51998AC0118

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Föreningar och stiftelser i Europa"

(98/C 95/20)

Den 17 september 1997 beslutade kommissionen i enlighet med artikel 198 i EG-fördraget att rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om "Föreningar och stiftelser i Europa".

Sektionen för sociala frågor och familje-, utbildnings- och kulturfrågor, som ansvarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 15 januari 1998. Föredragande var Jan Olsson.

Vid sin 351:a plenarsession den 28-29 januari 1998 (sammanträdet den 28 januari 1998) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 79 röster för, 1 emot och 5 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. I kommissionens meddelande om "Föreningar och stiftelser i Europa" () beskriver kommissionen denna sektors speciella särdrag, roll och omfattning i Europa. Kommissionen slår fast att föreningarna och stiftelserna spelar en viktig roll på nästan alla samhällsområden. De bidrar till att skapa arbetstillfällen, till ett aktivt deltagande i samhällslivet och till demokratin. De tillhandahåller ett stort antal olika tjänster, företräder medborgarnas intressen i förhållande till myndigheterna samt främjar och tryggar de mänskliga rättigheterna samtidigt som de spelar en avgörande roll i biståndspolitiken. I meddelandet beskriver kommissionen också de problem och utmaningar som sektorn möter. Avslutningsvis anger kommissionen ett antal rekommendationer avseende insatser på förenings-, medlemsstats- och EU-nivå.

Kommissionens meddelande och därmed detta yttrande behandlar inte tre specifika kategorier: politiska partier, religiösa samfund samt arbetsmarknadens parter.

1.2. Ekonomiska och sociala kommittén antog vid plenarsessionen i december 1997 ett initiativyttrande om "de frivilliga organisationerna inom det sociala området". Förevarande yttrande är bredare och täcker föreningars och stiftelsers verksamhet i allmänhet.

2. Allmänna synpunkter

2.1. Ekonomiska och sociala kommittén, som företräder Europas organiserade medborgare, välkomnar det sedan länge aviserade meddelandet och uppskattar kommissionens positiva inställning till föreningar och stiftelser.

2.2. Kommittén anser det nödvändigt att meddelandet följs upp med konkreta åtgärder.

2.3. I diskussionen om föreningar används skilda uttryck och begrepp i medlemsstaterna. Skillnaderna speglas också i varierande rättsregler. I kommissionens meddelande används begreppet "social ekonomi" som emellertid även inkluderar kooperativa och ömsesidiga företag. I vissa länder finns inte några skiljelinjer mellan den ekonomiska verksamhet som bedrivs i föreningar och i kooperativa företag.

Det stora flertalet ideella föreningar är små och har marginella ekonomiska resurser. En stor del av föreningssektorn består av idéburna organisationer som betyder mycket för människornas vardagsliv.

Å andra sidan bedriver åtskilliga föreningar en omfattande ekonomisk verksamhet. Ett särdrag för dessa föreningar är att de både verkar på marknadens villkor men också utanför marknaden.

2.4. Trots skillnader i terminologi och rättsregler vill kommittén peka på de gemensamma principer som gäller för föreningslivet och den sociala ekonomin och som särskiljer denna sektor från annan verksamhet.

Grundläggande kriterier är dess demokratiska struktur, dess mål om allmännytta och/eller medlemsnytta samt dess ideella karaktär. Detta yttrande handlar enbart om de föreningar som uppfyller dessa grundläggande kriterier.

2.5. De stiftelser som avses i meddelandet är oberoende, förvaltas efter eget gottfinnande och till förmån för det allmänna.

Eftersom dessa stiftelser verkar i samma anda som föreningar anser kommittén att samarbete dem emellan är nödvändigt.

2.6. Det finns cirka 100 000 stiftelser i Europa () som tillsammans förfogar över stora förmögenheter att användas för allmännyttiga ändamål, inte minst för att finansiera föreningarnas och deras egen operationella verksamhet.

2.7. Inför regeringskonferensen hade föreningarna starka önskemål om att deras roll explicit skulle erkännas i fördraget. Kommittén beklagar att detta inte skedde eftersom det skulle ha givit föreningarnas verksamhet ett politiskt erkännande. Föreningsväsendet berörs dock av de förklaringar som antogs i Amsterdam om frivilligt arbete () och idrott ().

