52003XG0228(01)

Rådets resolution

av den 18 februari 2003

om genomförandet av handlingsplanen eEurope 2005

(2003/C 48/02)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

som beaktar slutsatserna från Europeiska rådet i Sevilla den 21-22 juni 2002,

som beaktar handlingsplanen eEurope 2005 som lagts fram av kommissionen,

som beaktar slutsatserna från Europeiska rådet i Barcelona den 15-16 mars 2002,

som beaktar handlingsplanen eEurope 2002 och "eEurope - benchmarkingrapport eEurope 2002" enligt kommissionens meddelande av den 5 februari 2002,

som beaktar kommissionens meddelande av den 21 november 2002 om eEurope 2005: benchmarkingindikatorer,

ERINRAR OM:

1. den roll som handlingsplanerna eEurope 2002 och eEurope 2005 spelar för målet från Lissabon om att till 2010 göra Europeiska unionen till den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, i stånd att åstadkomma hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och större social sammanhållning,

2. vikten av e-ekonomin för tillväxt, produktivitet och sysselsättning,

3. vikten av att ge medborgarna den tillgång och de kunskaper som behövs för att leva och arbeta i det nya informationssamhället,

ERKÄNNER:

1. de allmänna mål som Europeiska rådet i Sevilla i juni 2002 ställde sig bakom,

2. att alla institutioner uppmanas att se till att handlingsplanen blir fullständigt genomförd senast vid utgången av 2005,

3. behovet av att göra ytterligare framsteg för att utvecklingen av e-ekonomin skall stå kvar som en prioriterad fråga på den europeiska politiska agendan,

4. att den privata sektorn spelar en väsentlig roll när det gäller att bidra till genomförandet av handlingsplanen eEurope,

UNDERSTRYKER:

hur ytterst viktigt det är att alla som har intressen i informationssamhället anammar en helhetssyn (e-integration) och att denna avspeglas i genomförandet av handlingsplanen eEurope 2005,

BETONAR:

1. att ett digitalt innehåll som är lämpligt, attraktivt och av hög kvalitet spelar en nyckelroll för en framgångsrik utveckling av de interaktiva bredbandstjänster som ligger till grund för ett fullständigt genomförande av eEurope 2005 och att det är viktigt att använda accessplattformar såsom 3G-kommunikation och digital tv,

2. vikten av att enskilda, företag, förvaltningar och övriga organisationer garanteras lämplig nätsäkerhet och säkerhet för den information som överförs via näten,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA:

1. att med hjälp av de benchmarkingindikatorer som anges i bilagan göra sitt yttersta för att nå målen i handlingsplanen, främja nätsäkerhet och bredbandsnät och verka för e-förvaltning, e-handel, e-hälsovård och e-lärande, med hänsyn tagen till särskilda nationella, institutionella och administrativa strukturer,

2. att arbeta med alla intressenter för att effektivt genomföra handlingsplanen,

3. att till halvårsskiftet 2003 lämna bidrag till en översikt över de nationella åtgärder och verksamheter som genomförts för att nå målen med eEurope,

4. att utse en företrädare på hög nivå till styrgruppen,

VÄLKOMNAR KOMMISSIONENS AVSIKT:

1. att inrätta en styrgrupp med uppgift att

a) ge en allmän överblick över pågående e-initiativ i alla sektorer genom utbyte av information om de framsteg som gjorts och de problem som påträffats,

b) fungera som forum för strategiska diskussioner och erfarenhetsutbyte,

c) övervaka framstegen med genomförandet av handlingsplanen för eEurope 2005 i syfte att ge stimulans och råd till relevanta intressenter om hur genomförandet kan förbättras,

d) bidra till halvtidsöversynen,

e) fastställa sina egna arbetsmetoder,

f) tillåta tidigt deltagande från kandidatländernas sida,

2. se till att tilldelade gemenskapsmedel bidrar till att uppnå målen för handlingsplanen eEurope 2005,

