Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32006Q0614(01)

    Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning - Förklaringar

    EUT C 139, 14.6.2006, p. 1–17 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

    Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (BG, RO, HR)

    Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 22/12/2013; ersatt av 32013Q1220(01)

    14.6.2006   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 139/1


    INTERINSTITUTIONELLT AVTAL

    mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning

    (2006/C 139/01)

    EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION,

    nedan kallade ”institutionerna”,

    HAR ENATS OM FÖLJANDE:

    1.

    Detta avtal syftar till att genomföra budgetdisciplinen och att förbättra det årliga budgetförfarandet och det interinstitutionella samarbetet i budgetfrågor, samt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning.

    2.

    Budgetdisciplin gäller i detta avtal för alla utgifter. Den är bindande för alla institutioner under hela den period som det här avtalet gäller.

    3.

    Detta avtal påverkar inte de olika institutionernas respektive budgetbefogenheter, såsom dessa fastställs i fördragen. Där det hänvisas till denna punkt kommer rådet att besluta med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med en majoritet av dess ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna, enligt de röstningsregler som anges i artikel 272.9 femte stycket i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat ”EG-fördraget”).

    4.

    Om det under den fleråriga budgetramen 2007–2013 (nedan kallad ”budgetramen”) sker en fördragsändring som påverkar budgeten kommer nödvändiga justeringar att göras.

    5.

    Ingen del av detta avtal får ändras utan samtycke från samtliga institutioner. Ändringar i budgetramen skall göras enligt de förfaranden som anges för det ändamålet i detta avtal.

    6.

    Avtalet består av tre delar:

    Del I avser utformning av och tillämpningsföreskrifter för budgetramen och skall tillämpas under den period som denna budgetram omfattar.

    Del II avser en förbättring av det interinstitutionella samarbetet under budgetförfarandet.

    Del III avser bestämmelser om sund ekonomisk förvaltning av EU-medel.

    7.

    Kommissionen kommer varje gång den finner det nödvändigt, och i vart fall i samband med att ett förslag till en ny budgetram läggs fram enligt punkt 30, att lägga fram en rapport om genomförandet av detta avtal åtföljd, om nödvändigt, av förslag till ändringar.

    8.

    Detta avtal träder i kraft den 1 januari 2007 och det ersätter

    det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (1), och

    det interinstitutionella avtalet av den 7 november 2002 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om finansieringen av Europeiska unionens solidaritetsfond som kompletterade det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (2).

    DEL I – BUDGETRAM

    UTFORMNING OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

    A.   Budgetramens innehåll och räckvidd

    9.

    Budgetramen anges i bilaga I. Den utgör en referensram för den interinstitutionella budgetdisciplinen.

    10.

    Budgetramen skall på medellång sikt säkra att Europeiska unionens utgifter redovisade i huvudkategorier utvecklas på ett ordnat sätt inom gränserna för Europeiska unionens egna medel.

    11.

    I budgetramen fastställs för vart och ett av åren 2007 till 2013 och för varje rubrik eller underrubrik de belopp som får beviljas i åtagandebemyndiganden. Dessutom fastställs det sammanlagda årliga utgiftsbeloppet i åtagandebemyndiganden respektive betalningsbemyndiganden.

    Samtliga dessa belopp är uttryckta i 2004 års priser.

    Budgetramen omfattar inte de budgetposter som finansieras genom inkomster som avsatts för särskilda ändamål enligt artikel 18 i budgetförordningen av den 25 juni 2002 för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (3), nedan kallad ”budgetförordningen”.

    Upplysningar om transaktioner som inte finns upptagna i Europeiska unionens allmänna budget och den förväntade utvecklingen av de olika kategorierna av gemenskapens egna medel anges som vägledning i särskilda tabeller. Dessa tabeller kommer att uppdateras varje år i samband med den tekniska justeringen av budgetramen.

    12.

    Institutionerna bekräftar att vart och ett av de belopp som fastställs i absoluta tal i budgetramen skall betraktas som årliga utgiftstak för Europeiska unionens allmänna budget. Utan att detta påverkar möjligheten till eventuella ändringar av dessa tak enligt bestämmelserna i detta avtal förpliktar sig institutionerna att utöva sina respektive befogenheter på så sätt att de under varje budgetförfarande och vid genomförandet av budgeten för året i fråga iakttar de olika årliga utgiftstaken.

    13.

    Genom att ingå det här avtalet enas budgetmyndighetens två parter om att acceptera de ökningssatser för icke-obligatoriska utgifter som följer av de budgetar som fastställs inom de tak som anges i budgetramen under hela dess giltighetstid.

    Med undantag för underrubrik 1B (sammanhållning för tillväxt och sysselsättning) i budgetramen och med hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning kommer institutionerna under budgetförfarandet och i samband med att budgeten antas att sträva efter att i möjligaste mån lämna tillräckliga marginaler under de olika taken i de olika rubrikerna.

    14.

    Rättsakter som antagits enligt medbeslutandeförfarandet av Europaparlamentet och rådet samt rättsakter som antagits av rådet, som innebär att de anslag som finns upptagna i budgeten eller de anslag som anges i budgetramen enligt punkt 12 överskrids, får inte genomföras finansiellt förrän budgeten ändrats, och, i förekommande fall, budgetramen reviderats på lämpligt sätt, enligt det förfarande som är tillämpligt i varje enskilt fall.

    15.

    För de budgetår som täcks av budgetramen, får den sammanlagda summan av de betalningsbemyndiganden som är nödvändiga, efter årlig justering och med beaktande av de anpassningar och revideringar som gjorts, inte leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider det tak som gäller för dessa.

    Vid behov kommer budgetmyndighetens två parter i enlighet med punkt 3l att besluta om de sänkningar av taken i budgetramen som är nödvändiga för att säkerställa att det fastställda taket för egna medel inte överskrids.

    B.   Årlig justering av budgetramen

    Teknisk justering

    16.

    Varje år innan budgetförfarandet för år n+1 genomförs kommer kommissionen att göra följande tekniska justering av budgetramen:

    a)

    En förnyad värdering i priserna för år n+1 av taken och av de sammanlagda åtagandebemyndigandena respektive betalningsbemyndigandena.

    b)

    En beräkning av den marginal som återstår under taket för egna medel.

    Kommissionen kommer att utföra dessa tekniska justeringar med hjälp av en årlig deflator på 2 %.

    Resultaten av dessa tekniska justeringar och de ekonomiska prognoser som ligger till grund för dem kommer att meddelas budgetmyndighetens två parter.

    Ingen annan teknisk justering för budgetåret i fråga kommer att göras, varken under loppet av året eller under följande år i form av efterföljande korrigeringar.

    17.

    Om det konstateras att en medlemsstats samlade BNP för åren 2007–2009 avviker med mer än +/- 5 % från den samlade BNP som beräknades när detta avtal utarbetades, kommer kommissionen i samband med den tekniska justeringen för 2011 att justera de sammanhållningsmedel som avdelats för medlemsstaten och perioden i fråga. Den totala nettoeffekten av dessa justeringar får inte, vare sig den är positiv eller negativ, överstiga 3 miljarder euro. Om nettoeffekten är positiv skall de totala tilläggsresurserna begränsas till det samlade underutnyttjandet av anslag för underrubrik 1B under år 2007–2010. Justeringarna kommer att fördelas jämnt över åren 2011–2013 och utgiftstaken för åren i fråga kommer att anpassas därefter.

    Justeringar som hör ihop med budgetgenomförandet

    18.

    Samtidigt med underrättelsen om den tekniska justeringen av budgetramen kommer kommissionen till budgetmyndighetens två parter att lämna sådana förslag till justering av de sammanlagda betalningsbemyndigandena som den finner nödvändiga med hänsyn till genomförandet, för att säkerställa en ordnad utveckling i förhållande till åtagandebemyndigandena. Europaparlamentet och rådet kommer att fatta beslut om dessa förslag före den 1 maj år n, i enlighet med punkt 3.

