25.4.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 115/18

(1)

I takt med att investerare i allt större utsträckning eftersträvar sociala mål och inte bara ekonomisk avkastning har en marknad för sociala investeringar vuxit fram i unionen, delvis i form av investeringsfonder med inriktning på sociala företag. Sådana investeringsfonder anskaffar medel till sociala företag som fungerar som drivkrafter för social förändring genom att erbjuda innovativa lösningar på sociala problem, exempelvis genom att bidra till att hantera finanskrisens sociala konsekvenser, och genom att ge värdefulla bidrag till ansträngningarna att nå målen i Europa 2020-strategin i kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 med titeln: ”Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”.

(2)

Denna förordning ingår i initiativet för socialt företagande som presenterades av kommissionen i dess meddelande av den 25 oktober 2011”Initiativ för socialt företagande – Skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation”.

(3)

Det är nödvändigt att fastställa ett gemensamt regelverk för användning av beteckningen EuSEF för godkända europeiska fonder för socialt företagande, särskilt avseende portföljsammansättningen hos fonder med denna beteckning, dessas tillåtna investeringsmål, de investeringsverktyg de får använda och de kategorier av investerare som tillåts investera i dem, genom enhetliga bestämmelser i unionen. Utan ett sådant regelverk finns det risk för att medlemsstaterna vidtar sinsemellan olika åtgärder på nationell nivå, vilket direkt skulle få negativa följder för den inre marknaden och hindra den från att fungera väl, eftersom fonder som vill bedriva verksamhet i hela unionen skulle omfattas av olika regler i olika medlemsstater. Dessutom skulle sinsemellan olika kvalitetskrav på portföljsammansättning, investeringsmål och tillåtna investerare kunna leda till olika nivåer på investerarskyddet och skapa oklarhet kring investeringsförslag knutna till godkända fonder för socialt företagande. Investerare bör också kunna jämföra investeringserbjudanden från olika godkända fonder för socialt företagande. Det är nödvändigt att undanröja väsentliga hinder för gränsöverskridande kapitalanskaffning för godkända fonder för socialt företagande för att undvika snedvridning av konkurrensen mellan fonderna och förhindra ytterligare potentiella hinder för handeln och att betydande snedvridning av konkurrensen uppstår i framtiden. Därför är den lämpliga rättsliga grunden för denna förordning artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), tolkad enligt Europeiska unionens domstols fasta rättspraxis.

(4)

Det är nödvändigt att anta en förordning om enhetliga bestämmelser för godkända fonder för socialt företagande och om införande av motsvarande skyldigheter för deras förvaltare i alla medlemsstater, som vill anskaffa kapital i hela unionen under beteckningen EuSEF. Dessa krav bör säkerställa förtroende hos investerare som vill investera i sådana fonder. Förordningen bör inte tillämpas på existerande nationella arrangemang som medger investeringar i socialt företagande och som inte använder beteckningen EuSEF.

(5)

Genom att kvalitetskraven på användningen av beteckningen EuSEF definieras i en förordning, säkerställs att dessa krav direkt blir tillämpliga på förvaltare av företag för kollektiva investeringar som anskaffar kapital under denna beteckning. Det säkerställer också enhetliga villkor för användningen av beteckningen genom att man undviker sinsemellan olika nationella krav till följd av genomförandet av ett direktiv. Förvaltare av företag för kollektiva investeringar som använder beteckningen bör följa samma regler i hela unionen, vilket även kommer att öka förtroendet hos investerare. Denna förordning minskar också lagstiftningens komplexitet och förvaltarnas kostnader för att följa ofta sinsemellan olika nationella bestämmelser som reglerar sådana fonder, särskilt för förvaltare som vill anskaffa kapital över gränserna. Den bidrar också till att eliminera snedvridning av konkurrensen.

(6)

En godkänd fond för socialt företagande bör kunna förvaltas externt eller internt. När en godkänd fond för socialt företagande förvaltas internt är fonden även förvaltare och bör därför uppfylla alla relevanta krav för förvaltare enligt denna förordning och registreras i enlighet med denna förordning. En godkänd fond för socialt företagande som förvaltas internt bör dock inte tillåtas vara extern förvaltare av andra företag för kollektiva investeringar eller företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag, UCITS).

(7)

För att klargöra förhållandet mellan denna förordning och andra bestämmelser om fondföretag och deras förvaltare, måste det fastställas att denna förordning endast omfattar förvaltare av andra företag för kollektiva investeringar än fondföretag som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (4), som är etablerade inom unionen och registrerade hos den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder (5), under förutsättning att dessa förvaltare förvaltar portföljer för godkända fonder för socialt företagande. Externa förvaltare av godkända fonder för socialt företagande som är registrerade i enlighet med denna förordning bör också tillåtas förvalta fondföretag förutsatt att auktorisation för detta har erhållits enligt direktiv 2009/65/EG.

(8)

Dessutom är denna förordning endast tillämplig på förvaltare av de företag för kollektiva investeringar vilkas förvaltade tillgångar totalt inte överstiger det tröskelvärde som avses i artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU. Beräkningen av tröskelvärdet vid tillämpningen av denna förordning är densamma som för det tröskelvärde som avses i artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU.

(9)

Förvaltare som är registrerade i enlighet med denna förordning och vars tillgångar senare totalt överskrider det tröskelvärde som avses i artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU, och som därmed, i enlighet med artikel 6 i det direktivet, kommer att omfattas av krav på auktorisation av de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat, bör emellertid fortsättningsvis kunna använda beteckningen EuSEF vid marknadsföringen av godkända fonder för socialt företagande i unionen, under förutsättning att de uppfyller kraven i det direktivet och att de även i fortsättningen vid alla tidpunkter uppfyller vissa krav för användning av beteckningen EuSEF, som anges i denna förordning, för godkända fonder för socialt företagande. Detta gäller både befintliga godkända fonder för socialt företagande och godkända fonder för socialt företagande som har etablerats efter det att tröskelvärdet överskridits.

