisen.

Den faktor som främst har begränsat de båda sektorerna under krisen har varit bristande tillgång till krediter – huvudsakligen för kundernas finansiering av nya maskiner, men även för tillverkarna. Dessutom har efterfrågan på ny utrustning naturligtvis minskat på grund av bristen på verksamhet, särskilt inom byggsektorn. Efterfrågan har varit mycket växlande inom båda sektorerna.

4.   Svårigheter och utmaningar efter krisen

Den ekonomiska krisen har blottlagt en del specifika problem inom båda sektorerna och lett till en mycket svår situation som kräver politiskt ingripande.

4.1   Brist på leverantörer och kompetens

Det är viktigt att betona att omfattande och grundläggande förändringar väntar inom byggutrustningsbranschen.

Världsmarknaden har i allt högre grad börjat inrikta sig på Sydamerika och Asien.

Under 2005 stod EU för 20 % av världens sammanlagda efterfrågan på byggutrustning, men för 2014 beräknas denna andel bara bli 14 % (1).

Den mest spektakulära förändringen rör Kina och Indien. Kinas efterfrågan på byggutrustning beräknas motsvara 34 % av den globala efterfrågan 2014, jämfört med bara 18 % år 2005, vilket innebär en fördubblad efterfrågan på nio år.

Följderna av en sådan förändring är av största vikt, eftersom efterfrågan från Förenta staterna och EU tillsammans kommer att motsvara endast 29 % av den globala efterfrågan.

Till följd av krisen syns en markant ökning av trenden att i stor omfattning flytta produktionen närmare de nya marknaderna utanför Europa. Detta har lett till att antalet leverantörer av viktiga komponenter i Europa har minskat dramatiskt. Det är emellertid inte bara produktionen som flyttar utan även den nödvändiga kompetensen.

Eftersom behoven och de specifika kraven på de utländska marknaderna skiljer sig från de europeiska, finns det en växande oro för att det ska uppstå brist på europeiska leverantörer som kan tillgodose behoven av viktiga komponenter till rimligt pris i Europa.

Ett annat problem är tillgången på stål när den globala ekonomin återhämtar sig och priserna stiger. Protektionistiska åtgärder skulle påverka sektorn negativt enligt beräkningar gjorda före krisen.

4.2   Följder för sysselsättningen – äldre arbetskraft, kompetensflykt och brist på kompetent personal

Maskinindustrin sysselsätter 3,6 miljoner människor i EU (2).

Av dessa arbetar 10 % inom branschen för lantbruksmaskiner och byggutrustning. I allmänhet har branschen en åldrande arbetskraft – endast 20,1 % är yngre än 30 år jämfört med omkring en fjärdedel inom övriga icke-finansiella varubranscher.

På användarsidan står lantbrukarna inför samma problem: endast 7 % av de europeiska lantbrukarna är yngre än 35 år. Lantbruk och byggarbete lockar färre än andra branscher, eftersom arbetet är hårdare och sämre betalt än många andra arbeten i Europa.

Det låga anseende som sektorn har bland allmänheten och som gör att människor inte inser dess betydelse för hela samhället, bristen på kompetenta arbetare och ingenjörer, obalansen mellan behovet av och tillgången på kompetens på arbetsmarknaden, mångfalden av och skillnaderna när det gäller kvalifikationsbeteckningar och nationella examina samt avsaknaden av elitutbildningar inom naturvetenskap och teknik – alla dessa problem kännetecknar sektorn och har förvärrats ytterligare av den ekonomiska krisen.

Inom sektorn har man försökt begränsa antalet indragna tjänster i så stor utsträckning som möjligt. Som nämnts tidigare har antalet anställda inom byggutrustningsindustrin minskat med 35 % sedan 2008 (3).

Krisen har också lett till kompetensflykt till Fjärran östern och Sydamerika, där marknaderna är mer välmående och krisen inte har fått lika dramatiska följder.

5.   Behov av åtgärder på EU-nivå

5.1   Åtgärder mot illojal konkurrens måste vidtas

Import av byggutrustning som inte uppfyller EU-kraven och försäljning och användning av denna är fortfarande ett stort problem för den europeiska byggutrustningsbranschen. Utrustning som kommer in på EU-marknaden för första gången måste uppfylla alla gällande säkerhets- och miljöbestämmelser. Maskiner som inte uppfyller dessa krav är inte tillåtna och medlemsstaterna bör förhindra att de hamnar på EU-marknaden.