2.8. Det nya fördraget införde principen om öppenhet när det gäller medborgarnas tillgång till EU-handlingar. Kommittén understryker föreningslivets roll för att medborgarna fullt ut skall kunna utnyttja denna rättighet och hoppas att principen om öppenhet snabbt får en positiv tillämpning.

2.9. Meddelandet visar med tydlighet att föreningar och stiftelser behövs för att genomföra EU-politiken inom det stora flertalet områden.

Kommittén ser det därför som angeläget att EU:s olika institutioner och organ samverkar med och stöder de ideella föreningarna och stiftelserna.

2.10. Inför EU:s kommande utvidgning uppmanar kommittén EU-kommissionen att i förhandlingarna även beakta föreningarnas och stiftelsernas situation i kandidatländerna både vad gäller lagstiftning och andra möjligheter att fullt ut kunna delta i det europeiska samarbetet.

2.11. På grund av bristande uppgifter om sektorn anser kommittén det som angeläget att det med vissa tidsintervall genomförs motsvarande undersökningar för att kunna bedöma föreningarnas och stiftelsernas utveckling i alla EU-länder.

3. Demokrati och välfärd

3.1. Kommittén vill särskilt understryka den betydelse som de ideella föreningarna har för att upprätthålla demokratin i Europa. Inom föreningen kan den enskilda individen få utlopp för sina idéer, arbeta för mål hon tror på, finna meningsfulla uppgifter och en plats i samhället samt göra sin röst hörd, påverka och åstadkomma förändringar.

Genom att organisera sig kan medborgarna på ett mer effektivt sätt föra fram uppfattningar i olika samhällsfrågor till de politiska beslutsfattarna.

Att stärka de demokratiska strukturer som finns utanför den parlamentariska sfären är ett sätt att ge konkret innehåll åt och fördjupa innebörden av begreppet Medborgarnas Europa.

Kommittén stöder utarbetandet av en europeisk medborgarstadga, som bl.a. föreslagits av "Permanent Forum of Civil Society".

Det finns ett allt mer utbrett misstroende hos medborgarna för partipolitiskt och parlamentariskt arbete. Föreningslivet kan tillsammans med andra organisationer bidra till att motverka detta och stärka demokratin och det parlamentariska arbetet.

3.2. Globalisering av ekonomi och politik leder ofta till att besluten fattas allt längre bort från de berörda människorna. Föreningarna blir därmed genom sin lokala förankring ett allt viktigare instrument för att upprätthålla närdemokratin.

3.3. Genom sin lokala förankring bidrar föreningarna också till att upprätthålla den kulturella mångfald som är grunden för den europeiska gemenskapen.

4. Sysselsättning

4.1. Antalet arbetstillfällen inom den europeiska föreningssektorn har ökat markant under de senaste åren ().

Många föreningar och stiftelser engagerar sig i projekt för att bekämpa arbetslösheten och integrera socialt svaga grupper.

4.2. Kommittén har i olika yttrande pekat på både arbetsmarknadens parters och andra intresseorganisationers roll för att åstadkomma ökad sysselsättning ().

4.3. Kommittén gläder sig åt att toppmötet om sysselsättning bekräftade den sociala ekonomins roll. Medlemsstaterna åtar sig att inom ramen för en utveckling av företagandet undersöka åtgärder för att utnyttja de möjligheter som den sociala ekonomin har att skapa arbetstillfällen på den lokala nivån och inom områden där marknaden inte tillgodoser behoven.

Medlemsstaterna ska i detta sammanhang, utan förpliktelser också studera möjligheterna att förändra beskattning och arbetsgivaravgifter vilket skulle kunna vara en viktig åtgärd för att stimulera sysselsättningen i föreningssektorn.

4.4. Mot denna bakgrund uppmanar kommittén därför medlemsstaterna att involvera föreningar och stiftelser i kampen mot arbetslösheten.

5. Specifika synpunkter - medlemsstaterna

5.1. Kommittén anser att subsidiaritetsprincipen fortsatt bör gälla lagstiftningen om föreningar och stiftelser. Samtidigt vill kommittén uppmana medlemsstaterna att se över sina regler så att de inte hindrar föreningars och stiftelsers mångfald och utveckling.