(10)

Om förvaltare av fondföretag inte har för avsikt att använda beteckningen EuSEF bör denna förordning inte vara tillämplig. I sådana fall bör befintliga nationella regler och allmänna unionsregler fortsatt tillämpas.

(11)

I denna förordning bör enhetliga regler fastställas för hur godkända fonder för socialt företagande ska vara beskaffade, särskilt om vilka godkända portföljföretag godkända fonder för sociala investeringar ska tillåtas att investera i och om vilka investeringsinstrument som ska användas. Detta är nödvändigt så att en tydlig skiljelinje kan dras mellan godkända fonder för sociala investeringar och alternativa investeringsfonder som har andra, mindre specialiserade investeringsstrategier, t.ex. företagsuppköp, som denna förordning inte syftar till att främja.

(12)

För att säkerställa nödvändig tydlighet och rättssäkerhet bör denna förordning också fastställa enhetliga kriterier för att identifiera sociala företag som godkända portföljföretag. Ett socialt företag bör definieras som en aktör inom den sociala ekonomin, vars främsta mål är att skapa sociala effekter snarare än att skapa vinst för sina ägare eller aktieägare. Det ägnar sig åt att tillhandahålla marknaden varor och tjänster, och använder sina vinster primärt till att nå sociala mål. Det förvaltas på ett ansvarsfullt och transparent sätt, särskilt genom att involvera anställda, kunder och intressenter som berörs av dess kommersiella verksamhet.

(13)

Eftersom det främsta syftet med sociala företag snarare är att åstadkomma positiva sociala effekter än att maximera vinster bör denna förordning endast främja stöd till godkända portföljföretag som har som inriktning att uppnå en mätbar och positiv social effekt. En mätbar och positiv social effekt kan t.ex. vara tillhandahållande av stöd till invandrare som inte är stödberättigade eller återintegrering av marginaliserade grupper på arbetsmarknaden genom att tillhandahålla anställning, utbildning eller annat stöd. Sociala företag använder sina vinster för att uppnå sina primära sociala mål och förvaltas på ett ansvarsfullt och transparent sätt. Om ett godkänt portföljföretag i undantagsfall önskar dela ut vinster till sina aktieägare och ägare, bör det på förhand ha definierat förfaranden och regler om hur vinstmedel ska delas ut. Dessa regler bör närmare precisera att sådana vinstutdelningar inte undergräver det godkända sociala portföljföretagets primära sociala mål.

(14)

Sociala företag omfattar ett stort antal företag, med olika rättslig form, som tillhandahåller sociala tjänster eller varor till sårbara, marginaliserade, missgynnade eller utestängda personer. Dessa tjänster inbegriper tillgång till bostad, sjukvård, stöd för äldre eller personer med funktionshinder, barnomsorg, tillgång till sysselsättning och utbildning liksom hantering av beroendeförhållanden. Sociala företag innefattar också företag som tillämpar en metod för framställning av varor eller tjänster som uttrycker deras sociala ändamål, men vars verksamhet kan tänkas omfatta annat än tillhandahållande av sociala varor eller tjänster. De verksamheterna omfattar social och yrkesmässig integration genom tillträde till arbetsmarknaden för personer som är missgynnade särskilt på grund av bristande kvalifikationer eller sociala eller yrkesmässiga problem som leder till att de utestängs och marginaliseras. Dessa verksamheter kan också avse miljöskydd med samhälleliga effekter, t.ex. bekämpning av föroreningar, återvinning och förnybar energi.

(15)

I linje med syftet att noggrant avgränsa vilka företag för kollektiva investeringar som ska omfattas av denna förordning och för att säkerställa inriktningen på att tillhandahålla kapital till sociala företag, bör godkända fonder för socialt företagande anses vara fonder som avser att investera minst 70 % av sitt summerade inbetalda kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser, i sådana företag. Godkända fonder för socialt företagande bör inte tillåtas investera mer än 30 % av sitt summerade inbetalda kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser i andra tillgångar än godkända investeringar. Detta innebär att tröskelvärdet på 30 % alltid bör vara maxgränsen för icke-godkända investeringar, medan tröskelvärdet på 70 % bör reserveras för godkända investeringar under livstiden för den godkända fonden för socialt företagande. Dessa tröskelvärden bör beräknas utifrån investeringsbara belopp efter avdrag för alla relevanta kostnader och innehav av kontanter och likvida tillgångar. I denna förordning bör de uppgifter som krävs för beräkningen av de tröskelvärden som avses fastställas.

(16)

Syftet med denna förordning är att främja de sociala företagens tillväxt i unionen. Investeringar i godkända portföljföretag som är etablerade i tredjeländer kan föra med sig mer kapital till godkända fonder för socialt företagande och på så sätt gynna sociala företag i unionen. Denna förordning bör dock under inga omständigheter gynna investeringar i portföljföretag som är etablerade i tredjeländer som särskilt kännetecknas av brist på lämpliga samarbetsarrangemang mellan de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten för förvaltaren av den godkända fonden för socialt företagande och med varje annan medlemsstat där fondandelarna eller aktierna i den godkända fonden för socialt företagande är avsedda att marknadsföras eller av brist på effektivt informationsutbyte i skatteärenden.

(17)

En godkänd fond för socialt företagande bör, som ett första steg, vara etablerad i unionen för att ha rätt att använda beteckningen EuSEF i enlighet med denna förordning. Kommissionen bör inom två år från tillämpningsdagen för denna förordning se över begränsningen av användningen av beteckningen EuSEF till fonder som är etablerade i unionen, med beaktande av erfarenheterna av tillämpningen av kommissionens rekommendation om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor.

