1.

I denna årsrapport redovisas revisionsrättens bedömning av Europeiska utvecklingsfonderna (EUF). Nyckelinformation om vilka verksamheter som har granskats och om hur stora utgifterna har varit under 2009 finns i tabell 1 .

2.

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är huvudinstrumentet för Europeiska unionens stöd till utvecklingssamarbete till länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och utomeuropeiska länder och territorier (ULT). Den inrättades 1957 genom Romfördraget.

3.

EUF finansieras av medlemsstaterna, styrs av en egen budgetförordning och förvaltas av en särskild kommitté. Europeiska kommissionen ansvarar för det finansiella genomförandet av transaktioner som finansieras med EUF:s resurser. Inom kommissionen förvaltas nästan alla EUF-program av Byrån för samarbete – EuropeAid (EuropeAid), som också ansvarar för förvaltningen av de flesta av de utgifter inom yttre förbindelser och utvecklingssamarbete som finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget (1). En liten andel av EUF-projekten (2) gäller humanitärt bistånd och förvaltas av generaldirektoratet för humanitärt bistånd (GD Echo). Europeiska investeringsbanken (EIB) förvaltar investeringsstödet. Investeringsstödet omfattas inte av revisionsrättens revisionsförklaring eller av Europaparlamentets förfarande för att bevilja ansvarsfrihet (3)  (4).

4.

EUF förvaltas på tre olika sätt ( tabell 1 ): centralt, gemensamt och decentraliserat (5). Vid central förvaltning (40 % av betalningarna 2009) genomför kommissionen stödverksamheterna direkt; detta gäller i huvudsak budgetstöd. Vid gemensam förvaltning (14 % av betalningarna 2009) ansvarar internationella organisationer för att genomföra gemenskapsfinansierade åtgärder, under förutsättning att de berörda organisationernas förfaranden för bokföring, revision, kontroll och upphandling är likvärdiga med internationellt vedertagna normer. EuropeAids viktigaste partner är Förenta nationernas organ och Världsbanken. Vid decentraliserad förvaltning (46 % av betalningarna 2009) överlåter kommissionen vissa förvaltningsuppgifter till mottagarländernas myndigheter. Principen för EUF:s decentraliserade förvaltning när det gäller betalningsprocessen illustreras i diagram 1.

5.

EUF-insatserna genomförs i och av länder där systemen för internkontroll i regel är bristfälliga. Den bristande kapaciteten hos merparten av de nationella utanordnarna i mottagarländerna och brister i inrättandet och tillämpningen av genomförandeorganisationernas och tillsynsmännens ekonomiska förfaranden och kontroller utgör en stor risk för transaktionernas korrekthet. Det faktum att många projekt genomförs i avlägsna områden och att det förekommer konflikter i vissa regioner gör det också svårare att genomföra kontroller.

5.

6.

Under 2009 genomfördes åttonde, nionde och tionde EUF samtidigt. Varje EUF-överenskommelse ingås i allmänhet för en period på ungefär fem år, medan programcyklarna i regel följer partnerskapsavtalets cykler. Trots att åtaganden ingås för medel från varje EUF för en femårsperiod kan betalningarna göras under en längre period.

6.

7.

De totala bidragen från medlemsstaterna uppgick till 3 296 miljoner euro under 2009. Bidrag håller fortfarande på att betalas ut från nionde EUF.

8.

Tionde EUF omfattar perioden 2008–2013. Den kommer att tillhandahålla gemenskapsstöd till ett värde av 22 682 miljoner euro och trädde i kraft den 1 juli 2008. Av detta belopp fördelas 21 966 miljoner euro till AVS-länderna och 286 miljoner euro till ULT-länderna. I beloppen ingår 1 500 miljoner euro och 30 miljoner euro som avser det investeringsstöd som förvaltas av EIB för AVS- respektive ULT-länderna. Slutligen ska 430 miljoner euro användas till kommissionens utgifter för programplanering och genomförande av EUF.

9.