Importen av bristfälliga maskiner leder till illojal konkurrens och äventyrar de laglydiga leverantörernas FoU-verksamhet, vilket i sin tur utgör ett hot mot konkurrenskraften i EU:s byggutrustningsindustri och de arbetstillfällen som finns där. Maskiner som inte uppfyller kraven kan innebära en högre olycksrisk och uppfyller ofta inte de miljöstandarder som krävs inom EU.

Tillverkare som följer EU-lagstiftningen måste ofta konkurrera med de produkter som saluförs på EU-marknaden på orättvisa villkor och till en bråkdel av marknadspriset jämfört med de produkter som uppfyller kraven. Myndigheterna saknar metoder och resurser för att ta itu med denna situation, och lagstiftningen är inte alltid tydlig när det gäller att försvara lagliga produkter.

Allt fler maskiner som inte uppfyller kraven förs in olagligt på EU-marknaden utan att några effektiva åtgärder vidtas av myndigheterna för marknadsövervakning och tullmyndigheterna, trots den strängare lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2010 (förordning nr 765/2008).

EESK rekommenderar kommissionen och myndigheterna i medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkra rättvis konkurrens på EU:s inre marknad och garantera lika villkor för tillverkare som behöver konkurrera på internationell nivå.

5.2   Rätt beslut måste fattas för att förbättra miljön

En av de största utmaningarna för båda sektorerna är, precis som inom bilbranschen, lagstiftningen som styr utsläpp från mobila maskiner. Om man jämför med bilbranschen är emellertid kostnaderna för att anpassa mobila maskiner till kraven extremt höga, eftersom produktionen och försäljningen är mycket mindre och antalet modeller mycket större.

I samband med nästa utsläppssteg som inleds 2011 (steg III B) och därpå följande steg som redan planeras till 2014 (steg IV) ska de huvudsakliga föroreningarna minskas med mer än 90 % jämfört med nuvarande nivåer. Ändringarna kommer att påverka motorerna men även leda till en genomgripande förändring av maskinernas hela utformning.

För den teknik som dessa utsläppsnivåer kräver behövs det bränslen med ultralåg svavelhalt. Det är svårt för branschen för terrängfordon att få tag i dessa bränslen inom EU, och utanför EU går det definitivt inte. Detta kommer att bli ett hinder för försäljning av både ny och begagnad utrustning utanför EU.

Som krisdämpande åtgärd har industrin efterfrågat lagstiftning som tillåter en ökning av de mängder som redan planerats i enlighet med flexibilitetssystemet i de befintliga direktiven. Det skulle innebära avsevärda kostnadsbesparingar inom sektorn och motsvara en engångsökning av utsläppen på cirka 0,5 %. Kommissionen har tillmötesgått önskemålet och lagt fram två förslag till ändring av de relevanta direktiven, som för närvarande behandlas av rådet och Europaparlamentet. Arbetet med denna fråga går dock för sakta, vilket kan hämma den positiva ekonomiska effekt som eftersträvas.

EESK rekommenderar att man snarast möjligt antar bestämmelserna om ytterligare flexibilitet i nästa steg av lagstiftningen om utsläpp från mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg samt ett liknande förslag för lantbrukstraktorer.

För att minska utsläppen av sot och kväveoxid i framtiden kommer det att krävas särskild teknik som leder till ökad bränsleförbrukning och därmed ökade koldioxidutsläpp. Genom att göra hela maskinen effektivare har tillverkarna förhindrat en ansenlig ökning av bränsleförbrukningen. All ny lagstiftning om gränsvärden för eller minskning av koldioxid bör vara förenlig med den nuvarande lagstiftningen om utsläpp och bör införas med tillräcklig tidsmarginal efter de nuvarande utsläppsstegen.

EESK rekommenderar att det görs en konsekvensbedömning på EU-nivå innan man överväger att utarbeta strängare eller ny lagstiftning för nämnda produkter, detta för att undersöka de eventuella negativa konsekvenserna för branschens konkurrenskraft på den globala marknaden och vilka eventuella marginella förbättringar lagstiftningen medför för dessa maskiner i praktiken.