(18)

Förvaltare av fonder för socialt företagande bör ha möjlighet att attrahera ytterligare kapitalutfästelser under en fonds livstid. Sådana ytterligare kapitalutfästelser under livstiden för den godkända fonden för socialt företagande bör beaktas när man överväger nästa investering i andra tillgångar än godkända tillgångar. Ytterligare kapitalutfästelser bör tillåtas i enlighet med kriterier och villkor som anges i fondbestämmelser eller bolagsordning för den godkända fonden för socialt företagande.

(19)

Med tanke på de sociala företagens särskilda finansieringsbehov är det nödvändigt att skapa klarhet om vilka typer av instrument en godkänd fond för socialt företagande bör använda för sådan finansiering. Denna förordning fastställer därför enhetliga bestämmelser om vilka instrument en godkänd fond för socialt företagande tillåts använda för investeringar, inberäknat egetkapital- eller hybridkapitalinstrument, skuldinstrument, bl.a. löpande skuldebrev och sparcertifikat, investeringar i andra godkända fonder för socialt företagande, lån med eller utan säkerhet samt bidrag. För att förhindra utspädning av investeringarna i godkända portföljföretag bör en godkänd fond för socialt företagande få investera i andra godkända fonder för socialt företagande endast när dessa fonder själva inte har investerat mer än 10 % av sitt summerade inbetalda kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser i andra godkända fonder för socialt företagande.

(20)

Kärnverksamheten för godkända fonder för socialt företagande är att tillhandahålla finansiering för sociala företag genom primärinvesteringar. Godkända fonder för socialt företagande bör varken medverka i systemviktiga bankverksamheter utanför det vanliga tillsynsregelverket (skuggbankverksamhet) eller följa typiska private equity-strategier, exempelvis lånefinansierade företagsuppköp.

(21)

För att bibehålla nödvändig flexibilitet i sin investeringsportfölj får godkända fonder för socialt företagande investera i andra tillgångar än godkända investeringar i den mån dessa investeringar inte överstiger tröskelvärdet på 30 % för ej godkända investeringar. Innehav av kontanter och likvida tillgångar bör inte beaktas vid beräkningen av det tröskelvärdet, därför att sådana innehav inte ska betraktas som investeringar. Godkända fonder för socialt företagande bör investera på ett sätt som stämmer överens med fondernas etiska investeringsstrategier; de bör t.ex. inte göra investeringar som finansierar vapenindustrin, som riskerar att leda till kränkning av mänskliga rättigheter eller som har kopplingar till dumpning av elektroniskt avfall.

(22)

För att säkerställa att beteckningen EuSEF är tillförlitlig och lätt igenkännbar för investerare i hela unionen bör endast förvaltare av godkända fonder för socialt företagande som uppfyller de enhetliga kvalitetskriterier som fastställs i denna förordning tillåtas använda beteckningen vid marknadsföring av godkända fonder för socialt företagande i unionen.

(23)

För att säkerställa att godkända fonder för socialt företagande har en klar och tydlig profil som passar deras syfte, bör det finnas enhetliga regler om portföljsammansättning och fondernas tillåtna investeringsmetoder.

(24)

För att säkerställa att godkända fonder för socialt företagande inte bidrar till systemrisker och att deras investeringar inriktas på att stödja godkända portföljföretag, bör belåning av fonden inte tillåtas. Förvaltare av godkända fonder för socialt företagande bör endast tillåtas att låna för den godkända fonden för socialt företagandes räkning, utfärdande av eller ställande av säkerhet under förutsättning att dessa lån, skuldförbindelser eller säkerheter täcks av ej inbetalda kapitalutfästelser och således inte ökar fondens riskexponering utöver nivån för dess kapitalutfästelser. Förskott från investerare i den godkända fonden för socialt företagande, som till fullo täcks av kapitalutfästelser från dessa investerare, ökar inte riskexponeringen för den godkända fonden för socialt företagande och bör därför tillåtas. Kortfristiga lån bör också tillåtas, under förutsättning att summan av dessa lån inte överskrider ej inbetalda kapitalutfästelser, för att fonden ska kunna täcka extraordinära likviditetsbehov som kan uppstå under tiden från ett avrop av utfäst kapital från investerare till dess att kapitalet faktiskt betalas in.

(25)

Vissa särskilda skyddsmekanismer bör fastställas för att säkerställa att godkända fonder för socialt företagande endast marknadsförs till investerare som har den erfarenhet, det praktiska kunnande och den sakkunskap som fordras för att fatta egna investeringsbeslut och korrekt bedöma riskerna hos dessa fonder och för att bevara investerarnas förtroende för och tillit till godkända fonder för socialt företagande. Därför bör godkända fonder för socialt företagande bara marknadsföras till investerare som är professionella kunder eller kan behandlas som sådana enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (6). För att få en tillräckligt bred investerarbas i godkända fonder för socialt företagande är det också önskvärt att vissa andra investerare får tillgång till dessa fonder, däribland förmögna privatpersoner. För dessa andra investerare bör dock särskilda skyddsmekanismer fastställas, för att se till att godkända fonder för socialt företagande bara marknadsförs till investerare med en lämplig profil för sådana investeringar. Dessa skyddsmekanismer utesluter marknadsföring med användning av periodiska sparplaner. Vidare bör företagsledare, styrelseledamöter eller anställda som deltar i förvaltningen av en förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande kunna investera i de godkända fonder för socialt företagande som de förvaltar, eftersom dessa personer har tillräckliga kunskaper för att delta i sådana investeringar.

(26)

För att säkerställa att endast förvaltare av godkända fonder för socialt företagande som uppfyller enhetliga kvalitetskriterier avseende deras agerande på marknaden använder beteckningen EuSEF, bör det finnas uppföranderegler och regler om förhållandet mellan dessa förvaltare och deras investerare. Av samma skäl bör enhetliga villkor för hur sådana förvaltare ska hantera intressekonflikter fastställas. I dessa regler och villkor bör det även krävas att förvaltaren har infört erforderliga organisatoriska och administrativa rutiner för att trygga korrekt hantering av intressekonflikter.

