(se punkterna 47 och 49)

(se punkterna 54, 55 och 60, samt punkt 1 i domslutet)

(se punkterna 64, 65 och 81, samt punkt 2 i domslutet)

(se punkterna 81, 87 och 89, samt punkterna 3 och 4 i domslutet)

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen)
den 29 april 2004(1)

Fri rörlighet för arbetstagare – Införsel av en bil – Normalförbrukningsskatt (Normverbrauchsabgabe) – Tullar samt avgifter med motsvarande verkan – Diskriminerande skatter – Sjätte mervärdesskattedirektivet – Omsättningsskatt

I mål C-387/01,

angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Verwaltungsgerichtshof (Österrike), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga tvisten mellan

Harald Weigel , Ingrid Weigel

och

Finanzlandesdirektion für Vorarlberg ,

angående tolkningen av artiklarna 12 EG, 23 EG, 25 EG, 39 EG et 90 EG, samt av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28), i dess lydelse enligt rådets direktiv 91/680/EEG av den 16 december 1991 med tillägg till det gemensamma systemet för mervärdesskatt och med ändring av direktiv 77/388/EEG med sikte på avskaffandet av fiskala gränser (EGT L 376, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 33),meddelar

DOMSTOLEN (sjätte avdelningen),

sammansatt av domarna V. Skouris, tillförordnad ordförande på sjätte avdelningen, C. Gulmann, J.-P. Puissochet, R. Schintgen och N. Colneric (referent),

generaladvokat: A. Tizzano,
justitiesekreterare: avdelningsdirektören M.-F. Contet,

med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från:

–

makarna Weigel, genom W. Weh, Rechtsanwalt,

–

Österrikes regering, genom H. Dossi, i egenskap av ombud,

–

Danmarks regering, genom J. Molde och J. Bering Liisberg, båda i egenskap av ombud,

–

Finlands regering, genom E. Bygglin, i egenskap av ombud,

–

Europeiska gemenskapernas kommission, genom E. Traversa och K. Gross, båda i egenskap av ombud,

efter att muntliga yttranden har avgivits vid förhandlingen den 10 april 2003 av: makarna Weigel, företrädda av W. Weh och W. Simmer, Rechtsanwalt, Österrikes regering, företrädd av F. Sutter, i egenskap av ombud, Danmarks regering, företrädd av J. Molde, Finlands regering, företrädd av T. Pynnä, i egenskap av ombud, och kommissionen, företrädd av K. Gross,

och efter att den 3 juli 2003 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

a)

anta faktiska erbjudanden om anställning,

b)

förflytta sig fritt inom medlemsstaternas territorium för detta ändamål,

c)

uppehålla sig i en medlemsstat i syfte att inneha anställning där i överensstämmelse med de lagar och andra författningar som gäller för anställning av medborgare i den staten,

d)

stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställd där, på villkor som skall fastställas av kommissionen i tillämpningsföreskrifter.

1.

leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som sker mot vederlag inom landets territorium av en skattskyldig person i denna egenskap,

2.

införsel av varor.”

1.

Leverans av motorfordon som inte tidigare varit registrerade samt av demonstrationsexemplar av motorfordon som en … företagare levererar mot vederlag inom ramen för sin verksamhet …

2.

En företagares yrkesmässiga uthyrning inom landet av motorfordon som ännu inte registrerats …

3.

Den första registreringen av motorfordon för trafik inom landet, med undantag för demonstrationsexemplar av motorfordon, såvida skatteplikt för de berörda fordonen inte redan föreligger enligt punkt 1 eller punkt 2 eller en ersättning i den mening som avses i 12 § första stycket har utgivits efter att skatteplikten inträtt.

”1)

Skall artikel 39 EG (fri rörlighet för arbetstagare) eller artikel 12 EG (diskriminering på grund av nationalitet) tolkas så, att dessa bestämmelser åsidosätts genom att en normalförbrukningsskatt (Normverbrauchsabgabe) (grundskatt och tillägg) påförs ett motorfordon som införs till Republiken Österrike från en annan stat i gemenskapen till följd av en flytt som orsakats av ett byte av arbetsort?

2)

Utgör artikel 90 EG (förbud att påföra en högre skatt på varor från andra medlemsstater) eller artiklarna 23 EG (tullunion) och 25 EG (förbud mot tullar samt avgifter med motsvarande verkan mellan medlemsstaterna) hinder för påförandet av en sådan normalförbrukningsskatt som omnämns i den första frågan (grundskatt och tillägg)?

3)

Är det förenligt med rådets sjätte direktiv ..., i dess lydelse enligt direktiv 91/680/EEG ..., att det tillägg som utgör del av den i den första frågan omnämnda normalförbrukningsskatten påförs?”

–

En sådan förbrukningsskatt som grundskatten, som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, utgör en intern skatt vars förenlighet med gemenskapsrätten skall prövas enligt artikel 90 EG och inte enligt artiklarna 23 EG och 25 EG.

–

Artikel 90 EG skall tolkas på så sätt att den inte utgör hinder för en förbrukningsskatt såsom grundskatten, som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, i den mån den beloppsmässigt exakt motsvarar den faktiska värdeminskningen av fordonen som en privatperson inför, och uppnår ändamålet att skatten på sådana fordon inte i något fall skall vara högre än beloppet av den återstående skatt som ingår i värdet på liknande begagnade fordon som redan är registrerade inom det nationella territoriet.

På dessa grunder beslutar

DOMSTOLEN (sjätte avdelningen)