Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 92002E002639

    SKRIFTLIG FRÅGA E-2639/02 från Kathleen Van Brempt (PSE) till kommissionen. Förbud mot fluortillsatser.

    EUT C 242E, 9.10.2003, p. 28–29 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    European Parliament's website

    92002E2639

    SKRIFTLIG FRÅGA E-2639/02 från Kathleen Van Brempt (PSE) till kommissionen. Förbud mot fluortillsatser.

    Europeiska unionens officiella tidning nr 242 E , 09/10/2003 s. 0028 - 0029


    SKRIFTLIG FRÅGA E-2639/02

    från Kathleen Van Brempt (PSE) till kommissionen

    (18 september 2002)

    Ämne: Förbud mot fluortillsatser

    Belgien kommer inom kort att som första EU-medlemsstat förbjuda fluortillsatser. Därmed blir Belgien det första landet i världen som förbjuder fluortillsatser. Belgiens federala minister för folkhälsa påstår sig ha begärt att Europeiska kommissionen skall förbjuda fluortillsatser i hela EU. Enligt ministern vill kommissionen för tillfället inte behandla denna fråga närmare. I ett senare skede vill ministern också ha ett generellt förbud mot fluor.

    1. Instämmer kommissionen i den belgiska ministerns argumentation att fluor och fluortillsatser innebär risk för fysisk och psykisk hälsa?

    2. Vad är mer exakt skälen till att kommissionen inte vill följa Belgiens exempel?

    3. Ministern hävdar att antalet fall av fluorförgiftning ökar. Känner kommissionen till några fall av fluorförgiftningar inom EU? Hur många fall handlar det i så fall om exakt? Vilka blev följderna för de drabbade?

    4. Kommer kommissionen i framtiden att vidta åtgärder för att införa ett förbud mot fluortillsatser och senare generellt mot fluor? I så fall när?

    Gemensamt svarpå de skriftliga frågorna E-2560/02 och E-2639/02ingivet av David Byrne för kommissionen

    (30 oktober 2002)

    Den 2 augusti 2002 mottog kommissionen, inom ramen för direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter(1), Belgiens utkast till ett kungligt dekret om ändring av det kungliga dekretet av den 3 mars 1992 om handel med näringsämnen och med livsmedel med tillsats av näringsämnen. Avsikten med utkastet var i synnerhet att stryka krom och fluorid från den godkända förteckningen över näringsämnen. Kommissionen besvarade anmälan och påpekade att när det gäller användningen av krom och fluorid i form av kosttillskott gällde utkastet ett ämne som omfattades av förslaget till ett direktiv om kosttillskott(2) som hade överlämnats till parlamentet och rådet den 8 maj 2000. I enlighet med bestämmelserna i artikel 9.3-4 i direktiv 98/34/EG måste de belgiska myndigheterna skjuta upp antagandet av utkastet i fråga i tolv månader från och med den dag då kommissionen mottog anmälan. De belgiska myndigheterna respekterade sin skyldighet att skjuta upp antagandet av utkastet till den tidpunkten och i juli i år antogs det.

    Kommissionen har inte för avsikt att föreslå att fluorid förbjuds i kosttillskott. Det är viktigt att notera att EU:s lagstiftning om kosttillskott, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott(3), antogs den 10 juni 2002. Den antagna texten grundade sig på den gemensamma ståndpunkten (EG) nr 18/2002(4) som hade slutförts och antagits av det belgiska ordförandeskapet i december 2001. Direktivet trädde i kraft den 12 juli 2002 och medlemsstaterna måste sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 31 juli 2003. Det bör också noteras att fluorid ingår bland de vitaminer och mineralämnen i förteckningen i bilaga I i direktivet som får användas i framställningen av kosttillskott enligt särskilda villkor.

    Kommissionen är medveten om att det finns en oro för höga intag av fluorid. Vetenskapliga livsmedelskommittén konstaterade i sitt yttrande om närings- och energiintag i gemenskapen(5) att fluor är bra för tänderna, men att ständig exponering för intag på 10-25 mg per dag kan ge effekter på muskler och benstomme som yttrar sig som försvagande muskuloskeletala deformeringar. Vetenskapliga livsmedelskommittén gör för närvarande en riskbedömning av de högsta toleransgränserna för intag avseende alla de näringsämnen som finns i förteckningen i direktivet om kosttillskott, inklusive fluor. De högsta gränserna för vitaminer och mineralämnen i kosttillskott kommer därför att fastställas på EU-nivå på grundval av de vetenskapliga riskbedömningarna och beräkningarna av intag från andra livsmedelskällor, med hänsyn tagen till det rekommenderade intaget av vitaminer och mineralämnen för befolkningen.

    När det gäller dricksvatten regleras dess kvalitet i EU genom rådets direktiv 80/778/EEG av den 15 juli 1980 om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten(6), som den 25 december 1998 kommer att ersättas av rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998(7) om dricksvatten. I båda direktiven anges en gräns för den högsta tillåtna koncentrationen av fluorid i dricksvatten, oavsett dess ursprung, dvs. naturligt förekommande eller tillsatt på konstlad väg. Den gräns som fastställs i dricksvattendirektivet är 1,5 mg per liter, vilket enligt Världshälsoorganisationens riktlinjer för dricksvattnets kvalitet(8) utgör en god balans mellan de positiva och negativa effekterna av fluorid. För närvarande överväger inte kommissionen att revidera lagstiftningen.

    Kommissionen kan inte tillhandahålla de efterfrågade uppgifterna om fluorids inverkan på tänderna eller annan inverkan på hälsan hos befolkningen i EU, eftersom kommissionen inte har ansvar för att samla in sådana uppgifter. Det förväntas dock att det nya hälsoprogrammet 20032008 kommer att leda till att det utvecklas ett system där medlemsstaterna samlar in jämförbara data om hälsoeffekterna av enskilda ämnen i kosten.

    (1) EGT L 204, 21.7.1998.

    (2) EGT C 311 E, 31.10.2000.

    (3) EGT L 183, 12.7.2002.

    (4) EGT C 90 E, 16.4.2002.

    (5) Vetenskapliga livsmedelskommitténs rapporter, 31:a serien: Nutrient and energy intakes for the European Community (Yttrande avgivet den 11 december 1992). Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg 1993.

    (6) EGT L 229, 30.8.1980.

    (7) EGT L 330, 5.12.1998.

    (8) Världshälsoorganisationen, Guidelines for drinking water quality. Andra utgåvan, volym 2. Genève, 1996.

    Top