    Aktualisering av prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2013

    19.

    Prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2013 kommer att uppdateras av kommissionen år 2010. Vid denna uppdatering kommer kommissionen att ta hänsyn till det faktiska utnyttjandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden samt prognoserna för genomförandet. Hänsyn kommer också att tas till de regler som fastställts för att garantera att betalningsbemyndiganden utvecklas på ett ordnat sätt i förhållande till åtagandebemyndigandena, och prognoserna för utvecklingen av Europeiska unionens samlade bruttonationalinkomst (BNI).

    Justeringar i samband med alltför stora offentliga underskott

    20.

    Om budgetåtaganden som tillfälligt dragits in för Sammanhållningsfonden i samband med ett förfarande vid alltför stort offentligt underskott åter skall göras tillgängliga kommer rådet, på förslag av kommissionen och i enlighet med den berörda grundrättsakten, att besluta att dessa åtaganden skall överföras till följande år. Åtaganden som varit tillfälligt indragna år n får inte överföras längre än till år n+2.

    C.   Revidering av budgetramen

    21.

    Förutom den regelbundna tekniska justeringen och justeringen av villkoren för genomförande får budgetramen, på förslag från kommissionen och utan att taket för egna medel överskrids, revideras för att täcka de behov som uppstår i samband med oförutsedda händelser.

    22.

    Som regel skall ett förslag om revidering enligt punkt 21 läggas fram och antas innan budgetförfarandet inleds för året i fråga eller innan budgetförfarandet inleds för det första år som revideringen avser.

    Ett beslut om revidering av budgetramen som motsvarar upp till 0,03 % av Europeiska unionens BNI och som ligger inom marginalen för oförutsedda utgifter kommer att antas gemensamt av budgetmyndighetens två parter, i enlighet med punkt 3.

    En revidering av budgetramen som överskrider 0,03 % av Europeiska unionens BNI och som ligger inom marginalen för oförutsedda utgifter kommer att antas gemensamt av budgetmyndighetens två parter, varvid rådet skall fatta beslut enhälligt.

    23.

    Utan att detta påverkar punkt 40 kommer institutionerna att undersöka möjligheterna till en omfördelning av utgifterna mellan de program som faller under den rubrik som berörs av revideringen, särskilt på grundval av förväntat underutnyttjande av anslag. Målsättningen bör vara att inom taket för rubriken i fråga frigöra ett belopp som i förhållande till den nya planerade utgiften är väsentligt, både i absoluta tal och räknat i procent.

    Institutionerna kommer att undersöka möjligheterna att utjämna effekten av en höjning av taket för en rubrik genom att sänka taket för en annan rubrik.

    En revidering av budgetramen såvitt avser de obligatoriska utgifterna får inte leda till en nedsättning av det tillgängliga beloppet för de icke-obligatoriska utgifterna.

    I samband med varje revidering skall det säkerställas att det föreligger ett lämpligt förhållande mellan åtaganden och betalningar.

    D.   Konsekvenser av att ett gemensamt beslut om justering eller revidering av budgetramen saknas

    24.

    Om Europaparlamentet och rådet inte kan enas om den justering eller revidering av budgetramen som föreslagits av kommissionen, kommer de belopp som tidigare blivit fastställda efter den årliga tekniska justeringen att fortsätta att tillämpas som utgiftstak för året i fråga.

    E.   Reserven för katastrofbistånd

    25.

    Reserven för katastrofbistånd är avsedd för att snabb hjälp skall kunna lämnas i syfte att täcka specifika stödbehov i tredje länder efter händelser som inte kunde förutses när budgeten upprättades, först och främst i form av humanitära insatser, men även civil krishantering och skydd då omständigheterna så kräver. Det årliga belopp som ingår i reserven är 221 miljoner euro i fasta priser för den period som budgetramen gäller.

    Reserven förs in i Europeiska unionens allmänna budget i form av en avsättning. Motsvarande åtagandebemyndiganden kommer att föras in i budgeten, om så krävs, utöver de berörda utgiftstaken i bilaga I.

    När kommissionen finner det nödvändigt att använda reserven kommer den att lägga fram ett förslag till budgetmyndighetens två parter om överföring från reserven till berörda budgetposter.

    Innan kommissionen lägger fram ett förslag om en överföring från reserven måste emellertid en undersökning av möjligheterna att omfördela anslag företas.

    Samtidigt som kommissionen lägger fram förslag till överföring kommer den att inleda ett trepartsförfarande, eventuellt i förenklad form, för att inhämta godkännande från budgetmyndighetens två parter beträffande behovet av att använda reserven och det begärda beloppet. Sådana överföringar kommer att ske i enlighet med artikel 26 i budgetförordningen.

    F.   Europeiska unionens solidaritetsfond

    26.

    Europeiska unionens solidaritetsfond är avsedd för att ekonomisk hjälp snabbt skall kunna ges till en medlemsstat eller ett kandidatland som drabbas av en större katastrof, i den mening som avses i grundrättsakten. Högst 1 miljard euro per år i löpande priser får avdelas för solidaritetsfonden. Minst en fjärdedel av dessa årliga medel kommer den 1 oktober varje år att vara tillgänglig för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Den del av det årliga anslaget som förblir outnyttjad får inte överföras till det följande året.

    I undantagsfall, och om de återstående medel som finns tillgängliga i fonden det år när katastrofen inträffat i den mening som avses i den berörda grundrättsakten inte är tillräckliga för att täcka det biståndsbelopp som bedöms nödvändigt av budgetmyndigheten, får kommissionen föreslå att mellanskillnaden finansieras med årliga medel som är tillgängliga för påföljande år. Fondens årliga belopp som förs in i budgeten för ett givet år får under inga omständigheter överstiga 1 miljard euro.

    När de villkor för att använda medlen i solidaritetsfonden som anges i grundrättsakten är uppfyllda, kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om att ta den i anspråk. Om det finns medel att omfördela under den rubrik där behovet av ytterligare medel uppstår skall kommissionen ta hänsyn till detta när den lägger fram det förslag som krävs, i enlighet med budgetförordningen, genom det lämpliga budgetinstrumentet. Beslutet om att ta medel från solidaritetsfonden i anspråk kommer att fattas gemensamt av budgetmyndighetens två parter enligt punkt 3.

    Motsvarande åtagandebemyndiganden kommer vid behov att föras in i budgeten utöver utgiftstaken för de berörda rubrikerna i bilaga I.

    Samtidigt som kommissionen lägger fram förslag om att ta medel från solidaritetsfonden i anspråk kommer den att inleda ett trepartsförfarande, om så krävs i förenklad form, för att inhämta godkännande från budgetmyndighetens två parter, av behovet av att använda solidaritetsfonden och av det begärda beloppet.

    G.   Flexibilitetsmekanismen

    27.

    Flexibilitetsmekanismen, för vilken taket är 200 miljoner euro per år i löpande priser, är avsedd att för ett givet budgetår och upp till det angivna beloppet göra det möjligt att finansiera klart definierade utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera av de andra rubrikerna.

    Den andel av det årliga anslaget som inte utnyttjas får föras över fram till år n+2. Om flexibilitetsmekanismen utnyttjas kommer man först att utnyttja överföringarna, i kronologisk ordning med de äldsta först. Den andel av det årliga anslaget från år n som inte utnyttjats år n+2 kommer att förfalla.

    Kommissionen kommer att lägga ett förslag om att använda flexibilitetsmekanismen efter det att den har undersökt alla möjligheter till omfördelning av anslag under den rubrik som berörs av de anslagsbehov som har tillkommit.

