Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 62019TN0479

    Mål T-479/19: Talan väckt den 8 juli 2019 — Hypo Vorarlberg Bank mot SRB

    EUT C 305, 9.9.2019, p. 58–59 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Date of document:
    08/07/2019
    Date lodged:
    08/07/2019
    Author:
    Tribunalen
    Form:
    Rättslig information
    Authentic language:
    tyska
    Type of procedure:
    Talan om ogiltigförklaring
    Defendant:
    Gemensamma resolutionsnämnden

    9.9.2019   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 305/58

    Talan väckt den 8 juli 2019 — Hypo Vorarlberg Bank mot SRB

    (Mål T-479/19)

    (2019/C 305/69)

    Rättegångsspråk: tyska

    Parter

    Sökande: Hypo Vorarlberg Bank AG (Bregenz, Österrike) (ombud: advokaterna G. Eisenberger och A. Brenneis)

    Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden (SRB)

    Yrkanden

    Sökanden yrkar att tribunalen ska

    —

    giltigförklara Gemensamma resolutionsnämnden beslut av den 16 april 2019 om beräkningen av förhandsbidragen till den gemensamma resolutionsfonden för år 2019 (SRB/ES/SRF/2019/10) (”Decision of the Single Resolution Board of 16 April 2019 on the calculation of the 2019 ex-ante contributions to the Single Resolution Fund (SRB/ES/SRF/2019/10)”), med bilaga, åtminstone i den del som dessa rör det belopp sökanden är skyldig att betala, och

    —

    förplikta Gemensamma resolutionsnämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

    Grunder och huvudargument

    Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

    1.

    Första grunden: Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter genom att det angripna beslutet inte helt har delgetts

    —

    Sökanden gör gällande att denne inte helt har delgetts det angripna beslutet, vilket strider mot artikel 1 första stycket FEU, artiklarna 15, 296 och 298 FEUF och artiklarna 42 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). De uppgifter som inte delgetts sökanden är centrala för beslutet och sökanden måste ha kännedom om dem för att förstå och kontrollera de beräkningar som gjorts för att fastställa förhandsbidraget.

    2.

    Andra grunden: Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter genom bristande motivering i det angripna beslutet

    —

    Sökanden gör gällande att det angripna beslutet strider mot motiveringsskyldigheten, vilken framgår av artikel 296.2 FEUF och artikel 41.1 och 41.2 c i stadgan, eftersom varken grunderna för beräkningen eller detaljer i beräkningen angetts. Med hänsyn till svarandens utrymme för eget skön har svarandens bedömningar och skälen därtill inte angetts.

    3.

    Tredje grunden: Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter genom att sökanden inte hörts

    —

    Sökanden gör gällande att denne, i strid mot artikel 41.1 och 41.2 c i stadgan, varken hörts innan det angripna beslutet antogs eller innan förhandsbidraget fastställdes med stöd av det angripna beslutet.

    4.

    Fjärde grunden: Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 (1) har rättsstridigt använts som grund för det angripna beslutet

    —

    Sökanden gör gällande att artiklarna 4‒7 och artikel 9 i delegerade förordningen 2015/63 och bilaga I till samma förordning — vilka det angripna beslutet grundar sig på — föreskriver ett system för fastställande av förhandsbidrag som helt saknar transparens, vilket strider mot artiklarna 16, 17 och 47 i stadgan, inte gör det möjligt att säkerställa att artiklarna 20 och 21 i stadgan iakttas samt strider mot principerna om proportionalitet och rättssäkerhet. Denna grund anförs också alternativt vad gäller bestämmelserna i direktiv 2014/59/EU (2) och i förordning (EU) nr 806/2014 (3), vilka reglerar det bidragssystem som genomförts genom den delegerade förordningen 2015/63. Dessa är enligt sökanden oförenliga med ovannämnda grundläggande rättigheter och unionens grundläggande värderingar.

    (1)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 av den 21 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution (EUT L 11, 17.1.2015, s. 44).

    (2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

    (3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 2014, s. 1).

    Top