52001PC0094(02)

Förslag RÅDETS BESLUT OM EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPENS FLERÅRIGA RAMPROGRAM 2002-2006 FÖR VERKSAMHET INOM OMRÅDET FORSKNING OCH UTBILDNING MED SYFTE ATT FRÄMJA INRÄTTANDET AV DET EUROPEISKA OMRÅDET FÖR FORSKNINGSVERKSAMHET

(Framlagda av kommissionen)

MOTIVERING

Det europeiska området för forskningsverksamhet: På väg mot förverkligande

På lite mer än ett år har det europeiska området för forskningsverksamhet blivit en referensram för forskningspolitiska frågor i gemenskapen.

Detta projekt, som kommissionen föreslog i januari 2000, antogs i mars samma år av Europeiska rådet i Lissabon som centralt element i de insatser som beslutats för den utveckling av ekonomin och kunskapssamhället inom Europeiska unionen som anses vara förutsättningen för innovation, konkurrenskraft och sysselsättning samt för en hållbar ekonomisk tillväxt och för social sammanhållning.

I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Feira i juni 2000 hänvisas till det europeiska området för forskningsverksamhet, liksom även i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Nice i november 2000, där rådet också begär en rapport om framstegen, som skall läggas fram vid Europeiska rådets möte i Stockholm under våren.

I dag är det viktigare än någonsin att så snart som möjligt fullborda det europeiska området för forskningsverksamhet:

-Europeiska unionens största konkurrenter på det tekniska området visar inga tecken på att skära ned på sina forskningsinsatser, snarare tvärt om. I USA kommer de offentliga forskningsanslagen att öka med över 9 % under 2001, och näringslivets insatser har ökat stadigt under hela det senaste årtiondet.

-Med utgångspunkt i de genombrott som skett under de senaste åren kan man skönja lovande utvecklingar inom biovetenskap och bioteknik. Den största utmaning som forskningen står inför i början av det tjugoförsta århundradet är att omsätta de framsteg som gjorts i fråga om analys av det mänskliga genomet och andra organismers genom i praktiska tillämpningar. Vi träder nu in i den postgenoma eran, dvs. tidsåldern efter genomkartläggningen, med allt vad det innebär av förväntningar på resultat inom folkhälsoområdet samt för den biotekniska industrins konkurrenskraft.

-Informations- och kommunikationsvetenskap och -teknik får en allt viktigare roll för hela det europeiska näringslivets konkurrenskraft, för förbättring av livskvaliteten och för att skydda den europeiska samhällsmodellen.

-BSE-krisen och andra aktuella händelser som berör livsmedelssäkerheten har visat att Europeiska unionen i dag och i framtiden kommer att ställas inför allt fler problem som påverkar vårt näringsliv, våra samhällen och allmänheten, och att lösningarna i de flesta fall är av vetenskaplig karaktär.

-Hållbar utveckling, i dess olika aspekter, har blivit ett viktigt politiskt mål för unionen. Behovet av specifik forskning för att man skall kunna uppnå hållbar utveckling kommer att växa ständigt inom olika områden och teman, vilket ofta kommer att leda till att det behövs tvärvetenskapliga insatser.

Dessa stora utmaningar, och de allmänna frågor som hänger samman med den framtida teknikens möjligheter, förutsätter integrerade insatser och en europeisk forskningskapacitet som vida överstiger vad vi har i dag.

Det krävs också att kandidatländerna till fullo medverkar i denna process, vilket innebär att man bör uppmuntra dem att integrera sina insatser i gemenskapens forskningsverksamhet på ett sätt som gör att forskningen får den roll i utvidgningen av unionen som tillstår den.

Några första steg har tagits i denna riktning i och med genomförandet av de första etapperna av det europeiska området för forskningsverksamhet. Som en följd av rådet för forskningsfrågors slutsatser av den 15 juni och den 16 november har man inlett jämförelser av medlemsstaternas forsknings- och innovationspolitik, kartläggning av spetsforskningen och identifiering av hinder för forskarnas rörlighet.

Den lägesrapport över upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet som skall läggas fram vid Europeiska rådets möte i Stockholm kommer att visa vad som redan har gjorts, vad som återstår att göra samt vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att detta projekt skall kunna omsättas i praktiken.

Upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet kräver av naturliga skäl gemensamma insatser både från Europeiska unionen och medlemsstaterna, som har ett viktigt ansvar när det gäller genomförandet av projektet, men också från andra europeiska länder, som t.ex. kandidatländerna.

Unionen har en viktig roll att spela inom ramen för lagstiftningen,t.ex. vad gäller gemenskapspatent, men också i fråga om finansiering av forskningsfrämjande åtgärder och forskningssamarbete mellan medlemsstaterna genom ramprogrammet.

Ett ramprogram med nytt koncept

I kommissionens meddelande från januari 2000, "Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet" [1], betonas det att Europeiska unionens ramprogram för forskning och teknisk utveckling måste ses över grundligt för att anpassas till detta projekt.

[1] KOM (2000) 6.

I kommissionens meddelande från oktober 2000 om riktlinjer för unionens åtgärder inom forskning [2] presenteras ett antal förslag om hur detta skulle kunna genomföras.

[2] KOM (2000) 612.

I detta förslag redogörs för konkreta lösningar på detta. Därvid utgår man från de riktlinjer som lagts fram och från de första slutsatserna från diskussionerna i Europaparlamentet, rådet och de övriga institutionerna, och med beaktande av de synpunkter som inkommit från medlemsstaterna, forskarvärlden och näringslivet i samband med ett brett samrådsförfarande, bland annat via elektroniska fora [3].

[3] http://europa.eu.int/comm/research/area_sv.html

Hittills har Europeiska unionens ramprogram för forskning varit ett instrument för främjande av samarbete och samverkan.

Genom det nya förslaget vill man förstärka programmets roll i utvecklingen både av gemenskapens och övriga europeiska länders (i synnerhet kandidatländernas) vetenskapliga och tekniska kvalitet (både inom universiteten och i näringslivet).

Förslaget skall också öka programmets inflytande på innovationsprocessen och integrationen av forskningen i gemenskapen.

Det huvudsakliga syftet med detta ramprogram är att bidra till skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet och på så sätt förstärka innovationsprocessen i gemenskapen, parallellt med de övriga insatser som görs i detta syfte i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå.

Förhållandet mellan unionens forskningsverksamhet och de insatser som görs på medlemsstatsnivå håller på att förändras. Genomförandet av ramprogrammet (2002-2006) kräver att ett verkligt samarbete mellan unionen och medlemsstaterna upprättas, men också med andra europeiska organisationer för forskningssamarbete. Ramprogrammet kommer i sin tur också att bidra till vidare utvecklingen av sådant samarbete.