(27)

Om en förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande avser att delegera uppgifter till tredje part, bör förvaltarens ansvar gentemot den godkända fonden för socialt företagande och dess investerare inte påverkas av en sådan delegering till en tredje part. Vidare bör förvaltaren inte delegera uppgifter i sådan omfattning att denne i praktiken inte längre kan anses fungera som förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande, utan i stället har blivit ett brevlådeföretag. Förvaltaren bör förbli ansvarig för att de delegerade uppgifterna utförs korrekt och att denna förordning alltid efterlevs. Delegeringen av uppgifter bör inte försvåra en effektiv tillsyn av förvaltaren och bör i synnerhet inte hindra förvaltaren från att agera, eller fonden från att förvaltas, i investerarnas bästa intresse.

(28)

Investeringsfonder med inriktning på sociala företag kännetecknas främst av att de förutom att ge investerare ekonomisk avkastning eftersträvar att uppnå positiva sociala effekter, vilket skiljer dem från andra typer av investeringsfonder. Denna förordning bör därför ålägga förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande att inrätta förfaranden för att mäta de positiva sociala effekter som ska uppnås genom investeringar i godkända företag för portföljinvesteringar.

(29)

Fonder som är inriktade på sociala resultat eller effekter utvärderar och kollationerar för närvarande vanligtvis information om i vilken utsträckning som sociala företag uppnår de resultat eller effekter som de strävar efter. Det finns ett brett spektrum av olika sociala resultat eller effekter som ett socialt företag kan fokusera på. Olika sätt att identifiera och mäta de sociala resultaten eller effekterna har därmed utvecklats. Till exempel kan ett företag som är inriktat på att anställa missgynnade personer rapportera hur många sådana personer som anställts, som annars inte hade fått anställning och ett företag som strävar efter att återintegrera interner i samhället kan mäta sitt resultat via återfallsfrekvensen. Fonderna hjälper sociala företag att ta fram och tillhandahålla information om sina mål och resultat, och samla in denna information för investerare. Information om sociala resultat och effekter är mycket viktig för investerarna, men det är svårt att göra jämförelser mellan olika sociala företag och olika fonder, både p.g.a. skillnaderna mellan de sociala resultat eller effekter som eftersträvas och olikheterna i fråga om tillvägagångssätt. För att bidra till att denna information blir så enhetlig och jämförbar som möjligt på lång sikt, samt att de förfaranden varigenom informationen erhålls blir så effektiva som möjligt, bör delegerade akter utformas inom detta område. Sådana delegerade akter bör också säkerställa ökad klarhet för tillsynsmyndigheter, godkända fonder för socialt företagande och sociala företag.

(30)

För att säkerställa att beteckningen EuSEF har integritet bör kvalitetskriterier för organisationen av en förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande fastställas. Därför bör enhetliga, proportionella krav på lämpliga tekniska resurser och personalresurser fastställas.

(31)

För att säkerställa korrekt förvaltning av godkända fonder för socialt företagande och förvaltarens förmåga att hantera potentiella risker som uppstår i verksamheten bör enhetliga, proportionella krav på förvaltare av godkända fonder för socialt företagande att inneha tillräckliga egna medel förskrivas. Dessa egna medel bör vara tillräckliga för att säkerställa korrekt förvaltning av den godkända fonden för socialt företagande och dess kontinuitet.

(32)

För investerarskyddet är det nödvändigt att säkerställa att tillgångarna i godkända fonder för socialt företagande utvärderas korrekt. Därför bör fondbestämmelser eller bolagsordning för godkända fonder för socialt företagande innehålla bestämmelser om värdering av tillgångar. Detta bör trygga värderingens integritet och transparens.

(33)

Enhetliga bestämmelser om årsredovisning bör fastställas för att säkerställa att förvaltare av godkända fonder för socialt företagande som använder beteckningen EuSEF redovisar sin verksamhet i tillräcklig utsträckning.

(34)

Även om det i denna förordning finns skyddsmekanismer som garanterar att medel används på ett korrekt sätt, bör tillsynsmyndigheterna vara vaksamma när de förvissar sig om att dessa skyddsmekanismer fungerar.

(35)

För att gentemot investerarna säkerställa att beteckningen EuSEF har integritet bör den endast användas av förvaltare av godkända fonder för socialt företagande som ger full insyn i sin investeringspolitik och sina investeringsmål. Enhetliga bestämmelser om informationskrav som förvaltare ska uppfylla gentemot sina investerare bör därför fastställas. I dessa bestämmelser bör inslag som är specifika för investeringar i sociala företag ingå, så att större enhetlighet och jämförbarhet avseende denna information kan uppnås. Detta inbegriper information om de kriterier och förfaranden som används för att välja ut särskilda godkända portföljföretag som möjliga investeringsobjekt. I detta ingår också information om de positiva sociala effekter som man avser att uppnå genom denna investeringspolitik och hur detta bör övervakas och utvärderas. För att säkerställa det förtroende och den tillit som krävs bland investerare för sådana investeringar inbegrips häri också information om de tillgångar i godkända fonder för socialt företagande som inte har investerats i godkända portföljföretag och hur dessa har valts ut.

(36)

För att säkerställa effektiv tillsyn av de enhetliga kraven i denna förordning, bör den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten kontrollera att förvaltaren av en godkänd fond för socialt företagande följer de enhetliga krav som anges i denna förordning. Därför bör förvaltare som avser marknadsföra sina fonder under beteckningen EuSEF underrätta den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat om den avsikten. Den behöriga myndigheten bör registrera förvaltaren om alla nödvändiga uppgifter har lämnats och om det finns lämpliga arrangemang för att uppfylla kraven i denna förordning. Denna registrering bör gälla i hela unionen.

