27.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/1

1.

Regionkommittén ställer sig positiv till Europeiska kommissionens förklaring vid ReK:s plenarsession i Bryssel den 8 oktober 2008 att det ska utarbetas en EU-strategi för Donau området, att jämföra med den strategi som redan finns för Östersjöområdet (1).

2.

Regionkommittén ställer sig positiv till att Europeiska rådet den 18–19 juni 2009 uppmanade kommissionen att senast i slutet av 2010 lägga fram en EU-strategi för Donauområdet.

3.

Regionkommittén ställer sig positiv till att den mellanregionala gruppen ”Donauområdet” den 27 november 2008 inrättades inom ReK och stöder gruppens arbete.

4.

Regionkommittén välkomnar den uppmärksamhet som Europaparlamentet ägnar Donau området och ställer sig positiv till strävandena att skapa en partiövergripande grupp också inom Europaparlamentet (2).

5.

Regionkommittén påpekar att en EU-strategi för Donauområdet syftar till att bringa mer välstånd, säkerhet och fred till medborgarna där. Detta är något som gagnar hela EU, inklusive de lokala och regionala myndigheterna.

6.

Regionkommittén konstaterar att makroregionerna i ett EU med numera 27 medlemsstater spelar en allt viktigare roll, framför allt för konceptet territoriell sammanhållning inom EU.

7.

Regionkommittén konstaterar att Donauområdet består av stater både vid floden och i flodens avrinningsområde. Kommittén konstaterar vidare att Donauområdet består av EU-medlems stater, kandidatländer, potentiella kandidatländer och stater som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

8.

Regionkommittén understryker Donauområdets europeiska perspektiv. Kommittén betonar samtidigt Donauområdets yttre dimension och betonar att Donauområdet kan bli en förebild för samarbetet med tredjeland.

9.

Regionkommittén pekar på de djupgående politiska, ekonomiska och sociala reformer som ägt rum i Donauområdet sedan järnridåns fall. Detta är också orsaken till att kommissionen inkluderat denna omvandling som tema i sitt arbetsprogram för år 2009 (3) och i sitt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Region kommittén och Europeiska centralbanken: Fem år med ett utvidgat EU – Ekonomiska framsteg och utmaningar (4).

10.

Regionkommittén ser den stödjande effekt som Donauområdet har på europeisk nivå, det fortsatta stödet till demokrati och rättssäkerhet i detta område och stöder framför allt de stater i Donauområdet som inte är medlemmar i EU i deras fortsatta demokratiska utveckling.

11.

Regionkommittén anser att samarbetet på lokal och regional nivå vid tillämpningen av de europeiska principerna subsidiaritet, närhet till medborgarna och partnerskap samt en god statsledning i tredjeland har en bärande roll och pekar på det mervärde som det lokala och regionala samarbetet medför i Donauområdet när det handlar om att föra kandidatländerna och potentiella kandidatländer närmare EU.

12.

Regionkommittén erkänner de traditionella kulturella och historiska banden i hela Donauområdet och understryker de lokala och regionala myndigheternas bidrag framför allt på detta område.

13.

Regionkommittén beaktar det internationella, regionala och lokala samarbete och de nätverk och institutioner som finns och verkar i och för Donauområdet och påpekar att deras erfarenhet och kunnande bör ges utrymme i dialogen med EU-institutionerna.

14.

Regionkommittén stöder kommissionens arbete med att bygga upp effektiva och omfattande förbindelser med grannstaterna och skräddarsydda politiska och ekonomiska förbindelser med de enskilda regionerna och partnerna.

15.

Regionkommittén understryker Donauområdets särskilda betydelse, roll och ansvar. Donau området består av EU-medlemsstater, kandidatländer, potentiella kandidatländer och stater som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken. Detta område utgör ett viktigt gränssnitt mellan EU:s program inom sammanhållningspolitiken, åtgärderna för kandidatländerna och potentiella kandidatländer samt de program som utarbetats för de stater som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken.

16.

Regionkommittén betonar sin politiska roll inom den strategiska ramen, som ska bidra till att kommissionens europeiska grannskapspolitik och EU-strategin för Donauområdet kopplas till varandra. Regionkommittén känner till behoven på plats och är därför mycket väl lämpad att bedöma effekterna av sådana åtgärder och program.

17.

ReK framhåller vikten av att man inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik erkänner Donauområdet som en makroregion och understryker dess betydelse för den framtida territoriella utvecklingen inom EU och i grannländerna, på samma sätt som Östersjöregionen och Svartahavsregionen har erkänts.

18.