Tabell 2 visar det ackumulerade utnyttjandet och det finansiella genomförandet av de EUF-medel som kommissionen förvaltar. År 2009 överskreds den prognos för det finansiella genomförandet som kommissionen hade fastställt för övergripande åtaganden och enskilda åtaganden, och övergripande åtaganden uppgick till 3 406 miljoner euro och enskilda åtaganden nådde en rekordnivå (4 140 miljoner euro). Nettobetalningarna uppgick till 3 069 miljoner euro vilket motsvarade 92 % av den ursprungliga prognosen. Detta underskott förklaras av att betalningarna låg under prognosen i länder där de samrådsförfaranden som fastställs i artikel 96 i Cotonouavtalet eller andra dialogåtgärder genomfördes (6), att en del länder ännu inte hade ratificerat Cotonouavtalet (7) och att betalningarna av budgetstöd inte hade gjorts i de länder där man inte hade fått någon bekräftelse på att allmänna eller särskilda villkor hade uppfyllts (8). Utestående betalningar ökade med 3 %, vilket är rimligt med tanke på glappet mellan antalet övergripande åtaganden och nettobetalningarna under året. Samtidigt ökade gamla och vilande utestående betalningar med 23 %, vilket kan förklaras av det stora antalet övergripande åtaganden som gjordes under 2007 för att de återstående medlen i nionde EUF skulle användas, men som inte ledde till samma nivå av enskilda åtaganden.

9.

Ökningen av de utestående betalningarna under 2009 beror på att det gjordes ovanligt många åtaganden under 2007 och på EUF:s projektcykel som har en genomsnittlig längd på tre år, varvid de största betalningarna vanligen sker under det första året och i slutet av det sista året.

10.

Enligt budgetförordningen för tionde EUF (9) ska kommissionen varje år rapportera om den ekonomiska förvaltningen av EUF. Rapporten om den ekonomiska förvaltningen ger, enligt revisionsrättens uppfattning, en korrekt beskrivning av i vilken mån kommissionens operativa mål för budgetåret har uppfyllts (särskilt när det gäller det finansiella genomförandet och kontrollverksamheten) och av den finansiella ställningen och de händelser som har haft ett avgörande inflytande på verksamheten 2009.

Europeiska revisionsrätten

12, rue Alcide De Gasperi, 1615 Luxemburg, LUXEMBURG

11.

Iakttagelserna om tillförlitligheten i EUF:s räkenskaper, som finns i punkterna VI och VII i revisionsförklaringen, bygger på en revision av den konsoliderade årsredovisningen (14) och den konsoliderade rapporten om det finansiella genomförandet av åttonde, nionde och tionde EUF (15). Revisionen omfattade en rad lämpliga revisionsåtgärder som valdes ut så att underlagen för beloppen och uppgifterna skulle kunna granskas med hjälp av stickprov. Vid revisionen gjordes en bedömning av de redovisningsprinciper som hade tillämpats, ledningens viktigaste beräkningar och den övergripande redovisningen av de konsoliderade räkenskaperna.

12.

Revisionsrättens övergripande revisionsmetod när det gäller korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna beskrivs i del 2 av bilaga 1.1 till revisionsrättens årsrapport för 2009 om genomförandet av budgeten. Iakttagelserna om korrektheten i EUF:s transaktioner, som finns i punkterna VIII–X i revisionsförklaringen, bygger på följande:

13.

Revisionsrätten anser att EUF:s räkenskaper för det budgetår som slutade den 31 december 2009 i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning och av resultatet av transaktioner och kassaflöden för året i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen och de redovisningsregler som räkenskapsföraren har antagit.

14.

EUF:s årsredovisning för 2009 är den första som har gjorts med hjälp av det nya redovisningssystemet för periodiserad redovisning ABAC-EUF (samma system som används för Europeiska unionens allmänna budget). Det infördes i februari 2009 efter det att migrationsprocessen från det tidigare kassabaserade redovisningssystemet (OLAS) hade avslutats på ett framgångsrikt sätt. Det nya systemet ger bättre stöd till den periodiserade rapporteringen, till exempel genom att det inte längre behövs lika många manuella justeringar för att få periodiserade räkenskaper vid årets slut. ABAC-EUF har därmed stärkt redovisningsmiljön.

15.

Vid EuropeAids efterhandskontroller konstaterades en ökad frekvens av inkodningsfel (16). Vid revisionsrättens revision av årsredovisningen konstaterades visserligen inga väsentliga fel som berodde på detta, men de är fortfarande en källa till oro eftersom de kan påverka exaktheten i de uppgifter som används för att utarbeta årsredovisningen, särskilt när det gäller periodavgränsningen vid årets slut.