3. lägga fram en halvtidsöversyn av handlingsplanen eEurope 2005 före Europeiska rådets vårmöte 2004,

4. fastställa, analysera och sprida goda arbetsmetoder i nära samarbete med medlemsstaterna,

SAMTYCKER TILL:

1. det omfattande benchmarkingarbete som skall utföras av kommissionen enligt de riktlinjer som anges i bilagan i samarbete med Eurostat och nationella statistiska institut; insamlingen av uppgifter kommer att utföras genom tillfälliga undersökningar utan att medföra några varaktiga skyldigheter att lämna uppgifter för statistikändamål för att inte ytterligare betunga den privata eller offentliga sektorn,

2. ett konsekvent engagemang av intressenterna i kandidatländerna i benchmarkingarbetet och i utbytet av goda arbetsmetoder, och att överväga anpassningar av handlingsplanen undan för undan för att ta hänsyn till deras anslutning till Europeiska unionen,

3. ett systematiskt utbyte av goda arbetsmetoder på grundval av den analys som gjorts i samarbete med kommissionen.

BILAGA

1. Allmänna riktlinjer för benchmarkingarbetet

För eEurope 2002 användes 23 indikatorer som godkänts vid rådets möte (inre marknaden) i november 2000. Definitionerna innefattade specifikationer på delindikatorer, insamlingsfrekvens och källor. eEurope utgör en del av Lissabonprocessen vars resultat mäts med strukturella indikatorer av vilka sju är indikatorer om informationssamhället.

Den första analysen av indikatorerna för eEurope 2002 lämnades i kommissionens benchmarkingrapport. Det aktuella benchmarkingarbetet avser att bygga på denna erfarenhet, särskilt genom att införliva följande viktiga lärdomar från eEurope 2002:

a) eEurope 2005 bör ha ett begränsat antal politiska indikatorer som är kopplade till den politiska verksamheten i eEurope 2005, vilket gör det lättare att uppmärksamma resultaten. De viktigaste indikatorerna i samband med de politiska målen bör åtföljas av kompletterande statistiska indikatorer som ger tekniska data för analys, t.ex. ålder, kön, storlek, sektor. Jämförelser med tredje länder behövs för att fastställa benchmarkingvärden och jämföra Europeiska unionen med världens bästa. Benchmarkingresultaten skall så snart som möjligt spridas via eEuropes webbsida.

b) Enligt den nuvarande tidsplanen för utvidgningen planeras anslutning av 10 nya medlemmar i början av 2004, och benchmarkingarbetet måste ta hänsyn till kandidatländernas behov och varje lands specifika karaktär.

c) Val av tidpunkt. De politiska effekterna av benchmarkingarbetet blir störst om färska uppgifter kan lämnas till Europeiska rådets vårmöte. Detta innebär i praktiken att uppgifterna måste finnas tillgängliga i november.

d) Kontroll. De nationella statistiska instituten bör få tillfälle att dubbelkontrollera resultaten av de undersökningar som kommissionen gjort. Uppgifterna kommer därför att översändas till rådets arbetsgrupp för informationssamhällets tjänster och kommissionens ad hoc-expertgrupp för benchmarkingindikatorer innan de offentliggörs för att framstegen i handlingsplanen skall kunna övervakas.

e) Urvalsundersökningar. De undersökningar som Eurobarometer använder för flera indikatorer har de fördelarna att de ger snabba resultat (inom 6 veckor efter undersökningen) och att samma metod används i alla medlemsstaterna. Deras huvudsakliga nackdel är att hastigheten inverkar negativt på kvaliteten. För att förbättra kvaliteten bör undersökningar gjorda av de nationella statistiska instituten och Eurostat användas i större utsträckning, samt kompletterande ad hoc-undersökningar, i de fall kommissionen anser det nödvändigt. När undersökningarna utförs bör alla praktiska åtgärder vidtas för att säkra kvaliteten och jämförbarheten mellan uppgifterna från alla länder.

f) Med tanke på politiska behov och strukturella förändringar blir det i framtiden nödvändigt att bedöma om det är genomförbart att inkludera effektindikatorer.

