EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52006AE0738

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till rådets beslut om gemenskapens räddningstjänstmekanism (Omarbetning) KOM(2006) 29 slutlig – 2006/0009 (CNS)

EUT C 195, 18.8.2006, p. 40–41 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

18.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/40


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till rådets beslut om gemenskapens räddningstjänstmekanism (Omarbetning)

KOM(2006) 29 slutlig – 2006/0009 (CNS)

(2006/C 195/10)

Den 7 mars 2006 beslutade rådet att i enlighet med artikel 37 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämda yttranda.

Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 26 april 2006. Föredragande var María Candelas Sánchez Miguel.

Vid sin 427:e plenarsession den 17–18 maj 2006 (sammanträdet den 17 maj 2006) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén yttrandet med 144 röster för, en emot och en nedlagd röst.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK ställer sig bakom rådets beslut om gemenskapens räddningstjänstmekanism. Allmänt sett har man tagit hänsyn till de synpunkter som EESK framförde i sitt yttrande från november 2005 avseende kommissionens meddelande om att förbättra denna mekanism (1).

1.2

EESK vill framhålla att som metod för att förenkla gemenskapslagstiftningen gör omarbetningen det lättare för räddningstjänstmyndigheterna i medlemsstaterna att förstå och tillämpa lagstiftningen. Det gör dem bättre rustade såväl när det gäller naturkatastrofer som katastrofer orsakade av människor.

1.3

Mekanismen stärks genom att dess tillämpningsområde utvidgas, och framför allt tack vare utökade och bättre resurser, och därigenom blir det lättare att göra insatser både inom och utanför EU. Den samordning mellan räddningstjänstmekanismen och FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp som nämns är mycket viktig. Vi anser dock att den bör utvidgas till att omfatta Röda Korset och icke-statliga organisationer som är verksamma i de berörda områdena, och att det volontärarbete som spelar en viktig roll vid katastrofer bör samordnas inom ramen för mekanismen.

1.4

Tillräckliga budgetanslag är en viktig förutsättning för att mekanismen skall kunna fungera, och det är även viktigt att erkänna behovet av att förbättra informationen, tillhandahålla transporttjänster, avsätta anslag till utbildning av experter osv. EESK vill än en gång upprepa att detta är en mycket angelägen fråga. Vi anser att kommissionen bör få tillgång till dessa fonder och kunna kräva att medlemsstaterna respekterar sina skyldigheter så att hela räddningstjänsten kan uppfylla sitt uppdrag.

2.   Inledning

2.1

Gemenskapens räddningstjänstmekanism inrättades 1981 (2), och tillsammans med programmet för gemenskapsåtgärder till förmån för räddningstjänsten (3) har det under hela denna period syftat till att stödja och underlätta mobilisering och samordning av räddningstjänstbistånd vid större olyckor inom eller utanför EU. Den erfarenhet som vunnits under åren har tydliggjort att mekanismen behöver förbättras, framför allt mot bakgrund av rådets och Europaparlamentets utvärderingar av insatserna vid de stora katastrofer som inträffat inom och utanför EU.

2.2

För att göra mekanismen effektivare lade kommissionen fram ett meddelande (4) där man föreslog en rad förbättringar som fokuserade på följande:

Förbättrad samordning mellan mekanismen och räddningstjänsten i medlemsstaterna samt bättre samordning med olika internationella organisationer, framför allt FN.

Ökad beredskap för insatsstyrkorna; framför allt bör man se till att det finns moduler för snabbinsatser och att det i varje medlemsstat skapas reservmoduler som är tillgängliga för insatser både inom och utanför EU.

Analys och utvärdering av behoven vid varje katastrof genom ett förvarningssystem som används av övervaknings- och informationscentrumet (Cecis).

En förbättrad logistisk bas.

2.3

EESK har utarbetat ett yttrande (5) om nämnda meddelande. I yttrandet välkomnades förslagen till förbättringar, men kommittén menade att ett par åtgärder kunde ändras mot bakgrund av vunnen erfarenhet, framför allt till följd av de senaste insatserna i samband med katastroferna i Asien. I sitt yttrande lade EESK fram följande förslag för kommissionen i syfte att förbättra mekanismen:

Cesis-systemet bör förbättras genom ett satellitbaserat system som kan tillhandahålla bättre information om katastrofer och därmed ge nödvändiga uppgifter för att göra insatserna effektivare med avseende på resurser och personal.