Det nya ramprogrammet kommer att utgå från följande huvudmålsättningar:

-Fokusering på några utvalda prioriterade forskningsområden där insatser på unionsnivå kan tillföra maximalt mervärde.

-Definition av de olika åtgärderna i syfte att ge dem en mer strukturerad roll inom ramen för den forskningsverksamhet som genomförs i gemenskapen genom att bygga ut kopplingen mellan nationella och regionala initiativ samt till andra insatser inom gemenskapen.

-Förenkling av genomförandevillkoren genom de nya stödförfarandena och de decentraliserade förvaltningsmetoder som planeras.

Inom hela ramprogrammet, och i synnerhet inom ramen för de forskningsåtgärder som är särskilt avsedda som stöd för genomförandet av gemenskapspolitiken kommer särskilda insatser att göras för att se till att forskningsresultaten sprids så effektivt som möjligt och i en form som gör dem lättillgängliga för beslutsfattare, så att de kan användas vid genomförandet av den offentliga politiken.

Två grundläggande drag i detta nya ramprogram är för övrigt att kandidatländerna kan delta fullt ut i alla verksamheter i egenskap av associerade stater [4], och att programmet är mycket öppet mot den övriga världen, vilket bland annat innebär att forskare och organisationer från länder utanför gemenskapen [5] kan delta i en stor del av verksamheten.

[4] Stater som är associerade till Europeiska unionens ramprogram för forskningsverksamhet är EES-länderna, kandidatländerna samt Schweiz och Israel.

[5] I detta dokument avser "länder utanför gemenskapen" och "tredje land" stater som inte är medlemmar i Europeiska unionen, och som inte är associerade till ramprogrammet.

I enlighet med kommissionens meddelande "mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet" [6] kommer gemenskapsforskningens regionala karaktär att beaktas i alla faser av genomförandet av ramprogrammet, t.ex. i form av uppmuntran till interregionalt samarbete, beaktande av regionala ekonomiska och sociala särdrag eller stöd till regional teknisk dynamik.

[6] KOM (2000) 6.

I enlighet med målen och riktlinjerna i den handlingsplan som följde på kommissionens meddelande "Kvinnor och vetenskap" [7] och de resolutioner som antagits av rådet [8] och Europaparlamentet [9] i denna fråga kommer en särskild insats att göras för att främja kvinnors deltagande i ramprogrammets alla verksamhetsområden och på så sätt förstärka kvinnornas roll och position i gemenskapens forskning och vetenskap.

[7] KOM (1999) 76.

[8] Resolution av 20 maj 1999, EGT C 201, 16.7.1999.

[9] Resolution av 3 februari 2000, PE 284.656.

Fokuserade insatser

De prioriterade tematiska forskningsområdena har fastställts utifrån de kriterier för "europeiskt mervärde" som anges i kommissionens meddelande från oktober 2000, t.ex. behovet av en kritisk massa av finansiella och mänskliga resurser, behovet av att koppla samman de komplementära kunskaper som finns i de olika medlemsstaterna, behovet av jämförande undersökningar på gemenskapsnivå, kopplingarna till unionens prioriteringar och intressen och den berörda forskningens gränsöverskridande art.

Dessa kriterier har tillämpats i enlighet med de båda föreskrivna principerna om att upprätta en hierarki för de prioriteringar som kommer i fråga med tanke på de fastställda målen, och att utesluta sådana områden där insatser på unionsnivå inte skulle få tillräcklig genomslagskraft.

I meddelandet från oktober 2000 anfördes ett antal teman som syntes vara förenliga med dessa principer som exempel. Det har inkommit många kommentarer till dessa förslag, och en bred debatt med forskarvärlden, näringslivet och de nationella forskningsmyndigheterna har ägt rum, bland annat via elektroniska fora.

Förteckningen har på så sätt kunnat preciseras och kompletteras, och slutresultatet har tillämpats både vid valet av prioriterade tematiska områden och av särskilda delområden inom dessa.

Sju tematiska områden har valts ut, och inom ramen för vart och ett av dessa har man fastställt ett visst antal delområden som berör frågor av ekonomisk eller samhällelig betydelse för unionen och där insatser på unionsnivå av olika anledningar, som beror på temats art, är särskilt värdefulla.

För att se till att insatserna fokuseras inom de prioriterade tematiska områdena kommer unionens verksamhet uteslutande att utgå från de tre stora stödinstrumenten, så att dess inverkan maximeras genom samordningsvinster och omfånget av de mänskliga resurser och finansiella medel som sätts in.

De vetenskapliga och tekniska behov som uppstår i samband med genomförandet av unionens politik skall också prioriteras. Utöver det stöd till unionspolitiken som härrör från verksamheten inom ramen för de prioriterade tematiska områdena kommer en särskild åtgärd att syfta till sådan stödverksamhet.

Skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet kräver, för vissa frågor, åtgärder för hela det vetenskapliga och tekniska området. Därför kommer ett antal åtgärder, bland annat sådana som syftar till att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet, att vara öppna för alla teman och områden.

De tre stora områdena i genomförandet av det europeiska området för forskningsverksamhet

Ramprogrammets struktur speglar de stora linjerna i genomförandet av det europeiska området för forskningsverksamhet. Ramprogrammet är därför också indelat i tre stora åtgärdsområden.

Att integrera forskningen

Inom de prioriterade tematiska områdena

Reglerna för genomförandet av de stödåtgärder som skall vidtas i samband med verksamheten inom ramprogrammets prioriterade forskningsområden är definierade på ett sådant sätt att de möjliggör största möjliga effekt av de insatser som görs på europeisk nivå.

Varje åtgärd motsvarar ett visst behov i fråga om organisation av gemenskapens forskning.

De tre stora instrument som används inom detta område är nätverken mellan spetsforskningscentra ("Centres of Excellence"), de integrerade projekten och EU:s delaktighet i program som omfattar flera medlemsstater, i enlighet med artikel 169 i fördraget.

De skall bidra till att mobilisera mer omfattande medel än vad som hittills varit fallet i gemensamma åtgärder, och skall leda till att de olika nationella insatserna kopplas samman i större utsträckning, både sinsemellan och med unionens forskningsverksamhet.

Målet med nätverken mellan spetsforskningscentra är att förstärka den europeiska spetsforskningen genom att på ett varaktigt sätt integrera de forskningskapaciteter som finns i gemenskapens olika regioner i en rad särskilt viktiga områden. I detta syfte skall forskningsorganen göras delaktiga i genomförandet av gemensamma handlingsprogram. Om sådana nät skapas och används bör det kunna leda till att verkliga "virtuella spetsforskningscentra" skapas, som kan får stor inverkan på gemenskapens forskning.