5.2. Kommittén rekommenderar medlemsstaterna att tillsammans med föreningar och stiftelser genomföra åtgärder för att synliggöra och diskutera deras roll och utveckling med utgångspunkt från kommissionens meddelande. De åtgärder som genomförs och resultaten av dessa bör redovisas i en särskild kommissionsrapport senast år 2000.

Kommittén vill också peka på nödvändigheten av att genomföra långsiktiga nationella forskningsprogram som utarbetas i en dialog mellan föreningar/stiftelser och forskningsinstitutioner och ansvariga myndigheter samt finansieras gemensamt av stiftelser och det offentliga.

Det är angeläget att forskningsresultaten ges en bred spridning. Här kan insatser från sektorn själv spela en betydande roll.

5.3. Kommissionen föreslår att medlemsstaterna ser över förhållandet mellan myndigheter och föreningar mot bakgrund av den ökade roll som dessa erhållit.

Kommittén motsätter sig emellertid bestämt att det offentliga vältrar över ansvaret för grundläggande välfärdsuppgifter på föreningarna. Ett sådant övertagande skall enbart ske i samverkan som tillgodoser båda parternas mål och förutsättningar. Planeringen måste ske i samarbete med föreningarna så att dessa kan vara med och forma det innehåll och de åtgärder som de tar på sig att genomföra.

5.4. Kommittén vill understryka nödvändigheten av att ekonomiska bidrag samt inkomster från utförda tjänster och uppdrag baseras på långsiktiga avtal mellan myndigheter och föreningar.

5.5. Eftersom föreningar och stiftelser skiljer sig från traditionella ekonomiska sektorer och har allmännyttiga ändamål beskattas de ofta annorlunda. Skattereglerna varierar från land till land och är komplicerade. Kommittén anser att en vägledande princip för de förändringar som fortlöpande sker i medlemsstaternas skattelagstiftning är att de inte skall missgynna föreningar och stiftelser.

5.6. Kommittén anser det nödvändigt att föreningarna förstärker sin egenfinansiering med ökade medlemsintäkter - exempelvis genom rekrytering av nya medlemmar, ökade medlemsavgifter samt genom försäljning till medlemmar av varor och tjänster - och genom externa källor, såväl allmänhet som näringsliv.

5.7. Kommissionen anser att föreningar och stiftelser skall få bättre tillgång till medel ur strukturfonderna.

Under beaktande av subsidiaritetsprincipen finns det flera vägar för att genomföra detta i varje land.

6. Specifika synpunkter - förenings- och stiftelsenivå

6.1. Kommittén tror att föreningar och stiftelser skulle gynnas av ökad samverkan sinsemellan på nationell nivå, så att man i sektorsgemensamma frågor kan tala med en stämma.

6.2. Kommittén vill också peka på behovet av att föreningar och stiftelser samarbetar med näringslivet och deras intresseorganisationer liksom med de fackliga organisationerna. Ett sådant samarbete bör bygga på ömsesidigt förtroende och erfarenhetsutbyte inom t.ex. miljö, kultur, utbildning, hälsa och social trygghet.

6.3. Kommittén uppmanar de europeiska nätverken och organisationerna att skapa ökad kännedom om sin existens både bland EU:s institutioner och i medlemsstaterna. Kommittén uppmanar nätverk och organisationer att bli företrädda i alla medlemsstater, verka för anslutning av flera medlemmar samt att genom samverkan sinsemellan stärka sin representativitet.

6.4. Kommittén delar uppfattningen i meddelandet att föreningarnas och stiftelsernas eget samarbete på europeisk nivå bör stimuleras och att de i samverkan med kommissionen finner lämpliga åtgärder för sådana insatser.

6.5. Kommittén uppmanar föreningar och stiftelser att använda sig av olika program för utbildning och kompetensutveckling som finansieras av EU. Dessa program bör utvidgas till att inte enbart avse anställda utan också förtroendevalda.

6.6. Kommittén uppmanar föreningar och stiftelser att använda sig av det nyligen beslutade programmet "Europeisk volontärtjänst" för att erbjuda ungdomar upp till 25 år volontärplatser i den egna organisationen. Samtidigt kan deras egna unga medlemmar verka i motsvarande organisationer i andra medlemsstater.