(37)

För att underlätta effektiv gränsöverskridande marknadsföring av godkända fonder för socialt företagande bör registreringen av förvaltaren ske så snabbt som möjligt.

(38)

För att säkerställa effektiv tillsyn av efterlevnaden av de enhetliga kriterier som fastställs i denna förordning, bör också regler fastställas om under vilka förutsättningar uppgifter som lämnats till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten behöver uppdateras.

(39)

För en effektiv tillsyn av de krav som fastställs i denna förordning, bör den även föreskriva ett förfarande för gränsöverskridande anmälningar mellan de behöriga tillsynsmyndigheterna, som ska utlösas av registreringen av en förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande i dennes hemmedlemsstat.

(40)

För att upprätthålla transparenta villkor för marknadsföringen av godkända fonder för socialt företagande i hela unionen, bör Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (7) ges i uppgift att upprätthålla en central databas över alla förvaltare av godkända fonder för socialt företagande och de godkända fonder för socialt företagande som de förvaltar och som registrerats i enlighet med den här förordningen.

(41)

Om den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten har tydliga och påvisbara skäl att tro att en förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande handlar i strid med denna förordning inom dess territorium, bör den snarast informera den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om detta, vilken bör vidta lämpliga åtgärder.

(42)

Om en förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande fortsätter att handla på ett sätt som tydligt bryter mot denna förordning, trots de åtgärder som den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten har vidtagit, eller om den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten inte vidtar åtgärder inom rimlig tid, bör den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, efter att ha informerat den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, ha möjlighet att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda investerarna, inklusive att eventuellt hindra den berörda förvaltaren från att fortsätta med eventuell marknadsföring av sina godkända fonder för socialt företagande i värdmedlemsstaten.

(43)

För att säkerställa effektiv övervakning av de enhetliga kriterier som fastställts innehåller denna förordning en förteckning över tillsynsbefogenheter som behöriga myndigheter måste ha till sitt förfogande.

(44)

För att säkerställa efterlevnaden innehåller denna förordning administrativa sanktioner och andra åtgärder vid överträdelse av dess huvudbestämmelser, nämligen bestämmelserna om portföljsammansättning, skyddsåtgärder avseende tillåtna investerares identitet och om att användningen av beteckningen EuSEF förbehålls förvaltare av godkända fonder för socialt företagande som är registrerade i enlighet med denna förordning. En överträdelse av dessa huvudbestämmelser bör i tillämpliga fall medföra förbud mot att använda beteckningen och avregistrering av förvaltaren.

(45)

Tillsynsinformation bör utbytas mellan de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaterna och Esma.

(46)

Effektivt samarbete på tillsynsområdet mellan organ som ska övervaka efterlevnaden av de enhetliga kriterierna i denna förordning förutsätter att en hög grad av tystnadsplikt bör tillämpas för alla berörda nationella myndigheter och för Esma.

(47)

I vad mån godkända fonder för socialt företagande kan bidra till framväxten av en europeisk marknad för sociala investeringar beror på hur intresserade förvaltare av godkända fonder för socialt företagande är av att använda beteckningen EuSEF och hur investerarna accepterar den samt utvecklingen av ett starkt ekosystem för sociala företag i hela unionen, som hjälper dessa företag att utnyttja de finansieringsmöjligheter som tillhandahålls. I det syftet bör alla intressenter, inklusive marknadsaktörer, medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen och andra relevanta aktörer i unionen sträva efter att åstadkomma en bred kunskap om vilka möjligheter som erbjuds genom denna förordning.

(48)

För att specificera de krav som fastställs i denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att specificera de typer av varor och tjänster eller de metoder för framställning av varor och tjänster som uttrycker ett socialt mål och de situationer då vinsterna kan fördelas bland ägare och investerare, de typer av intressekonflikter som förvaltare av godkända fonder för socialt företagande måste undvika och de mått och steg som ska vidtas i detta sammanhang, den närmare utformningen av procedurerna för att mäta de sociala effekter som de godkända portföljföretagen ska uppnå och innehållet i och de närmare bestämmelserna för informationen till investerarna. Det är särskilt viktigt att kommissionen samråder, bl. a. med experter under sitt förberedande arbete, och tar hänsyn till självreglerande initiativ och uppförandekoder. Berörda intressenter och Esma bör involveras i det samråd som kommissionen genomför under sitt förberedande arbete med delegerade akter avseende detaljerna i de procedurer som ska mäta de sociala effekter som de godkända portföljföretagen ska uppnå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(49)

Tekniska standarder för finansiella tjänster bör säkerställa en konsekvent harmonisering och hög tillsynsnivå i hela unionen. Eftersom Esma har mycket specialiserad sakkunskap, skulle det vara ändamålsenligt och lämpligt att ge organet i uppdrag att för kommissionen ta fram förslag till tekniska genomförandestandarder som inte inbegriper politiska val.

(50)

Kommissionen bör ges befogenhet att anta tekniska genomförandestandarder genom genomförandeakter enligt artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010. Esma bör åläggas att utforma tekniska genomförandestandarder gällande formatet för den anmälan som avses i den här förordningen.

(51)

Inom fyra år från den dag då denna förordning börjar tillämpas bör kommissionen genomföra en översyn av denna förordning för att bedöma hur marknaden för fonder för socialt företagande utvecklas i unionen. Översynen bör innehålla en allmän genomgång av hur bestämmelserna i detta direktiv har fungerat och vilka erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av dem. På grundval av översynen bör kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av lagstiftningsförslag.

