52003AE0751

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen om införandet av det europeiska sjukförsäkringskortet"

(KOM(2003) 73 slutlig)

(2003/C 220/11)

Den 17 februari 2003 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda meddelande.

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 28 maj 2003. Föredragande var Gérard Dantin.

Vid sin 400:e plenarsession den 18 och 19 juni 2003 (sammanträdet den 18 juni) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 79 röster för, 1 röst emot och 3 nedlagda röster.

1. Sammanfattning

1.1. Kommittén välkomnar införandet av sjukförsäkringskortet. Initiativet utgör tack vare de förenklingar som det medför ett viktigt bidrag till den fria rörligheten och stärker därigenom det europeiska medborgarskapet.

1.2. På sikt bör målet vara att införa ett enda kort med en såväl nationell som europeisk funktion. För att undvika att innehavaren drabbas av att kortet oväntat har löpt ut bör det så länge rättigheterna kvarstår automatiskt förnyas av det organ som har utfärdat kortet. Ett annat alternativ är att kortet har samma giltighetstid som det nationella kortet då ett sådant existerar.

1.3. Kortets layout bör "europeiseras" så att det i likhet med Europapasset och euron symboliserar det europeiska medborgarskapet och stärker känslan av tillhörighet till Europeiska unionen.

1.4. I fas 2, och framför allt i fas 3, är det viktigt att personuppgifterna skyddas.

2. Inledning

2.1. Den 14 juni 1971 antog Europeiska ekonomiska gemenskapen förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen. Genom förordningen samordnas de lagstadgade sjukförsäkringssystemen(1).

2.2. Ekonomiska och sociala kommittén antog sitt yttrande(2) om förordningen med åtföljande kommentarer vid sin 59:e plenarsession i januari 1967.

2.3. Sedan förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av nämnda förordning trädde i kraft har de ändrats och uppdaterats flera gånger för att anpassas till utvecklingen av den nationella lagstiftningen, till bilaterala avtal mellan medlemsstaterna och till de successiva EU-utvidgningarna sedan 1971.

2.4. År 1992 konstaterade Europeiska rådet vid sitt möte i Edinburgh(3) att det krävdes en allmän översyn av lagstiftningen för att förenkla samordningsbestämmelserna, vilket ledde till att "En handlingsplan för fri rörlighet för arbetstagare"(4) lades fram.

2.5. I sitt yttrande av den 28 maj 1998(5) välkomnade ESK ändringen av förordning (EEG) nr 1408/71 och stödde föresatsen att förenkla och samordna de sociala trygghetssystemen i medlemsstaterna.

2.6. I enlighet med den lydelse som förordning (EEG) nr 1408/71 har i dag efter de ändringar och förenklingar som har gjorts, skall personer som tillfälligt vistas i en annan medlemsstat än det ursprungliga försäkringslandet ha rätt till "omedelbart nödvändig" eller "nödvändig" vård på samma villkor som medlemsstatens medborgare.

2.7. Tillgången till vård och ersättning säkerställs för närvarande med hjälp av en blankett som den försäkrade på begäran erhåller från det organ i ursprungslandet som ansvarar för den sociala tryggheten. Olika blanketter (E111, E128, E110 eller E119) gäller beroende på om den försäkrade är på semester, utsänd av sin arbetsgivare, studerar eller söker arbete eller om det är fråga om internationella vägtransporter.

2.8. I samband med att man godkände handlingsplanen för att undanröja hindren för geografisk rörlighet senast 2005 fattade Europeiska rådet i Barcelona i mars 2002 det politiska beslutet att införa ett europeiskt sjukförsäkringskort. Kortet skall "ersätta de nuvarande pappersformulär som krävs för att erhålla sjukvård i en annan medlemsstat". Syftet är att "förenkla procedurerna utan att befintliga rättigheter och skyldigheter förändras".

2.9. I detta sammanhang uppmanade kommissionen Europeiska rådet att lägga fram ett tekniskt förslag om genomförandet av det politiska beslut som fattades i Barcelona.

Detta är syftet med det meddelande som här behandlas. Avsikten med meddelandet är också att förenkla det framtida arbetet inom Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare, som bland annat ansvarar för att fastställa beslutsgrunderna.

3. Sammanfattning av kommissionens meddelande

3.1. Kommissionens meddelande utgör resultatet av ett första fördjupat samråd med Administrativa kommissionen efter Europeiska rådets möte i Barcelona samt av samråd med medlemsstaterna.

3.1.1. I meddelandet redogör man för det aktuella läget och konstaterar att det förekommer stora skillnader mellan de olika medlemsstaterna. Därefter anger man de gemenskapsstrategier som bidrar till införandet av det europeiska sjukförsäkringskortet, nämligen "Handlingsplanen eEurope 2005", "Netc@rds-projektet" och "Sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling".

