92002E3177

SKRIFTLIG FRÅGA E-3177/02

från Charles Tannock (PPE-DE) till kommissionen

(7 november 2002)

Ämne: Tillväxt- och stabilitetspaktens integritet

I och med att högerregeringar tagit makten i en rad medlemsstater, bland annat Frankrike, Italien och Portugal, har det framgått att budgetunderskotten i dessa länder allvarligt undervärderats. I Portugals fall visade sig siffran 2,2 procent, som den tidigare socialistiska regeringen förde fram, i själva verket ligga på 4,1 procent. I Italien har siffran 1,4 procent reviderats uppåt till 2,2 procent. Kan kommissionen ange vilka siffror den nu anser ha varit de korrekta siffrorna för var och en av de medlemsstater där ett regimskifte ägt rum? Tror kommissionen att omvärderingen av budgetunderskottet i Italien enbart berodde på Eurostats beslut för en tid sedan om att beakta den offentliga ekonomins kalkylering av emissionen av värdepapper (se nyhetsöversikten i Euro-Indicator 116/2002)? Hur var det möjligt att så många vänsterregeringar lyckades föra kommissionen bakom ljuset med redovisninsgmetoder som i mångas ögon påminner om Enronaffären?

Anser kommissionen att den nu har identifierat de metoder som användes för att skyla över budgetunderskotten? Vilka åtgärder har kommissionen vidtagit, om så är fallet, för att garantera att sådana här metoder inte används i de medlemsstater där ett regimskifte inte ägt rum på länge?

Enligt protokollet till Maastrichtfördraget om allt för stora budgetunderskott avses med underskott nettoupplåning för hela den offentliga sektorn (centralförvaltning, statsförvaltning, lokalförvaltning och sociala säkerhetsfonder) och beräknas enligt definitionen i det europeiska nationalräkenskapssystemet (ESA 95). Med offentlig skuld avses den samlade bruttoskulden till nominellt värde som är utestående vid årets utgång och som är konsoliderad mellan och inom de olika områdena inom den offentliga sektorn, medan man med primärt överskott avser offentligt underskott/överskott minus ränteutgifter. Kommissionsledamot Solbes Mira påpekade i sitt svar på min skriftliga fråga E-1620/02(1) att den brittiska regeringens finanser varit nära balans eller uppvisat överskott under de senaste åren och därigenom inte bara följt kraven i tillväxt- och stabilitetspakten utan också efterlevt regeringens eget skattesystem och den så kallade gyllene regeln om att statens investeringsutgifter inte bör räknas som utgifter när det gäller tillväxt- och stabilitetspakten. Kan kommissionen klargöra huruvida dessa investeringsutgifter enligt pakten utgör nettoupplåning enligt definitionen i protokollet till Maastrichtfördraget?

(1) EGT C 28 E, 6.2.2003, s. 125.

Svar från Pedro Solbes Mira på kommissionens vägnar

(4 december 2002)

Enligt protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott skall underskottet definieras enligt det europeiska nationalräkenskapssystemet, där den gällande versionen är ENS 95(1). De erfarenheter som både medlemsländerna och kommissionen fått genom åren har lett till högre kvalitet på uppgifterna, och det skall noteras att förfarandet varit en drivkraft för att förbättra kvaliteten på och jämförbarheten hos gemenskapens offentliga räkenskaper. De offentliga räkenskaperna enligt ENS 95 är numera mer tillförlitlig, mer fullständiga, öppnare och mer detaljerade och offentliggörs snabbare än för bara några år sedan. Dessutom har samordnade insatser gjorts för att harmonisera redovisningsreglerna och kontrollera respektive lands tillämpning. Därför är medlemsländernas offentliga räkenskaper nu av högre kvalitet och mer jämförbara än de var tidigare.

Det finns dock fortfarande svagheter, vilket den stora revideringen av siffrorna och därmed den sena upptäckten av det alltför stora underskottet i Portugal för 2001 är ett exempel på.

Det går alltså att förbättra olika aspekter av insamlingen av budgetuppgifter och av kontrollprocessen. Därför krävs ytterligare åtgärder för att förbättra tillförlitligheten och punktligheten hos den statistik över de offentliga finanserna, som utgör underlaget för budgetövervakningen. Kommissionen kommer inom kort att lägga fram förslag till rådet om rapporteringen av uppgifter om de

offentliga finanserna. Målet är att klargöra varje aktörs roll och ansvar i syfte att öka öppenheten och förbättra kvaliteten och punktligheten avseende de uppgifter om den offentliga sektorn (både statistiken och prognoserna) som används för övervakningen.

Kommissionen offentliggjorde 2002 års höstprognos den 13 november 2002. Enligt prognoserna förväntas Tysklands underskott för 2002 uppgå till 3,8 % av bruttonationalprodukten (BNP), Frankrikes till 2,7 % av BNP, Italiens till 2,4 % av BNP och Portugals underskott till 3,4 % av BNP. I Italien har underskottet för 2001 justerats upp med 0,6 % av BNP till följd av Eurostats beslut om redovisning av transaktioner vid värdepapperisering.

Vad beträffar behandlingen av utgifter om offentliga investeringar vid beräkningen av nettoupplåning är reglerna i ENS och EG-fördraget mycket tydliga: redovisningen av investeringsutgifter i kontona skiljer sig på intet sätt från redovisningen av andra offentliga utgifter, dvs. redovisade utgifter för offentliga investeringar påverkar nettoupplåningen.

(1) ådets förordning (EG) 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (ENS 95), EGT L 310, 30.11.1996.