Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62010CN0432

Mål C-432/10: Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank van eerste aanleg te Antwerpen den 26 augusti 2010 — Ministerie van Financïen och Openbaar Ministerie mot Aboulkacem Chihabi m. fl.

EUT C 301, 6.11.2010, p. 15–17 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

6.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 301/15


Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank van eerste aanleg te Antwerpen den 26 augusti 2010 — Ministerie van Financïen och Openbaar Ministerie mot Aboulkacem Chihabi m. fl.

(Mål C-432/10)

()

2010/C 301/23

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank van eerste aanleg te Antwerpen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Åklagare och övrig part: Ministerie van Financïen och Openbaar Ministerie

Tilltalade: Aboulkacem Chihabi m. fl.

Tolkningsfrågor

a)

Vad gäller artikel 221 i gemenskapens tullkodex:

1.

Ska artikel 221.1 och artikel 221.3 i gemenskapens tullkodex (inrättad genom rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 …, (1) i dess lydelse före ändringen genom artikel 1.17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2700/2000 av den 16 november 2000 … (2) tolkas på så sätt att ett dokument i vilket tullbeloppet meddelas, och som tullmyndigheten tillställer gäldenären, endast kan anses utgöra den underrättelse om gäldenärens tullbelopp som avses i artikel 221.1 och artikel 221.3 i tullkodexen om tullbeloppet bokförs av tullmyndigheten (det vill säga bokförs i bokföringen eller på något annat likvärdigt sätt) innan gäldenären i form av nämnda dokument får kännedom om det?

2.

Medför överträdelsen av artikel 221.1 i tullkodexen (förordning (EEG) nr 2913/92), i vilken det föreskrivs att bokföringen av en tullskuld ska föregå underrättelsen av den, att tullmyndighetens rätt till uppbörd i efterhand går förlorad, eftersom det i förevarande mål fastslagits att underrättelsen om tullskulden (den 2 juli 2004) skedde före bokföringen (andra kvartalet 2005)?

3.

Ska artikel 221.1 i tullkodexen tolkas på så sätt att en förmodad gäldenärs underrättelse om tullskuld är ogiltig om det inte kan styrkas att skulden bokfördes på förhand?

4.

Om gäldenärens underrättelse om tullskuld i den mening som avses i artikel 221.1 i rådets förordning (EEG) nr 2913 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen sker utan att tullskulden först har bokförts, ska denna underrättelse då anses vara ogiltig eller icke-existerande och medföra att tullmyndigheten inte kan kräva in tullskulden, såvida inte en ny underrättelse i efterhand utfärdas inom de föreskrivna fristerna efter det att tullskulden har bokförts?

b)

Vad gäller artikel 202 i gemenskapens tullkodex:

1.

Ska artikel 202.1 a i tullkodexen tolkas på så sätt olaglig införsel till gemenskapens tullområde av tullpliktiga varor uppkommer av det enda skälet att dessa varor har angetts under fel namn i den summariska deklaration som föreskrivs i artikel 43 i tullkodexen, trots att artikel 202.1 andra stycket i tullkodexen uteslutande hänvisar till artikel 38–41 och artikel 177 andra strecksatsen i tullkodexen, och inte till artikel 43 i tullkodexen, det ansvar för att uppgifterna i deklarationen är korrekta och fullständiga som föreskrivs i artikel 199.1 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättande av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1) endast avser tulldeklarationen och inte den summariska deklarationen, det för den person som har till uppgift att inge den summariska deklarationen är praktiskt och juridiskt omöjligt att kontrollera vilka varor containrarna innehåller?

2.

Om den första frågan besvaras jakande, ska artikel 202.3 i tullkodexen då tolkas på så sätt att en person (skeppsagenten), som i sin uppdragsgivares (rederiet) namn och för dennes räkning inger den summariska deklarationen, genom att uppge ett enda felaktigt namn i den summariska deklarationen ska anses som en ”[person] som olagligen förde in varorna” i den mening som avses i [artikel 202.3] första strecksatsen?

3.

Om den andra frågan besvaras nekande, ska artikel 202.3 i tullkodexen då tolkas på så sätt att denna bestämmelse hindrar en nationell bestämmelse som artikel 24.2 A.W.D.A (3), enligt vilken en person som i en annans namn och för dennes räkning har ingett en summarisk deklaration automatiskt ska anses som gäldenär vad avser tullskulden, utan att denna person ges möjlighet att visa att han inte deltog i den olagliga införseln av varor och inte kände till eller rimligen inte hade kunnat känna till att det rörde sig om olaglig införsel?

4.

Ska artikel 5 i tullkodexen tolkas på så sätt att denna bestämmelse hindrar en nationell bestämmelse som artikel 24.2 A.W.D.A, vilken förhindrar tillämpning av direkt representation, det vill säga representation av en person som uppträder i uppdragsgivarens namn och för dennes räkning, genom att denna person automatiskt görs ansvarig för tullskulden om en summarisk deklaration innehåller ett felaktigt namn?

5.

När en summarisk deklaration inges i vilken de införda varorna anges under ett felaktigt namn, vilket medför att en tullskuld uppkommer enligt artikel 202.1 i förordning nr 2913/92 om inrättandet av en gemensam tullkodex för gemenskapen, ska den person som upprättar och undertecknar den summariska deklarationen, oavsett om detta sker som direkt eller indirekt företrädare för den person som för in varorna i gemenskapen, anses stå bakom den olagliga införseln av varorna och därigenom anses som gäldenär i den mening som avses i artikel 202.3 första strecksatsen i nämnda förordning om han före ingivandet av den summariska deklarationen enbart har förlitat sig på de uppgifter som han har fått av kaptenen på det fartyg som förde in varorna i gemenskapen, trots att det på grund av den enormt stora mängd containrar som fanns ombord på fartyget och som skulle lossa i införselhamnen i praktiken var omöjligt att kontrollera de av tullmyndigheten åberopade containrarna för att avgöra om innehållet verkligen överensstämde med de dokument som ställdes till hans förfogande och som låg till grund för upprättandet av den summariska deklarationen?

6.

Ska kaptenen på fartyget och det rederi som han företräder, anses stå bakom den olagliga införseln av varorna i gemenskapen och följaktligen anses som tullskyldig i den mening som avses i artikel 202.3 första strecksatsen i förordning nr 2913/92 om inrättandet av en gemensam tullkodex för gemenskapen, om det, på grundval av de uppgifter som han ställer till sin företrädares förfogande, inges en summarisk deklaration i vilken de införda varorna anges under ett felaktigt namn, vilket medför att det enligt artikel 202.1 i nämnda förordning uppkommer en tullskuld på grund av olaglig införsel av varor till gemenskapen?

7.

Om femte och/eller sjätte frågan besvaras nekande, kan de personer som avses i femte och/eller sjätte frågan under förevarande omständigheter anses som tullskyldiga i den mening som avses i artikel 202.3 andra strecksatsen i förordning nr 2913/92 om inrättandet av en gemensam tullkodex för gemenskapen?


(1)  Förordning om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4)

(2)  Förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 311, s. 17)

(3)  Algemene Wet inzake Douane en Accijnzen (nederländska lagen om tull och punktskatter)


Top