(52)

Dessutom bör kommissionen inom fyra år från den dag då denna förordning börjar tillämpas inleda en översyn av samspelet mellan denna förordning och andra bestämmelser om företag för kollektiva investeringar och deras förvaltare, särskilt de som avses i direktiv 2011/61/EU. Denna översyn bör särskilt ta upp denna förordnings räckvidd, och utvärdera huruvida det är nödvändigt att utvidga räckvidden så att större förvaltare av alternativa investeringsfonder kan utnyttja beteckningen EuSEF. På grundval av översynen bör kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av lagstiftningsförslag.

(53)

Inom ramen för den översynen bör kommissionen utvärdera eventuella hinder som kan ha påverkat investerares intresse för fonderna negativt, inklusive hur institutionella investerare påverkas av andra regleringar av tillsynskaraktär som kan gälla för dem. Dessutom bör kommissionen samla in uppgifter för att utvärdera i vilken mån beteckningen EuSEF bidragit till andra unionsprogram, t.ex. Horisont 2020, som också syftar till att stödja innovation inom unionen.

(54)

I samband med kommissionens genomgång av skattehinder för gränsöverskridande riskkapitalinvesteringar, vilken föreskrivs i kommissionens meddelande av den 7 december 2011 med rubriken ”En handlingsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering” och översynen av denna förordning, bör kommissionen överväga att göra en likadan genomgång av eventuella skattehinder för fonder för socialt företagande och utvärdera eventuella skatteincitament som skulle kunna uppmuntra socialt företagande i unionen.

(55)

Esma bör göra en bedömning av de personal- och resursbehov som uppstår till följd av befogenheterna och uppgifterna enligt denna förordning och översända en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

(56)

I denna förordning respekteras de grundläggande rättigheter och iakttas de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inklusive rätten till respekt för privat- och familjeliv (artikel 7) samt näringsfrihet (artikel 16).

(57)

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (8) reglerar behandlingen av personuppgifter som utförs i medlemsstaterna inom ramen för denna förordning och under tillsyn av medlemsstaternas behöriga myndigheter, särskilt de offentliga oberoende myndigheter som medlemsstaterna utsett. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (9) reglerar behandlingen av personuppgifter som utförs av Esma, inom ramen för den här förordningen och under överinseende av den europeiska datatillsynsmannen.

(58)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att utveckla en inre marknad för godkända fonder för socialt företagande genom att fastställa en ram för registrering av förvaltare av godkända fonder för socialt företagande för att underlätta marknadsföringen av godkända fonder för socialt företagande i hela unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder enligt subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

a)

Deras totala förvaltade tillgångar överskrider inte det tröskelvärde som avses i artikel 3.2 b i direktiv 2011/61/EU.

b)

De är etablerade i unionen.

c)

De är föremål för registrering hos de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat i enlighet med artikel 3.3 a i direktiv 2011/61/EU.

d)

De förvaltar portföljer av godkända fonder för socialt företagande.

a)

uppfyller kraven i direktiv 2011/61/EU, och

b)

fortsätter att uppfylla artiklarna 3, 5, 10, 13.2 och 14.1 d, e och f i denna förordning.

i)

avser att investera minst 70 % av sitt summerade inbetalda kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser i tillgångar som utgör godkända investeringar, beräknat på grundval av investeringsbara belopp efter avdrag för alla relevanta kostnader och innehav i kontanter och likvida tillgångar, inom en tidsperiod som fastställs i dess fondbestämmelser eller bolagsordning,

ii)

inte använder mer än 30 % av sitt summerade inbetalda kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser till förvärv av andra tillgångar än godkända investeringar, beräknat på grundval av investeringsbara belopp efter avdrag för alla relevanta kostnader och innehav av kontanter och likvida tillgångar,

iii)

är etablerat på en medlemsstats territorium,

i)

vid tidpunkten för den investering som görs av den godkända fonden för socialt företagande inte är upptaget till handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) enligt definitionen i artikel 4.1.14 och 4.1.15 i direktiv 2004/39/EG,

ii)

har uppnåendet av mätbara, positiva sociala effekter som sitt primära mål enligt sin bolagsordning, sina stadgar eller andra bestämmelser eller instrument för fastställande av företagets verksamhet, där företaget

iii)

primärt använder sina vinster för att uppnå sina primära sociala mål enligt sin bolagsordning, sina stadgar eller andra bestämmelser eller instrument för fastställande av företagets verksamhet; däri på förhand definierade förfaranden och regler som fastställer de omständigheter under vilka vinst delas ut till aktieägare och ägare, för att säkerställa att en eventuell vinstutdelning inte äventyrar företagets primära mål, och

iv)

drivs på ett ansvarsfullt och transparent sätt, särskilt genom att involvera anställda, kunder och intressenter som påverkas av dess affärsverksamhet,

v)

är etablerat på en hemmedlemsstats territorium eller i ett tredjeland, under förutsättning att tredjelandet

i)

Egetkapital- eller hybridkapitalinstrument som emitterats av

ii)

Värdepapperiserade och icke värdepapperiserade skuldinstrument, som utfärdats av ett godkänt portföljföretag.

iii)

Andelar eller aktier i en eller flera godkända fonder för socialt företagande, under förutsättning att dessa fonder själva inte har investerat mer än 10 % av sitt summerade inbetalda kapital och ej inbetalda kapitalutfästelser i godkända fonder för socialt företagande.

iv)

Lån med eller utan säkerhet som beviljas av den godkända fonden för socialt företagande till ett godkänt portföljföretag.

v)

Varje annan typ av delägande i ett godkänt portföljföretag.

a)

utfäster sig att investera minst 100 000 EUR, och

b)

skriftligen, i en annan handling än avtalet som ingås för investeringsåtagandet, uppger att de är medvetna om de risker som är förenade med det avsedda åtagandet.

