52003AE0279

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi"

(KOM(2002) 415 slutlig - 2002/0185 COD)

(2003/C 95/04)

Den 5 september 2002 beslutade rådet att i enlighet med artikel 175 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 6 februari 2003. Föredragande var Stéphane Buffetaut.

Vid sin 397:e plenarsession den 26 och 27 februari 2003 (sammanträdet den 26 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 107 röster för, 1 röst emot och 2 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. Direktivförslaget skall ses mot bakgrund av

- Europeiska unionens stora energiberoende,

- de ökande utsläppen av växthusgaser som strider mot Kyoto-åtagandena,

- de begränsade möjligheterna att påverka villkoren för energiförsörjningen.

Paradoxalt nog är potentialen för kraftvärmens energisparande underutnyttjad under dessa förhållanden.

Därför har det nu blivit en prioritet för gemenskapen att främja högeffektiv kraftvärmeproduktion på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme, som skall ses som ett komplement till politiken för förnybar energi.

Man väntar sig tre positiva effekter:

- Primärenergibesparingar.

- Minskade utsläpp av växthusgaser.

- Ett bidrag till energiförsörjningstryggheten.

1.2. Kommissionens målsättningar med förslaget

1997 ställde kommissionen upp den vägledande målsättningen att fördubbla kraftvärmens andel av Europeiska unionens totala elproduktion att gå från 9 % år 1994 till 18 % år 2010. I praktiken har andelen inte ökat.

Målet med den text som vi fått på remiss är följaktligen att upprätta ramar som kan främja och underlätta inrättandet av välfungerande kraftvärmeverk där det finns behov av nyttiggjord värme, men utan att uppmuntra till slöseri med denna.

Målsättningen har två komponenter:

- Att på kort sikt konsolidera befintliga anläggningar och främja nya högeffektiva verk vid behov.

- Att på medellång och längre sikt se till att högeffektiv kraftvärmeproduktion blir ett centralt inslag att väga in när beslut fattas om investeringar i ny produktionskapacitet.

Ambitionen att stödja denna typ av samtidig värme- och kraftproduktion utgår från

- att den möjliggör lägre bränsleförbrukning och sänkta koldioxidutsläpp,

- att nätförlusterna minskar eftersom anläggningarna ofta ligger nära användarna på nätet,

- att konkurrensen mellan elproducenterna bör öka när nya aktörer kommer in på marknaden,

- att den kan göra det lättare att starta nya företag, särskilt små och medelstora,

- att den är tänkt att förstärka bandet mellan den geografiska enheten och befolkningen, särskilt i Europeiska unionens minst gynnade regioner.

1.3. Svårigheter som utgör hinder för kraftvärmens utveckling

De svårigheter som uppstått innebär i huvudsak

- att bränslepriserna är höga, oftast beroende på att kraftvärmeverk är mindre bränsleanvändare än de stora kraftverken,

- att det är svårt att komma in på elmarknaden,

- att installationskostnaderna per kW är högre,

- att installationerna har färre driftstimmar än de stora kraftverken eftersom de är kopplade till värmeutnyttjandet (produktionen stängs av under veckohelgerna i vissa industriella anläggningar, sommarstängt i värmeanläggningar).

2. Allmänna kommentarer

2.1. Definitioner

Först och främst en definition av högeffektiv kraftvärme med avseende på den energibesparing som görs med kombinerad värme- och kraftproduktion, jämfört med separat produktion av värme och el.

För att kraftvärmeproduktionen skall kunna betecknas som högeffektiv (bilaga III) bör energibesparingarna vara mer än 5 % i befintliga kraftvärmeverk och mer än 10 % i nya - sett i relation till referensvärdena i förslaget till direktiv.

I förslaget för man fram en definition på el från kraftvärmeproduktion och gör en distinktion mellan två procenttal för prestanda 75 eller 85 % beroende på vilken teknik som utnyttjats. El som inte producerats med kraftvärmeteknik skall inte betraktas som el från kraftvärme, med alla följder detta får vad gäller stöd och tariffer.

