92002E3605

SKRIFTLIG FRÅGA E-3605/02

från Helle Thorning-Schmidt (PSE)och Torben Lund (PSE) till kommissionen

(16 december 2002)

Ämne: Euron och nickelallergi

Mynten med en valör av 1 euro och 2 euro har en hög nickelhalt, och den tvåfärgade utformningen med två metallegeringar gör mynten till galvaniska element som korroderar kraftigt då de blir strömförande genom kontakt med svett. Detta har visat sig utlösa allergiska reaktioner hos personer med nickelallergi.

Bank- och butikspersonal etc. som dagligen ofta kommer i direkt kontakt med mynten är en särskilt utsatt grupp som löper risk för att utveckla nickelallergi på sikt. Dessutom kan nickelallergikernas tillstånd försämras.

Hur ämnar kommissionen åtgärda de nackdelar som är förknippade med användningen av euromynt? Har kommissionen inlett en undersökning av hälsoeffekterna vid användning av de nuvarande euromynten? Ämnar kommissionen dra tillbaka de nuvarande mynten och ersätta dem med mynt som inte framkallar allergiska reaktioner?

Svar från Pedro Solbes Mira på kommissionens vägnar

(28 januari 2003)

Uppgifterna i parlamentsledamöternas fråga härrör från en undersökning som publicerades i tidskriften Nature i september 2002, där frisättning av nickel från euromynt i en korrosiv miljö testades. Forskarnas resultat är missvisande, eftersom resultatet uppnåddes genom att 1- och 2-euromynt fästes på huden på patienter med konstaterad nickelallergi mellan 48 och 72 timmar. Efter denna tid uppvisade patienterna allergiska reaktioner. Det är uppenbart att euromynten normalt inte används på detta sätt, och därför ser kommissionen ingen anledning att ändra uppfattning, nämligen att en normal användning av euromynten inte innebär en risk för EU:s medborgare. Även personer som ofta kommer i beröring med mynt (t.ex. bank- och butiksanställda) utsätts inte på långa vägar för de förhållanden som provades i experimentet, eftersom en korrosiv miljö för mynten endast kunde skapas genom ständig kontakt med mänsklig hud.

Införandet av euron innebär att andelen mynt i omlopp med nickelinnehåll minskade från 75 till 15 procent. Kommissionen känner inte till några fall av nickelallergi som kan kopplas till hanteringen eller användningen av 1- och 2-euromynt. Vidare saknas det bevis för en ökning av nickelallergi hos EU:s medborgare på senare tid.

En nyligen utförd oberoende undersökning, under ledning av professor Pierre-Gilles de Gennes, Nobelpristagare i fysik, visade att de nickelmängder som frisätts från 1- och 2-euromynten är betydligt lägre än de mängder som frisattes från de mynt som användes innan euron infördes.