    Förslaget kommer att avse principen om att utnyttja flexibilitetsmekanismen samt ange de behov och belopp som krävs. Förslaget för det berörda budgetåret får läggas fram under budgetförfarandet. Kommissionens förslag kommer att infogas i det preliminära budgetförslaget eller läggas fram tillsammans med det lämpliga budgetinstrumentet i enlighet med budgetförordningen.

    Beslutet om att utnyttja flexibilitetsmekanismen kommer att fattas gemensamt av budgetmyndighetens två parter i enlighet med punkt 3. Överenskommelsen kommer att slutas inom ramen för det samrådsförfarande som avses i del C i bilaga II.

    H.   Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

    28.

    Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är avsedd att ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av effekterna av större strukturella förändringar i världshandelsmönstren för att underlätta deras återanpassning på arbetsmarknaden.

    Det årliga belopp som avdelas för fonden får inte överstiga 500 miljoner euro i löpande priser och detta belopp får tas från outnyttjade marginaler under utgiftstaken för det föregående året samt från outnyttjade åtagandebemyndiganden som frigjorts under de två senaste åren, med undantag för sådana som ingår under rubrik 1B i budgetramen.

    Anslagen kommer att föras in i Europeiska unionens allmänna budget i form av en avsättning enligt det sedvanliga budgetförfarandet så snart kommissionen funnit tillräckliga marginaler eller dragit tillbaka åtaganden i enlighet med andra stycket.

    När i enlighet med den berörda grundrättsakten villkoren är uppfyllda för att utnyttja fonden kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om detta. Beslutet om att utnyttja medel ur fonden kommer att fattas gemensamt av budgetmyndighetens två parter i enlighet med punkt 3.

    Samtidigt som kommissionen lägger fram förslag om utnyttjande av medel ur fonden kommer den att inleda ett trepartsförfarande, om så krävs i förenklad form, för att inhämta godkännande från budgetmyndighetens två parter av behovet av att använda medel ur fonden och av det begärda beloppet, samt lägga fram ett förslag till budgetmyndighetens två parter om överföring till de berörda budgetposterna.

    Överföringar avseende fonden kommer att göras i enlighet med artikel 24.4 i budgetförordningen.

    Motsvarande åtagandebemyndiganden kommer att föras in i budgeten under den berörda rubriken, om så krävs utöver de utgiftstak som anges i bilaga I.

    I.   Anpassning av budgetramen till följd av utvidgning av unionen

    29.

    Om nya medlemsstater ansluter sig till Europeiska unionen under den period som omfattas av denna budgetram kommer Europaparlamentet och rådet, på kommissionens förslag och i enlighet med punkt 3, gemensamt att justera budgetramen för att ta hänsyn till det behov av medel som är resultatet av anslutningsförhandlingarna.

    J.   Period som täcks av budgetramen och konsekvenser om det inte finns någon gällande budgetram

    30.

    Kommissionen kommer före den 1 juli 2011 att lägga fram förslag till en ny budgetram som skall gälla på medellång sikt.

    Om budgetmyndighetens två parter inte kan enas om antagandet av en ny budgetram, och om den gällande budgetramen inte uttryckligen har avslutats av någon av parterna till detta avtal, kommer utgiftstaken för det sista året i den befintliga budgetramen att justeras enligt punkt 16, så att 2013 års utgiftstak hålls kvar på samma nivå räknat i fasta priser. Om nya medlemsstater ansluter sig till Europeiska unionen efter 2013 och om det anses vara nödvändigt kommer budgetramen att justeras för att ta hänsyn till resultaten av anslutningsförhandlingarna.

    DEL II

    FÖRBÄTTRING AV DET INTERINSTITUTIONELLA SAMARBETET UNDER BUDGETFÖRFARANDET

    A.   Förfarandet för det interinstitutionella samarbetet

    31.

    Institutionerna är ense om att införa ett interinstitutionellt samarbetsförfarande för budgeten. Närmare föreskrifter för detta samarbete finns i bilaga II.

    B.   Upprättande av budgeten

    32.

    Kommissionen kommer varje år att lägga fram ett preliminärt budgetförslag som svarar mot gemenskapens faktiska finansieringsbehov.

    Kommissionen kommer att ta hänsyn till

    a)

    de prognoser över behoven av medel från strukturfonderna som lämnas av medlemsstaterna,

    b)

    kapaciteten för att utnyttja anslag och därvid sträva efter att vidmakthålla ett strikt förhållande mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden,

    c)

    möjligheterna att ta nya politiska initiativ genom pilotåtgärder och/eller nya förberedande åtgärder eller att förlänga giltigheten av fleråriga åtgärder som löpt ut, efter en bedömning av förutsättningarna att få till stånd en grundrättsakt, i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen (definition av grundrättsakt, villkor för när grundrättsakter skall krävas samt undantag),

    d)

    behovet av att säkerställa en utveckling av utgifterna i förhållande till föregående budgetår som överensstämmer med budgetdisciplinens krav.

    Det preliminära budgetförslaget kommer att åtföljas av verksamhetsförklaringar, som innehåller de uppgifter som krävs enligt artiklarna 27.3 och 33.2 d i budgetförordningen (uppgifter om mål och indikatorer samt uppgifter som tjänar som grund för utvärderingen).

    33.

    Institutionerna kommer i möjligaste mån att undvika att föra in poster i budgeten som avser obetydliga belopp.

    Budgetmyndighetens två parter förpliktar sig också att ta hänsyn till den bedömning av möjligheterna att genomföra budgeten som kommissionen lagt fram inom ramen för det preliminära budgetförslaget, och utifrån genomförandet av pågående års budget.

    Innan rådet behandlar budgetförslaget för andra gången kommer kommissionen att sända en skrivelse till ordföranden för Europaparlamentets budgetutskott med kommentarer till hur de ändringar till budgetförslaget som Europaparlamentet infört vid sin första behandling kan genomföras i praktiken, och rådet kommer att tillsändas en kopia av denna skrivelse.

    Budgetmyndighetens båda parter kommer att beakta dessa kommentarer i samband med det samrådsförfarande som föreskrivs i del C i bilaga II.

    Med hänsyn till betydelsen av sund ekonomisk förvaltning och de effekter som en betydande förändring av kontoplanen kan få för de rapporteringskrav som åligger kommissionens avdelningar under genomförandet av budgeten förpliktar sig budgetmyndighetens två parter att diskutera eventuella förslag till sådana ändringar med kommissionen i samband med samrådsförfarandet.

    C.   Klassificering av utgifter

    34.

    Institutionerna anser att utgifter är obligatoriska om de är en nödvändig följd av fördragen eller av rättsakter som antagits i enlighet med dessa.

    35.

    När det gäller nya budgetposter eller budgetposter för vilka den rättsliga grunden har ändrats skall det preliminära budgetförslaget innehålla ett förslag till klassificering.

    Om Europaparlamentet och rådet inte kan godta den klassificering som föreslås i det preliminära budgetförslaget kommer de att utreda klassificeringen av budgetposten med utgångspunkt från bilaga III. Institutionerna kommer att eftersträva en överenskommelse enligt samrådsförfarandet som avses i del C i bilaga II.

    D.   Maximal ökningssats för icke-obligatoriska utgifter i det fall ingen budgetram har antagits

    36.

    Utan att detta påverkar tillämpningen av punkt 13 första stycket har institutionerna enats om följande:

    a)

    Det handlingsutrymme som Europaparlamentet får utnyttja på egen hand för tillämpningen av artikel 272.9 fjärde stycket i EG-fördraget och som uppgår till hälften av den maximala satsen, skall tillämpas från och med det budgetförslag som antas av rådet vid första behandlingen med beaktande av eventuella ändringsskrivelser till detta budgetförslag.