EESK, som stöder utvecklingen av kraftvärme, betonar att de tekniska definitionerna i bilagorna påverkar förslagets genomslagskraft och verkan. Vi anser att definitionen av olika tröskelvärden beroende på teknologi är relevant och att de fastställda procenttalen är realistiska, även om de är höga.

2.2. Åtaganden visavi medlemsstaterna

Vissa av dessa åtaganden avser statistik eller informationsverksamhet (analys av kraftvärmens potential och utveckling, treårsrapport osv.). Andra består i teknisk tillämpning av direktivets kriterier och definitioner.

EESK erkänner att information och rapporter är nödvändiga men skulle önska att dessa var färre till antalet och att de inriktades på områden som kan underlätta utvecklingen av kraftvärme. Överdriven information motverkar sitt syfte.

Tre inslag bör framhållas:

- Etablering av en ursprungsgaranti för kraftvärmeel liknande ursprungsgarantin för el från förnybara energikällor.

- Obligatorisk kontroll av att de som driver överförings- och distributionsnäten för el garanterar att el producerad genom kraftvärme hanteras till skälig kostnad på ett icke-diskriminerade sätt.

- Krav på att reducera förvaltningsmässiga hinder för kraftvärmeproduktionen och införa regler som underlättar den.

Slutligen kan man konstatera att förslaget godkänner nationella stödsystem inom ramen för konkurrensregler och gemenskapsnormer på detta område. EESK stödet detta under förutsättning att ingen snedvridning av konkurrensen skapas.

3. Särskilda kommentarer

Med tanke på att det i EU finns en kraftig efterfrågan på värme framhåller EESK det absoluta kravet på att den föreslagna bestämmelsen på ett konkret sätt främjar kraftvärme så att den blir ekonomiskt intressant för värmeproducenterna.

3.1. Artikel 1: Syfte

EESK stöder målet att främja kraftvärme och beklagar att resultaten hittills har varit så blygsamma i förhållande till det mål som fastställdes 1997.

Kommittén betonar behovet av att ta hänsyn till särskilda nationella bestämmelser och att respektera subsidiaritetsprincipen på detta område, där nationella klimatförhållanden och ekonomiska villkor är avgörande.

3.2. Artikel 3: Definitioner

Denna artikel är avgörande för bedömningen av de föreslagna bestämmelsernas konsekvenser och effektivitet. Detta gäller särskilt förhållandet mellan bilaga II och bilaga III, som är av central betydelse för textens praktiska konsekvenser.

Om man endast beaktar den definition som ges i bilaga II leder det till en uppvärdering av el producerad i samband med värmeproduktion, även om varken primärenergibesparingar eller utsläppsminskningar åstadkoms.

Man borde alltså närmare ange hur bilagorna II och III skall samverka samt fastställa ett tröskelvärde för effektiviteten eller primärenergibesparingarna. Om inte detta tröskelvärde uppnås kan kraftvärme inte vara aktuellt.

Det bör understrykas att de olika definitionerna när det gäller kraftvärmeel har sin bakgrund i vilken utrustning som används (den sammanlagda effekten är lika med eller högre än 75 % eller 85 %) och motsvarar verkliga tekniska skillnader vad gäller kombinerad värme- och kraftproduktion, även om denna uppdelning kan verka komplicerad. EESK anser därför att det inte är lämpligt att "förenkla" texten genom att ange en enhetlig, genomsnittlig procentandel (80 %).

Kommissionen menar att syftet med bilaga II är att möjliggöra en exakt beräkning av produktionen av el och värme för att kunna mäta den elmängd som kan anses vara producerad genom kraftvärme. Över trösklarna 75 % respektive 85 % anses all el vara producerad genom kraftvärme, under trösklarna anses endast en del vara producerad genom kraftvärme.

Bilaga III behandlar definitionen av högeffektiv kraftvärme. Högeffektiv kraftvärme är sådan som innebär energibesparingar. Kraftvärmen anses inte vara högeffektiv om den inte innebär energi-besparingar.

