Talan väckt den 5 mars 2010 — Acron mot Rådet

(Mål T-118/10)

2010/C 113/110

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Acron OAO (ombud: advokaten B. Evtimov)

Svarande: Europeiska unionens råd

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fram en grund för ogiltigförklaring som kan delas upp i tre delar.

Sökanden anger att unionens institutioner åsidosatt artikel 1 och 2 i grundförordningen, artikel 11.9 i grundförordningen (2), läst tillsammans med artikel 2 i grundförordningen, samt gjort en rad uppenbart oriktiga bedömningar med resultatet att det fastställts ett konstruerat normalvärde för sökanden som ökats på ett konstgjort sätt, vilket lett till en omotiverad slutsats om dumpning.

Som första argument ifrågasätter sökanden den logiska grunden för justeringen av kostnaden för naturgas. Mer specifikt anger sökanden att institutionerna gjort en felaktig rättstillämpning och åsidosatt artikel 2.3 och 2.5 i grundförordningen genom att inte beakta en stor del av produktionskostnaderna i ursprungslandet och/eller genom att i praktiken använda sig av en metod som inte är marknadsekonomisk för att fastställa den större delen av sökandens normalvärde.

Som andra argument ifrågasätter sökanden metoden som användes för naturgasjusteringen. Sökanden gör gällande att när kommissionen väl beslutat att gå vidare med gasjusteringen åsidosattes artikel 2.5 andra stycket i grundförordningen och/eller så gjordes en uppenbart oriktig bedömning som visar på brister i resonemanget, genom att justeringen av naturgasen gjorts på grundval av det ryska priset på naturgas i Waidhaus, Tyskland, genom att inte ta hänsyn till sanktionerna mot en marknadsuppdelande kartell när det gäller rysk naturgas som kommer via Waidhaus, genom att inte dra ifrån 30 procent rysk exporttull på rysk naturgas och genom att justera på ett sätt som reflekterar lokala distributionskostnader.

Som tredje argument ifrågasätter sökanden fastställandet av den vinstmarginal som används i det konstruerade normalvärdet. Sökanden anser att den vinstmarginal som fastställts av institutionerna och lagts till tillverkningskostnaderna för att skapa sökandens konstruerade normalvärde i enlighet med den bestridda förordningen strider mot artikel 2.3 och 2.6. c i grundförordningen, är uppenbart orimlig och behäftad med ett uppenbart oriktig bedömning. Även vinstmarginalen som följdaktigt slås fast avviker, i strid med artikel 11.9 i grundförordningen, på ett betydande sätt från vinsten och metoden för de konstruerade normalvärden som använts i den ursprungliga undersökningen, vilken ledde till den tullavgift som är föremål för granskning.

(1)  Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1251/2009 av den 18 december 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1911/2006 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av karbamidammoniumnitratlösningar med ursprung i bl.a. Ryssland (EUT L 338, s. 5)

(2)  Rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT 1996, L 56, s. 1)