    Den maximala satsen skall iakttas i den årliga budgeten, inklusive ändringsbudgetar. Utan att det påverkar fastställandet av en ny sats, kommer den del av den maximala satsen som eventuellt inte har utnyttjats att stå till förfogande och kunna användas när förslag till ändringsbudgetar övervägs.

    b)

    Utan att detta påverkar led a skall också följande gälla: om det visar sig under budgetförfarandet att det för att öka de icke-obligatoriska utgifterna och för att förfarandet skall kunna slutföras, kan komma att krävas ett enhälligt beslut om en ny sats för betalningsbemyndiganden och/eller en ny sats för åtagandebemyndiganden, varvid den senare satsen kan fastställas på en annan nivå än den förra, kommer institutionerna att sträva efter att uppnå en överenskommelse mellan budgetmyndighetens två parter inom ramen för samrådsförfarandet som avses i del C i bilaga II.

    E.   Införande av finansiella bestämmelser i rättsakter

    37.

    Rättsakter om fleråriga program som antas enligt medbeslutandeförfarandet kommer att innehålla en bestämmelse i vilken lagstiftaren fastställer programmets finansieringsram.

    Detta belopp kommer att utgöra den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet.

    Budgetmyndigheten förpliktar sig, liksom kommissionen när den lägger fram sitt preliminära budgetförslag, att inte avvika från detta belopp med mer än 5 % under hela programmets löptid annat än om det uppstår nya objektiva och varaktiga omständigheter som är precist och uttryckligen motiverade, med hänsyn tagen till de resultat som uppnåtts under genomförandet av programmen, särskilt med utgångspunkt från utvärderingar. Alla ökningar som görs på grund av sådana omständigheter skall ligga inom ramen för utgiftstaken för de berörda budgetrubrikerna, om inte annat sägs i det här avtalet angående användningen av vissa mekanismer.

    Denna punkt tillämpas inte på anslag för sammanhållningspolitiken som godkänts genom medbeslutandeförfarandet och som avdelats i förväg av medlemsstaterna, och där det fastställts en finansieringsram för hela programperioden.

    38.

    I rättsakter om fleråriga program som inte antas enligt medbeslutandeförfarandet kommer inget ”belopp som bedöms vara nödvändigt” att förekomma.

    Om rådet avser att införa en finansiell referens kommer detta endast att vara ett uttryck för lagstiftarens önskan och det kommer inte att påverka budgetmyndighetens befogenheter så som de anges i fördraget. När en sådan finansiell referens görs i en rättsakt kommer hänvisning alltid att ske till denna bestämmelse.

    Om ett belopp har beslutats genom en överenskommelse enligt det samrådsförfarande som avses i den gemensamma förklaringen av Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 4 mars 1975 (4), kommer det att betraktas som ett referensbelopp i den mening som avses i punkt 37 i detta avtal.

    39.

    Den finansieringsöversikt som avses i artikel 28 i budgetförordningen kommer att vara ett finansiellt uttryck för det föreslagna programmets målsättningar och den kommer att innehålla en förfalloplan för programmets längd. Den kommer i förekommande fall att revideras i samband med att det preliminära budgetförslaget utarbetas, varvid hänsyn skall tas till i vilken utsträckning programmet har genomförts. Den reviderade finansieringsöversikten kommer att överlämnas till budgetmyndigheten tillsammans med det preliminära budgetförslaget och efter det att budgeten antagits.

    40.

    Budgetmyndighetens två parter förbinder sig att inom gränserna för den maximala ökningssats för icke-obligatoriska utgifter som anges i punkt 13 respektera den nivå för åtagandebemyndiganden som fastställs i de berörda grundrättsakterna för strukturåtgärder, landsbygdens utveckling och Europeiska fiskerifonden.

    F.   Utgifter med avseende på fiskeavtalen

    41.

    Institutionerna har enats om att finansiera utgifterna för fiskeavtalen enligt bestämmelserna som återges i bilaga IV.

    G.   Finansiering av den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken (GUSP)

    42.

    För de utgifter för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (nedan kallad GUSP) som belastar Europeiska gemenskapernas allmänna budget i enlighet med artikel 28 i fördraget om Europeiska unionen kommer institutionerna varje år att sträva efter att, inom ramen för samrådsförfarandet enligt del C i bilaga II och utifrån kommissionens preliminära budgetförslag, nå en överenskommelse om vilket belopp som skall föras in i gemenskapens budget för driftsutgifter och hur anslagen skall fördelas mellan de artiklar i budgetavdelningen för GUSP som föreslås i fjärde stycket i denna punkt. Om ingen överenskommelse nås anses det överenskommet att Europaparlamentet och rådet kommer att föra in samma belopp i budgeten som det i föregående års budget, eller det belopp som föreslås i det preliminära budgetförslaget, om detta är lägre.

    Det totala beloppet för driftsutgifter för GUSP kommer fullt ut att tas upp i samma budgetkapitel (GUSP), och fördelas mellan de artiklar i detta kapitel som föreslås i fjärde stycket i denna punkt. Detta belopp är avsett att motsvara de faktiska, förutsebara behoven som beräknats vid upprättandet av det preliminära budgetförslaget enligt rådets årliga prognoser, samt en rimlig marginal för oförutsedda åtgärder. Inga medel kommer att avsättas i reserv. Varje artikel kommer att omfatta instrument som redan har antagits, instrument som är planerade men ännu ej antagna samt alla framtida, dvs. ännu ej planerade instrument som rådet kommer att anta under det berörda budgetåret.

    Kommissionen har i enlighet med budgetförordningen behörighet att självständigt göra anslagsöverföringar mellan artiklarna inom budgetavdelningen för GUSP, så att de samlade anslagen för GUSP kan användas med den flexibilitet som bedöms nödvändig för att säkerställa att åtgärder inom GUSP kan genomföras snabbt. Om beloppet i budgetavdelningen för GUSP under ett budgetår är otillräckligt för att täcka de nödvändiga utgifterna kommer Europaparlamentet och rådet att på förslag av kommissionen enas om att omedelbart söka en lösning, med hänsyn tagen till punkt 25.

    Inom budgetavdelningen för GUSP kan de artiklar där åtgärder inom GUSP skall tas upp ha följande lydelse:

    Krishantering, konfliktförebyggande, konfliktlösning och stabiliserande insatser, övervakning och genomförande av freds- och säkerhetsprocesser.

    Icke-spridning och nedrustning.

    Nödåtgärder.

    Förberedande åtgärder och uppföljningsåtgärder.

    Särskilda representanter för Europeiska unionen.

    Institutionerna är eniga om att minst 1 740 miljoner euro kommer att ställas till förfogande för GUSP under perioden 2007–2013 och om att beloppet för åtgärder under den artikel som avses i tredje strecksatsen inte får överstiga 20 % av totalbeloppet i budgetavdelningen för GUSP.

    43.

    Rådets ordförandeskap kommer varje år att höra Europaparlamentet angående ett planeringsdokument som rådet skall upprätta och överlämna före den 15 juni det berörda året om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller GUSP, inbegripet de finansiella konsekvenserna för Europeiska unionens allmänna budget och en utvärdering av de åtgärder som inletts år n-1. Vidare kommer rådets ordförandeskap att hålla Europaparlamentet underrättat genom att minst fem gemensamma samrådsmöten hålls per år inom ramen för den politiska dialogen om GUSP, för vilka detaljerna skall beslutas senast vid det samrådsmöte som hålls inför rådets andra behandling. Deltagarna vid dessa möten skall vara följande:

    Europaparlamentet: de två berörda utskottens presidier,

    Rådet: ambassadören (ordförande för kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik).

    Företrädare för kommissionen kommer också att sitta med vid dessa möten.

