92002E3049

SKRIFTLIG FRÅGA E-3049/02

från Wolfgang Ilgenfritz (NI) till kommissionen

(24 oktober 2002)

Ämne: Verksamhet inom ramen för processen för peer review

Europeiska kommissionen rekommenderar att alla de som arbetar med revision skall omfattas av ett system för kvalitetskontroll för att det skall gå att garantera en enhetlig och hög kvalitet på de revisioner som föreskrivs i lag. Detta system kan antingen ta sig formen av övervakning från myndigheternas sida eller också skötas som peer review, vilket innebär att yrkesverksamma revisorer tar hand om kvalitetskontrollerna. Kommissionen har givit medlemsstaterna frihet att inom tre år införa sådana system och anser att det är på sin plats att mindre revisionsföretag kontrolleras med tio års mellanrum.

För närvarande är det bara några få medlemsstater som obligatoriskt föreskriver sådana kontroller. I Österrike skall sedan 2002 revisorer och granskningsmän som reviderar i börsnoterade företag, kreditinstitut eller försäkringsföretag genomgå en peer review vart fjärde år. Från och med 2003 skall emellertid dessa bestämmelser också gälla för sådana revisorer och granskningsmän som reviderar i stora kapitalföretag. De ursprungliga planerna på att bestämmelserna skulle utvidgas till att från och med 2004 gälla alla revisorer och granskningsmän har ännu inte definitivt fastslagits.

Österrikes organisation för yrkesfolk i revisionsbranschen riktar med rätta kritik mot ett obligatoriskt krav på sådana överdrivna system för kvalitetskontroll. Det kommer att leda till kostnader som i oproportionerligt hög grad drabbar de små i branschen, så att dessa till följd därav kommer att starkt missgynnas på bekostnad av de stora. Då kommer flera bland de små att dra sig ur branschen så att de stora automatiskt får en större marknadsandel. Hos de små skulle följden endast bli en ansvällning av administrationen och merkostnaderna för varje revision skulle öka enormt, medan omsättningen ständigt skulle stiga för dem som skötte kvalitetskontrollen.

Processen för peer review avhjälper inte de faktiska orsakerna till att revisioner inte utförs korrekt. Dessa orsaker består nämligen i att revisorerna inte är oberoende av de företag som de reviderar i, eftersom revisorn ofta samtidigt också är skatterådgivare eller företagskonsult, och dessutom i de blygsamma kvalifikationerna hos den lågavlönade arbetskraft som ofta anlitas för revisionsuppdragen. Processen för peer review skulle därför få som enda resultat att kvalitativt högtstående små och medelstora revisionsföretag trängdes undan, utan att man skulle få några garantier för en god kvalitet.

Detta bekräftas numera av hur utvecklingen gått i Förenta staterna, där processen för peer review använts sedan flera årtionden tillbaka. De revisorer som var inblandade i de senaste bokslutsskandalerna i Förenta staterna och kom från de fem stora revisionsföretagen (numera bara de fyra stora) hade sedan länge omfattats av processen för peer review. I tidskriften SWK (Steuer und Wirtschaftskanzlei), som är en av de äldsta och mest välrenommerade facktidskrifterna i Österrike, stod det att Förenta staterna reagerat med en grundläggande reform: landet har sedan slutet av juli avskaffat peer review, eftersom det är uppenbart att systemet inte fungerar, och ersatt det med en strikt övervakning av revisorerna från myndigheternas sida.

1. Vilka slutsatser ämnar kommissionen dra av den omständigheten att systemet med peer review avskaffats i Förenta staterna?

2. Kan denna utveckling också innebära slutet för systemet med peer review i EU?

Svar från Fritz Bolkestein på kommissionens vägnar

(5 december 2002)

Kvalitetssäkring är ett av revisionsyrkets huvudsakliga medel att försäkra allmänheten och tillsynsmyndigheterna om att revisorer och revisionsföretag lever upp till fastställda revisionsnormer och etiska bestämmelser. Kvalitetssäkring möjliggör också uppmuntran till kvalitetsförbättring inom yrket.

Kommissionens rekommendation av den 15 november 2000(1) erkänner båda de grundläggande formerna av kvalitetssäkringssystem, nämligen övervakning och kollegial kontroll (peer review), som i det närmaste likvärdiga.

Sarbanes-Oxley Act, en lag som trädde i kraft i slutet av juli 2002, resulterade i att självövervakningen inom amerikansk revision upphörde. Detta innebar också slutet för vad som tidigare var praxis i fråga om kollegial kontroll. För revisorer inom börsnoterade företag föreskrivs enligt Sarbanes-Oxley Act i stället ett tillsynsprogram som kommer att införas av den nyligen tillsatta nämnden, PCAOB. Detta ligger nära tanken om övervakning. Sarbanes-Oxley innehåller endast rambestämmelser. PCAOB:s ledamöter, som utsågs den 28 oktober 2002, har till uppgift att komplettera Sarbanes-Oxley Act genom att utfärda konkreta regler vad gäller tillsynsmekanismerna.

Detta innebär tydliga framsteg i Förenta staterna och får inte några som helst negativa konsekvenser för unionen. Kommissionens rekommendation riktar sig till alla revisorer dvs. börsnoterade och icke börsnoterade företag , medan Sarbanes-Oxley Act endast påverkar revisorer som tillhandahåller tjänster för börsnoterade företags räkning. Rekommendationen innebär inte så långtgående krav för revisorer som inte granskar företag som företräder offentliga intressen.

Genomförandet av rekommendationen om kvalitetssäkring kommer att ses över efter tre år. Översynen kommer att äga rum 2003. Förberedelserna för detta kommer att diskuteras i Europeiska unionens revisionskommitté. Under översynen kommer det att göras en närmare undersökning av den kollegiala kontrollens framtid inom gemenskapen.

Enligt rekommendationen bör eventuella farhågor vad gäller kontrollanternas objektivitet (peer review) kunna minskas genom en tillräckligt omfattande offentlig tillsyn över hur den kollegiala kontrollen handläggs och genomförs samt av hur resultaten av den presenteras. Den nuvarande tillämpningen av sådana åtgärder kommer att spela en viktig roll vid utvärderingen av metoden för kollegial kontroll 2003.

Kommissionen planerar också att inom den närmaste framtiden lägga fram ett bredare meddelande om lagstadgad revision.

(1) EGT L 91, 31.3.2001.