Regionkommittén anser att framför allt innehållet i EU-strategin för Östersjöområdet kan tjäna som förebild för Donauområdet. I båda makroområdena arbetar man för att främja.d. kommunistiska staters integration i EU och samarbetet med tredjeland. I båda områdena kopplas interna EU-strategier samman med former av samarbete där stater utanför EU deltar. I detta avseende är det också lämpligt att hänvisa till erfarenheterna av den europeiska grannskapspolitiken som genomförts av de yttersta randområdena tillsammans med omgivande tredjeländer.

19.

Regionkommittén ser i Europeiska rådets uppmaning till kommissionen, att senast i slutet av 2010 lägga fram en EU-strategi för Donauområdet, ett erkännande av Donauområdets betydelse för Europas framtida utveckling och för EU:s förhållande till grannländerna. Regionkommittén uppmanar kommissionen att göra de regionala och lokala myndigheterna och institutionerna delaktiga i arbetet med att utforma EU-strategin, tillvarata medlems staternas och de regionala och lokala myndigheternas befogenheter och deras interna befogenhetsfördelning och att använda sig av de befintliga institutionerna, rapporterings skyldigheterna och övervakningsprocesserna.

20.

Regionkommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna samt andra organ som ansvarar för regional utveckling är ofrånkomliga partner i en Donaustrategi. Dessa lämnar ett stort bidrag genom att på ett framgångsrikt sätt ge konkret form åt kommissionens koncept territoriell sammanhållning och gränsöverskridande samarbete. Berörda parter från näringsliv, vetenskap och kultur, miljöskyddsorganisationer samt olika samhällsinstitutioner har här en viktig roll att spela.

21.

Regionkommittén vill påpeka att de lokala och regionala myndigheterna samt regionala utvecklingsbyråer och andra regionala utvecklingsorgan, som på grund av sin närhet till medborgarna mycket väl känner till deras behov och önskemål, har en central roll att spela i arbetet med att planera, genomföra och vidareutveckla en sådan EU-strategi för Donau området som kommissionen aviserat.

22.

Regionkommittén betonar den betydelse som Donauområdets utveckling har som ett viktigt inslag för en lyckad europeisk integration av stater, regioner och kommuner samt medborgarei detta område. Kommittén stöder Europaparlamentet, Europeiska rådet och kommissionen i deras ansträngningar att föra denna integration framåt.

23.

Regionkommittén stöder omvandlingen av stabilitetspakten för Sydösteuropa till ett regionalt samarbetsnätverk (Regional Cooperation Council, RCC) under den sydösteuropeiska samarbetsprocessen (SEECP). Denna regionala anknytning gagnar Donauområdets särskilda behov och krav.

24.

Regionkommittén anser att de strategiska politiska områdena transporter, miljöskydd och energisäkerhet, ekonomi, säkerhet, utbildning och kultur, arbete, hälsa och sociala frågor bör vara de centrala områdena i en EU-strategi för Donauområdet.

25.

Regionkommittén pekar på de stora skillnaderna i ekonomisk prestationsförmåga mellan olika delar av Donauområdet. Att Donauområdet nu inkluderas i prioriteringarna för kommissionens arbete under 2010 och att Donauområdet uppfattas som en enhetlig storregion är en förutsättning för fortsatt integration och hållbar ekonomisk utveckling i området.

26.

Regionkommittén uppmanar kommissionen att i linje med EU:s hållbarhetsstrategi ta hänsyn till Donaus särskilda roll som en alleuropeisk transport- och vattenväg med en lovande framtid, som på ett avgörande sätt kan avlasta andra europeiska transportvägar. Genom att bygga ut infrastrukturen – på både vatten och land – hjälper man hela regionen att fungera som länk mellan väst och öst samt nord och syd och framför allt att förbättra sin egen konkurrensförmåga.

27.

Regionkommittén föreslår att man snabbt slutför TEN-T-infrastrukturprojekten. Dessa bidrar nämligen på sikt till en bättre sammankoppling dels mellan Donauområdet och de europeiska transportvägar som redan finns, dels Donaustaterna sinsemellan. Kommittén uppmanar i detta sammanhang de medverkande lokala och regionala myndigheterna att finna lösningar på de problem och flaskhalsar som länge funnits och att genomföra dessa med hänsyn tagen till en hållbar utveckling.

28.

Regionkommittén betonar att transporter och miljöskydd inte utesluter varandra utan tvärtom måste gå hand i hand. Regionkommittén betonar att en hållbar utveckling av Donauområdet bör vara det högsta målet. Man bör tillämpa grundprinciperna i den gemensamma förklaringen om ”Utveckling av den inre sjöfarten och miljöskyddet i Donauområdet” från Internationella kommissionen för skydd av Donau (ICPDR) och Internationella kommissionen för floden Sava (ISRBC).

29.