5.3   Hög ålder på den utrustning som används och behovet av skrotningssystem för mobila maskiner

De maskiner som används i lantbruket och byggbranschen har en hög förväntad livslängd. Medellivslängden för traktorer är mer än 15 år. Den ständiga förbättringen av miljöprestandan i ny utrustning har därför endast begränsad och långsam effekt på den sammantagna miljöprestandan för den utrustning som är i drift. Snabbare framsteg vore möjliga om man införde incitament för att få bort mycket gammal utrustning som förorenar miljön. Denna strategi har dessutom tydliga fördelar jämfört med att förse gammal utrustning med efterbehandlingssystem. Gammal utrustning som förses med filter leder till många ytterligare problem och ineffektivitet när det gäller säkerhet och prestanda.

EESK rekommenderar ett skrotningssystem, eftersom det skulle vara en lämplig lösning på problemet med gamla och förorenande maskiner och bidra till renare miljö och säkrare arbetsförhållanden.

EESK anser att eftermontering av avgasreningssystem är fel lösning på problemet med förorenande utrustning som används i bebyggda områden. I stället för att lösa problemet gör dessa system att man fortsätter att använda bullriga och osäkra maskiner och eventuellt till och med ökar riskerna på grund av felaktig installation.

EESK rekommenderar även att harmoniserade krav utarbetas för eftermontering av efterbehandlingssystem, inte bara på grund av avgasminskningspotentialen utan även med tanke på hanteringen av de risker som systemen medför när de monteras i lantbruks- och byggutrustning.

5.4   Industrin kan anta koldioxidutmaningen

I likhet med situationen inom vägsektorn är det bränsleförbrukningen som främst bidrar till sektorns koldioxidutsläpp. Möjligheterna att minska utsläppen av växthusgaser bör bedömas i förhållande till utrustningens specifika driftseffektivitet och inte enbart i förhållande till bränsleförbrukningen per kilometer, som i bilbranschen.

Avsevärda förbättringar har redan åstadkommits de senaste åren genom effektivare maskiner. Kostnaderna för maskinens hela livslängd, vilka till stor del består av bränslekostnader, har blivit en allt viktigare faktor för kundernas köpbeslut.

För att åstadkomma optimal koldioxidminskning bör man emellertid inte enbart inrikta sig på motorn som kraftkälla utan även på maskinen som helhet, tillämpningarna och processen, samt på driftseffektivitet och eventuell användning av alternativa energikällor med låga koldioxidutsläpp.

EESK uppmanar företrädare för EU-institutionerna och medlemsstaterna att stödja en marknadsdriven och heltäckande strategi för att minska koldioxidutsläppen från mobila maskiner. Samma lösning kan inte användas inom alla områden. Ett pragmatiskt och tillförlitligt sätt att hitta lämpliga lösningar för maskintyper med högst utsläpp (traktorer, skördetröskor etc.) vore därför att mäta maskinens totala effektivitet (dvs. bränsleförbrukning per ton tröskat spannmål eller per km belagd väg).

5.5   Harmonisering är lösningen – både inom EU och på internationell nivå – för både vägsäkerhet och miljö

När marknaderna flyttas bort från Europa blir det snabbt allt viktigare med en internationell harmonisering av produktlagstiftning och produktstandardisering. Det gäller även harmonisering av vägsäkerhetskraven, som fortfarande saknas när det gäller byggutrustning och vissa jordbruksfordon.

Den europeiska industrin står dessutom inför problemet att EU inför allt strängare krav jämfört med övriga världen, vilket gör att de europeiska maskinmodellerna antingen blir för dyra eller inkompatibla.

När det gäller miljöskydd bör man till exempel noggrant överväga följderna av varje beslut på EU-nivå innan lagstiftningen antas och genomförs i EU.

Sektorn för lantbruks- och byggutrustningsmaskiner har bidragit till att skydda miljön genom att minska maskinernas utsläpp i enlighet med direktiv 97/68/EG för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och med direktiv 2000/25/EG för traktorer. Detta kommer att leda till en avsevärd minskning av partiklar (97 %), kväveoxid (96 %) och kolmonoxid (85 %).

Motsvarande insatser har gjorts för att minska maskinernas buller: Industrin har under tio år vidtagit åtgärder för att anpassa sig till den gällande lagstiftning om bullerminskning för 22 byggmaskiner.

Dessutom finns det redan internationella standarder för maskinernas livscykel, och branschen har själv verkat för standarder för återvinning av jordschaktningsmaskiner.

För att säkra de europeiska produkternas konkurrenskraft i framtiden är det därför synnerligen viktigt att införa enhetlig lagstiftning och enhetliga bestämmelser på internationell nivå.

EESK uppmanar företrädare för EU-institutionerna och medlemsstaterna att stödja, medverka till och besluta om utformningen av internationella standarder. Unece (4) framstår som rätt instans för framtagningen av sådana standarder.