3.1.2. Enligt meddelandet bör sjukförsäkringskorten oberoende av vilken medlemsstat som utfärdar dem ha vissa gemensamma drag för att de skall kunna kännas igen och användas i samtliga medlemsstater. Till dessa drag hör uppgifterna på kortet, mallen och kortets giltighetstid samt hur kortet skall användas av den försäkrade, vårdgivaren och socialförsäkringsinstitutionen.

3.1.3. Till en början bör de uppgifter som behövs för att ge vård och för att återbetala kostnader för vård som ges i en annan medlemsstat än den där personen är försäkrad vara synligt angivna på det europeiska sjukförsäkringskortet.

3.1.4. Eftersom Europeiska rådet i Barcelona ville ge en stark signal till förmån för EU-medborgarnas rörlighet presenteras i meddelandet ett förslag som bygger på tre aspekter:

- Fritt val av kortets form.

- Ett flexibelt införande.

- En tidsplan i tre etapper. Dessa etapper består av en juridisk och teknisk förberedelsefas, en lanseringsfas fr.o.m. 2004 som sker i två etapper där kortet först skall ersätta E111-blanketten och sedan övriga blanketter som används vid tillfällig vistelse, samt en tredje fas som skall leda till att man övergår till elektroniskt format.

4. Allmänna synpunkter

4.1. Införandet av ett europeiskt sjukförsäkringskort är ett ambitiöst projekt som bidrar till att förverkliga ett genuint medborgarnas Europa. Projektet utgår från ett reellt behov. För att projektet skall accepteras fullt ut bör det genomföras på ett praktiskt och effektivt sätt samt förberedas väl. Den juridiska och tekniska förberedelsefasen är i detta hänseende av avgörande betydelse.

4.2. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar och stöder detta initiativ. Vi gläder oss särskilt över att det delvis knyter an till de problem som behandlas i kommitténs yttrande på eget initiativ om hälso- och sjukvård, bland annat när det gäller fri rörlighet för patienter (förflyttningarnas omfattning och struktur, kriterier för rörligheten, den gränsöverskridande patientkategorins sociala sammansättning, ekonomiska konsekvenser av patienternas rörlighet, konsekvenser av utvidgningen osv.)(6).

4.2.1. Initiativet gör det lättare för medborgarna att dra fördel av samordningen av de lagstadgade sjukförsäkringssystemen, som infördes för mer än trettio år sedan genom förordning (EEG) nr 1408/71. Initiativet medför bland annat att patienter som måste göra utlägg för läkarbesök snabbare kan få ersättning från det system som de tillhör, samtidigt som det för de organ som finansierar vistelselandets vårdsystem utgör en garanti för att patienten är försäkrad i sitt ursprungsland och för att de därför kommer att få ersättning från motsvarande organ i ursprungslandet.

4.3. För att undvika missförstånd och uppnå större exakthet bör man i meddelandet beträffande förordning (EEG) nr 1408/71 uttryckligen konstatera att

- även om initiativet innebär att lika rättigheter till "medicinskt nödvändig vård" skall gälla för alla kategorier av försäkrade inkluderar detta inte "planerad vård",

- medan E111-blanketten och övriga blanketter omfattar innehavaren och dennes medförsäkrade omfattar kortet uteslutande innehavaren.

5. Särskilda kommentarer

5.1. Kortets utformning

5.1.1. I meddelandet föreslås två alternativ beträffande kortets utformning: Antingen kan det europeiska kortet integreras med ett befintligt nationellt kort eller så kan ett nytt kort utfärdas. Under rådande förhållanden anser kommittén att medlemsstaterna bör kunna välja mellan de båda alternativen. Såsom framhålls i meddelandet bör det europeiska sjukförsäkringskortet dock till en början förses med synliga uppgifter, vilket gör det mer komplicerat att integrera det i ett nationellt kort (oberoende av om det är ett kort med magnetremsa eller ett chipkort) eftersom båda sidorna av de nationella korten i många fall redan utnyttjas.

5.1.2. I dagsläget och med hänsyn till de skillnader som förekommer i de olika medlemsstaterna förefaller ett europeiskt sjukförsäkringskort allmänt sett utgöra ett enklare och lämpligare svar på de frågor som väcktes genom Europeiska rådets beslut i Barcelona.

5.1.3. Denna lösning bör dock ses som tillfällig. På sikt bör målet vara att införa ett kort som fyller två funktioner - dvs. som fungerar både på nationell och europeisk nivå - och som automatiskt har samma giltighetstid som rättigheterna.

5.1.4. Kommittén stöder kommissionens förslag beträffande vilka uppgifter som skall framgå av kortet. Kommittén framhåller dock att man bör "europeisera" kortet vad gäller grafik och utformning. Ett minimikrav är att kortet har en europeisk logo för att det lätt skall kunna kännas igen i alla medlemsstater och, i likhet med "Europapasset" och "euron", symbolisera det europeiska medborgarskapet och stärka känslan av tillhörighet till unionen.