Regionkommittén pekar på att det krävs ett gränsöverskridande samarbete vad gäller miljö, den gemensamma kampen mot klimatförändringarnas effekter och skyddet mot översvämningar.

30.

Regionkommittén anser att staterna i Donauområdet har en viktig roll att spela för energisäkerheten och betonar också Donaus roll som naturlig, förnybar energiresurs med en värdefull vattenkraftspotential. Exploateringen bör framför allt främjas i de fall där miljö och ekonomi kan sammanjämkas.

31.

Regionkommittén hänvisar i detta sammanhang till sådana avtal som samarbetsavtalet om skydd och hållbart utnyttjande av Donau (skyddsavtalet för Donau (5)), som inrättade Internationella kommissionen för skydd av Donau (ICPDR) och trädde i kraft 1998, samt ramkonventionen om skydd och hållbar utveckling i Karpaterna. ”Joint Statement on Guiding Principles for the Development of Inland Navigation and Environmental Protection in the Danube River Basin” (Gemensamt uttalande om riktlinjer för utveckling av transport på inre vattenvägar och miljöskydd i Donauområdet) (6) är ett gott exempel på detta samarbete.

32.

Regionkommittén uppmanar medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna i Donauområdet samt andra organ som ansvarar för regional utveckling att medverka i de miljöprogram som kommissionen främjar, t.ex. LIFE+-programmet (sanering av floder och flodstränder) och programmen för europeiskt territoriellt samarbete och programmet Intelligent energi för Europa, i syfte att främja lokala nätverksprojekt på energiområdet mellan de lokala myndigheterna i detta område.

33.

Regionkommittén pekar på att åtgärderna för att genomföra vattenramdirektivet också är tänkta att bidra till att fiskbestånden bevaras på lång sikt. Fiskbestånden i Donausystemet är mycket artrika, omfattar flera endemiska fiskarter och förtjänar därför särskilt skydd.

34.

Regionkommittén framhäver betydelsen av gemensamma hållbara koncept inom turismen. Staterna i Donauområdet kan öka samarbetet, till exempel i samband med genomförandet av Esbo- (7), Århus- (8) och Bernkonventionerna (9). Exemplet med Donaucykelleden visar tydligt att ett sådant samarbete kan vara till gagn för alla delaktiga.

35.

Regionkommittén anser framför allt att ett erfarenhetsutbyte på dessa områden mellan de lokala och regionala myndigheterna samt andra organ som ansvarar för regional utveckling skulle bidra till utvecklingen i Donauområdet som helhet. Dessa instanser garanterar genom sin professionella kompetens och lokalkännedom att gemensamma koncept omsätts på ett meningsfullt sätt. De gemensamma överenskommelserna och samarbetet mellan regeringarna i många stater och regioner i Donauområdet visar hur ett målinriktat samarbete kan utformas.

36.

Regionkommittén pekar på att Donau också borde betraktas som en faktor som bidrar till en fortsatt ekonomisk utveckling av området. Detta gäller exempelvis sammankopplingen av vatten- och landsvägar samt hamnar och ekonomiska centrum i regionen.

37.

Regionkommittén pekar på vikten av gränsöverskridande projekt, som bidrar till att övervinna gränsregionernas ekonomiska isolering och öka deras konkurrensförmåga och stabilitet.

38.

Regionkommittén konstaterar att regionerna och kommunerna har en central roll att spela när det handlar om att stödja kontakter med små och medelstora företag.

39.

Ett ökat stöd till gränsöverskridande och transnationella projekt också mellan icke-statliga organisationer, ekonomiska och sociala aktörer samt regionala och lokala myndigheter har enligt Regionkommittén generellt en central roll. I sammanhanget bör man beakta att samverkanseffekterna mellan de gränsöverskridande, transnationella och interregionala programmen för territoriellt samarbete (mål 3) och mål 1- och mål 2-programmen utnyttjas. På så sätt kan man föra de stater, regioner och kommuner som ligger i Donauområdet men utanför EU närmare EU och framför allt förmedla värderingarna demokrati och rättssäkerhet till människorna på plats. ReK efterlyser ett förstärkt samarbete på områdena för tekniköverföring och forskning, med utnyttjande av föreliggande potential (mänskliga resurser, infrastruktur), i syfte att uppnå en hållbar ekonomisk utveckling i Donauområdet.

40.

Regionkommittén anmodar behöriga nationella myndigheter i Donauländerna att vidta lämpliga åtgärder för att möjliggöra att lokala och regionala myndigheter framöver involveras i EGTS-instrumentet (europeisk gruppering för territoriellt samarbete), som förordning (EG) nr 1082/2006 ger möjlighet till.

41.

Regionkommittén påminner om att Donau är en starkt trafikerad flod som i framtiden förmodligen kommer att bli ännu mer trafikerad och understryker därför vikten av åtgärder för att öka trafiksäkerheten.