Integrerade projekt, som skall vara av en storlek som innebär att de kan få konkret inverkan på forskningsverksamheten och som gärna skall upprättas som partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn, kommer att leda till att betydande finansiella medel mobiliseras för mycket noga definierade ändamål (både produkter och förfaranden, men ofta också i form av vetenskaplig eller teknisk kunskap).

Reglerna för genomförandet av nätverken och de integrerade projekten (som väljs ut genom ansökningsomgångar) skall ge de konsortier som står för genomförandet en hög grad av självständighet. Vid genomförandet av dessa båda kategorier av åtgärder skall man beakta aspekter som innovation, infrastruktur, mänskliga resurser och forskning och samhälle.

Fördraget tillåter unionens medverkan i forskningsprogram som genomförs i samarbete mellan medlemsstater, men detta har hittills aldrig prövats. Det förutsätter omfattande undersökningar och samordning, och inom flera områden har denna verksamhet redan inletts.

4.1.2. Inom övriga former av forskningssamordning

Europeiska unionens ramprogram skall också tillfredsställa de vetenskapliga och tekniska behov som uppstår i samband med genomförandet av gemenskapens politik.

I detta syfte har en särskild typ av åtgärder för forskningssamordning införts (Att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov), som samtidigt skall hjälpa unionen att förutse nya behov, snabbt reagera på ny vetenskaplig och teknisk utveckling och att hålla sin position i spetsen för den internationella forskningen.

Verksamheten på detta område skulle kunna genomföras med hjälp av projekt som är anpassade till de särskilda behov och den forskning som avses.

På grund av sin art och sin målsättning kommer dessa aktiviteter att genomföras utgående från årsvisa beslut. Temana för de aktiviteter som genomförs genom ansökningsomgångar kommer att väljas ut av kommissionen utgående från en bedömning som genomförts av en intern användargrupp som representerar de olika områdena av gemenskapspolitiken, och med stöd av en oberoende rådgivande struktur bestående av experter på hög nivå inom forskning och näringsliv.

Även Gemensamma forskningscentret kommer att medverka i dessa åtgärder, inom ramen för sitt kompetensområde och i enlighet med sin uppgift att stödja unionens forsknings- och teknikpolitik. Centrets budgetprioriteringar kommer också att fastställas av en intern användargrupp. Gemensamt för GFC:s verksamhet är att den skall syfta till att främja medborgarnas säkerhet, i dess olika aspekter.

Att små och medelstora företag deltar i spetsforskningsnätverken och i de integrerade projekten är för övrigt. Därför planeras också särskilda, kompletterande åtgärder för denna typ av företag.

I ramprogrammet 2002-2006 kommer bland annat två nya element att införas som skall främja den ekonomiska utvecklingen och kunskapstillväxten inom det europeiska området för forskningsverksamhet: Den forskningssamverkan som bedrivs mellan små och medelstora företag och forskningscentra och universitet skall utvidgas till att även omfatta högteknologiska små och medelstora företag, och ett system för "kollektiv forskning" skall införas på gemenskapsnivå för sådan forskning som genomförs av tekniska forskningscentra för hela sektorer inom näringslivet.

Internationellt samarbete kommer att utgöra en viktig aspekt av verksamheten inom denna del av ramprogrammet.

Sådant samarbete kommer att ta sig flera olika former. Inom de prioriterade tematiska områdena kommer man att genomföra initiativ som syftar till att bättre samordna gemenskapens bidrag i internationella sammanhang och dess bilaterala samarbete med andra länder eller grupper av länder utanför gemenskapen, t.ex. länder med tillväxtekonomi. Forskare och organisationer i tredje land kommer också i vissa fall att kunna delta i nätverken av spetsforskningscentra och i de integrerade projekten inom de områden som är av särskilt intresse för dessa länder. Sådant deltagande skall ingå som viktig del av allt internationellt samarbete som genomförs inom ramprogrammet.

Särskilda samarbetsinsatser kommer att genomföras med vissa länder eller grupper av länder, som t.ex. Medelhavsländerna utanför Europeiska gemenskapen, Ryssland och de nya oberoende staterna, samt utvecklingsländerna inom ramen för stödet till gemenskapens yttre förbindelser och utvecklingspolitik.

Allt internationellt samarbete kommer att genomföras i överensstämmelse med målen för unionens yttre förbindelser och dess utvecklingspolitik, samtidigt som hänsyn tas till behovet att garantera bästa möjliga rörlighet för kunskap och teknik på det globala planet.

Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet

Det andra stora verksamhetsområdet inom ramprogrammet består av fyra typer av åtgärder som syftar till att strukturera de fyra av de viktigaste dimensionerna av det europeiska området för forskningsverksamhet, som behandlas i kommissionens meddelande från januari 2000.

-Forskning och innovation i kombination med de mål som fastställts i meddelandet "Innovation i en kunskapsstyrd ekonomi" [10], vilket bland annat innebär att man förstärker insatserna i fråga om ekonomisk och teknisk information.

[10] KOM (2000) 567.

-Mänskliga resurser och forskarnas rörlighet: De medel som för närvarande anslås till detta kommer att ökas avsevärt. Nya typer av stöd kommer att föreslås, bland annat för att göra gemenskapen mer attraktiv för forskare från andra länder. Likaså skall ett stödsystem utvecklas för framstående forskargrupper i Europeiska unionen.

-Forskningsinfrastruktur, inbegripet forskningsrelaterad infrastruktur för bredbandskommunikation. Bland annat skall det införas möjligheter att främja genomförandet av integrerade initiativ som berör åtgärder på flera olika plan: Tillgång över landsgränserna, sammanslutning i nätverk, tjänster på gemenskapsnivå.

-Frågor som berör forskning och samhälle, i enlighet med vad som behandlats i kommissionens arbetsdokument från november 2000, "Vetenskap, samhälle och medborgare" [11].

[11] SEK (2000) 1973.

Stärka förutsättningarna för det europeiska området för forskningsverksamhet

Ramprogrammet 2002-2006 skall slutligen även bidra till upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet och innovation genom att förstärka dess grundvalar. Detta skall ske på två sätt:

Dels genom åtgärder för att främja samordningen mellan forsknings- och innovationsverksamheter i Europa, både på gemenskapsnivå och i medlemsstaterna.

-Stöd till upprättandet av nätverk mellan nationella forsknings- och innovationsinsatser samt ömsesidig öppning av de nationella programmen inom dessa sektorer för deltagare utifrån.

-Stöd till forskningssamarbete inom olika europeiska ramar för vetenskapligt och tekniskt samarbete. Förstärkning av kopplingen mellan unionens verksamhet och de insatser som görs inom andra organ som Europeiska vetenskapsstiftelsen (ESF), ESA, CERN, EMBL och ESO [12] eller andra, liknande organisationer, samt stöd till samarbete med dessa. Dessa organ har på senare tid knutit närmare kontakter och börjat planera gemensamma insatser.