a)

handla hederligt, rättvist och med vederbörlig skicklighet, omsorg och skyndsamhet när de bedriver sin verksamhet,

b)

tillämpa lämpliga riktlinjer och förfaranden för att förhindra oegentligheter som rimligen kan förväntas påverka investerarnas och de godkända portföljföretagens intressen,

c)

bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den på bästa sätt gagnar de positiva sociala effekterna av de godkända portföljföretag som de har investerat i, de fonder för socialt företagande som de förvaltar, dess investerare och marknadens integritet,

d)

sorgfälligt välja och löpande övervaka investeringar i godkända portföljföretag och deras positiva sociala effekter,

e)

ha tillräcklig kunskap om och insikt i de godkända portföljföretag som de investerar i,

f)

behandla sina investerare rättvist,

g)

säkerställa att ingen investerare ges förmånsbehandling, såvida inte uppgifter om sådan förmånsbehandling lämnas i den godkända fonden för socialt företagandes fondbestämmelser eller bolagsordning.

a)

förvaltare av godkända fonder för socialt företagande, personer som i praktiken leder verksamheten i dessa, anställda eller personer som direkt eller indirekt kontrollerar eller kontrolleras av dessa förvaltare, och den godkända fond för socialt företagande som förvaltas av dessa förvaltare eller dess investerare,

b)

en godkänd fond för socialt företagande eller dess investerare, och en annan godkänd fond för socialt företagande som förvaltas av samma förvaltare, eller dess investerare,

c)

en godkänd fond för socialt företagande eller dess investerare, och ett företag för kollektiva investeringar eller fondföretag som förvaltas av samma förvaltare eller dess investerare.

a)

de typer av intressekonflikter som avses i punkt 2 i denna artikel,

b)

de åtgärder som förvaltare av godkända fonder för socialt företagande måste vidta i fråga om strukturer och organisatoriska och administrativa rutiner för att identifiera, förhindra, hantera, övervaka och informera om intressekonflikter.

a)

Sysselsättning och arbetsmarknader.

b)

Normer och rättigheter i fråga om kvalitet i arbetet.

c)

Social integration och skydd av särskilda grupper,

d)

Likabehandling, lika möjligheter och icke-diskriminering.

e)

Folkhälsa och trygghet.

f)

Tillgång till och effekter för socialt skydd och för hälso- och utbildningssystem.

a)

Uppgifter, när så är lämpligt, om de övergripande sociala resultat som har uppnåtts med hjälp av investeringsstrategin och den metod som används för att mäta dessa resultat.

b)

En förklaring om eventuella avyttringar som gäller godkända portföljföretag.

c)

En redogörelse för huruvida avyttringar i förhållande till andra tillgångar i den godkända fonden för socialt företagande som inte investerats i godkända portföljföretag skett på grundval av de kriterier som avses i artikel 14.1 f.

d)

En sammanfattning av den verksamhet som förvaltaren av godkända fonder för socialt företagande har bedrivit i förhållande till de godkända portföljföretagen enligt artikel 14.1 l.

e)

Uppgifter om art och ändamål när det gäller andra investeringar än godkända investeringar som avses i artikel 5.1.

a)

Identiteten avseende den förvaltaren och eventuella andra tjänsteleverantörer som den förvaltaren anlitar för sin förvaltning samt en beskrivning av deras arbetsuppgifter.

b)

De egna medel som den förvaltaren förfogar över samt ett detaljerat uttalande om varför förvaltaren anser att det beloppet är tillräckligt för att upprätthålla adekvata personella och tekniska resurser som krävs för en korrekt förvaltning av dess godkända fonder för socialt företagande.

c)

En beskrivning av investeringsstrategi och syfte för den godkända fonden för socialt företagande, inklusive

d)

De positiva sociala effekter som investeringsstrategin för den godkända fonden för socialt företagande inriktas på, inklusive i tillämpliga fall, prognoser över sådana resultat som kan vara rimliga samt information om tidigare uppnådda resultat på detta område.

e)

De metodiker som kommer att användas för att mäta sociala effekter.

f)

En beskrivning av andra tillgångar än godkända portföljföretag och det förfarande och de kriterier som används för att välja ut dessa tillgångar såvida det inte rör sig om kontanter eller likvida tillgångar.

g)

En beskrivning av riskprofilen för den godkända fonden för socialt företagande och de eventuella risker som är förenade med de tillgångar som fonden får investera i eller med de investeringstekniker som får användas.

h)

En beskrivning av värderingsförfarandet i den godkända fonden för socialt företagande och av dess prissättningsmetod vid värderingen av tillgångarna, inklusive värderingsmetoder för godkända portföljföretag.

i)

En beskrivning av hur ersättningen till förvaltaren av en godkänd fond för socialt företagande beräknas.

j)

En beskrivning av alla relevanta kostnader och av deras högsta sammanlagda belopp.

k)

Tidigare avkastning för den godkända fonden för socialt företagande, om sådana uppgifter är tillgängliga.

l)

Affärsstödjande tjänster och annan stödverksamhet som förvaltaren av en godkänd fond för socialt företagande tillhandahåller eller organiserar genom tredje part för att underlätta utveckling, tillväxt eller andra aspekter av de godkända portföljföretagens löpande verksamhet som den godkända av fonden för socialt företagande investerar i eller, om dessa tjänster eller denna verksamhet inte tillhandahålls, en förklaring till detta.

m)

En beskrivning av formerna för ändringar av investeringsstrategi och/eller investeringspolitik för den godkända fonden för socialt företagande.

a)

innehållet i den information som avses i punkt 1 c–f och l i denna artikel,

b)

hur den information som avses i punkt 1 c–f och 1 i denna artikel kan presenteras på ett enhetligt sätt för att säkerställa högsta möjliga nivå av jämförbarhet.

a)

Vilka personer som i praktiken sköter förvaltningen av godkända fonder för socialt företagande.

b)

De godkända fonder för socialt företagande vars andelar eller aktier ska marknadsföras samt deras investeringsstrategier.