Behovet av språkkunskaper bör uppmärksammas i anslutning till insatsgruppernas utbildning. Dessutom finns det behov av ett system som gör det möjligt att identifiera EU:s katastrofpersonal.

Krav på minimiresurser för insatser som samordnas inom ramen för mekanismen, som sedan samordnar insatserna med FN. Det bör inrättas ett centraliserat tekniskt organ med beredskap dygnet runt och med tillräckliga resurser för att kunna fungera så bra som möjligt.

Mekanismen bör ha tillgång till egna kommunikations- och transportmedel.

3.   Kommitténs synpunkter på förslaget

3.1

Rådets beslut, som i en enda text sammanför ett beslut av den 23 oktober 2001 och tidigare nämnda meddelande, är i linje med kommissionens program för förenkling av lagstiftningen. Omarbetningstekniken förenklar genomförandet för både mekanismen och räddningstjänstmyndigheterna i medlemsstaterna. Dessutom har innehållet förbättrats betydligt med avseende på hur gemenskapens räddningstjänstmekanism skall fungera och vilka resurser som skall göra det möjligt för den att fungera.

3.2

EESK uppskattar detta initiativ som syftar till att klargöra rollen för det gemenskapsorgan som skall samordna katastrofinsatser inom och utanför EU. I synnerhet ser vi positivt på att dess tillämpningsområde har utvidgats till att omfatta katastrofer orsakade av människor, terroristhandlingar och föroreningar av havet till följd av olyckor.

3.3

Vad vi anser är än viktigare, är att man i enlighet med EESK:s förslag i yttrandet från 2005 har inbegripit vissa förbättringar av mekanismen. Exempelvis bör uppmärksammas att man i artikel 2 nämner tillgång till militärresurser och militärkapacitet, något som ofta är av grundläggande betydelse för snabba och effektiva insatser. Man har även tagit med ett annat av EESK:s förslag: arrangemang för transport, logistik och annat stöd på gemenskapsnivå.

3.4

Vi vill än en gång framhålla att vi stöder de insatsmoduler som skall tillhandahållas av medlemsstaterna och samordnas inom mekanismen. De skall stå i ständig kontakt med övervaknings- och informationscentrumet, så att det via ett förvarningssystem kan bli möjligt att ingripa med lämpliga medel, inbegripet ytterligare transportmedel.

3.5

En ändring som inte nämns i meddelandet har gjorts när det gäller insatser utanför EU. Den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i Europeiska unionens råd skall upprätta kontakt med det drabbade landet. Övervaknings- och informationscentrumet kommer dock att förfoga över informationen, och kommissionen kommer att utse den operativa samordningsgruppen, som i sin tur kommer att samordna insatserna med FN. EESK anser att gemenskapens räddningstjänstmekanism bör involvera företrädare för EU på högsta nivå, och framför önskemål om att EU:s höge utrikespolitiske representant skall delta. Det system som slutligen föreslås förefaller inte fullständigt operationellt.

3.6

Det är viktigt att uppmärksamma den nya artikel 10. I denna fastställs hur den nya gemenskapsmekanismen kan komplettera medlemsstaternas räddningstjänstbistånd med transporter och genom mobilisering av moduler och insatsstyrkor som kan hjälpa till på plats.

3.7

Avslutningsvis fastställs i artikel 13 kommissionens behörighet att se till att alla de åtgärder som omfattas av beslutet genomförs, framför allt när det gäller tillgången till resurser för insatser, övervaknings- och informationscentrumet, expertgrupper och utbildningsprogram för experter samt andra former av kompletterande bistånd. EESK välkomnar att man tar upp behovet av tillgång till nödvändiga resurser, men vi anser att dessa bör kvantifieras så att det blir möjligt att agera inom vart och ett av de specifika befogenhetsområdena.

Bryssel den 17 maj 2006

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Anne-Marie SIGMUND


(1)  EESK:s yttrande CESE 1491/2005 av den 14 december 2005, EUT C 65, 17.3.2006, s. 41.

(2)  Beslut 2001/792/EG, Euratom.

(3)  Rådets beslut 1999/847/EG av den 9 december.

(4)  Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Att förbättra gemenskapens räddningstjänstmekanism, KOM(2005) 137 slutlig.

(5)  Se fotnot 1.


Top