[12] ESA: Europeiska rymdorganisationen, CERN: Europeiskt centrum för atomforskning, EMBL: Europeiska molekylärbiologilaboratoriet: , ESO: Europeiska sydobservatoriet.

Konkreta förslag till detta kommer att läggas fram senare, liksom även för hur de integrerade projekten med Eureka och de olika åtgärderna inom ramprogrammet skall kombineras med Europeiska investeringsbankens (EIB) initiativ "Innovation 2000".

Man kommer att sträva efter en nära samverkan med den verksamhet som äger rum inom ramen för COST-samarbetet [13], eftersom denna är särskilt lämpad för sammankoppling av nationella insatser till nätverk.

[13] COST: europeiskt samarbete inom vetenskaplig och teknisk forskning.

Dels genom åtgärder som syftar till att främja en sammanhållen utveckling av forsknings- och innovationspolitiken i gemenskapen:

-Stöd till genomförandet av de åtgärder som krävs för att uppnå de mål i fråga om jämförelse av medlemsstaternas forsknings- och innovationspolitik, kartläggning av spetsforskningen och identifiering av hinder för forskarnas rörlighet som fastställts för det europeiska området för forskningsverksamhet vid Europeiska rådets möte i Lissabon.

-Prognosticering, statistiska undersökningar och utveckling av vetenskaps- och teknikindikatorer där så krävs för att bidra till en bättre miljö för innovation i gemenskapen.

Ett effektivt och enkelt genomförande

Sammanställningen av genomförandebestämmelserna för ramprogrammet har präglats av en tydlig vilja till förenkling och ökad effektivitet.

Forskarvärlden och näringslivet har ofta begärt förenklade och flexiblare förvaltningsregler för unionens forskningsprogram. Även i den rapport om utvärderingen av de senaste fem årens forskningsverksamhet inom ramprogrammet betonas behovet av sådana förändringar.

Det nuvarande systemet innebär att kommissionen måste godkänna alla ändringar i de forskningsprojekt som genomförs, hur små de än är. Därigenom blir genomförandet tungrott och komplicerat, vilket leder till förseningar. Ett sådant centraliserat system är inte heller anpassat till spetsforskningens behov. Det är inte heller idealiskt att på gemenskapsnivå främst inrikta sig på projekt av begränsat omfång. För det nya ramprogrammet införs därför genomförandebestämmelser som ger företagen, forskningscentren och universiteten större frihet och mer flexibilitet i samband med genomförandet av de forskningsåtgärder de utför tillsammans.

Deltagarna i ramprogrammet uppmuntras att i sin ansökan om finansiellt stöd efter utvärdering i konkurrens med andra projekt lägga fram långsiktiga verksamhetsprogram med olika stor omfattning.

Nätverken mellan spetsforskningscentra och de integrerade projekten kommer också att förvaltas mycket självständigt av projektdeltagarna. Dessa har bland annat följande möjligheter:

-Att ansluta andra deltagare till sin verksamhet.

-Att definiera begränsade delprojekt inom ramen för sitt verksamhetsprogram, och att genomföra anbudsförfaranden för dessa.

-Att anpassa programmens innehåll efter de behov som uppstår.

Verksamhetsprogrammen kommer regelbundet att genomgå utvärderingar. Åtgärder för att främja små och medelstora företags deltagande kommer att vidtas i alla unionens regioner.

Den planerade utvecklingen mot en mer decentraliserad förvaltning av forskningsverksamheten kommer att ge kommissionen möjlighet att föreslå en minskning av de allmänna administrationskostnaderna för programmen. Dessutom kommer vissa aspekter av förvaltningen av särskilda forskningsåtgärder för små och medelstora företag och stöd till forskarnas rörlighet att anförtros åt externa organ som agerar under kommissionens tillsyn.

I syfte att förbättra kostnads-/intäktsprestandan för gemenskapens forskningsverksamhet och se till att de offentliga medlen utnyttjas maximalt kommer förslagen till de särskilda programmen att utformas så att de mål som fastställs blir mätbara och kan övervakas löpande.

Nästa steg

I detta förslag behandlas ett ramprogram som särskilt utvecklats för att bidra till skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet, i enlighet med den debatt om denna fråga som ägt rum i gemenskapsinstitutionerna under år 2000.

Det är viktigt att se till att detta förslag kan diskuteras, antas och genomföras under bästa möjliga förhållanden.

Kommissionen har för avsikt att lägga fram förslag till särskilda program som utvecklats i enlighet med de stora linjerna i ramprogrammet så snart de olika institutionerna har fått tillfälle att yttra sig om detta förslag.

För att se till att detta nya ramprogram kan genomföras inom ramen för de fastställda tidsramarna är målet att se till att det kan antas senast under första hälften av år 2002.

2001/0054 (CNS)

Förslag Rådets beslut om Europeiska atomenergigemenskapens fleråriga ramprogram 2002-2006 för verksamhet inom området forskning och utbildning med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet

Europeiska unionens råd har beslutat följande

med beaktande av fördraget om upprättande av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 7 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

av följande skäl:

(1) Enligt artikel 7 i fördraget skall ett flerårigt ramprogram fastställas för samtliga forskningsåtgärder, däribland åtgärder för demonstration och utbildning inom området för kärnenergi, och genomföras med hjälp av program för forskning och utbildning.

(2) Under loppet av år 2000 har kommissionen lagt fram två meddelanden om utsikterna och målen för skapandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet [14] respektive om genomförandet av det europeiska området för forskningsverksamhet och riktlinjerna för unionens åtgärder inom forskning för perioden 2002-2006 [15]. Ett annat meddelande från kommissionen, som lades fram under år 2000, berör "Innovation i en kunskapsstyrd ekonomi" [16].

[14] KOM (2000) 6 slutlig, 18.1.2000.

[15] KOM (2000) 612 slutlig, 4.10.2000.

[16] KOM (2000) 567 slutlig, 20.9.2000.

(3) Vid Europeiska rådets möten i Lissabon i mars 2000 respektive i Santa Maria de Feira i juni 2000 sammanställdes en rad slutsatser som syftar till ett snabbt upprättande av ett europeiskt område för forskningsverksamhet och innovation, i syfte att främja sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.

(4) Europaparlamentet [17] [18], rådet [19] [20], Ekonomiska och sociala kommittén [21] och Regionkommittén [22] har också yttrat sig positivt om skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

[17] Resolution av den 18 maj 2000, PE 290.465, s. 48.

[18] Resolution av den 15 februari 2001.

[19] Resolution av den 15 juni 2000, EGT C 205, 19.7.2000, s. 1.

[20] Resolution av den 16 november 2000, EGT C 374, 28.12.2000, s. 1.

[21] Yttrande av den 24 maj 2000, EGT L 204, 18.7.2000, s. 70.