5.6   Arbetsvillkor och social dialog inom sektorn

Både sektorerna för jordbruksmaskiner och byggmaskiner kännetecknas av många små och medelstora aktörer och kräver därför särskilda bestämmelser beträffande social dialog. Personalrepresentation är inte lika viktigt och möjligheterna till gränsöverskridande informationsutbyte är färre än inom sektorer där det finns europeiska företagsråd. Ändå uppvisar de olika företagen inom sektorn viss enhet och kräver organiserad samordning och strukturerat utbyte på samma sätt. Därför bör dialogen mellan företag och anställda stärkas.

Osäkra jobb blir allt vanligare inom metallsektorn och andra sektorer. Det leder bland annat till bristfällig löpande fortbildning och ett ständigt hot att förlora erfarna, kompetenta arbetstagare till andra sektorer. Arbetsvillkoren försämras också av denna typ av anställning.

Europeiska kommissionen bör främja lanseringen av en sektorsanalys som särskilt är inriktad på nivån på arbetsvillkoren. Vi rekommenderar även att åtgärder vidtas för att förbättra arbetsvillkoren i hela EU. Slutligen vore det mycket värdefullt om åtgärder utformades för att i framtiden undvika sådan överkapacitet som uppstod under den ekonomiska krisen, och driva på utvecklingen av nya produkter och idéer kring verksamhetsplanering med utgångspunkt i alla berörda parters kunskap.

5.7   Att få ung och kompetent arbetskraft att stanna kvar i Europa

Bristen på kompetent personal, den allt äldre arbetskraften och kompetensflykten till andra kontinenter är några av de problem som påverkar sysselsättningen inom sektorn för lantbruksmaskiner och byggutrustning. Det blir allt svårare att locka unga och utbildade personer till denna sektor. Branschen och institutionerna bör fortsätta att göra nödvändiga investeringar i utbildning och livslångt lärande, eftersom detta är en central sektor för den europeiska industrin.

Utan utbildning på toppnivå och unga med rätt kompetens finns det inte heller någon framtid, och teknisk innovation kräver högutbildade och kreativa ingenjörer. Program bör genomföras på olika nivåer som riktar sig till arbetstagare och främjar vidareutbildning och fortbildning och lyfter fram de fördelar som kan uppnås och även tydliggör mervärdet och de positiva aspekterna för arbetsgivare som investerar i sina anställda och deras kompetens. Ett bredare stöd för sådana program kommer att uppnås via berörda parter inom den sociala dialogen.

EESK rekommenderar att medlemsstaterna fortsätter att stödja branschen på områdena utbildning, livslångt lärande och kompetensutveckling inom maskinindustrin. Program för omskolning av överflödig arbetskraft i ett tidigt skede är avgörande för framtiden.

5.8   Små och medelstora företag bör även i fortsättningen stå i centrum för förnyelsen

I meddelandet om ”Industripolitik för en globaliserad tid”, som generaldirektoratet för näringsliv nyligen offentliggjorde, påpekas det mycket riktigt att tillgången till finansiering fortfarande är en flaskhals och en av de viktigaste politiska utmaningarna när det gäller att stimulera små och medelstora företag i olika branscher (bland annat byggsektorn och sektorn för lantbruksmaskiner), samt att man måste finna en politisk lösning på detta problem.

Visserligen är det ofta de små och medelstora företagen som introducerar innovationer på marknaden, men möjligheten att investera i innovation har undergrävts av begränsad tillgång till finansiering. I alla medlemsstater det blivit svårare att få tillgång till finansiering under den finansiella och ekonomiska krisen. Kreditvillkoren har blivit strängare, i synnerhet för de små och medelstora företagen i denna sektor. De flesta regeringar har därför infört eller utökat befintliga offentliga garantisystem eller tillhandahållit direkt statligt stöd. Detta är ändå inte tillräckligt.

Vi rekommenderar därför medlemsstaterna och kommissionen att stödja de små och medelstora företagen inom sektorerna för lantbruksmaskiner och byggutrustning genom projekt och medel som tillgodoser deras behov.

---

(1)  Uppgifter från konsultfirman Off Highway Research: www.offhighway.co.uk.

(2)  European Business: Facts and figures, Eurostat, 2009.

(3)  Uppgifter från CECE (Europeiska byggutrustningskommittén).

(4)  Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, Genève (www.unece.org).

---