This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document C2005/057/02
Judgment of the Court (Second Chamber) of 20 January 2005 in Case C-464/01 (reference for a preliminary ruling from the Oberster Gerichtshof): Johann Gruber v Bay Wa AG (Brussels Convention — Article 13, first paragraph — Conditions for application — Definition of ‘consumer contract’ — Purchase of tiles by a farmer for roofing a farm building used partly for private and partly for business purposes)
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 20 januari 2005 i mål C-464/01 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof): Johann Gruber mot Bay Wa AG (Brysselkonventionen – Artikel 13 första stycket – Villkor för tillämpning – Begreppet konsumenttvist – En lantbrukares köp av takpannor för en gård som delvis används privat och delvis yrkesmässigt)
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 20 januari 2005 i mål C-464/01 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof): Johann Gruber mot Bay Wa AG (Brysselkonventionen – Artikel 13 första stycket – Villkor för tillämpning – Begreppet konsumenttvist – En lantbrukares köp av takpannor för en gård som delvis används privat och delvis yrkesmässigt)
EUT C 57, 5.3.2005, p. 1–2
(ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
|
5.3.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 57/1 |
DOMSTOLENS DOM
(andra avdelningen)
av den 20 januari 2005
i mål C-464/01 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof): Johann Gruber mot Bay Wa AG (1)
(Brysselkonventionen - Artikel 13 första stycket - Villkor för tillämpning - Begreppet konsumenttvist - En lantbrukares köp av takpannor för en gård som delvis används privat och delvis yrkesmässigt)
(2005/C 57/02)
Rättegångsspråk: tyska
I mål C-464/01, angående en begäran om förhandsavgörande enligt protokoll av den 3 juni 1971 om domstolens tolkning av konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, som framställts av Oberster Gerichtshof (Österrike), genom beslut av den 8 november 2001, som inkom till domstolen den 4 december 2001, i målet Johann Gruber mot Bay Wa AG, har domstolen (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden C. W. A. Timmermans samt domarna C. Gulmann, R. Schintgen (referent), G. Arestis och J. Klučka, generaladvokat: F. G. Jacobs, justitiesekreterare: avdelningsdirektören M.-F. Contet, den 20 januari 2005 avkunnat en dom där domslutet har följande lydelse:
Behörighetsreglerna i konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, i dess lydelse enligt konventionen av den 9 oktober 1978 om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands tillträde, enligt konventionen av den 25 oktober 1982 om Republiken Greklands tillträde, enligt konventionen av den 26 maj 1989 om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals tillträde och enligt konventionen av den 29 november 1996 om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges tillträde, skall tolkas på följande sätt:
|
— |
En person som har ingått ett avtal avseende en vara som är avsedd delvis för yrkesmässigt bruk och delvis för ändamål som ligger utanför hans yrkesverksamhet har inte rätt att dra fördel av de särskilda, fördelaktiga behörighetsreglerna i artiklarna 13–15 i nämnda konvention, förutom om den yrkesmässiga användningen är så marginell att den i sammanhanget har minimal betydelse för transaktionen i fråga. Det faktum att den icke yrkesmässiga sidan överväger är i detta avseende utan betydelse. |
|
— |
Det åligger den domstol vid vilken talan har väckts att avgöra huruvida avtalet i fråga avsåg att i icke försumbar utsträckning tillgodose behov i den berörda personens yrkesverksamhet eller om den yrkesmässiga användningen tvärtom endast var av obetydlig omfattning. |
|
— |
Nämnda domstol skall i detta syfte beakta samtliga de relevanta faktiska omständigheter som objektivt framgår av handlingarna i målet. Däremot skall hänsyn inte tas till omständigheter eller uppgifter som den andra avtalsparten skulle ha kunnat känna till vid avtalsslutet, såvida inte den person som åberopar en ställning som konsument har uppträtt på ett sådant sätt att den andra avtalsparten med fog kunnat få det intrycket att det rörde sig om yrkesmässiga ändamål. |