EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52003AE0283

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Ändring av förordning (EG) nr 2037/2000 vad gäller de användningsområden för haloner som är av avgörande betydelse, export av haloner, export av produkter och utrustning som innehåller klorfluorkarboner samt kontroller av bromklormetan" (KOM(2002) 642 slutlig – 2002/0268 COD)

EUT C 95, 23.4.2003, p. 27–28 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

52003AE0283

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Ändring av förordning (EG) nr 2037/2000 vad gäller de användningsområden för haloner som är av avgörande betydelse, export av haloner, export av produkter och utrustning som innehåller klorfluorkarboner samt kontroller av bromklormetan" (KOM(2002) 642 slutlig – 2002/0268 COD)

Europeiska unionens officiella tidning nr C 095 , 23/04/2003 s. 0027 - 0028


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Ändring av förordning (EG) nr 2037/2000 vad gäller de användningsområden för haloner som är av avgörande betydelse, export av haloner, export av produkter och utrustning som innehåller klorfluorkarboner samt kontroller av bromklormetan"

(KOM(2002) 642 slutlig - 2002/0268 COD)

(2003/C 95/08)

Den 10 december 2002 beslutade rådet att i enlighet med artikel 175 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda ändring av förordning.

Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 4 februari 2003. Föredragande var Paolo Braghin.

Vid sin 397:e plenarsession den 26 och 27 februari 2003, sammanträdet den 26 februari, antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 111 röster för och tre nedlagda röster:

1. Inledning

1.1. Det förslag till ändring av förordning (EG) nr 2037/2000 som här behandlas utgör, trots sin begränsade räckvidd, ytterligare ett steg framåt i gemenskapens arbete med initiativ som syftar till att minska användningen av sådana ämnen som enligt vetenskapliga bedömningar orsakar uttunning av ozonskiktet och därmed ökad ultraviolett strålning.

1.2. Ända sedan Montrealprotokollets tillkomst 1987, som ledde till de första kontrollåtgärderna avseende produktion och användning av klorfluorkarboner (CFC) och halon, har EU alltid varit drivande inom det fortlöpande arbetet med att avlägsna eller ersätta alla de produkter som i undersökningar visat sig bidra till att ozonskiktet förstörs. EESK:s politiska ställningstagande i denna fråga har alltid gått ut på att stödja gemenskapens strategi. Därmed har kommittén, ibland även genom att uttrycka kritiska synpunkter, bidragit till att uppnå den främsta målsättningen om ett ständigt förbättrat miljöskydd samtidigt som vikten av att upprätthålla den europeiska produktionsstrukturen iakttas(1)

1.3. Inom ramen för gemenskapslagstiftningen och dess korrekta tillämpning har europeisk industri hittills kunnat upprätthålla sin konkurrenskraft i världen genom att fortlöpande och ofta föregripande avlägsna potentiellt farliga ämnen. Detta har gått hand i hand med en ökad forskningsinsats som resulterat i användning av alternativa produkter och därmed säkerställt produktionen samtidigt som miljöskyddet förbättrats.

1.4. De föreslagna ändringarna är ett led i utvecklingen inom EU som under det senaste årtiondet hela tiden legat i framkanten både när det gäller lagstiftning och tillämpning, i en strävan mot en hållbar utveckling. Därför krävs inte bara förebyggande strategier för att ta fram produkter och tillverkningsprocesser utan också en vision som tar hänsyn till de globala effekterna i olika områden i världen.

2. Sammanfattning av kommissionens förslag

2.1. Vid tillämpningen av förordning (EG) nr 2037/2000 har vissa problem uppstått som diskuterats med medlemsstaterna inom ramen för den förvaltningskommitté som inrättats. De föreslagna ändringarna avser att lösa dessa problem och leda till en effektiv och säker tillämpning av förordningen.

2.2. Den första ändringen rör det kontrollerade ämnet halon. I samband med översynen av bilaga VII fastställs tidsfrister, där så är motiverat, för en gradvis minskad användning av haloner inom användningsområden som är av avgörande betydelse.

2.3. Den andra ändringen rör exporten av halon och innebär att från den 1 januari 2004 är export tillåten endast av halon vars användningsområden är av avgörande betydelse enligt bilaga VII. Syftet är att se till att exporten sker under säkra förhållanden.