15.

I slutet av 2009 inrättade EuropeAids centrala avdelningar dessutom en avdelning som fick i uppdrag att övervaka kvaliteten på den information som inkodas i det gemensamma systemet för information inom Relex (Cris-systemet), vilket bör leda till ökad tillförlitlighet hos de data som används i årsredovisningen.

Enligt revisionsrättens påpekande hade detta dock ingen väsentlig inverkan på de årliga räkenskaperna.

16.

Såsom kommissionen meddelade i sitt svar på revisionsrättens årsrapport om EUF för 2008 (17) har den förbättrat sin metod för att beräkna de belopp som ska avsättas för inkommande fakturor. Vid revisionen bekräftade revisionsrätten att metoden tillämpades korrekt och konstaterade att det belopp för upplupna kostnader som anges i årsredovisningen inte innehåller några väsentliga fel.

17.

I anmärkning 2.2 till årsredovisningen om det löpande beloppet för garantier som tagits emot i form av förhandsfinansiering ingick ett belopp på 413,6 miljoner euro vid utgången av 2009. Revisionsrätten drar slutsatsen att detta belopp redovisades 82,3 miljoner euro eller 19,9 % för lågt.

17.

Kommissionen noterar att revisionsrätten kunnat konstatera ett enda misstag på 3,5 miljoner euro i ett urval av 39 kontrakt som extrapolerats.

18.

Det belopp för innehållna garantier som anges i anmärkning 5.1 till årsredovisningen uppgick till 186,2 miljoner euro vid utgången av 2009. Revisionsrätten drar slutsatsen att beloppet redovisades 58,4 miljoner euro eller 31,4 % för högt.

18.

19.

Resultatet av transaktionsgranskningen sammanfattas i bilaga 1 .

20.

Vid granskningen av de transaktioner som gäller inkomster fann revisionsrätten inte några väsentliga fel.

21.

Vid sin revision av åtaganden fann revisionsrätten inte några väsentliga fel men en hög frekvens av icke kvantifierbara fel. De fel som upptäcktes gällde efterlevnad av anbudsförfarandena, rättsliga tidsfrister för undertecknande av kontrakt och bestämmelser om obligatoriska garantier. I fråga om budgetstödåtaganden konstaterade revisionsrätten att när det gäller kommissionens dynamiska tolkning (18) visade EuropeAid på ett formaliserat och strukturerat sätt att man uppfyllde kraven i Cotonouavtalet.

21.

22.

Vid revisionen av betalningarna fann revisionsrätten inte några väsentliga fel (19). Den upptäckte dock några fel som analyseras i punkterna 23–25.

23.

De främsta typerna av kvantifierbara fel i projektbetalningar som upptäcktes var följande:

24.

De icke kvantifierbara felen gällde främst bristande efterlevnad av tillämpningsbestämmelser för bankgarantier, som kan få en ekonomisk effekt om kontraktsparten är insolvent, och felaktiga beräkningar av kontraktparters återbetalning av förskott.

24.

25.

Revisionsrättens granskning av betalningar av budgetstöd visade att de innehöll en hög frekvens av icke kvantifierbara fel på grund av att man inte på ett formaliserat och strukturerat sätt kunde visa att betalningsvillkoren var uppfyllda. Den främsta förklaringen var att man i delegationens bedömningsrapporter om förvaltningen av de offentliga finanserna inte förklarade vilka kriterier framstegen skulle bedömas mot (det vill säga de steg som skulle ha tagits och de resultat som uppnåtts under den aktuella perioden) eller redogjorde för gjorda framsteg och skälen till att reformprogrammet kanske inte hade genomförts enligt den stödmottagande regeringens plan. Dessa fel gällde dock främst betalningar som hade gjorts enligt nionde EUF:s finansieringsöverenskommelser (som inte hade någon tydlig bedömningsram) och kompletterande betalningar av budgetstöd som gjorts inom Flex-instrumentet Vulnerability (V) (sårbarhet) och B-anslagen (katastrofbistånd) för att kompensera för den sociala och ekonomiska effekten av den globala finanskrisen och de skenande matpriserna. Förutom i ett fall innehöll de betalningar som gjordes enligt tionde EUF:s finansieringsöverenskommelser inte några sådana fel (se punkt 32).