c)

Vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla kraven i kapitel II.

d)

En förteckning över medlemsstater där förvaltaren av godkända fonder för socialt företagande avser att marknadsföra respektive godkänd fond för socialt företagande.

e)

En förteckning över medlemsstater där förvaltaren av godkända fonder för socialt företagande har etablerat eller avser att etablera godkända fonder för socialt företagande.

a)

De personer som i praktiken sköter förvaltningen av godkända fonder för socialt företagande har tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet, även i fråga om de investeringsstrategier som förvaltaren av en godkänd fond för socialt företagande tillämpar.

b)

De uppgifter som krävs enligt punkt 1 är fullständiga.

c)

De åtgärder som anmälts enligt punkt 1 c är lämpliga för att uppfylla kraven i kapitel II.

d)

Den förteckning som lämnats i enlighet med punkt 1 e visar att samtliga godkända fonder för socialt företagande är etablerade i enlighet med artikel 3.1 b iii i denna förordning.

a)

en ny godkänd fond för socialt företagande, eller

b)

en befintlig godkänd fond för socialt företagande i en medlemsstat som inte nämns i den förteckning som avses i artikel 15.1 d.

a)

begära tillgång till och kopiera eller få en kopia av varje handling, oberoende av dess form,

b)

kräva att förvaltaren av en godkänd fond för socialt företagande lämnar upplysningar utan dröjsmål,

c)

begära upplysningar från varje person med anknytning till förvaltaren av en godkänd fond för socialt företagandes verksamhet eller till den godkända fonden för socialt företagande,

d)

genomföra inspektioner på plats med eller utan föranmälan,

e)

vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att en förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande fortsätter att följa denna förordning.

f)

utfärda ett föreläggande för att säkerställa att en förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande följer denna förordning och avhåller sig från att upprepa ett beteende som kan utgöra en överträdelse av denna förordning.

a)

i strid med artikel 5 underlåter att uppfylla kraven på portföljsammansättning.

b)

i strid med artikel 6 marknadsför andelar och aktier i en godkänd fond för socialt företagande till icke-tillåtna investerare.

c)

använder beteckningen EuSEF utan att vara registrerad i enlighet med artikel 15.

d)

använder beteckningen EuSEF vid marknadsföringen av fonder som inte är etablerade i enlighet med artikel 3.1 b iii.

e)

i strid med artikel 15 har blivit registrerad genom att lämna oriktig information eller på något annat otillbörligt sätt.

f)

i strid med artikel 7 a inte handlar hederligt, rättvist, med vederbörlig skicklighet, omsorg och skyndsamhet vid utövande av sin verksamhet.

g)

i strid med artikel 7 b inte tillämpar adekvata riktlinjer och förfaranden för att förhindra oegentligheter.

h)

vid upprepade tillfällen underlåter att uppfylla kraven enligt artikel 13 om årsredovisning.

i)

vid upprepade tillfällen underlåter att fullgöra skyldigheten att informera investerare i enlighet med artikel 14.

a)

Vidta åtgärder för att säkerställa att den berörda förvaltaren av en godkänd fond för socialt företagande uppfyller kraven i artiklarna 5, 6, 7 a och b, 13, 14 och 15.

b)

Förbjuda användning av beteckningen EuSEF och avföra den berörda förvaltaren av en godkänd fond för socialt företagande från registret.

a)

I vilken utsträckning beteckningen EuSEF har använts av förvaltare av godkända fonder för socialt företagande i olika medlemsstater, antingen inom landet eller på gränsöverskridande basis.

b)

Den geografiska och sektoriella fördelningen av de investeringar som de godkända fonderna för socialt företagande har gjort.

c)

Ändamålsenligheten när det gäller informationskraven enligt artikel 14, särskilt om huruvida de är tillräckliga för att investerarna ska kunna fatta väl underbyggda investeringsbeslut.

d)

Användningen av de olika godkända investeringar som de godkända fonderna för socialt företagande har gjort och hur detta har påverkat utvecklingen av sociala företag inom hela unionen.

e)

Lämpligheten av att införa en europeisk märkning för ”sociala företag”.

f)

Möjligheten att låta fonder för socialt företagande som är etablerade i ett tredjeland använda beteckningen EuSEF, med beaktande av erfarenheterna av tillämpningen av kommissionens rekommendation om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor.

g)

Den praktiska tillämpningen av kriterierna för att identifiera godkända portföljföretag, vilka effekter detta har fått på utvecklingen av sociala företag inom hela unionen och deras positiva sociala effekter.

h)

En analys av de förfaranden som förvaltarna av godkända fonder för socialt företagande har använt för att mäta de positiva sociala effekter som de godkända portföljföretag som avses i artikel 10 har åstadkommit samt en utvärdering av möjligheterna att införa harmoniserade standarder för mätning av de sociala effekterna på unionsnivå, på ett sätt som överensstämmer med unionens socialpolitik.

i)

Möjligheten att utsträcka marknadsföringen av godkända fonder för socialt företagande till icke-professionella investerare.

j)

Lämpligheten av att inkludera godkända fonder för socialt företagande bland godkända tillgångar enligt direktiv 2009/65/EG.

k)

Lämpligheten av att komplettera denna förordning med ett system med förvaringsinstitut.

l)

En genomgång av eventuella skattehinder för godkända fonder för socialt företagande och en utvärdering av eventuella skatteincitament som skulle kunna uppmuntra socialt företagande i unionen.

m)

En utvärdering av eventuella hinder som kan ha förhindrat investeringar i fonder som använder beteckningen EuSEF, inklusive hur institutionella investerare påverkas av annan unionsrätt av tillsynskaraktär.

a)

senast den 22 juli 2017 när det gäller leden a–e och g–m, och

b)

senast den 22 juli 2015 när det gäller led f.