5.2. Giltighetstiden

5.2.1. En av de största bristerna med de blanketter som används i dag - i synnerhet med E111-blanketten - är den begränsade giltighetstiden som bestäms av det datum då blanketten har utfärdats.

5.2.2. Även om denna begränsade giltighetstid inte orsakar några nämnvärda problem för medborgare som sällan och tillfälligt reser inom EU, är detta inte fallet för personer som ofta, regelbundet och ibland under längre perioder vistas i en annan medlemsstat.

5.2.3. Eftersom det inte finns något systematiskt förfarande för att förnya blanketterna och innehavaren inte informeras om att blanketten håller på att löpa ut, händer det ofta att en patient är innehavare av en blankett vars giltighetstid redan har löpt ut.

5.2.4. För att undvika en sådan situation bör det europeiska sjukförsäkringskortet alltid ha samma giltighetstid som det nationella kortet. Genom denna samordning skulle de båda korten förnyas parallellt och man skulle undvika situationer där kortets giltighetstid har löpt ut. En annan möjlighet skulle vara att det organ som har utfärdat kortet på den försäkrades begäran automatiskt förnyar kortet när det löper ut.

5.3. Den försäkrade och övriga aktörer

5.3.1. För att förenkla förfarandena i samband med införandet av det europeiska kortet föreslås i meddelandet två åtgärder, som kräver en ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 och dess tillämpningsförordning (EEG) nr 574/72. Åtgärderna är följande:

- Införande av lika rättigheter till "nödvändig vård" för alla kategorier av försäkrade. Denna åtgärd är en grundförutsättning för att kortet skall kunna införas. EESK hoppas att ändringen införs så fort som möjligt eftersom det för vårdgivarna i dag är svårt att - ur såväl praktisk som etisk synvinkel - definiera skillnaden mellan "nödvändig vård" och "omedelbart nödvändig vård".

- Avlägsnande av kravet på att den försäkrade skall vända sig till socialförsäkringsinstitutionen på vistelseorten innan han eller hon söker vård.

5.3.2. I avvaktan på vidare information stöder kommittén i huvudsak dessa förenklingar. EESK kommer att presentera en mer detaljerad och fullständigare bedömning av frågan i sitt kommande yttrande om ändringarna av förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72.

5.3.3. I meddelandet redogör man inte uttryckligen för de kontakter och rutiner som skall styra förbindelserna mellan de olika aktörerna. Man kan bland annat fråga sig hur patienten (kortinnehavaren) och vårdgivaren skall gå till väga om kortet inte är elektroniskt samt vilka förbindelserna är mellan vårdgivaren och det betalningsansvariga organet.

En bra lösning på dessa frågor är utan tvekan en förutsättning för att det europeiska sjukförsäkringskortet skall fungera tillfredsställande, tas emot positivt och bli en framgång.

5.4. Tidsplanen

5.4.1. Den tidsplan som föreslås är realistisk men ambitiös vad gäller faserna 1 och Ç2. Tidsfristerna kan med beaktande av den aktuella situationen i medlemsstaterna anses vara snäva. Möjligheten att under den andra fasen tillämpa en övergångsperiod på 18 månader då såväl blanketter som kort kan användas innebär en välkommen flexibilitet. Eftersom tidsplanen sträcker sig till år 2008 vore det lämpligt att ange hur och på vilka villkor kandidatländerna skall ansluta sig till denna process samt vilka tidsgränser som skall gälla för dem.

5.4.2. Under fas 3 skall övergången till elektroniskt format äga rum. Enligt meddelandet skulle det vara möjligt "att integrera funktioner som gäller personens hälsotillstånd i det europeiska kortet". EESK noterar i detta sammanhang att Barcelonamandatet inte består i att skapa ett "vårdkort" utan ett "europeiskt sjukförsäkringskort". Förslaget förefaller därför förhastat både till form och innehåll.

5.5. Skydd av uppgifterna

5.5.1. Både det kort som införs i fas 2 och det elektroniska kortet innehåller vissa personuppgifter. Det är nödvändigt att säkerställa att dessa uppgifter är skyddade. Man bör framför allt se till att de inte kan samköras med andra redan upprättade register.

Bryssel den 18 juni 2003.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Roger Briesch

(1) EGT L 149, 5.7.1971.

(2) EGT C 64, 5.4.1967.

(3) Europeiska rådet i Edinburgh den 11-12 december 1992, ordförandeskapets slutsatser (SN 456/92).

(4) KOM(97) 586 slutlig.

(5) EGT C 235, 27.7.1998, s. 82.

(6) Arbetsdokument om hälso- och sjukvård SOC/140 (punkterna 2.4 och 2.5).