25.

Kommissionen inser att det som behövs för att man ska kunna åstadkomma en fortsatt förbättring och avskaffa detta slags fel är en ytterligare förstärkning av den strukturerade metod som används för att redovisa framsteg i förvaltningen av de offentliga finanserna. Kommissionen har därför utarbetat en reviderad ram för övervakning och rapportering av de framsteg som görs i förvaltningen av offentliga finanser, vilken bygger på att man redovisar uppnådda resultat i förhållande till de mål som ursprungligen fastställts. Denna reviderade ram blev klar i juni 2010 och de länderrapporter som använder denna kommer att ligga till grund för bedömningen av berättigande när det gäller utbetalningar under återstoden av 2010 och därefter. Mot denna bakgrund hoppas kommissionen att den i kommande revisionsförklaringar ska kunna redovisa fortsatta framsteg när det gäller icke-kvantifierbara fel på detta område.

Vad gäller de krisinstrument som det hänvisas till (Flex-instrumentet Vulnerability (V) (sårbarhet) och B-anslagen) har kommissionen fortsatt att vara sträng vid bedömningen av berättigande, såsom framgår av det faktum att det inte beviljades några utbetalningar för ett antal program.

26.

Resultatet av granskningen av systemen sammanfattas i bilaga 2 .

27.

Såsom anges i punkt 3 är EuropeAids uppdrag att genomföra merparten av de instrument för externt bistånd (20) som finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget och EUF. Revisionsrättens iakttagelser om både ändamålsenligheten i systemen för övervakning och kontroll och tillförlitligheten i generaldirektörens årliga verksamhetsrapport och förklaring gäller därför, om inget annat anges, EuropeAids hela ansvarsområde.

28.

Revisionsrätten bedömde att EuropeAids system för övervakning och kontroll generellt är delvis ändamålsenliga.

28.

29.

Revisionsrätten bedömde att utanordnarnas förhandskontroller vid EuropeAids huvudkontor var ändamålsenliga.

30.

Revisionsrätten bedömde att utanordnarnas förhandskontroller vid delegationerna var delvis ändamålsenliga när det gällde att upptäcka och korrigera fel.

30.

31.

När det gäller projektbetalningar upptäckte revisionsrätten brister i de kontroller som görs av utgifternas stödberättigande, beräkningen av begärda belopp och tillgången till nödvändiga styrkande handlingar.

32.

När det gäller budgetstöd bekräftades vid revisionsrättens revision de förbättringar som noterades i årsrapporten för 2008 om EUF (21). Tionde EUF:s finansieringsöverenskommelser har tydligare ramar för bedömningen av de allmänna villkoren för stödberättigande. När det gäller kriteriet för stödberättigande avseende förvaltning av de offentliga finanserna hänvisas i finansieringsöverenskommelserna till de bedömningssystem som regeringar, kommissionen och andra givare har kommit överens om. Dessa omfattar resultatbedömningsramar (Performance Assessment Frameworks) som ska användas vid gemensamma årliga granskningar av budgetstöd. Tillämpningen av sådana ramar för att fastställa prioriterade mål, tidsplaner och de källor till information som ska användas underlättar formaliserade och strukturerade bedömningar av framsteg och ger därmed större insyn i besluten om utbetalningar. De särskilda villkoren för resultatgrundade utbetalningar av varierande delbelopp är dock ofta inte tillräckligt tydliga när det gäller målvärden för indikatorer, kontrollkällor och beräkningsmetoder, vilket kan begränsa insynen i besluten om utbetalningar.

32.

Kommissionen är medveten om betydelsen av att det skapas tydlighet även när det gäller de särskilda villkoren för resultatgrundade utbetalningar. I lämpliga fall har kommissionen formellt följt upp revisionsrättens särskilda iakttagelser i detta hänseende genom en revidering av respektive finansieringsöverenskommelse. Denna fråga har även behandlats i samband med EuropeAids sakkunnigbedömning (kvalitetsgranskningsgruppen) inför utarbetandet av nya program.

33.