[22] Yttrande av 12 april 2000, EGT C 226, 8.8.2000, s. 18.

(5) Den 19 oktober 2000 [23] lade kommissionen fram slutsatserna från den externa bedömningen av genomförandet och resultaten av gemenskapens verksamhet under de fem år som föregick denna bedömning, åtföljda av egna anmärkningar.

[23] KOM(2000)659 slutlig, 19.10.2000.

(6) Det är således nödvändigt att fastställa ett nytt ramprogram för perioden 2002-2006 med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

(7) Ramprogrammet för 2002-2006 innehåller vetenskapliga och tekniska mål och prioriteringar samt allmänna riktlinjer för de planerade åtgärderna och skall genomföras i enlighet med målen för skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen.

(8) En finansiell referens, i den betydelse som avses i punkt 34 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet [24], införs i detta beslut och gäller under hela ramprogrammet utan att detta påverkar budgetmyndighetens befogenheter enligt fördraget.

[24] EGT C 172, 18.6.1996, s. 4.

(9) Gemensamma forskningscentret bör bidra till genomförandet av ramprogrammet, bland annat inom de områden där centret förfogar över objektiv och opartisk sakkunskap och där det kan medverka i genomförandet av gemenskapens övriga politik.

(10) All forskningsverksamhet som genomförs under ramprogrammet bör vara förenlig med de grundläggande etiska principerna, bland annat de som fastställs i stadgan om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen.

(11) I enlighet med kommissionens meddelande "Kvinnor och vetenskap" [25] och de resolutioner som antagits av rådet [26] och Europaparlamentet [27] i denna fråga kommer en handlingsplan att läggas fram i syfte att förstärka kvinnornas roll och position i gemenskapens forskning och vetenskap.

[25] KOM (1999) 76.

[26] Resolution av 20 maj 1999, EGT C 201, 16.7.1999.

[27] Resolution av 3 februari 2000, PE 284.656.

(12) Det är lämpligt att kommissionen regelbundet rapporterar om genomförandet av ramprogrammet 2002-2006, och att den när tiden är mogen och innan nästa ramprogram läggs fram låter genomföra en oberoende utvärdering av verksamhetens genomförande.

(13) Kommissionen har rådfrågat den vetenskapliga och tekniska kommittén, som också har yttrat sig.

Härigenom föreskrivs följande.

Artikel 1

1. Ett flerårigt ramprogram för gemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning avseende kärnenergi (nedan kallat ramprogrammet 2002-2006) antas för perioden 2002-2006.

2. Ramprogrammet 2002-2006 omfattar samtlig verksamhet inom områdena forskning, teknisk utveckling, internationellt samarbete, spridning och utnyttjande av forskningsresultat samt utbildning på följande områden:

-Behandling och lagring av avfall

-Kontrollerad termonukleär fusion

-Annan verksamhet under Euratom

-Gemensamma forskningscentrets (GFC) verksamhet under Euratom

3. I bilagan anges de vetenskapliga och tekniska målen och de prioriteringar som fastställts för dessa, samt huvudlinjerna för de planerade åtgärderna.

Artikel 2

1. Storleken på den finansiella referensen för genomförandet av ramprogrammet under perioden 2002-2006 uppgår till 1 230 miljoner euro, varav 150 miljoner euro för behandling och lagring av avfall, 700 miljoner euro för kontrollerad termonukleär fusion, 50 miljoner euro för övrig verksamhet under Euratom och 330 miljoner euro för Gemensamma forskningscentrets verksamhet under Euratom.

2. Reglerna för gemenskapens finansiella deltagande omfattas av den budgetförordning som är tillämplig på Europeiska gemenskapernas allmänna budget, och kompletteras i förekommande fall av det eller de program för forskning och utbildning som rådet fastslår i samband med att detta beslut genomförs.

Artikel 3

All forskningsverksamhet som genomförs under ramprogrammet 2002-2006 skall vara förenliga med grundläggande etiska principer.

Artikel 4

I enlighet med artikel 7 i fördraget skall kommissionen varje år offentliggöra en rapport om genomförandet av ramprogrammet 2002-2006 och om hur långt man kommit i fråga om dess mål och prioriteringar.

Artikel 5

Innan kommissionen lägger fram sitt förslag till nästa ramprogram skall den låta oberoende framstående sakkunniga genomföra en utvärdering av genomförandet av gemenskapens verksamhet under de fem år som föregår utvärderingen. Kommissionen skall delge Europaparlamentet, rådet samt Ekonomiska och sociala kommittén resultaten av denna utvärdering, åtföljda av egna anmärkningar.

Artikel 6

Ramprogrammet 2002-2006 är öppet för deltagande för

-EES-länderna i enlighet med de villkor som fastställs i EES-avtalen,

-kandidatländerna i länderna i Central- och Östeuropa i enlighet med de villkor som fastställs i Europaavtalen, protokollen till dessa och de respektive associationsrådens beslut,

-Cypern, Malta och Turkiet på grundval av bilaterala avtal som skall slutas med dessa länder,

-Schweiz och Israel på grundval av bilaterala avtal som skall slutas med dessa länder

Utfärdat i Bryssel den [...]

På rådets vägnar

BILAGA: VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL

1. Prioriterade tematiska forskningsområden

1.1. Behandling och lagring av avfall

Kärnenergin står idag för 35 % av elproduktionen i EU och har en roll i debatten när det gäller kampen mot klimatförändringen och de ansträngningar som görs för att minska energiberoendet i gemenskapen. De kärnkraftverk som nu används kommer att vara i drift under minst 20 år till.

I ett längre tidsperspektiv kommer ny säker kärnenergiteknik att kunna utvecklas för att täcka de energibehov som kommer att finnas i gemenskapen under de kommande decennierna. Detta skall ske på ett sätt som beaktar kraven på en hållbar utveckling.

Kärnenergin står idag inför problemet med avfallet, i synnerhet genomförandet av tekniska lösningar på industriell nivå för långsiktig avfallshantering.

De offentliga och privata forskningsinsatser som gjorts i gemenskapen på området teknik för behandling och lagring av kärnavfall är omfattande. Genom de samordningseffekter som uppstår genom EU:s åtgärder på området blir det möjligt att samla de organ och industrin som arbetar med avfallshantering och förvissa sig om att dessa har samstämmiga riktlinjer.

EU:s åtgärder berör dels det mer kortsiktiga problemet med avfallslagring, dels frågan om att minska effekterna på längre sikt. Mot bakgrund av detta omfattar åtgärderna följande:

-Forskning om processerna vid lagring i djupa geologiska skikt och upprättande av nätverk med verksamheter som bedrivs på olika platser i de tre viktigaste typerna av geologiska formationer som förutses bli använda.