42.

Regionkommittén hänvisar i detta sammanhang till Belgradkonventionen (10), i vilken sjöfarten på Donau regleras.

43.

Regionkommittén uppmanar de stater som är belägna vid Donau att i fortsättningen gemensamt bekämpa alla former av gränsöverskridande brottslighet, framför allt organiserad brottslighet, narkotikasmuggling, olaglig invandring och människohandel.

44.

Regionkommittén framhåller vikten av miljösäkerhet som en betydelsefull aspekt av den allmänna säkerheten, framför allt när det gäller att förebygga gränsöverskridande flodföroreningar samt översvämningar.

45.

Regionkommittén bekräftar de lokala och regionala myndigheternas roll när det handlar om att främja den interkulturella dialogen. Städerna och regionerna är genom sin ofta heterogena befolkning särskilt lämpade att stödja dialogen mellan kulturer och religioner med sina direkta erfarenheter.

46.

Regionkommittén hänvisar till att det regionala kulturarbetet med ursprungs- och hem områdena i länderna vid Donau fungerar som en bro genom vilken Europa växer samman.

47.

Regionkommittén pekar på vikten av att man bygger ut partnerskapen mellan städerna, t.ex. nätverket DonauHanse®. Detta är nämligen en viktig åtgärd om man vill förverkliga det europeiska mottot ”Förenade i mångfalden” genom direkt medborgardeltagande i EU. Den ömsesidiga dialogen bidrar inte bara till att bryta ned fördomar mellan kulturer utan är också en ram för ekonomiskt och socialt samarbete och hållbar utveckling och stimulerar på så sätt genomförandet av Lissabonstrategins mål.

48.

Regionkommittén hänvisar till att institutioner som Europeiska Donauakademin, Andrássy Gyula-universitet i Budapest eller Institutet för Donauområdet och Centraleuropa (IDM) kan spela en viktig roll genom att den samlar den potential som finns och inkluderar nya målgrupper.

49.

Regionkommittén passar med anledning av det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning (2010) och det europeiska året för frivilligarbete (2011) på att påpeka att den sociala utvecklingen i Donauområdet måste fungera som ett nödvändigt stöd till den ekonomiska utvecklingen, så att övertygelsen om EU:s fördelar för alla medborgare förankras i samhället.

50.

Regionkommittén tackar alla aktörer som sköter erfarenhetsutbytet med de statliga och icke-statliga organisationerna i Donauområdet för att påskynda utvecklingen på det sociala området och hälsoområdet. Kommittén uppmanar dem att fortsätta med detta stöd på alla nivåer.

51.

Regionkommittén konstaterar att utvecklingen av konkurrenskraftiga och långsiktigt hållbara regioner får en allt viktigare roll i samband med globaliseringen och med tanke på förverkligandet av Lissabonstrategins mål.

52.

Regionkommittén påpekar att Donauområdet för närvarande, under stödperioden 2007–2013, är kluvet mellan två transnationella stödområden som delvis överlappar varandra: EU-stödområdet Centraleuropa och EU-stödområdet Sydösteuropa. Delningen av det tidigare enhetliga central- och sydösteuropeiska stödområdet mellan Östersjön och Egeiska havet (CADSES) kan framför allt i Donauområdet på lång sikt inverka menligt på den territoriella, sociala och ekonomiska sammanhållningen. Donauområdets särskilda geografiska och kulturhistoriska betydelse, framför allt för sammanhållningen mellan Öst- och Västeuropa, gör att det till och med har en särskild politisk strategisk rumslig dimension. Detta borde man ta hänsyn till i ett självständigt samarbetsområde med tanke på dess geopolitiska betydelse.

53.

Regionkommittén konstaterar att Donauområdet, om man vill exploatera hela dess ekonomiska, sociala, miljömässiga och kulturella potential, bör betraktas som ett trans nationellt europeiskt stödområde. Ett enhetligt EU-stödområde skulle leda till följande:

54.

Regionkommittén uppmanar EU-institutionerna att under nästa stödperiod behandla Donauområdet som ett enhetligt transnationellt EU-stödområde. Instrumentet för stöd inför anslutningen och det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet är flexibla åtgärder som syftar till att till fullo integrera potentiella kandidatländer och tredjeländer i hela stödområdet. En fortsatt utveckling av detta stöd bidrar till en samstämmig utveckling i Donauområdet. I detta sammanhang föreslår vi att man undersöker om inte kommissionens ansvar för stödinstrumenten ERUF, instrumentet för stöd inför anslutningen, Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och programmen för europeiskt territoriellt samarbete kan handhas uteslutande av en enda avdelning vid kommissionen.