3.3. Artikel 4: Ursprungsgaranti för kraftvärmeel

EESK efterlyser ytterligare information om den praktiska tillämpningen av denna ursprungsgaranti.

3.4. Artikel 5: Effektivitetskriterier

Artikeln gäller skyldigheter som faller inom medlemsstaternas ansvarsområden.

3.5. Artikel 6: Den nationella kraftvärmepotentialen

Kommissionen anmodar medlemsstaterna att analysera den nationella kraftvärmepotentialen för de fall där inga exakta kriterier anges i förslaget till direktiv. EESK hoppas att de rapporter som begärs från medlemsstaterna skall stimulera till utvecklingen av kraftvärme genom att de redogör för hindren för dess utveckling. Det förefaller onödigt med alltför många rapporter eller för mycket information.

3.6. Artikel 7: Stödarrangemang

EESK motsätter sig den särskilda behandling som innebär att man missgynnar kraftvärmeanläggningar med en kapacitet som överstiger 50 Mwe.

Enligt kommitténs åsikt bör stödarrangemangen inte medföra omotiverad snedvridning av konkurrensen.

3.7. Artikel 8: Frågor avseende elnätet

EESK understryker den helt centrala betydelsen av att garantera att producenterna av kraftvärmeel får tillgång till elnätet på rättvisa villkor.

Kommissionen föreslår att förnybara energikällor skall få en positiv särbehandling. EESK vill emellertid påpeka att förbränning av hushållsavfall och annat avfall kan förorsaka ännu skadligare utsläpp än förbränning av naturgas.

Vi är medvetna om att mindre kraftvärmeanläggningar som ligger i tätbefolkade områden är mindre lämpliga av tekniska skäl och även i fråga om placeringen när det gäller att respektera de nödvändiga hälsoskyddskraven än större förbränningsanläggningar som är särskilt utformade för detta ändamål.

3.8. Artikel 9: Administrativa förfaranden

EESK ser positivt på principen att lagstiftningsvägen uppmuntra kraftvärme både genom positiv särbehandling av kraftvärme och genom åtgärder som syftar till att förenkla, undanröja hinder och öka öppenheten i förfarandena.

Detta bör dock inte innebära alltför stora informationskrav på medlemsstaterna, framför allt inte krav som inte är tydligt fastställda utan vaga och således utan verklig nytta.

3.9. Artikel 10: Medlemsstaternas rapportering

EESK anser att en förenkling är av nöden.

3.10. Artikel 11: Kommissionens rapportering

De kommentarer som gjorts om artikel 10 gäller också artikel 11. Information som är mer koncentrerad och mer inriktad på konkreta framsteg i fråga om kraftvärme vore mer intressant än en informationsmängd som är så stor att den inte kan utnyttjas.

Artiklarna 12, 13 och 14 kräver inga kommentarer.

4. Slutsatser

EESK stöder helhjärtat målet att utveckla kombinerad värme- och elproduktion. Man måste dock försäkra sig om att de åtgärder som föreslås både tar hänsyn till den objektiva verkligheten (till exempel att det finns olika typer av kraftvärmeutrustning) och inte missgynnar den modernaste tekniken, som kräver mindre investeringar och som är mer effektiv.

Mot denna bakgrund är en differentiering av effektivitetskriterierna med hänsyn till den teknik som används motiverad. Syftet med detta direktivförslag är att uppmuntra utvecklingen av en högeffektiv kraftvärmeproduktion oavsett vilket teknik som används eller vilken storlek de berörda anläggningarna har. Vi vill upprepa att vi motsätter oss en behandling som innebär att man miss-gynnar kraftvärmeanläggningar med en kapacitet som överstiger 50 Mwe.

EESK hoppas att de rapporter och analyser som begärs från medlemsstaterna och kommissionen fokuseras på att definiera vilka hinder som föreligger för utvecklingen av kombinerad värme- och elproduktion och hur dessa skall övervinnas samt på uppföljning.

Bryssel den 26 februari 2003.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Roger Briesch