92002E3029

SKRIFTLIG FRÅGA E-3029/02

från Concepció Ferrer (PPE-DE) till kommissionen

(23 oktober 2002)

Ämne: Förföljelse av katoliker i Ryssland

Efter att ha anklagat den romerskt katolska kyrkan för att bedriva missionsverksamhet, har avdelningen för externa förbindelser vid Moskvas patriarkat fattat beslut om att neka katolska kyrkan rätten att predika evangeliet inom de områden som lyder under detta patriarkat.

Kan kommissionen lämna ytterligare information i detta ärende, mot bakgrund av att detta beslut är ett klart brott mot tanke- och trosfrihet?

Tänker kommissionen agera inför de ryska myndigheterna för att garantera att man i Ryssland respekterar tanke- och trosfriheten?

Svar från Christopher Patten på kommissionens vägnar

(28 november 2002)

Kommissionen hänvisar till sitt svar på José Maria Gil-Robles Gil-Delgados muntliga fråga nr H-688/02 under frågestunden vid Europaparlamentets oktobersession 2002(1).

Kommissionen känner inte till att Moskvapatriarkatets avdelning för yttre förbindelser skulle ha fattat ett sådant beslut. Kommissionen är dock fullt medveten om vilken svår situation katoliker och andra religiösa grupper i Ryska federationen befinner sig i just nu.

Kommissionen delar i detta hänseende till fullo parlamentsledamotens oro över de begränsningar av religionsfriheten som nyligen införts och som påverkar den katolska kyrkan och andra kyrkor i Ryssland. Sedan april 2002 har åtminstone fem katolska präster (tre polska, en italiensk och en slovakisk) utvisats från Ryssland sedan Vatikanen beslutat att försöka upphöja de fyra tillfälliga kyrkostrukturerna i Ryssland till ständiga romerskkatolska stift. Andra kyrkor har också varit måltavla för begränsningar, bl.a. har en svensk protestantisk pastor och ett antal protestantiska missionärer utvisas. Under 2001 upplöstes dessutom Frälsningsarméns gren i Moskva. Jehovas vittnens kontor i Moskva är sedan fyra år tillbaka indraget i en rättegång som kan leda till att det måste stänga i Ryssland, och justitieministeriets avdelning i Moskva har nyligen öppnat en process mot en förening som tillhör pingstvännerna. Det är svårt att förena dessa begränsningar med Rysslands åtaganden när det gäller de mänskliga rättigheterna. Framför allt fastställs i det gemensamma uttalandet från det senaste toppmötet EU-Ryssland i Moskva (29 maj 2002) att det är ett gemensamt mål att stärka ett samhälle som grundar sig på respekt för demokratiska principer och mänskliga rättigheter.

EU har inom ramen för sin intensiva politiska dialog med Ryssland vid upprepade tillfällen framfört sin oro beträffande religionsfriheten i Ryssland. Kommissionen kommer mot denna bakgrund att fortsätta att aktivt främja principen om religionsfrihet som en del av dialogen med de ryska myndigheterna om frågor rörande de mänskliga rättigheterna. Kommissionen kommer vidare att fortsätta att insistera på att det faktiska partnerskap som EU och Ryssland håller på att försöka inrätta måste bygga på ett antal grundläggande värderingar, bl.a. full respekt för de mänskliga rättigheterna. I enlighet med de viktigaste internationella och europeiska konventioner om de mänskliga rättigheterna som Ryssland har ratificerat, inbegriper denna respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna religions- och trosfrihet. Parallellt med detta kommer främjandet av de mänskliga rättigheterna i Ryssland att fortsätta att vara en prioritet inom ramen för Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter. Ryssland är ett av de fokusländer som identifierats för 20022004.

(1) Muntligt svar, 22.10.2002.