Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 92003E000087

    SKRIFTLIG FRÅGA E-0087/03 från Kathleen Van Brempt (PSE) till kommissionen. Handel med hotade djurarter.

    EUT C 242E, 9.10.2003, p. 92–93 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    European Parliament's website

    92003E0087

    SKRIFTLIG FRÅGA E-0087/03 från Kathleen Van Brempt (PSE) till kommissionen. Handel med hotade djurarter.

    Europeiska unionens officiella tidning nr 242 E , 09/10/2003 s. 0092 - 0093


    SKRIFTLIG FRÅGA E-0087/03

    från Kathleen Van Brempt (PSE) till kommissionen

    (28 januari 2003)

    Ämne: Handel med hotade djurarter

    Allmänheten i EU intresserar sig alltmer för skyddade exotiska och exklusiva djur. Kring dessa djur har det uppstått ett veritabelt internationellt nät av smarta handlare. Det förekommer fortfarande en illegal marknad och den undergräver det arbete som görs av handlare som följer lagen.

    Känner kommissionen till något om smuggling av djur till EU? Om så är fallet: kan kommissionen ge sifferuppgifter om smugglingen av djur till EU under de senaste fem åren?

    Hur stor är medlemsstaten Belgiens andel av denna illegala handel med djur? Kan kommissionen ge sifferuppgifter om smugglingen av djur till och från Belgien under de senaste fem åren?

    Vad gör kommissionen för att bekämpa smugglingen av djur och ställer kommissionen medel till förfogande för djurhandlare som vill informera sig om sina skyldigheter? Om så är fallet: vilka medel och hur ofta?

    Ger kommissionen uppmuntrande eller tvingande uttalanden och/eller ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för att gällande lagstiftning skall genomföras och efterlevas bättre?

    Ger kommissionen med hjälp av utbyte av information, kunskaper och erfarenheter någon stimulans till samarbetet mellan medlemsstaterna i frågor som berör genomförandet och efterlevnaden av gällande lagstiftning?

    Vad gör kommissionen för att nedbringa skillnaderna mellan medlemsstaterna till minsta möjliga och åstadkomma en harmonisering till exempel av straffåtgärderna?

    Svar från Margot Wallström på kommissionens vägnar

    (10 mars 2003)

    Uppgifter om beslag och förverkande i medlemsstaterna för perioden 19972000 finns i två-årsrapporterna för 19971998 och 19992000, som rör genomförandet och tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 (om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem)(1).

    Kommissionen är inte i stånd att upplysa om vilken andel av den illegala handeln som Belgien svarar för. Det finns emellertid uppgifter om beslag och förverkanden som skett i Belgien.

    Det är huvudsakligen medlemsstaterna som ansvarar för bekämpandet av djursmuggling, och kommissionens roll är att bistå dem. Kommissionen har gett i uppdrag åt TRAFFIC Europe det övervakningsprogram för handeln med vilda djur och växter som tillsammans drivs av Världsnaturfonden (World Wildlife Fund, WWF) och Internationella naturvårdsunionen (International Union for Conservation of Nature, IUCN) att bevaka genomförandet av förordningarna om handeln med vilda djur och växter i EU och att bistå de ansvariga myndigheterna i medlemsstaterna när det gäller frågor om den praktiska tillämpningen. Kommissionen innehar också ordförandeskapet för en genomförandegrupp (Enforcement Group på svenska även benämnd efterlevnadsgrupp eller verkställighetsgrupp), i vilken medlemsstaterna träffas för att reda ut praktiska frågor om tillämpningen och efterlevnaden av förordningarna.

    De naturligaste kontaktforumen för djurhandlare är de myndigheter i medlemsstaterna som förvaltar konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, CITES). Kommissionen har på Europawebbplatsen en egen engelsk webbplats om CITES och EU:s förordningar om handeln med vilda djur (http://www.europa.eu.int/comm/environment/cites/home_en.htm). Kommissionen planerar för närvarande också en informationskampanj för kontroll av handeln med vilda djur och växter i EU. Den syftar till att öka kunskapen hos de berörda kommersiella aktörerna t.ex. importörer, grossister och återförsäljare om de aktuella förordningarna, närmare bestämt om de närmare föreskrifter som rör kommersiella verksamhet samt om de bestämmelser som rör hur levande exemplar skall omhändertas på ett riktigt sätt. Avsikten är att kampanjen skall inledas våren 2003. Det är fråga om en specialinriktad kampanj som kompletterar en tidigare informationssatsning som var inriktad på allmänheten.

    Kommissionen driver nära samarbete med medlemsstaterna i kommittén för handel med vilda djur och växter (Committee on Trade in Wild Fauna and Flora) och växter, den vetenskapliga utvärderingsgruppen (Scientific Review Group) och i den ovannämnda genomförandegruppen. Under gruppernas möten ges möjlighet till utbyte av information, kunskap och erfarenheter. Förbättring och harmonisering av åtgärderna för genomförande av den aktuella gemenskapslagstiftningen är av en de uppgifter som för kommittén för handel med vilda djur och växter har.

    Påföljdsfrågan ligger till övervägande del inom medlemsstaternas behörighet. Enligt artikel 16 i förordning 338/97 skall [medlemsstaterna] vidta nödvändiga åtgärder för att ålägga sanktioner avseende ett antal överträdelser. Kommissionen har gett ekonomiskt stöd åt Workshop on the Enforcement of Wildlife Trade Controls in the Union (workshop för tillämpning av kontroll av handeln med vilda djur och växter i EU) 2001. Där togs bland annat frågan om påföljder upp.

    På ett bredare plan bör nämnas att kommissionen 2001 lade fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för miljön genom strafflagstiftning(2). Där föreslås straffrättsliga påföljder för överträdelser mot miljölagstiftningen. Det gäller också handeln med fridlysta vilda djur och växter eller delar av sådana. Detta förslag till direktiv är begränsat i den meningen att det innehåller ett krav på att medlemsstaterna skall införa straffrättsliga påföljder för överträdelser av miljölagstiftningen. Medlemsstaterna har således en betydande frihet att besluta om vilka typer av brottspåföljder som skall införas, så länge de är effektiva, avskräckande och proportionerliga, i enlighet med de påföljder som EG-domstolen brukar döma ut. Lagstiftningsförfarandet för antagandet av detta förslag vilar för närvarande. Den 27 januari 2003 antog rådet inom ramen för samarbetet i rättsliga frågor ett rambeslut om skydd för miljön genom strafflagstiftning. Enligt beslutet är medlemsstaterna skyldiga att bestraffa överträdelser, som orsakats avsiktligt eller av vårdslöshet, av miljölagstiftningen, däribland även bestämmelserna om handel med vilda djur och växter eller delar av sådana.

    (1) EGT L 61, 3.3.1997.

    (2) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för miljön genom strafflagstiftning (EGT C 180, 26.6.2001) och ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för miljön genom strafflagstiftning (EGT C 20 E, 28.1.2003).

    Top