2. Utkast till förteckning över benchmarkingindikatorer för eEurope 2005 (tillsammans med kompletterande relevanta politiska överväganden i fotnoterna)

Internetindikatorer

A. Medborgarnas tillgång till och användning av Internet

Politiska indikatorer(1):

A.1 Procent hushåll eller enskilda som har tillgång till Internet hemma.

A.2 Procent enskilda som regelbundet använder Internet.

Definition: Åldersgrupp 16-74 år. Regelbundet definieras som minst en gång i veckan. Användning innefattar alla platser och metoder för att få tillgång. Bakgrundsvariabler för fördelning/tabeller: Ålder, kön, sysselsättningsstatus, utbildningsnivå(2).

Källa: Eurostat/de nationella statistiska instituten (NSI), undersökning av hushållens informations- och kommunikationsteknik (IKT), uppgifter som samlas in som grund för jämförelse.

Frekvens: Årlig, första resultaten 2003, andra i oktober 2004, tredje i oktober 2005, referensperiod första kvartalet 2003/2004/2005.

Kompletterande statistiska indikatorer:

A.3 Procent hushåll eller enskilda med tillgång till Internet fördelat på anordning för tillgång; via dator, digital tv, mobil anordning (innefattar alla former av tillgång via mobila anordningar; handdator, mobiltelefon, med identifiering av UMTS (trådlöst mobiltelekommunikationssystem av tredje generationen) separat i förekommande fall).

A.4 Procent enskilda med tillgång till Internet fördelat på plats för tillgång (hemma, arbetsplats, utbildningsort, Internetkafé, offentlig punkt för tillgång till Internet (PIAP m.m.).

A.5 Procent enskilda som använder Internet för särskilda ändamål (fördelat på ändamål: skicka/ta emot e-post, finna information om varor och tjänster, läsa/ladda ner nättidningar, spela/ladda ner spel och musik, Internetbanktjänster) under de senaste tre månaderna.

A.6 Procent hushåll eller enskilda uppkopplade i mål 1-områden.

B. Företagens tillgång till och användning av IT

Politiska indikatorer:

B.1 Procent anställda som använder datorer med Internetuppkoppling i sitt dagliga arbete.

Definition: Fördelat på företagsstorlek (10(3)-49, 50-249, 250 +) och verksamhet (NACE (allmän näringsgrensindelning inom Europeiska gemenskaperna) sektionerna D, F, G, H, I, K(4)).

Källor: Eurostat/NSI Undersökning av företagens användning av IKT.

Frekvens: Årlig, första resultaten 2003, andra i oktober 2004, tredje i oktober 2005 med referensperiod första kvartalet 2003/2004/2005.

Kompletterande statistiska indikatorer:

B.2 Procent företag med tillgång till Internet.

B.3 Procent företag med en webbplats/hemsida.

B.4 Procent företag som använder Intranät/Extranet.

B.5 Procent företag med anställda som arbetar en del av tiden(5) utanför företagets lokaler och använder företagets IT-system därifrån.

C. Kostnader för tillgång till Internet

Politisk indikator:

C.1 Kostnader för tillgång till Internet fördelade på olika användningsfrekvens: 20, 30, 40 timmar/månad, fast avgift.

Definition: Priser skall anges separat för tillgång via xDSL, kabelmodem eller telefonmodem vid högtrafik eller lågtrafik. Mervärdesskatt bör inkluderas i priset.

Källor: Kommissionens undersökning + OECD för jämförelse utanför EU.

Frekvens: Årlig, första resultaten 2003, andra i oktober 2004, tredje i oktober 2005, referensperiod första kvartalet 2003/2004/2005.

Kompletterande statistiska indikatorer:

C.2 Identifiering av billigaste bredbandstillgång per typ i varje medlemsstat.

Moderna offentliga tjänster på nätet

D. e-förvaltning

Politisk indikator:

D.1 Antal grundläggande offentliga tjänster som är fullt tillgängliga(6) på nätet.