-Forskning som syftar till att minska effekterna av avfallet, i synnerhet med hjälp av utveckling av nya mindre avfallsproducerande reaktortyper och tekniker för att minska riskerna som är förknippade med avfallet genom teknik för separation och transmutation.

1.2. Kontrollerad termonukleär fusion

Kontrollerad termonukleär fusion är ett av alternativen på lång sikt för en energiförsörjning i enlighet med villkoren för en hållbar utveckling, särskilt för en centraliserad grundförsörjning av elektricitet.

Eftersom utvecklingsarbetet som krävs för att man skall kunna använda fusion för energiproduktion är förknippat med så komplicerade grundläggande sakkunskaper i fysik och med tekniska problem som måste lösas, måste detta arbete ske i form av en process med flera etapper. Varje etapp kan ta flera tiotals år och måste avslutas innan nästa kan påbörjas.

De insatser som gjorts inom ramen för EU:s program för samordnad europeisk forskning om kontrollerad termonukleär fusion har givit gemenskapen en ledande ställning i världen på området för forskning om fusion genom magnetisk inneslutning.

De framsteg som gjorts inom forskningen och de resultat som uppnåtts, bl.a. med avseende på den europeiska tokamaken JET, gör det nu möjligt att planera för övergången till "Next Step", nämligen att uppföra en anläggning för fusionsreaktioner under förhållanden som är jämförbara med de som råder i en reaktor för energiproduktion.

Genom att förberedelserna av ett utförligt projekt avseende "Next Step" inom ramen för det internationella samarbetsprojektet ITER fullbordas blir det möjligt att fatta beslut om att lansera projektet och bygga anläggningen.

Syftet med denna är att visa att energiproduktion genom fusion är vetenskapligt och tekniskt möjligt. Förutsättningarna för genomförandet av projektet beror på resultatet av de förhandlingar som just nu pågår inom ramen för det internationella samarbetet och hur dessa förhandlingar utvecklas framöver, i synnerhet med avseende på besluten om gemenskapens bidrag till ITER och var anläggningen skall byggas. Lämpliga regler måste införas.

För att EU skall kunna delta i ITER måste ett kompletterande program inrättas med följande innehåll:

-Användande av JET-anläggningen på ett sätt som gör det möjligt att dra nytta av de förbättringar som för närvarande görs av anläggningen och ger möjlighet att delta i den forskningsverksamhet som krävs för att kunna avveckla JET när den är uttjänad.

-Fortsatt forskningen om fusionsfysik och fusionsteknik, med bl.a. studier och utvärdering av alternativa metoder för magnetisk inneslutning och där man bl.a. fortsätter att bygga stellaratorn Wendelstein 7-X och utnyttja befintliga anläggningar under Euratomsammanslutningen. Denna vidare forskning omfattar även samordning av verksamheten på området för teknisk forskning, i synnerhet med avseende på material för fusion.

Genomförandet av "Next Step" kräver avsevärda mänskliga och ekonomiska resurser. Det arbete som de europeiska parterna under Euratom för närvarande bedriver på fusionsområdet måste därför justeras när beslutet om byggandet av ITER väl är taget.

2. Annan verksamhet på området för kärnsäkerhet

Följande verksamhet på grundval av ansökningsomgångar och för att främja EU:s verksamhet på områdena hälsa, energi och miljö:

-Forskning på området för strålskydd, särskilt med avseende på riskbedömning i samband med låga doser.

-Studier av innovativa idéer till nya säkrare metoder för kärnenergianvändning.

-Utbildning på områdena kärnsäkerhet och strålskydd.

3. Gemensamma forskningscentrets verksamhet

GFC skall, I enlighet med uppgiften att vetenskapligt och tekniskt understödja EU:s verksamhet, inrikta verksamheten på följande områden:

3.1. Kärnsäkerhet

Behandling och lagring av avfall, i synnerhet teknik för separering och transmutation av aktinider med lång halveringstid; strålskydd; säkerheten i reaktorer i drift (med prioritet för reaktorer i kandidatländerna) samt i nya generationens reaktorer; kontroll av spridningen av kärnmaterial och kontroll av klyvbara material; övervakning av avvecklingen av uttjänta kärntekniska anläggningar.

3.2. Mätning och referensmaterial:

Mätteknik för radionukleider, särskilt sådana med låg aktivitet, och provningsjämförelser inom nätverk av viktiga forskningscentra; forskning om hur neutroner och material växelverkar för att få fram underlag för studier om transmutation av avfall och utveckling av nya system.

RÄTTSLIG FINANSIERINGSÖVERSIKT

Politikområde: Forskning

Verksamhet: Forsknings- och utbildningsverksamhet inom ramen för Euratomfördraget

Åtgärdens beteckning

Förslag till rådets beslut om Europeiska atomenergigemenskapens fleråriga ramprogram (2002-2006) för verksamhet inom området forskning och utbildning med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet, nedan kallat "Euratom-ramprogrammet".

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER (nummer och beteckning)

Underavsnitt B6

2. ALLMÄNNA FINANSIELLA UPPGIFTER

2.1 Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): 1 230 miljoner euro inom ramen för EG-fördraget.

2.2 Tillämpningsperiod

2002-2006

Reglerna för förnyelse av åtgärden ingår i artikel 7 i Euratom-fördraget.

2.3 Flerårig total utgiftsberäkning

a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1)

Miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter (se punkt 6.1.2)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

c) Total budgetkonsekvens av personal och övriga driftskostnader (se punkterna 7.2 och 7.3)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.4 Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

x( Förslaget är förenligt med den befintliga ekonomiska planeringen

( Detta förslag förutsätter en omplanering av de berörda posterna i budgetplanen,

( inbegripet, i förekommande fall, tillämpning av reglerna i det interinstitutionella avtalet.

2.5 Budgetkonsekvenser: inkomster

( Inga budgetkonsekvenser (berör tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

ELLER

x( Budgetkonsekvenser - följande konsekvenser för intäkterna kommer att förekomma:

Vissa associerade stater bidrar till finansieringen av Euratom-ramprogrammet.

I enlighet med artiklarna 92 och 96 i budgetförordningen kan Gemensamma forskningscentret utnyttja inkomster från konkurrensinriktad verksamhet och andra tjänster som centret utför åt tredje man.

I enlighet med artikel 27 i budgetförordningen kan vissa inkomster användas på nytt.

Miljoner euro (avrundat till första decimalen)

>Plats för tabell>

3. BUDGETSPECIFIKATIONER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 7 i Euratom-fördraget

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1 Behovet av gemenskapsåtgärder

Forskningen har etablerat sig som en central del av ekonomin i det kunskapssamhälle som håller på att etablera sig globalt. Mer än någonsin fungerar den som drivkraft för ekonomisk och social utveckling, och den utgör en viktig faktor för företagens konkurrenskraft, sysselsättningen och livskvaliteten. Forskning och teknik är också av grundläggande betydelse för den politiska beslutsprocessen.

