92002E2246

SKRIFTLIG FRÅGA E-2246/02

från Glenys Kinnock (PSE) till kommissionen

(23 juli 2002)

Ämne: Sudan

Anser inte kommissionen, mot bakgrund av den internationella krisgruppens senaste rapport om Sudan, att det finns stor anledning till oro över den senaste tidens utveckling i landet?

Har kommissionen tagit upp dessa frågor med Sudans regering och skulle den i så fall kunna ange exakt vilka frågor som har diskuterats och vilka svar man har fått?

Svar från Poul Nielson på kommissionens vägnar

(22 augusti 2002)

Kommissionen är medveten om händelseutvecklingen i Sudan och särskilt oroad över upptrappningen av striderna under det första halvåret (torrperioden) 2002, vilken delvis beror på inköp av nya vapen på båda sidor och eventuellt på det begränsade tillträdet till området för humanitära insatser, såsom framgår av rapporten av den 27 juni 2002 från den internationella krisgruppen ICG (International Crisis Group).

Kriget och den därmed sammanhängande fredsprocessen är frågor som ständigt tas upp i dialogen mellan Europeiska unionen och Sudan, vilken numera äger rum en gång i månaden. Det förtjänar att nämnas att återupptagandet av den politiska dialogen mellan Sudan och Europeiska unionen har skapat utsikter för en gradvis normalisering av samarbetet mellan EU och Sudan enligt Cotonouavtalet, förutsatt att det enligt unionen görs tillfredsställande framsteg i den politiska dialogen.

Kommissionen har dessutom vidtagit en rad konkreta åtgärder: i) EU:s ordförandeskap har på medlemsstaternas vägnar gjort ett uttalande med ett fördömande av att tillträde hindrats; ii) ett givarmöte ägde rum i Genève den 26 juni 2002, under vilket det fattades beslut om en rad åtgärder, däribland gemensamma uttalanden, regelbundna givarmöten, gemensamma givarbesök, osv.; iii) delegationen i Khartoum utövar vid sidan av Förenta nationernas organ och andra givare av humanitärt bistånd kraftiga påtryckningar på Sudans regering och de övriga stridande parterna.

De nyligen uppnådda framstegen i fredssamtalen tyder på att det äntligen skulle kunna finnas hopp om att kriget inom en snar framtid får ett slut. Om så blir fallet kommer de bekymmer som tas upp i ICG:s rapport dessbättre att undanröjas.

Europeiska unionen fäster utomordentligt stor vikt vid att stödja förhandlingarna, vilka återupptagits sedan den 12 augusti 2002.

Slutligen måste det understrykas att såväl unionen som dess medlemsstater behöver hållas kontinuerligt underrättade under förhandlingsprocessens gång och inte enbart få information vid avslutningen av varje förhandlingsomgång, vilket enbart kan ombesörjas av Förenade kungariket och Italien som i egenskap av observatörer närvarar vid dessa samtal.