    Rådet kommer varje gång det antar ett beslut inom GUSP som medför utgifter, att omedelbart och senast fem arbetsdagar efter det slutliga beslutet för varje enskilt fall meddela Europaparlamentet en uppskattning av de beräknade kostnaderna (finansieringsöversikt), särskilt dem som avser tidsram, personal, användning av lokaler och övrig infrastruktur, transportmedel, utbildningsbehov och säkerhetsarrangemang.

    Kommissionen kommer en gång i kvartalet att underrätta budgetmyndigheten om genomförandet av åtgärder inom GUSP och om de finansiella prognoserna för återstoden av budgetåret.

    DEL III

    SUND EKONOMISK FÖRVALTNING AV EU-MEDEL

    A.   Garantera effektiv och integrerad intern kontroll av gemenskapsmedlen

    44.

    Institutionerna är överens om vikten av att stärka den interna kontrollen utan att öka den administrativa bördan, vilket förutsätter en förenkling av den bakomliggande lagstiftningen. En sund ekonomisk förvaltning som syftar till en positiv revisionsförklaring kommer att prioriteras i detta sammanhang för medel som omfattas av delad förvaltning. Bestämmelser om detta kan när det är lämpligt fastställas i de berörda grundrättsakterna. Som en del av det utökade ansvaret för strukturfonderna och i enlighet med nationella författningskrav kommer relevanta revisionsmyndigheter i medlemsstaterna att göra en bedömning av huruvida förvaltnings- och kontrollsystemen är förenliga med gemenskapens regler och föreskrifter.

    Medlemsstaterna åtar sig därför att utarbeta en årlig översikt på lämplig nationell nivå om tillgängliga revisioner och redovisningar.

    B.   Budgetförordningen

    45.

    Institutionerna är eniga om att det interinstitutionella avtalet och budgeten kommer att genomföras enligt en sund ekonomisk förvaltning som utgår från principerna om sparsamhet, effektivitet, ändamålsenlighet, skydd av ekonomiska intressen, rimliga förvaltningskostnader och användarvänliga förfaranden. Institutionerna kommer att vidta lämpliga åtgärder i detta syfte, i synnerhet i den nya budgetförordning som bör antas i enlighet med det samrådsförfarande som fastställdes genom det gemensamma uttalandet av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 4 mars 1975, i samma anda som gjorde det möjligt att enas år 2002.

    C.   Budgetplanering

    46.

    Två gånger om året, första gången i maj/juni (tillsammans med de dokument som åtföljer det preliminära budgetförslaget) och andra gången i december/januari (efter antagandet av budgeten), kommer kommissionen att lägga fram en fullständig budgetplanering för rubrikerna 1A, 2 (miljö och fiske), 3A, 3B och 4 i budgetramen. I detta dokument, uppställt efter rubrik, politikområde och budgetpost, bör följande anges:

    a)

    Gällande lagstiftning, med åtskillnad mellan fleråriga program och årliga åtgärder.

    För fleråriga program bör kommissionen ange enligt vilket förfarande de antagits (medbeslutandeförfarandet eller samrådsförfarandet), deras varaktighet, referensbeloppen och hur stor andel som tilldelas administrativa utgifter.

    För åtgärder som ryms inom ett budgetår (pilotprojekt, förberedande åtgärder och åtgärder som sköts av gemenskapsorgan) och åtgärder som finansieras inom ramen för kommissionens befogenheter bör kommissionen lämna fleråriga beräkningar och när det gäller pilotprojekt och förberedande åtgärder bör kommissionen ange de marginaler som lämnats under de tillåtna utgiftstaken enligt del D i bilaga II.

    b)

    Förslag till lagstiftning som ännu inte antagits: Kommissionens förslag uppställda per budgetpost (lägsta nivån), kapitel och politikområde. En mekanism bör finnas för att uppdatera tabellerna varje gång ett nytt förslag antas så att budgetkonsekvenserna kan bedömas.

    Kommissionen bör överväga sätt för korsvis hänvisning mellan budgetplaneringen och dess lagstiftningsplanering för att ge mer precisa och tillförlitliga prognoser. För varje lagstiftningsförslag bör kommissionen ange huruvida det tagits med i planeringen för maj–december eller inte. Budgetmyndigheten bör särskilt informeras om

    a)

    alla nya rättsakter som antagits men inte tagits med i dokumentet för maj–december (med motsvarande belopp),

    b)

    alla förslag till lagstiftning som lagts fram men inte tagits med i dokumentet för maj–december (med motsvarande belopp),

    c)

    planerad lagstiftning enligt kommissionens årliga arbetsprogram för lagstiftning med angivande av åtgärder som kan ha en ekonomisk inverkan (ja/nej).

    Vid behov bör kommissionen ange vilka ändringar i planeringen de nya lagstiftningsförslagen kräver.

    På grundval av de uppgifter som tillhandahållits av kommissionen bör en utvärdering göras vid varje trepartsmöte, i enlighet med det här avtalet.

    D.   Gemenskapsorgan och Europaskolor

    47.

    Kommissionen kommer vid utarbetandet av förslag om inrättande av nya organ att bedöma budgetkonsekvenserna för den berörda budgetrubriken. Utifrån dessa uppgifter och utan att det inverkar på lagstiftningsförfarandet för inrättandet av organet förbinder sig budgetmyndighetens båda parter att inom ramen för budgetsamarbetet i god tid nå en uppgörelse om finansieringen av organet.

    Ett liknande förfarande skall tillämpas när en ny Europaskola skall inrättas.

    E.   Justering av anslag till strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, fonden för landsbygdens utveckling samt Europeiska fiskerifonden med hänsyn till omständigheterna vid genomförandet av budgeten

    48.

    Om nya bestämmelser eller program för strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, fonden för landsbygdens utveckling eller Europeiska fiskerifonden antas efter den 1 januari 2007, åtar sig budgetmyndighetens två parter att på kommissionens förslag godkänna att anslag överförs till påföljande år och därigenom höja de motsvarande utgiftstaken med belopp som motsvarar de outnyttjade anslagen under år 2007.

    Europaparlamentet och rådet kommer i enlighet med punkt 3 att fatta beslut på grundval av kommissionens förslag om överföring av outnyttjade medel från 2007 före den 1 maj 2008.

    F.   Nya finansiella instrument

    49.

    Institutionerna är eniga om att det är nödvändigt att införa samfinansieringsmekanismer för att stärka de hävstångseffekter Europeiska unionens budget för med sig genom en förstärkning av finansieringsincitamenten.

    De är också eniga om att främja utvecklingen av lämpliga fleråriga finansiella instrument vilka fungerar som katalysatorer för offentliga och privata investerare.

    När det preliminära budgetförslaget läggs fram kommer kommissionen att informera budgetmyndigheten om finansieringen från Europeiska Investeringsbanken, Europeiska Investeringsfonden och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling till förmån för investeringar i forskning och teknisk utveckling, transeuropeiska nätverk samt små och medelstora företag.

    Utfärdat i Strasbourg den 17 maj 2006.

    På Europaparlamentets vägnar

    J. BORRELL FONTELLES

    Ordförande

    På rådets vägnar

    W. SCHÜSSEL

    Ordförande

    På kommissionens vägnar

    D. GRYBAUSKAITÉ

    Ledamot av kommissionen


    (1)  EUT C 172, 18.6.1999, s. 1.

    (2)  EUT C 283, 20.11.2002, s. 1.

    (3)  EUT L 248, 16.9.2002, s. 1.

    (4)  EUT C 89, 22.4.1975, s. 1.


    BILAGA I

    Budgetram 2007–2013

    (miljoner euro - priser 2004

    ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

    2007

    2008

    2009

    2010

    2011

    2012

    2013

    Totalt

    2007-2013

    1.