Gemenskapen uppvisar dock fortfarande strukturella svagheter i fråga om forskning. Under 1999 investerade Europeiska unionen 70 miljarder euro mindre än USA i forskning och utveckling. I dag ligger unionen efter både USA och Japan i fråga om forskningsutgifter per BNP (1,8 % i unionen mot 2,7 % i USA respektive 3,1 % i Japan), men också i fråga om antalet forskare, antalet patent och export av högteknologi per invånare.

Forskningen måste få en viktigare och mer central roll i det europeiska samhällets ekonomi. Därför krävs det större offentliga och privata forskningsinsatser i unionen, men också samordning av medlemsstaternas forskningsverksamhet, både inbördes och med unionens insatser.

Det är mot bakgrund av dessa behov som kommissionen i januari 2000 föreslog upprättandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet [28]. För att skapa detta område krävs det gemensamma insatser från unionen, medlemsstaterna och forskningsaktörerna.

[28] KOM (2000) 612 slutlig, 4.10.2000.

Först och främst krävs det ett antal rättsliga och reglerande initiativ, bland annat för att avlägsna de hinder för forskarnas och teknikens fria rörlighet som återstår i gemenskapen.

Utöver sådana rättsliga insatser har unionens finansiella stöd till forskningen en viktig roll att spela.

I allmänhet är det lämpligt att de offentliga myndigheterna stöder forskningen där forskningsresultaten medför ett offentligt mervärde som överskrider den direkta nyttan för dem som utövar forskningen. Detta gäller för grundforskning, men även för många former av riktad forskning. Stöd från den offentliga sektorn är legitimt och nödvändigt om den berörda forskningen kan bidra till, eller är nödvändig för, genomförandet av den offentliga politiken, men även om den kan bidra till att lösa problem som samhället står inför, öka gemenskapens konkurrenskraft genom att uppmuntra företagen till forskning som är förbunden med risker eller långsiktig forskning som inte omedelbart ger ekonomisk avkastning eller förbättra insynen på kunskapsmarknaden.

Stöd på europeisk nivå, eller i första hand på gemenskapsnivå, är motiverat om det leder till ett europeiskt mervärde.

Detta omfattar följande aspekter:

-Kostnaderna och omfånget för sådan forskning överskrider enskilda länders möjligheter, och det finns behov av en "kritisk massa" av ekonomiska och mänskliga resurser.

-Ekonomiska skäl för samarbete (stordriftsfördelar). Samarbetet har positiv verkan på de privata forskningsinsatserna och ökar industrins konkurrenskraft.

-Det finns behov av att koppla samman de komplementära kunskaper som finns i de olika länderna, inte minst för att ta sig an tvärvetenskapliga problem och genomföra jämförande undersökningar på europeisk nivå.

-Kopplingar till unionens prioriteringar och intressen, samt till gemenskapslagstiftningen och gemenskapens politik.

-Forskningen är till sin natur gränsöverskridande, på grund av problemens omfång (miljö) eller av vetenskapsmetodologiska skäl (jämförande undersökningar, epidemiologi).

Dessutom har en förhandsutvärdering visat att gemenskapens forskningsverksamhet tillför europeiskt mervärde. I den utvärderingen redogörs också för hur denna verksamhet bör utvecklas. Dessutom tillhandahålls en slutbedömning av pågående åtgärder.

-Åtgärder som vidtagits till följd av förhandsutvärderingen

Kommissionens avdelningar har genomfört en förhandsutvärdering i samband med förberedelserna av förslaget till ramprogrammet, som har lett till upprättandet av följande riktlinjer:

-Det behövs ett nytt Euratom-ramprogram för att bidra till upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

-För fissionsdelen bör det nya ramprogrammet ändras radikalt i förhållande till tidigare program, inte minst vad gäller dess tillämpningsområde och finansieringsregler. Följande bör företas:

-Programmet bör i större utsträckning kopplas till nationella insatser så att gemenskapens forskningsutgifter kan användas effektivare.

-Verksamheten bör inriktas på ett begränsat antal mål som endast kan uppnås på gemenskapsnivå.

-Stödreglerna bör anpassas till målen, för ökad effektivitet, inverkan och synlighet.

-Vad gäller fusionsdelen innebär slutförandet av förberedelsefasen av en detaljerad plan för "Next Step" inom ramen för det internationella samarbetsprojektet ITER att det blir möjligt att fatta beslut om inledandet av detta projekt och byggandet av anläggningen. Målet för denna anläggning är att bevisa att det är vetenskapligt och tekniskt möjligt att producera energi genom fusion. Detaljerna för hur projektet skall genomföras beror på resultaten av de pågående förhandlingarna inom ramen för det internationella samarbetet, och på samarbetets fortsatta utveckling, dvs. bland annat på vilka beslut som fattas beträffande gemenskapens bidrag till ITER-projektet och beträffande platsen där anläggningen skall byggas.

I syfte att förbättra kostnads-/intäktsprestandan för gemenskapens forskningsverksamhet kommer denna förhandsutvärdering att kompletteras genom att man i förslagen till de särskilda programmen inför mätbara mål.

-Åtgärder som vidtagits till följd av slututvärderingen

Rekommendationerna från femårsutvärderingen av ramprogrammen har beaktats i detta förslag, vilket yttrar sig i följande:

-Infogandet av unionens forskningsåtgärder i ett större sammanhang inom ramen för en verklig europeisk forskningspolitik.

-Ökad koncentration av programmen.

-Genomförande av forskning som är nödvändig för att uppnå unionens politiska mål.

-Strävan mot en anpassad och mer flexibel samling av verktyg, utgående från alla möjligheter som fördraget erbjuder.

5.2 Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

Inom fissions- och strålskyddsområdet deltar gemenskapen finansiellt i följande verksamheter:

-I de prioriterade tematiska forskningsområdena: i nätverk av spetsforskningscentra som syftar till att främja forskningskvaliteten genom en djupgående och varaktig integration av spetsforskning som finns inom olika medlemsstater och i integrerade projekt i storleksordningen kring några tiotal miljoner euro som genomförs av konsortier som ofta uppvisar intensivt samarbete mellan universitet och näringsliv.

-I forskningsverksamhet som bedrivs som stöd till gemenskapens politik inom områdena hälsa, energi och miljö.

-I verksamhet som syftar till utnyttjande av forskningsresultat och till kunskapsöverföring.

-I utvecklingen av mänskliga resurser och rörlighet för forskare genom allmänt och individuellt stöd till utbildningsåtgärder av högsta vetenskapliga kvalitet och som kräver multinationell sakkunskap.

-I stöd till forskningsinfrastruktur inom alla vetenskapliga och tekniska områden, både vad gäller gränsöverskridande tillgång, genomförande av samordnade initiativ, genomförbarhetsstudier och, i begränsad utsträckning, utveckling av ny infrastruktur.