Definition: 20 grundläggande tjänster enligt rådets (inre marknaden/konsumentfrågor/turism) godkännande den 12 mars 2001 inför den första benchmarkingomgången av eEurope.

Källa: Kommissionens undersökning i samarbete med medlemsstaterna, Eurostat/NSI:s undersökning hushåll/företag.

Frekvens: Årlig, första resultaten i oktober 2003, andra i oktober 2004, tredje i oktober 2005, referensperiod första kvartalet 2003/2004/2005.

Kompletterande statistiska indikatorer:

D.2 Procent enskilda som använder Internet för att interagera med offentliga myndigheter, fördelat på syfte (syften: att få information, få blanketter, sända tillbaka ifyllda blanketter).

D.3 Procent företag som använder Internet för att interagera med offentliga myndigheter, fördelat på syfte (syften: att få information, få blanketter, skicka tillbaka ifyllda blanketter, full elektronisk ärendehantering).

Exempel på ytterligare indikatorer som skall ägnas pilotstudier för undersökning av om de är genomförbara vid halvtidsöversynen eller om möjligt tidigare(7):

D.4 Antal tillgängliga grundläggande offentliga internetbaserade tjänster med integrerade digitala processer för interna förfaranden.

D.5 Förfaranden för offentlig upphandling som helt och hållet utförs på nätet (elektroniskt integrerade) i % (i värde) av samtliga offentliga upphandlingar.

D.6 Procent offentliga myndigheter som använder programvara med öppen källkod.

E. e-lärande

Politisk indikator:

E.1 Antal elever per dator med Internetuppkoppling(bredband/icke bredband)(8).

Definition: Endast datorer för undervisningsändamål skall räknas med.

Källa: Kommissionens undersökning, Eurostat/NSI undersökning av hushåll/företag.

Frekvens: Årlig, med första kvartalet 2003/2004/2005 som referensperiod.

Kompletterande statistiska indikatorer:

E.2 Procent enskilda som har använt Internet i samband med utbildningsändamål, fördelat på formell utbildningsverksamhet (skola, universitet etc.), vidareutbildning, övrig utbildning i samband med arbetstillfällen.

E.3 Procent företag som tillämpar e-lärande vid utbildning av personalen.

F. e-hälsovård(9)

Politiska indikatorer:

F.1 Procent av befolkningen (16 år och äldre) som använder Internet för att söka hälsovårdsinformation åt sig själva eller åt andra.

F.2 Procent allmänpraktiserande läkare som använder elektroniska patientjournaler.

Definition: Hälsovårdsinformation omfattar skador, sjukdomar och näringslära. Frekvens: dagligen, veckovis, månadsvis, sällan, aldrig. Demografiska data: ålder, kön. Fördelning på allmän sökning och sökning efter en viss läkare på nätet. Om en viss läkare söks; syfte med kommunikationen; avtala tid, be om recept, eller söka medicinsk rådgivning.

Källa: Ny undersökning, Eurostat/NSI:s hushållsundersökning.

Frekvens: Årlig, första resultaten 2003, andra i oktober 2004, tredje i oktober 2005, referensperiod första kvartalet 2003/2004/2005.

En dynamisk miljö för e-handel

G. Inköp och försäljning på nätet

Politisk indikator:

G.1 Procent av företagens totala omsättning från e-handel.

Definition: e-handel enligt OECD:s definition omfattar både en bred och en smal definition. Inköp och försäljning på nätet skall innefatta inköp och försäljning både via Internet och elektroniskt datautbyte (EDI). Försäljning skall innefatta försäljning till affärspartner (B2B) och privata kunder (B2C), men endast företag som köper/säljer mer än 1 % på nätet skall tas med. Utom när det gäller G.2 skall tabellerna redovisa företagsstorlek på grundval av antal anställda (10-49, 50-249, 250 +) och verksamhet (NACE sektionerna D, F, G, H, I, K, 92.1 + 92.2).

Källa: Eurostat/NSI undersökning av företag/hushåll.