2.4. Den tredje ändringen syftar främst till att stoppa den växande exporten till utvecklingsländer av begagnad kyl- och luftkonditioneringsutrustning. Anledningen är att dessa länder saknar adekvata destruktionsanläggningar och att klorfluorkarboner i dessa apparater riskerar att släppas ut i luften och förstöra ozonlagret.

2.4.1. Samtidigt är andra produkter som innehåller styv cellplast för isolering och integralcellplast som tillverkats med CFC, särskilt begagnade luftfartyg och fordon, uttryckligen undantagna från förbudet i artikel 11, vilket innebär ett förtydligande av exportförbudets tillämpningsområde.

2.5. Den fjärde ändringen rör bromklormetan, det nya ämne som nu ingår i bilaga II, men som förs in i bilaga I, grupp III och därmed faller under samma bestämmelser som de andra kontrollerade ämnena.

3. Kommentarer om innehåll och framtidsutsikter

3.1. EESK ställer sig bakom de föreslagna ändringarna, som bedöms stå i överensstämmelse med miljömålen i förordning (EG) nr 2037/2000 och som erbjuder praktiska lösningar för att med ett effektivare och säkrare tillvägagångssätt kunna nå dessa mål.

3.2. EESK stöder särskilt hanteringen av exportfrågan, där särskilda tillstånd och strikta kontroller skall gälla, med målsättningen att minska utsläppen av dessa ämnen som skadar ozonskiktet, även i länder utanför EU som inte undertecknat Montrealprotokollet.

3.3. EESK är medveten om svårigheterna när det gäller att minska användningen av cellplast som innehåller CFC i andra vanligt förekommande produkter än kyl- och frysskåp, t.ex. fordon och luftfarkoster, med risk för att dessa skadliga ämnen vid slutdestruktionen släpps ut i atmosfären. Om det för tillfället inte är möjligt att finna en tillfredställande lösning hoppas kommittén att detta problem inte endast kommer att behandlas inom ramen för det framtida förslaget om en integrerad produktpolitik utan också som ett separat ärende.

3.4. I förordningens slutgiltiga version vore det lämpligt att rätta till skillnaderna i formuleringen av punkt 3 c och punkt 4 a, med tanke på att innehållet i grundtexten är exakt detsamma.

3.5. EESK har i många tidigare yttranden framhållit att det bör finnas mekanismer som stimulerar till att ta fram ersättningsämnen, och att man bör finansiera vetenskapliga forskningsprogram som inriktas på alternativa miljövänliga produkter som studeras tillräckligt ingående för att man sedan skall kunna fastställa och verifiera deras "mervärde" för miljön.

3.5.1. EESK noterar med stor tillfredställelse att kandidatländerna redan har erhållit anpassat stöd som hjälper dem att tillämpa förordning (EG) nr 2037/2000 och att nästan alla har undertecknat Montrealprotokollet. Med dessa absolut nödvändiga förutsättningar uppfyllda blir det möjligt att agera på ett konsekvent och enhetligt sätt i ett utvidgat EU.

3.6. Mot bakgrund av ovanstående och den nya situation som kommer att råda 2004, inte bara med avseende på de nya exportbestämmelserna från 1 januari 2004, utan särskilt med tanke på EU:s utvidgning, undrar EESK om inte tiden är mogen för en genomgripande översyn som kan leda fram till en ny förordning, i stället för att fortsätta med dessa återkommande ändringar.

3.7. EESK uppmanar ännu en gång kommissionen att verka för att uppnå den grundläggande målsättningen att påverka de länder som ännu inte undertecknat Montrealprotokollet att delta i denna globala kamp. I vissa utvecklingsländer har man uppnått stora framsteg och strävar redan nu efter att minska användningen av CFC och snarast övergå till mer miljövänlig teknik.

Bryssel den 26 februari 2003.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Roger Briesch

(1) ESK:s yttranden EGT C 49, 24.2.1992; EGT C 287, 4.11.1992; EGT C 201, 26.7.1993; EGT C 52, 19.2.1994 och NAT/002; EGT C 40, 15.2.1999, s. 34-37.

Top