    Hållbar tillväxt

    51 267

    52 415

    53 616

    54 294

    55 368

    56 876

    58 303

    382 139

    1a

    Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

    8 404

    9 097

    9 754

    10 434

    11 295

    12 153

    12 961

    74 098

    1b

    Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning

    42 863

    43 318

    43 862

    43 860

    44 073

    44 723

    45 342

    308 041

    2.

    Skydd och förvaltning av naturresurser

    54 985

    54 322

    53 666

    53 035

    52 400

    51 775

    51 161

    371 344

    varav marknadsrelaterade utgifter och direktbetalningar

    43 120

    42 697

    42 279

    41 864

    41 453

    41 047

    40 645

    293 105

    3.

    Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa

    1 199

    1 258

    1 380

    1 503

    1 645

    1 797

    1 988

    10 770

    3a.

    Frihet, säkerhet och rättvisa

    600

    690

    790

    910

    1 050

    1 200

    1 390

    6 630

    3b.

    Medborgarskap

    599

    568

    590

    593

    595

    597

    598

    4 140

    4.

    EU som global partner

    6 199

    6 469

    6 739

    7 009

    7 339

    7 679

    8 029

    49 463

    5.

    Administration (1)

    6 633

    6 818

    6 973

    7 111

    7 255

    7 400

    7 610

    49 800

    6.

    Kompensationer

    419

    191

    190

     

     

     

     

    800

    Åtagandebemyndiganden totalt

    120 702

    121 473

    122 564

    122 952

    124 007

    125 527

    127 091

    864 316

    i procent av BNI

    1,10 %

    1,08 %

    1,07 %

    1,04 %

    1,03 %

    1,02 %

    1,01 %

    1,048 %

    Betalningsbemyndiganden totalt

    116 650

    119 620

    111 990

    118 280

    115 860

    119 410

    118 970

    820 780

    i procent av BNI

    1,06 %

    1,06 %

    0,97 %

    1,00 %

    0,96 %

    0,97 %

    0,94 %

    1,00 %

    Marginal

    0,18 %

    0,18 %

    0,27 %

    0,24 %

    0,28 %

    0,27 %

    0,30 %

    0,24 %

    Tak för egna medel i procent av BNI

    1,24 %

    1,24 %

    1,24 %

    1,24 %

    1,24 %

    1,24 %

    1,24 %

    1,24 %


    (1)  De pensionsutgifter som ingår i detta utgiftstak anges netto efter personalens bidrag till systemet, inom 500 miljoner euro i 2004 års priser för perioden 2007-2013.


    BILAGA II

    Budgetsamarbete mellan institutionerna

    A.

    Efter den tekniska justeringen av budgetramen för kommande budgetår men innan kommissionen fattar beslut om det preliminära budgetförslaget kommer ett trepartsmöte att hållas för överläggning om möjliga prioriteringar för det kommande budgetåret, mot bakgrund av kommissionens årliga politiska strategi. Vederbörlig hänsyn kommer att tas till institutionernas befogenheter samt till de behov som förutses för det kommande budgetåret och de följande år som omfattas av budgetramen. Om nya faktorer som kan ha en väsentlig och bestående inverkan på Europeiska unionens budget har uppstått sedan den ursprungliga budgetramen antogs kommer även dessa faktorer att beaktas.

    B.

    För de obligatoriska utgifterna kommer kommissionen, när den lägger fram sitt preliminära budgetförslag, att specificera

    a)

    vilka anslag som har samband med ny eller planerad lagstiftning,

    b)

    vilka anslag som härrör från tillämpningen av sådan lagstiftning som gällde vid tidpunkten för antagandet av den föregående budgeten.

    Kommissionen kommer att göra en noggrann uppskattning av de finansiella konsekvenserna av gemenskapens förpliktelser på grundval av lagstiftningen. Om det är nödvändigt kommer kommissionen under budgetförfarandets gång att uppdatera sina uppskattningar. Den kommer att ställa all nödvändig dokumentation till budgetmyndighetens förfogande.

    Kommissionen kan, om den finner det nödvändigt, lägga fram en särskild ändringsskrivelse till budgetmyndighetens två parter, i syfte att aktualisera de uppgifter som ligger till grund för beräkningarna av jordbruksutgifterna som återges i det preliminära budgetförslaget och/eller för att, mot bakgrund av de senaste tillgängliga uppgifterna om de fiskeavtal som är i kraft den 1 januari budgetåret i fråga, justera beloppen och fördelningen av anslag som tagits upp i driftsbudgeten för de internationella fiskeavtalen och de anslag som tagits upp i reserven.

    Den ändringsskrivelsen måste överlämnas till budgetmyndigheten före utgången av oktober månad.

    Om ändringsskrivelsen når rådet senare än en månad före parlamentets första behandling kommer rådet i regel att behandla den vid sin andra behandling av budgetförslaget.

    Budgetmyndighetens två parter kommer således, före rådets andra behandling av budgetförslaget, att sträva efter att uppfylla de nödvändiga villkoren för att ändringsskrivelsen skall kunna antas genom en enda behandling vid varje institution.

    C.

    1.

    Ett samrådsförfarande skall inrättas som skall gälla samtliga utgifter.

    2.

    Syftet med samrådsförfarandet är att

    a)

    fullfölja debatten om utgifternas övergripande utveckling och, inom denna ram, om riktlinjerna för följande års budget med utgångspunkt från kommissionens preliminära budgetförslag,

    b)

    försöka uppnå en överenskommelse mellan budgetmyndighetens två parter när det gäller

    de anslag som avses i punkt a och b i del B, inbegripet dem som föreslås i den särskilda ändringsskrivelsen som avses i den delen,

    de anslag som skall föras in i budgeten i syfte att täcka icke-obligatoriska utgifter, med beaktande av punkt 40 i detta avtal, och,

    i synnerhet, de frågor för vilka det på andra ställen i det här avtalet hänvisas till samrådsförfarandet.

    3.

    Förfarandet kommer att inledas med ett trepartsmöte till vilket kallelse skall ske inom en sådan tid som gör det möjligt för institutionerna att försöka uppnå enighet senast vid den tidpunkt som rådet bestämt för att fastställa sitt budgetförslag.

    Rådet och en delegation från Europaparlamentet kommer att samråda om trepartsmötets resultat, varvid även kommissionen deltar.

    Om inte något annat bestäms under trepartsmötet, kommer samrådsmötet att hållas vid det sedvanliga mötet mellan samma deltagare den dag som rådet bestämt för budgetförslagets fastställande.

    4.

    Om så krävs kan ett nytt trepartsmöte hållas före Europaparlamentets första behandling på skriftligt förslag av kommissionen eller efter en skriftlig begäran från antingen ordföranden för Europaparlamentets budgetutskott eller ordföranden i rådet (budget). Beslutet om huruvida detta trepartsmöte skall äga rum kommer att fattas gemensamt av institutionerna efter det att rådet antagit sitt budgetförslag, men innan Europaparlamentets budgetutskott röstat om ändringar vid sin första behandling.

    5.

    Efter den första behandlingen av budgeten inom var och en av budgetmyndighetens två parter kommer institutionerna att fortsätta samrådsförfarandet i syfte att nå fram till en överenskommelse om såväl icke-obligatoriska som obligatoriska utgifter, och särskilt för att diskutera den särskilda ändringsskrivelse som avses i del B.

    Ett trepartsmöte kommer att sammankallas för detta ändamål efter Europaparlamentets första behandling.

    Resultaten av detta trepartsmöte kommer att diskuteras vid ett andra samrådsmöte som skall hållas samma dag som rådets andra behandling.

    Om det behövs kommer institutionerna att fortsätta diskussionen om de icke-obligatoriska utgifterna efter rådets andra behandling.

    6.

    Vid dessa trepartsmöten kommer respektive institutions delegation att ledas av ordföranden för rådet (budget), ordföranden för parlamentets budgetutskott och kommissionens ledamot med ansvar för budgeten.