En annan förbättring som noterades 2009 var att kommissionen har utfärdat en ny vägledning om budgetstöd till bräckliga stater, där den kräver att vissa mycket grundläggande delar ska finnas på plats när det gäller system för förvaltning av de offentliga finanserna innan budgetstöd kan beviljas. Kommissionen fastställde också en ändrad betalningsgång som innebär att de finansiella och operativa kontrollerna under den process då betalningarna godkänns får en mer logisk ordningsföljd.

33.

34.

Revisionsrätten bedömde att delegationernas uppföljning och övervakning var delvis ändamålsenlig.

35.

Liksom tidigare år konstaterade revisionsrätten att den bristande kapaciteten hos de flesta nationella utanordnarna i de stödmottagande länderna ledde till dåligt dokumenterade och icke ändamålsenliga kontroller. Delegationerna ger ofta tekniskt stöd för att stärka kapaciteten, men ofta med begränsat resultat, antingen på grund av att de nationella utanordnarna inte utför sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt eller på grund av begränsade resurser eller hög personalomsättning.

35.

36.

Revisionsrättens revision visade också på brister i de ekonomiska förfaranden och kontroller som görs av genomförandeorganisationer och tillsynsmän:

36.

37.

Delegationerna var i regel medvetna om dessa brister och satte begränsad tilltro till kontrollerna; till exempel gjorde de om en del kontroller, de krävde obligatoriska och riskbaserade revisioner och utgiftskontroller innan projekten avslutades i ekonomiskt hänseende eller beställde tekniska revisioner av pågående byggentreprenadkontrakt. Delegationerna har dock begränsade resurser vilket ofta begränsar deras kapacitet att genomföra vissa verksamheter, till exempel övervakning av projekt på plats, utbildning och projektförvaltningsstöd.

37.

38.

Revisionsrätten bedömde att uppföljningen och övervakningen vid EuropeAids huvudkontor var ändamålsenlig.

39.

Revisioner som görs på uppdrag enligt ramkontraktsöverenskommelsen ger värdefull information om brister som påverkar projektens kontrollsystem och om storleken och karaktären på de utgifter som potentiellt är icke stödberättigande. EuropeAids huvudkontor analyserar resultaten varje år och följer upp återkommande iakttagelser med genomförandeorganisationerna. Iakttagelserna kan handla om att dokumentation saknas eller är otillräcklig och om att felaktiga upphandlingsförfaranden används. EuropeAid håller för närvarande framför allt på att ta fram verktyg för ekonomisk förvaltning som ska åtgärda orsakerna till felen genom att öka genomförandeorganisationernas kunskap om och förståelse av reglerna för ekonomisk förvaltning. År 2009 gjorde EuropeAids huvudkontor 14 kontrollbesök. Dessutom besökte de geografiska direktoraten delegationerna på eget initiativ. Allt detta ledde till värdefull utbildning och värdefullt stöd samt relevanta rekommendationer om hur internkontrollen kan förbättras vid de granskade delegationerna.

39.

40.

EuropeAids huvudkontors analys av delegationernas halvårsvisa förvaltningsrapporter om externt stöd visar att en hög omsättning och svårigheter att hitta personal med lämpliga expertkunskaper, särskilt till bräckliga länder, var det vanligaste hindret för att stödet skulle kunna genomföras ändamålsenligt. Antalet lediga tjänster vid delegationerna ingår i EuropeAids riskregister som en allvarlig risk för 2010.

40.

41.

EuropeAids huvudkontor granskar efterlevnadsaspekter genom efterhandskontroller av transaktioner. EuropeAid beslutade 2009 att utöka omfattningen av dessa kontroller så att de även omfattade finansieringsöverenskommelser och kontraktsförfaranden med verkan från och med 2010. Dessutom tänker EuropeAid göra en övergripande genomgång av sin metod under 2010 för att undersöka nya sätt att ytterligare förbättra relevansen och ändamålsenligheten i sådana kontroller när det gäller granskning av korrektheten i underliggande transaktioner och kvaliteten på de förhandskontroller som genomförs av utanordnarna.

42.

Revisionsrätten bedömde att de externa revisionerna var ändamålsenliga när det gällde EuropeAids huvudkontor och delvis ändamålsenliga när det gällde delegationerna.

43.