Kommittén anser att detta program bör stå som förebild för ett motsvarande program avseende såväl anställda som förtroendevalda i föreningar och stiftelser.

7. Specifika synpunkter - gemenskapsnivå

7.1. Kommittén åberopar sina yttrande avseende kommissionens förslag om europeiska föreningar () och om stadgar för Europabolag () och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snabbt försöka nå uppgörelse i denna fråga.

7.2. Kommittén konstaterar att kommissionen för närvarande prövar om den existerande rådgivande kommittén för kooperativ, ömsesidiga försäkringsbolag, föreningar och stiftelser (CMAF) kan permanentas i syfte att ytterligare förbättra kontakterna med hela denna sektor i generella frågor. Det är därvid viktigt att föreningslivet och stiftelser från alla medlemsländer och alla delsektorer engagerar sig i kommitténs arbete.

7.3. I sektorsspecifika frågor är det viktigt att kommissionen har en god dialog med etablerade och representativa europeiska nätverk och organisationer.

Kommittén uppmanar kommissionen att systematiskt gå igenom existerande rådgivande och förvaltande kommittéer inom EU-systemet för att pröva en representation från föreningarna och stiftelserna. Resultatet av denna genomgång bör redovisas för CMAF senast vid 1998 års utgång.

7.4. Kommittén anser att kommissionen efter samråd med föreningar och stiftelser bör utarbeta konkreta planer för hur meddelandets intentioner skall förverkligas i den ordinarie verksamheten inom varje generaldirektorat. Resultatet av detta samråd bör redovisas på samma sätt som anges i punkt 7.3.

7.5. Kommittén anser att dialogen om den framtida europeiska välfärdsmodellen mellan arbetsmarknadens parter och föreningar och stiftelser bör fördjupas bland annat i samband med det europeiska socialpolitiska forumet i juni 1998.

7.6. Föreningarna har också en viktig arbetsgivarroll. Kommittén noterar med intresse de pågående överläggningarna mellan företrädare för den sociala ekonomin och den Europeiska Fackliga Samorganisationen om att genomföra en "frivillig" social dialog för att komplettera den sociala dialog som finns mellan de klassiska parterna på arbetsmarknaden.

7.7. Kommissionen överväger att proklamera ett särskilt år för föreningar och europeiskt medborgarskap. Kommittén är mycket tveksam till förslaget. Ett "Föreningarnas år" bör endast genomföras om föreningarnas företrädare sluter upp bakom förslaget och att föreningslivet ges goda möjligheter att medverka i utformningen av aktiviteterna på såväl europeisk som nationell nivå.

Oavsett om "Föreningarnas år" kommer att genomföras eller ej, bör föreningarna ges goda förutsättningar för att aktivt deltaga i andra "år" som genomförs av EU.

7.8. Kommittén anser det självklart att föreningar och stiftelser skall ha möjlighet att utnyttja alla EU-program som är tillgängliga för privata aktörer.

Kommittén vill emellertid i detta sammanhang peka på några nya initiativ som borde övervägas:

- att främja utbytet mellan föreningar och stiftelser i medlemsländer och kandidatländer i syfte att stärka en bred demokratisk process,

- att framlägga program för att bekämpa arbetslöshet, fattigdom och social utslagning inom ramen för de nya bestämmelserna i fördraget om sysselsättning,

- att skapa en riskkapitalfond för den sociala ekonomin bland annat genom en samverkan mellan stiftelserna och den Europeiska Socialfonden,

- att öppna EU:s vänortsprogram för föreningslivet.

7.9. Kommittén förutsätter att kommissionen inom en snar framtid framlägger det utlovade särskilda programmet för kooperativ, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser.

7.10. Kommittén vill understryka vikten av att kommissionen stöder föreningarnas och stiftelsernas europeiska samarbete. Det bör även omfatta kandidatländerna.

För att skapa stabilitet och långsiktighet bör stödet ges utifrån den grundläggande tanken om nödvändigheten av det europeiska samarbetet.