Frekvens: Årlig, första resultaten 2003, andra i oktober 2004, tredje i oktober 2005, referensperiod första kvartalet 2003/2004/2005.

Kompletterande statistiska indikatorer:

G.2 Procent enskilda som har beställt/köpt varor eller tjänster för privat bruk via Internet under de senaste tre månaderna.

G.3 Procent företag som har tagit emot order på nätet.

G.4 Procent företag som har tagit emot betalning på nätet för försäljning via Internet.

G.5 Procent företag som har gjort inköp på nätet.

H. e-handelns beredskap(10)

Politisk indikator: index för e-handel (sammansatt indikator).

Definition: En matematisk funktion (som skall definieras 2003) som kombinerar ett antal grundläggande interna och externa handelsprocesser, som företagen i medlemsstaterna utför med hjälp av integrerade digitala hjälpmedel.

Källa: Eurostat/NSI företagsenkät.

Frekvens: Årlig, referensår är 2003, med en referensperiod första kvartalet 2003/2004/2005, om den inleds.

Indexkomponenter:

a) Företagens användning av IT:

a1. Procent företag som använder Internet.

a2. Procent företag som har en webbplats/hemsida.

a3. Procent företag som använder minst två säkerhetsanordningar(11) vid tiden för enkäten.

a4. Procent av det totala antalet anställda personer som använder datorer i sina normala arbetsrutiner (minst en gång i veckan).

a5. Procent företag som har bredbandsanslutning till Internet.

a6. Procent företag med lokalnät som använder Intranät eller Extranet.

b) Företagens användning av IT:

b1. Procent företag som har köpt produkter/tjänster via Internet, EDI eller något annat datorförmedlat nätverk där dessa utgör > 1 % av de totala inköpen.

b2. Procent företag som har mottagit order via Internet, EDI eller något annat datorförmedlat nätverk där dessa utgör > 1 % av den totala omsättningen.

b3. Procent företag vars IT-system för hantering av order eller inköp automatiskt är sammankopplade med andra interna IT-system.

b4. Procent företag vars IT-system automatiskt är kopplade till IT-systemen hos leverantörer eller kunder utanför deras företagsgrupp.

b5. Procent företag med tillgång till Internet som använder detta för bank- och finanstjänster.

b6. Procent företag som har sålt produkter till andra företag genom att de funnits på specialiserade marknadsplatser på Internet.

En säker informationsinfrastruktur

I. Internetanvändares erfarenheter och användning av IT-säkerhet

Politiska indikatorer:

I.1 Procent enskilda med tillgång till Internet som har stött på säkerhetsproblem.

I.2 Procent företag med tillgång till Internet som har stött på säkerhetsproblem.

Definition: Säkerhetsproblem för enskilda definieras som betalkortsbedrägerier(12), datavirus och missbruk av personlig information. För företag, uppdelade enligt företagsstorlek (10-49, 50-249, 250 +) definieras säkerhetsproblem som datavirusangrepp med förlust av information eller arbetstid, otillåten tillgång till system eller data samt utpressning/hot mot företagets data eller program som har inträffat under de senaste tolv månaderna.

Källa: Eurostat/NSI IKT hushålls- och företagsenkät.

Frekvens: Årlig, första resultaten i oktober 2003, andra i oktober 2004, tredje i oktober 2005, referensperiod första kvartalet 2003/2004/2005.

Kompletterande statistiska indikatorer:

I.3 Procent enskilda som har vidtagit IT-säkerhetsåtgärder(13) under de senaste tre månaderna.

I.4 Procent företag som har vidtagit IT-säkerhetsåtgärder.

I.5 Procent enskilda och företag som har installerat säkerhetsanordningar på sina persondatorer och har uppdaterat dem under de senaste tre månaderna.

Bredband

J. Bredbandspenetration

Politiska indikatorer:

J.1 Tillgång till bredband mätt i procent av totala antalet hushåll eller enskilda uppdelat på typ av anslutning(14).