Vid revisionen konstaterade revisionsrätten att förvaltningen av externa revisioner förbättrades markant under 2009. De årliga revisionsplanerna togs fram på grundval av strukturerade riskbedömningar som hade gjorts i enlighet med EuropeAids riktlinjer. Revisioner genomfördes vid lämplig tidpunkt och genomförandegraden när det gällde den konsoliderade årliga revisionsplanen förbättrades jämfört med tidigare år.

44.

De nya direktiv som antogs i oktober 2007 användes på lämpligt sätt, vilket främjade en mer standardiserad revisionsmetod. I de fall som granskades av revisionsrätten hade man hörsammat revisionsslutsatserna, särskilt när det gällde den finansiella korrigeringen av icke stödberättigande belopp genom återkrav eller avdrag på efterföljande betalningar eller slutbetalningar. Den fulla effekten av de förbättrade direktiven var dock inte synlig 2009 eftersom många slutliga revisionsrapporter fortfarande byggde på de tidigare direktiven, som inte var lika tydliga, särskilt i fråga om hur revisionsuttalandet skulle formuleras.

44.

45.

Det finns fortfarande flera områden som måste förbättras. Personalbegränsningar vid delegationerna begränsar kapaciteten att inleda riskbaserade revisioner eftersom obligatoriska revisioner prioriteras. Detta gör också att det avslutande revisionsarbetet tar längre tid, vilket medför en risk för att icke stödberättigande utgifter kan bli omöjliga att återvinna.

45.

Under 2009 fortsatte EuropeAid sina insatser på revisionsområdet och genomförde 6 EUF-utbildningar som omfattade 15 delegationer i vilka 180 delegationsanställda och 220 personer utifrån (personal från utanordnarna, ministerier, projektledare, icke-statliga organisationer och revisionsfirmor) deltog.

46.

Cris-Audit har ökat EuropeAids kapacitet att övervaka revisionsverksamheter och även att samla in, analysera och följa upp granskningsresultat och rekommendationer. Liksom tidigare år (22) och trots påminnelser från EuropeAids huvudkontor och uppdaterade riktlinjer registrerar dock inte alla delegationer uppgifter i tid och på ett fullständigt sätt. Detta påverkar tillförlitligheten i de samlade uppgifter som används som ledningsinformation, till exempel typ av revisionsuttalanden och nivåer av icke stödberättigande utgifter. Cris-Audit ger dessutom inte alltid korrekta uppgifter om kostnaderna för revisionerna och är inte heller utformat för att ge information om finansiella korrigeringar som gjorts som en följd av revisionerna. Detta har lett till att EuropeAid ännu inte använder den fulla potentialen av detta verktyg, särskilt när det gäller att garantera att revisionsstrategin är kostnadseffektiv.

46.

47.

Revisionsrätten bedömde att internrevisionen var delvis ändamålsenlig.

47.

48.

Internrevisionsfunktionen fungerade i enlighet med målet att ge generaldirektören säkerhet om att processerna för riskhantering, kontroll och inre styrning är ändamålsenliga och effektiva. Den operativa kapaciteten hindrades dock i stor utsträckning på grund av personalbrister som låg utanför dess kontroll; bland annat var enhetschefen borta större delen av året. Därför kunde internrevisionsfunktionen inte genomföra sin arbetsplan för 2009 fullt ut. I sin rapport om den andra uppföljningsrevisionen av valideringen av självbedömningen av EuropeAids internrevisionsfunktion tog tjänsten för internrevision återigen upp den långa tid som EuropeAids ledning behöver för att följa upp internrevisionsfunktionens rekommendationer.

49.

Resultatet av granskningen av kommissionens skriftliga uttalanden sammanfattas i bilaga 3 .

50.

Den årliga verksamhetsrapporten ger en rättvisande bild av genomförandet och resultaten av de olika befintliga systemen för övervakning och kontroll. Den är tydlig och informativ, framför allt tack vare att kvantitativa indikatorer används. I rapporten anges att med tanke på utformningen och resultaten av den fleråriga kontrollstrukturen tror inte EuropeAid att den kvarstående felprocenten i dess portfölj förtjänar en reservation i generaldirektörens förklaring (23). Det ges dock inga bevis som styrker detta påstående. Eftersom det inte finns någon nyckelindikator för den beräknade finansiella inverkan av kvarstående fel efter det att alla förhands- och efterhandskontroller har genomförts (24) kan EuropeAid inte visa att den finansiella inverkan av brister och fel fortfarande ligger under den fastställda väsentlighetströskeln.

