92002E3400

SKRIFTLIG FRÅGA E-3400/02

från Antonios Trakatellis (PPE-DE) till kommissionen

(29 november 2002)

Ämne: Den grekiska ekonomin och tillväxtutsikterna

Det finns välgrundade orsaker för att oroa sig över den grekiska ekonomins tillväxtmöjligheter, om man tar i beaktande att den tillväxtrytm för landets bruttonationalprodukt som presenteras (4 procent år 2001), och som används som argument för påståendet om att det går bra för den grekiska ekonomin i förhållande till de europeiska genomsnittsindikatorerna, när det kommer till kritan beror på att man omfördelat medel ur EU:s budget (och som enligt kommissionens uppgifter motsvarade 3,5 procent år 2001). Då frågar man sig vad som kommer att hända, och hur den grekiska ekonomin skall kunna växa till sig, efter det att gemenskapens tredje stödram löpt ut (2006), då det stora inflödet av gemenskapsmedel kommer att minska eller avstanna. Dessutom uppvisar betalningsbalansen ett större underskott än tidigare vad gäller löpande transaktioner (uppgifter för januariaugusti 2002 från Greklands centralbank), vilket beror på att transaktionerna sjunkit med 13 procent samt på en ansenlig minskning av överföringarna, det vill säga de pengar som greker i utlandet sänder hem, jämte nettointäkterna från EU.

Eftersom det att grekiska produkter drivs bort från de utländska marknaderna leder till en nedgång i produktionen och till ökad arbetslöshet vill jag fråga kommissionen om följande:

1. Kring vilka procenttal kommer den offentliga skulden enligt kommissionens bedömning att röra sig efter Eurostats revidering av uppgifterna för år 2000, 2001, 2002 och 2003?

2. På vilket sätt kommer den här revideringen att påverka det offentliga underskottet för åren 20002002 och hur ser kommissionens uppskattning ut vad gäller 2003?

3. Hur stora är de statliga stöden i form av lån till företag inom den offentliga sektorn (DEKO, Olympic Airways, OSE), socialförsäkringskassorna och OTA och hur stor är deras procentandel av det offentliga underskottet?

4. Hur rekommenderar kommissionen att den grekiska ekonomin bör saneras (för att sänka den offentliga skulden och minska det offentliga underskottet), utan att tempot för genomförandet av programmet för offentliga investeringar trappas ner?

Svar från Pedro Solbes Mira på kommissionens vägnar

(20 december 2002)

1. De förändringar av metoden för uppgiftsrapportering som de grekiska myndigheterna och kommissionen kommit överens om under 2002 ledde till att skulden i den offentliga sektorn blev 106,2 % av bruttonationalprodukten (BNP) för 2000 och 107 % av BNP för 2001. På grundval av dessa reviderade siffror gör kommissionen i sin höstprognos 2002 bedömningen att skuldkvoten sjönk till 105,8 % för 2002 och förutspår ytterligare en minskning till 102 % av BNP för 2003 baserat på det grekiska förslaget till statsbudget för 2003 och på antagandet om att politiken förblir oförändrad.

2. Revideringen av de rapporterade uppgifterna resulterade i att underskottet i de offentliga finanserna beräknades till 1,8 % av BNP för 2000 och till 1,2 % av BNP för 2001. Enligt kommissionens höstprognoser 2002 kan underskottet i den offentliga sektorn komma att uppgå till 1,3 % av BNP för 2002 och kan uppvisa ett underskott på 1,1 % av BNP för 2003.

3. Enligt uppgifter i statsbudgeten för 2002 motsvarade de statliga garantierna 6,1 % av BNP för 2001. Nya statliga garantier uppgick till 1,08 miljarder euro för 2001 (eller 0,8 % av BNP). Enligt de uppgifter från Greklands regering som lämnades i den andra rapporten avseende förfarandet vid ett alltför stort underskott i november 2002 uppgick de skulder som staten tagit över till följd av att garantier fallit ut till betalning under 2001 till 494 miljoner euro för 2001 (eller 0,4 % av BNP) och beräknades uppgå till 330 miljoner euro för 2002 (eller 0,2 % av BNP).

4. Kommissionen utvärderar medlemsländernas statsfinanser på grundval av stabilitets- eller konvergensprogrammen och de uppdateringar av programmen som medlemsstaterna sammanställer enligt kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Efter det att Grekland lämnat sitt uppdaterade stabilitetsprogram för 2001 avgav rådet, på rekommendation från kommissionen, ett yttrande den 12 februari 2002. Där uppmanar rådet med eftertryck de grekiska myndigheterna att med det snaraste fastställa en klar bindande norm för de löpande primära utgifterna i enlighet med rekommendationerna i dess yttrande till stabilitetsprogrammet för år 2000. Dessutom ansåg rådet det lämpligt att bibehålla höga primära överskott på över 6 % av BNP och att om nödvändigt fortsätta ansträngningarna med att sanera

de offentliga finanserna under beaktande av den höga skuldnivån. [] Med tanke på den fortfarande mycket höga offentliga skuldkvoten, liksom de ökande budgetkostnaderna i samband med en åldrande befolkning, manar rådet vidare den grekiska regeringen att utnyttja den rådande gynnsamma makroekonomiska situationen för att minska den offentliga skuldkvoten så snabbt som möjligt. Uppdateringen från 2002 av Greklands stabilitetsprogram för 20022006 överlämnades den 2 december 2002. Kommissionen kommer att utfärda en rekommendation med avseende på rådets yttrande i början av 2003 och i denna kommer man att utvärdera om statsfinanserna och tillhörande prognoser uppfyller kraven i stabilitets- och tillväxtpakten.