-I åtgärder för samordning av politiken för forskning och teknisk utveckling, t.ex. ömsesidig öppning av nationella program, sammankoppling av nationell forskningsverksamhet i nätverk, vetenskapliga samarbetsinitiativ inom andra europeiska samarbetsramar och samarbete mellan berörda organisationer.

Genom att verksamheten inom fusionsforskningsområdet är av särskild art krävs det särskilda regler för detta område.

Projekten inom detta område skall genomföras på grundval av fastställda förfaranden:

-Inom ramen för associationsavtal.

-Inom ramen för det europeiska avtalet om fusionsutveckling (European Fusion Development Agreement, EFDA).

-Inom ramen för övriga multilaterala avtal som kan komma att slutas mellan gemenskapen och associerade organisationer eller rättssubjekt, efter samråd med den behöriga rådgivande kommittén.

-Inom ramen för andra avtal med begränsad löptid, bland annat med organisationer i medlemsstaterna eller de stater som är associerade till Euratom-ramprogrammet.

-Inom ramen för internationella avtal som omfattar projekt som genomförs i samarbete med tredje land, t.ex. ITER.

Samordningen av, och stödet till, fusionsforskningen kan komma att omfatta undersökningar i syfte att främja den ovan nämnda verksamheten, stöd till informationsutbyte, tillämpning av extern sakkunskap, t.ex. för oberoende utvärderingar av verksamheten, stipendier och evenemang för utbildning, publikationer samt andra åtgärder som främjar tekniköverföring.

Gemenskapsstödet skall rikta sig till forskningscentra, universitet, företag och nationella eller internationella organ som är belägna i medlemsstaterna eller de associerade europeiska staterna och som finansierar forskningsverksamhet. De sistnämnda kan också fungera som mellanhänder för gemenskapens finansiella stöd. Om så behövs för att uppnå programmets mål kan internationella organisationer och organ i Oberoende staters samvälde (OSS) undantagsvis också erhålla gemenskapsstöd. För att en sådan finansiering skall vara motiverad krävs det att den är oumbärlig för uppnåendet av programmets mål.

Gemenskapen genomför också själv forsknings- och utvecklingsverksamhet genom Gemensamma forskningscentret.

5.3 Genomförandebestämmelser

Genom ramprogrammet fastställs det sammanlagda beloppet, och reglerna, för gemenskapens finansiella stöd.

Dessa belopp omfattar finansieringen av forskningsåtgärder samt personal- och förvaltningskostnader.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1 Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B (för hela programperioden)

Obs! Referensbeloppet som anslagits för Europeiska gemenskapens ramprogram är 16 270 miljoner euro. Det sammanlagda beloppet för ramprogrammen 2002-2006 uppgår till 17 500 miljoner euro.

6.1.1 EG:s finansiella stöd i miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programtiden)

(om det förekommer flera åtgärder skall det för varje konkret insats inom varje åtgärd ges detaljer som gör det möjligt att bedöma omfattning och kostnad för genomförandet).

EG i miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

Redogör vid behov för beräkningsmetoderna.

7. EFFEKTER PÅ PERSONALEN OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

I syfte att säkerställa en god förvaltning av resurserna kommer personal- och förvaltningskostnaderna att granskas noga, utgående från ramprogrammets nya struktur. Denna granskning kommer att genomföras inom ramen för besluten om de särskilda programmen för genomförande av ramprogrammet.

Den planerade utvecklingen mot en mer decentraliserad förvaltning av forskningsverksamheten kommer att ge kommissionen möjlighet att föreslå en minskning av de allmänna administrationskostnaderna för programmen. Tack vare nya instrument och genomförandebestämmelser kommer personalkostnaderna och de administrativa kostnaderna att utgöra en mindre andel än vad som var fallet i det förgångna. Förvaltningen av pågående projekt inom tidigare ramprogram kommer dock att behöva fortsätta.

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1 Uppföljningsmetod

De framsteg som gjorts mot skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet kommer att granskas regelbundet.

Det nya ramprogrammet, som är utformat för att bidra till skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet, skall vara ett instrument som kompletterar gemenskapens och medlemsstaternas övriga verksamhet inom detta område. Forskningsverksamhetens art, och det faktum att olika typer av åtgärder vidtas på olika nivåer gör övervakningen och utvärderingen av programverksamheten mycket komplicerad.

Trots detta har man redan utvecklat en rad instrument för övervakning och bedömning av ramprogrammets resultat, och fler håller på att utvecklas. Dessa instrument utgår främst från uppgifter som härstammar från de särskilda programmen för genomförande av ramprogrammet. I besluten om de särskilda programmen kommer dessa instrument att beskrivas mer detaljerat.

Man kommer också att utveckla en serie indikatorer som är särskilt anpassade till ramprogrammets särdrag, och som gör det möjligt att bland annat kvanitifiera produktionen, förvaltningen, sammankopplingen till nät, utnyttjandet och effekterna av de kunskaper som uppkommer till följd av ramprogramverksamheten. Indikatorerna skall utvecklas med hänsyn tagen till de mål som fastställs i fördraget, bland annat främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män enligt artikel 3.2 samt främjandet av ekonomisk och social sammanhållning enligt artikel 158.

8.2 De planerade utvärderingarnas form och frekvens

-Årlig övervakning: Kommissionen kommer att löpande övervaka ramprogrammets genomförande, vid behov med hjälp av lämpliga sakkunniga, för att se hur långt man nått på väg mot de fastställda målen. Undersökningen syftar i första hand till att fastställa om programmets mål, prioriteter, verktyg, finansiella medel och förvaltning fortfarande är anpassade till lägets utveckling.

-Årsrapport: I en årsrapport som i enlighet med artikel 173 i fördraget läggs fram inför Europaparlamentet och rådet offentliggörs uppgifter om hur långt man kommit med genomförandet av ramprogrammet. Årsrapporten kommer bland annat att omfatta resultaten av den årliga övervakningen, en redogörelse för den verksamhet som genomförts inom forskning och teknisk utveckling samt spridning av resultat under det föregående året, samt ett arbetsprogram för det innevarande året.

-Femårsutvärdering: Innan kommissionen lägger fram sitt förslag till nästa ramprogram skall den låta oberoende framstående sakkunniga genomföra en extern utvärdering av genomförandet av gemenskapens verksamhet under de fem år som föregår utvärderingen, med beaktande av de mål som fastställts för de berörda perioderna. Kommissionen skall vidarebefordra slutsatserna från denna utvärdering till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, tillsammans med sina egna anmärkningar.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

I besluten om de särskilda programmen för genomförande av ramprogrammet kommer det att redogöras för de åtgärder som vidtagits för bedrägeribekämpning.