J.2 Procent företag med tillgång till bredband.

J.3 Procent hushåll eller enskilda med tillgång till bredband.

J.4 Procent offentliga förvaltningar med tillgång till bredband.

Definition: Bredband definieras som höghastighet, t.ex. xDSL, kabel, satellit, trådlös fast uppkoppling, LAN och UMTS (i framtiden). Tabellerna skall fördelas på bredbandstyp. Tillgång till bredband mätt i procent av totala antalet hushåll eller enskilda som har anslutning till en växel som har konverterats för att stödja xDSL-teknik, till ett kabelnät som har uppgraderats för Internettrafik eller till annan bredbandsteknik.

Källa: Kommissionsundersökning/Eurostat/NSI IKT hushålls- och företagsenkät.

Frekvens: Årlig, första resultaten 2003, andra i oktober 2004, tredje i oktober 2005, referensperiod första kvartalet 2003/2004/2005.

Kompletterande statistiska indikatorer:

J.5 Skillnaden mellan tillgänglighet och bredbandspenetration fördelat på typ av tillgång.

J.6 Procent hushåll eller enskilda som är utrustade med uppkoppling till hemnät(15).

(1) För varje politisk indikator bör det om möjligt finnas en kompletterande statistisk indikator som ger jämförbara data för Förenta staterna, Japan eller andra ledande länder.

(2) De politiska indikatorerna A.1 och A.2 skall även mätas på regional nivå i några länder i en kompletterande pilotstudie.

(3) Frivilligt pilotarbete skall genomföras för att ta med företag med färre än 10 personer från 2004 och framåt. Man enades vidare om att en fördelning enligt företagsstorlek skulle vara värdefull också för delindikatorer.

(4) Data för NACE-sektionerna J och 92.1 (bio och videoverksamhet) och 92.2 (radio och television) skall lämnas från 2004 och framåt.

(5) I genomsnitt minst en halv dag i veckan.

(6) Metoden för att samla information om tillgänglighet blir densamma som för eEurope 2002.

(7) Andra frågor av intresse för eventuella framtida pilotstudier skulle kunna vara museer och kulturella webbplatser som erbjuder direkt tillgång till nätet, antal tillgängliga offentliga webbplatser som följer riktlinjerna från WAI (initiativet för webbtillgänglighet) och procent offentligt anställda som har tillgång till Internet och e-post eller utnyttjar program för e-lärande.

(8) Efter kontroll av medlemsstaterna.

(9) Det kan vara svårt att finna relevanta politiska indikatorer i denna fråga med tanke på de ekonomiska och genomförandemässiga begränsningar som finns och de nationella hälsovårdssystemens olika utformning. Man har emellertid preliminärt enats om att behålla indikatorerna F.1 och F.2 eftersom det är av intresse att få värdefulla rådata om detta. Man enades dessutom om ett pilotarbete för att utveckla mer politiskt relevanta indikatorer som bland annat behandlar bredbandsanslutning på sjukhus, allmänhetens användning av nätverk för medicinska upplysningar och överföring av patientjournaler mellan olika aktörer inom sjukvården.

(10) En pilotövning håller på att genomföras om e-handelns sammansatta indikator. Eurostat bör i samråd med medlemsstaterna genomföra denna pilotövning för att beräkna en sammansatt indikator för e-handel med hjälp av data som insamlas från den enkät som görs 2003. Komponenterna för indexet bör vara som ovan. Både sammansättningen och de enskilda komponenterna skall utvärderas. Resultaten av denna övning kommer att rapporteras till rådet i slutet av 2003.

(11) Enligt definitionen i Eurostatundersökningen.

(12) I definitionen ingår både kredit- och kontantkort.

(13) IT-säkerhetsåtgärder skall definieras separat för enskilda och företag.

(14) Ytterligare studier kommer att företas med avseende på införande av andra accessplattformar (t.ex. fasta trådlösa) när de blir mer tillgängliga och efterfrågade.

(15) Kompletterande statistisk indikator skall tas med där och när det är lämpligt.