Kommittén tillstyrker därför förslaget om att inrätta en särskild fond för att underlätta föreningars och stiftelsers europeiska samarbete. Fonden bör förvaltas av en styrelse som säkrar föreningarnas och stiftelsernas inflytande över medlens användning. Medlen ur fonden bör förutom ett grundstöd också kunna användas till förstudier avseende transnationella projekt, mikroprojekt, kontaktseminarier, utbytesresor och annat av främst innovativ karaktär.

7.11. Kommittén vill understryka att Europeiska kommissionen i allmänhet medger att den egeninsats som ofta krävs i EU-projekt kan ges i form av naturaprestationer. Detta skulle vara en konsekvent tillämpning av det svar som kommissionär Anita Gradin gav på en fråga i Europaparlamentet i april 1997.

7.12. I fråga om föreningars och stiftelsers relation till konkurrensreglerna erinrar kommittén om sitt yttrande () över den 24:e konkurrensrapporten i vilket sägs att specifika konkurrensregler bör gälla "särskilt de initiativ av frivillig och social karaktär som tas till förmån för personer som står utanför samhället. De skall kunna åtnjuta statligt stöd och få speciella förmåner på lagstiftningsområdet." Enligt en nyligen avkunnad dom i EG-domstolen står det varje medlemsstat fritt att gynna verksamheter i denna sektor framför sådana i vinstdrivande företag ().

7.13. Kommissionen har aviserat förslag om gemensamma regler för mervärdesskatt och vissa andra skatter, vilket kan komma att få betydande konsekvenser för föreningar och stiftelser.

Kommittén uppmanar kommissionen att tillsätta en arbetsgrupp med representation för föreningsväsendet och stiftelserna samt medlemsstaterna för att komma fram till bra lösningar.

7.14. I meddelandet föreslås dels inrättandet av ett särskilt observationsorgan, dels att befintliga organ, såsom t.ex. BC-Net och Europartenariat, efter vissa kompletteringar skall kunna nyttjas av föreningar och stiftelser som söker samarbetspartners för europeiska projekt.

Kommittén anser istället att det vore värdefullt att stödja föreningarnas och stiftelsernas egna insatser genom att träffa en särskild överenskommelse med representativa europeiska organisationer om att inrätta ett fristående organ knutet till den sociala ekonomin. Detta skall kunna tillhandahålla en överblick av befintlig forskning på området, ta initiativ till forskning, samla in och årligen publicera aktuell statistik över föreningars och stiftelsers omfattning, verksamhet och ekonomi m.m. En viktig uppgift skulle vara att ge ut en särskild ordbok som innehåller den terminologi och de definitioner som berör föreningar och stiftelser och deras verksamhet.

7.15. Kommittén uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsländerna och föreningar och stiftelser ta ett ansvar för att meddelandets intentioner genomförs. En rapport om detta bör lämnas senast år 2000 som också tillställts den Ekonomiska och sociala kommittén.

Bryssel den 28 januari 1998.

Ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Tom JENKINS

() Enligt uppgift från European Foundation Centre 1997.

() KOM(97) 241 slutlig.

() Nr 38: "Konferensen erkänner det frivilliga arbetets viktiga bidrag till att utveckla samhällssolidariteten. Gemenskapen kommer att uppmuntra frivilligorganisationer på europeisk nivå med särskild tonvikt på utbyte av information och erfarenheter och på ungdomars och äldres deltagande i frivilligt arbete."

() Nr 29: "Konferenser betonar idrottens sociala betydelse, särskilt för att skapa identitet och gemenskap människor emellan. Konferensen uppmanar därför Europeiska unionens organ att beakta synpunkter från idrottssammanslutningar när det gäller viktiga frågor som rör idrott. I samband därmed bör särskild uppmärksamhet ägnas det som är särskilt kännetecknande för amatöridrotten."

() I en studie från John Hopkins-universitetet anges att antalet anställda i föreningssektorn i fyra EU-länder (Storbritannien, Tyskland, Italien och Frankrike) var 3 miljoner år 1990.

() Se bl.a. yttrande till Europeiska rådet om sysselsättning, EGT C 355, 21.11.1997, s. 64, punkt 2.3.

() EGT C 223, 31.8.1992.

() EGT C 19, 21.1.1998, s. 116.

() EGT C 39, 12.2.1996.

() Rättsfall C 70/97 Sodemare/Regione Lombardia.