    7.

    Budgetmyndighetens två parter kommer att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att de resultat som uppnås under samrådsförfarandet skall iakttas under hela budgetförfarandet.

    D.

    För att kommissionen skall ges tillräckligt med tid för att bedöma genomförandeaspekterna av de ändringar som budgetmyndigheten planerar, och där så krävs utforma eller förlänga förberedande åtgärder eller pilotprojekt, kommer budgetmyndighetens båda parter att underrätta kommissionen om sina avsikter på detta område i mitten av juni, så att en första diskussion kan äga rum vid samrådsmötet i samband med rådets första behandling. De följande steg i samrådsförfarandet som anges i del C kommer också att tillämpas, liksom de bestämmelser om genomförbarhet som tas upp i punkt 36 i det här avtalet.

    Institutionerna enas vidare om att begränsa det totala beloppet för pilotprojekt till 40 miljoner euro per budgetår. De enas också om att begränsa det totala anslagsbeloppet för nya förberedande åtgärder till 50 miljoner euro per budgetår, samt om att åtaganden får ingås för högst 100 miljoner euro för alla förberedande åtgärder sammanlagt.


    BILAGA III

    Klassificering av utgifter

    RUBRIK 1

    Hållbar tillväxt

     

    1A

    Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

    Icke-obligatoriska utgifter (”icke-obl.”)

    1B

    Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

    Icke-obl.

    RUBRIK 2

    Bevarande och förvaltning av naturresurserna

    Icke-obl.

     

    Utom

     

     

    sådana utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken som avser marknadsutgifter och direktstöd, inklusive marknadsutgifter för fiske och fiskeavtal med tredje man

    Obligatoriska utgifter (”obl.”)

    RUBRIK 3

    Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa

    Icke-obl.

    3A

    Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

    Icke-obl.

    3B

    Medborgarskap

    Icke-obl.

    RUBRIK 4

    EU som global partner

    Icke-obl.

     

    Utom

     

     

    utgifter för internationella avtal som Europeiska unionen slutit med tredje part

    obl.

     

    bidrag till internationella organisationer och institutioner

    obl.

     

    medel till lånegarantifonden

    obl.

    RUBRIK 5

    Administration

    Icke-obl.

     

    Utom

     

     

    pensioner och avgångsvederlag

    obl.

     

    ersättningar och diverse bidrag när tjänsten upphör

    obl.

     

    kostnader för juridisk hjälp

    obl.

     

    skadestånd

    obl.

    RUBRIK 6

    Kompensationer

    obl.


    BILAGA IV

    Finansiering av utgifter som följer av fiskeavtalen

    A.

    Utgifterna för fiskeavtalen finansieras genom två budgetrubriker inom politikområdet Fiske (enligt den verksamhetsbaserade kontoplanen):

    a)

    Internationella fiskeavtal (11 03 01),

    b)

    Bidrag till internationella organisationer (11 03 02).

    Alla belopp som hänför sig till avtal eller protokoll som är i kraft den 1 januari budgetåret i fråga kommer att föras upp under rubrik 11 03 01. Belopp som gäller samtliga nya avtal eller avtal som kan komma att förnyas men som träder i kraft senare än den 1 januari budgetåret i fråga kommer att föras upp under rubrik 40 02 41 02 – Reserver/differentierade anslag (obligatoriska utgifter).

    B.

    Europaparlamentet och rådet kommer, på grundval av kommissionens förslag och inom ramen för det samrådsförfarande som avses i bilaga II, att sträva efter att komma överens om de belopp som skall föras upp i budgeten respektive i reserven.

    C.

    Kommissionen förpliktar sig att regelbundet informera Europaparlamentet om förberedelserna för och utvecklingen av förhandlingarna, inbegripet deras effekter på budgeten.

    Inom ramen för lagstiftningsprocessen på området för fiskeavtal förpliktar sig institutionerna att göra allt för att alla förfaranden genomförs med minsta möjliga dröjsmål.

    Om de anslag som avsatts för fiskeavtalen, inbegripet reserven, skulle visa sig otillräckliga, kommer kommissionen att förse budgetmyndigheten med de uppgifter som behövs för att i form av ett trepartsmöte, eventuellt i förenklad form, diskutera orsakerna till denna situation och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas enligt de fastställda förfarandena. Vid behov kommer kommissionen också att föreslå lämpliga åtgärder.

    Kommissionen kommer varje kvartal att förse budgetmyndigheten med detaljerade uppgifter om hur de gällande avtalen tillämpas samt med ekonomiska prognoser för återstoden av året.


    FÖRKLARINGAR

    1.   KOMMISSIONENS FÖRKLARING OM BEDÖMNINGEN AV HUR DET INTERINSTITUTIONELLA AVTALET FUNGERAR

    Enligt punkt 7 i det interinstitutionella avtalet kommer kommissionen att utarbeta en rapport om hur det interinstitutionella avtalet fungerar före slutet av 2009, i förekommande fall åtföljd av förslag till ändringar.

    2.   FÖRKLARING OM PUNKT 27 I DET INTERINSTITUTIONELLA AVTALET

    I samband med det årliga budgetförfarandet kommer kommissionen att upplysa budgetmyndigheten om vilket belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen enligt punkt 27.

    Varje beslut om att belasta flexibilitetsmekanismen med över 200 miljoner euro kommer att kräva ett beslut om överföring.

    3.   FÖRKLARING OM ÖVERSYN AV BUDGETRAMEN

    1.

    I enlighet med Europeiska rådets slutsatser har kommissionen uppmanats att genomföra en fullständig och omfattande översyn som täcker alla aspekter på EU:s utgifter, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken, och på inkomster, bland annat Förenade kungarikets rabatt, och lägga fram rapport om detta 2008–2009. Denna översyn bör åtföljas av en bedömning av hur det interinstitutionella avtalet fungerar. Europaparlamentet kommer under alla faser att medverka i översynen i enlighet med följande bestämmelser:

    Under behandlingsfasen efter det att kommissionens översyn lagts fram kommer man att se till att lämpliga diskussioner förs med Europaparlamentet på grundval av den normala politiska dialogen mellan institutionerna samt att Europaparlamentets ståndpunkter vederbörligen beaktas.

    I enlighet med sina slutsatser från december 2005 kan Europeiska rådet ”fatta beslut i alla frågor som översynen omfattar”. Europaparlamentet kommer att medverka i alla formella uppföljningsåtgärder i enlighet med relevanta förfaranden och med fullt iakttagande av de rättigheter det åtnjuter enligt dessa.

    2.

    Kommissionen åtar sig, som en del av de samrådsförfaranden och överväganden som föregår översynen, att vid analys av situationen utgå ifrån de ingående diskussioner som den skall föra med Europaparlamentet. Kommissionen noterar också Europaparlamentets avsikt att sammankalla en konferens med Europaparlamentet och de nationella parlamenten för att se över systemet med egna medel. Resultatet av sådana konferenser kommer att ses som ett bidrag till den samrådsprocessen. Det förutsätts att kommissionen lägger fram sina förslag helt på eget ansvar.

    4.   FÖRKLARING OM DEMOKRATISK KONTROLL OCH ENHETLIGHET I DE EXTERNA ÅTGÄRDERNA

    Europaparlamentet, rådet och kommissionen bekräftar behovet av att rationalisera de olika instrumenten för externa åtgärder. De är eniga om att en sådan rationalisering av instrumenten innebär att Europeiska unionens åtgärder blir mer enhetliga och snabbare kan sättas in, men att den inte bör påverka vare sig den lagstiftande myndighetens befogenheter – särskilt inte med tanke på vikten av politisk kontroll vid strategiska vägval – eller budgetmyndighetens befogenheter. De tillämpliga bestämmelserna bör avspegla dessa principer och vid behov inbegripa det nödvändiga politiska innehållet och en vägledande fördelning av medel samt vid behov en översynsklausul för att bedöma genomförandet av förordningen inom högst tre år.