50.

51.

När det gällde budgetåret 2009 förklarade EuropeAids generaldirektör att han hade uppnått rimlig säkerhet om att befintliga kontrollförfaranden gav nödvändiga garantier för att transaktionerna var korrekta. Revisionsrätten kan inte bekräfta detta påstående. Den konstaterade att EuropeAids system var delvis ändamålsenliga och att betalningarna generellt innehöll väsentliga fel. Även om betalningarna från EUF inte innehöll några väsentliga fel, innehöll EuropeAids betalningar från gemenskapens allmänna budget för yttre förbindelser och utvecklingssamarbete väsentliga fel (25). Revisionsrätten anser att generaldirektörens förklaring och årliga verksamhetsrapport ger en delvis rättvisande bedömning av den ekonomiska förvaltningen i fråga om korrekthet.

52.

På grundval av sitt revisionsarbete drar revisionsrätten slutsatsen att EUF:s räkenskaper för det budgetår som slutade den 31 december 2009 i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning och av resultatet av transaktioner och kassaflöden under året i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen och de redovisningsregler som antagits av räkenskapsföraren. Revisionsrätten vill uppmärksamma iakttagelserna i punkterna 17 och 18 om beloppen för garantier.

53.

På grundval av sitt revisionsarbete drar revisionsrätten följande slutsatser för det budgetår som slutade den 31 december 2009:

54.

Såsom revisionsrätten redan konstaterade i sin årsrapport om EUF för 2008 (26) har EuropeAid infört en heltäckande kontrollstrategi. År 2009 fortsatte EuropeAid att göra stora förbättringar av utformningen och genomförandet av sina system för övervakning och kontroll men brister kvarstår på en del områden. På grundval av sitt revisionsarbete drar revisionsrätten slutsatsen att EuropeAids system för övervakning och kontroll var delvis ändamålsenliga när det gällde att garantera att betalningarna var korrekta. Följande rekommendationer bör beaktas i detta sammanhang:

54.

a)

EuropeAid bör när det gäller den planerade genomgången av den övergripande kontrollstrategin ta fram en nyckelindikator för den beräknade finansiella inverkan av kvarstående fel efter det att alla förhands- och efterhandskontroller har genomförts som bygger på till exempel en granskning av ett representativt statistiskt urval av avslutade projekt.

a)

b)

EuropeAid bör vid denna genomgång bedöma kostnadseffektiviteten i de olika kontrollerna, särskilt i systemet för efterhandskontroll av transaktioner.

b)

c)

EuropeAid bör färdigställa och sprida verktyg för ekonomisk förvaltning som är inriktade på den höga inneboende risken för fel vid genomförandeorganisationer och hos kontraktsparter och stödmottagare samt se till att det finns tillräckliga kunskaper om ekonomisk förvaltning och regler för stödberättigande.

c)

d)

EuropeAid bör fortsätta sina ansträngningar för att se till att delegationerna registrerar uppgifter i Cris-Audit i tid och på ett fullständigt sätt.

d)

e)

Utformningen av Cris-Audit bör ändras så att det ger information om beloppen för slutliga icke stödberättigande utgifter och om finansiella korrigeringar som gjorts efter det att det kontradiktoriska förfarandet med revisionsobjektet har avslutats.

e)

55.

Revisionsrätten rekommenderar följande när det gäller budgetstöd:

a)

EuropeAid bör se till att det i de särskilda villkoren för resultatbaserade varierande delbelopp tydligt anges indikatorer, mål, beräkningsmetoder och kontrollkällor.

a)

b)

EuropeAid bör se till att delegationerna i sina rapporter på ett strukturerat och formaliserat sätt visar vilka framsteg som gjorts när det gäller förvaltningen av de offentliga finanserna och tydligt fastställer kriterier som framstegen kan bedömas mot (det vill säga resultaten som den mottagande regeringen måste uppnå under den aktuella perioden) och redogör för gjorda framsteg och skälen till att reformprogrammet kanske inte har genomförts enligt planen.

b)