    När det gäller grundrättsakter som antagits enligt medbeslutandeförfarandet kommer kommissionen att systematiskt informera och rådgöra med Europaparlamentet och rådet genom att sända utkast till strategiska landrapporter, regionala rapporter och tematiska rapporter.

    När rådet beslutar om att låta ansökarländer bli kandidatländer under den period som omfattas av det interinstitutionella avtalet kommer kommissionen att utarbeta och tillställa Europaparlamentet och rådet en vägledande flerårig ram enligt artikel 4 i förordningen om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen för att ta hänsyn till de utgifter beslutet medför.

    Kommissionen kommer i det preliminära budgetförslaget att lämna en kontoplan som tillgodoser budgetmyndighetens befogenheter i fråga om externa åtgärder.

    5.   KOMMISSIONENS FÖRKLARING OM DEMOKRATISK KONTROLL OCH ENHETLIGHET I DE EXTERNA ÅTGÄRDERNA

    Kommissionen åtar sig att föra en löpande dialog med Europaparlamentet om innehållet i utkasten till strategiska landrapporter, regionala rapporter och tematiska rapporter samt att ta vederbörlig hänsyn till Europaparlamentets hållning när strategierna genomförs.

    Dialogen kommer även att omfatta diskussioner om att låta ansökarländer bli kandidatländer under den period som omfattas av det interinstitutionella avtalet.

    6.   FÖRKLARING OM ÖVERSYNEN AV BUDGETFÖRORDNINGEN

    Inom ramen för översynen av budgetförordningen åtar sig institutionerna att förbättra genomförandet av budgeten samt att tydliggöra fördelarna med gemenskapsfinansiering och se till att medborgarna får större utbyte av denna, utan att de framsteg som har uppnåtts vid omarbetningen för 2002 äventyras. Under slutskedet i förhandlingarna om omarbetning av budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser kommer de också att i möjligaste mån eftersträva lämplig jämvikt mellan skyddet av de ekonomiska intressena och principen om proportionalitet i de administrativa kostnaderna, liksom användarvänliga förfaranden.

    Översynen av budgetförordningen kommer att utföras på grundval av det ändrade förslag från kommissionen i enlighet med det samrådsförfarande som fastställdes genom Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 4 mars 1975 och i vars anda överenskommelse kunde ske 2002. Institutionerna kommer även att eftersträva ett nära och konstruktivt interinstitutionellt samarbete, så att man snabbt kan anta genomförandebestämmelser, förenkla förfarandena för finansiering och garantera ett gott skydd av gemenskapens ekonomiska intressen.

    Europaparlamentet och rådet är fast beslutna att avsluta förhandlingarna om budgetförordningen, så att den om möjligt kan träda i kraft den 1 januari 2007.

    7.   KOMMISSIONENS FÖRKLARING OM ÖVERSYNEN AV BUDGETFÖRORDNINGEN

    I samband med översynen av budgetförordningen åtar sig kommissionen att

    informera Europaparlamentet och rådet om den i ett förslag till rättsakt anser det vara nödvändigt att avvika från budgetförordningens bestämmelser och då ange de särskilda skälen till detta,

    med vederbörligt beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna säkerställa att regelbundna konsekvensanalyser görs av viktiga lagförslag och betydande ändringar av sådana.

    8.   FÖRKLARING OM NYA FINANSIELLA INSTRUMENT

    Europaparlamentet och rådet uppmanar kommissionen och Europeiska Investeringsbanken (EIB) att inom sina respektive behörighetsområden föreslå att man

    i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i december 2005 ökar EIB:s kapacitet för utlåning och garantier i samband med forskning och utveckling under perioden 2007–2013 med högst 10 miljarder euro, där EIB:s andel skall uppgå till högst 1 miljard euro ur finansieringsinstrumentet för riskdelning,

    stärker de gemensamma instrumenten för transeuropeiska nät samt för små och medelstora företag med lån och garantier på cirka 20 miljarder euro för lån respektive 30 miljarder euro för garantier, där EIB:s andel skall uppgå till högst 0,5 miljard euro ur reserverna (transeuropeiska nät) respektive 1 miljard euro (konkurrenskraft och innovation).

    9.   EUROPAPARLAMENTETS FÖRKLARING OM FRIVILLIG MODULERING

    Europaparlamentet noterar Europeiska rådets slutsatser från december 2005 om frivillig modulering från marknadsrelaterade utgifter och direkt betalningar av den gemensamma jordbrukspolitiken till landsbygdsutveckling med högst 20 % samt minskningar av de marknadsrelaterade utgifterna. När de närmare bestämmelserna om denna modulering fastställs i de berörda rättsakterna kommer Europaparlamentet att kontrollera bestämmelsernas förenlighet med EU:s grundläggande principer, däribland konkurrensreglerna och andra bestämmelser. Europaparlamentet reserverar sig för närvarande mot resultatet av förfarandet. Det anser att frågan om samfinansiering av jordbrukspolitiken bör utredas i samband med översynen år 2008–2009.

    10.   KOMMISSIONENS FÖRKLARING OM FRIVILLIG MODULERING

    Kommissionen noterar punkt 62 i Europeiska rådets slutsatser från december 2005 enligt vilken medlemstaterna får överföra ytterligare belopp från marknadsrelaterade utgifter och direktbetalningar av den gemensamma jordbrukspolitiken till landsbygdsutveckling med högst 20 % av de belopp som tillfaller dem i form av marknadsrelaterade utgifter och direktbetalningar.

    När kommissionen utarbetar de närmare bestämmelserna om denna modulering i de berörda rättsakterna kommer den att möjliggöra frivillig modulering och samtidigt vidta alla åtgärder för att se till att systemet återspeglar de grundläggande principerna för landsbygdsutvecklingspolitiken så väl som möjligt.

    11.   EUROPAPARLAMENTETS FÖRKLARING OM NATURA 2000

    Europaparlamentet är bekymrat över Europeiska rådets slutsatser från december 2005 om att minska de marknadsrelaterade utgifterna och direktbetalningarna i den gemensamma jordbrukspolitiken och de följder det får för gemenskapens samfinansiering av programmet Natura 2000. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera konsekvenserna av bestämmelserna innan några nya förslag läggs. Europaparlamentet anser att lämplig vikt bör läggas vid att införliva Natura 2000 med strukturfonderna och fonderna för landsbygdsutveckling. I egenskap av part i den lagstiftande myndigheten reserverar sig Europaparlamentet mot följderna av förfarandet.

    12.   EUROPAPARLAMENTETS FÖRKLARING OM PRIVAT SAMFINANSIERING OCH MOMS FÖR SAMMANHÅLLNING, TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING

    Europaparlamentet noterar Europeiska rådets slutsatser från december 2005 avseende det gradvisa genomförandet av automatiskt frigörande år n+3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att den, när den i de berörda rättsakterna fastställer närmare bestämmelser om tillämpningen av denna regel, ser till att det finns gemensamma regler om privat samfinansiering och moms när det gäller åtgärderna för sammanhållning för tillväxt och sysselsättning.

    13.   EUROPAPARLAMENTETS FÖRKLARING OM FINANSIERING AV OMRÅDET MED FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA

    Europaparlamentet anser att kommissionen när den lägger fram det preliminära budgetförslaget bör göra en noggrann bedömning av den verksamhet som planeras avseende området med frihet, säkerhet och rättvisa och att finansieringen av denna verksamhet bör diskuteras enligt de förfaranden som anges i bilaga II i det interinstitutionella avtalet.


    Top